KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
|
|
- Maria Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 2 RÖNTGENRÖR Reviderad:
2 Diagram över det elektromagnetiska strålspektrum och några användningsex. 14 Elektriskt fält Magnetfält Elektromagnetisk våg GAMMASTRÅLNING FRÅN RADIOAKTIVA ISOTOPER ULTRAVIOLETT LJUS INFRARÖDA STRÅLAR VÄRME VÄXELSTRÖM 50 P/S RÖNTGENSTRÅLNING RADIOTERAPI INDUSTRI RÖNTGEN MEDICINSK RADIOGRAFI KRISTALLOGRAFI MYCKET MJUK RÖNTGENSTRÅLNING SYNLIGT LJUS MIKROVÅGOR (RADAR) TELEVISION RADIO VÅGLÄNGDEN I METER 1(2)
3 År 1862 visade Maxwell att en elektrisk fältändring, orsakad av oscillerande elektriska laddningar, skapar ett magnetiskt fält och att dessa fält tillsammans bildar en vågrörelse som utbreder sig med ljusets hastighet. Elektriska laddningar kan svänga med mycket varierande frekvenser. Den vanliga elektriska växelströmmen representerar en så låg frekvens, att endast en försumbar del avges som strålning från en svägningskrets som matas med sådan ström. 14 Endast inom ett mycket smalt frekvensområde, mellan 4-7*10 Hz är den elektromagnetiska strålningen observerbar för det mänskliga ögat. Ljus, radiovågor, röntgenstrålar, värmestrålning etc. är alla exempel på elektromagnetisk vågrörelse Röntgenstrålarnas våglängd är, beroende på användningsområde, mellan 10 till 10 meter. Röntgenstrålarnas karakteristiska egenskaper. Nedan redovisas några karakteristiska egenskaper som röntgenstrålningen uppvisar. * osynliga * fortplantar sig rätlinjigt med ljusets hastighet (3*108 m/s) * påverkas ej av elektriska eller magnetiska fält * ger upphov till fluorescens * svärtar film * har joniserande verkan * har biologiska verkningar * genomtränger all materia men försvagar vilket innebär: -att en del av strålningen absorberas -en del återsändes som sekundärstrålar * försvagningen beror på det absorberande ämnets: - atomnummer, täthet och volym * sprids, reflekteras och polariseras enligt de optiska lagarna * är en elektromagnetisk vågrörelse liksom synligt ljus * uppstår i alla ämnen vid uppbromsning av fria elektroner. 2(2)
4 Röntgenröret Glaskolv av hårt glas som tål hög temperatur. 2. Fokuserande reflektor 3. Anod med hög värmekapacitet. 4. Brännfläck-fokus denna av wolfram pga av metallens goda strålutbyte och höga smältpunkt. 5. Katod med glödtråd av wolfram. 6. Strålfönster med avslipat glas för kontrollerad förfiltering av röntgenstrålarna. 7. Rörkåpa 7 Rörets glaskolv är den enda delen som fixerar anod och katod i sina lägen mot varandra. I glaskolven måste ett mycket gott vaccum råda då detta är ett villkor för rörets funktion och för att förhindra överslag mellan rörets elektroder. Metallen wolfram har en mycket hög smältpunkt, 3370ºC, och är därför lämplig till både glödtråd och anodyta. Nackdelen med wolfram är att metallen är spröd dvs om materialet upphettas så finns risk för att det spricker. Nya rör har därför anoder med legeringar av wolfram och rhenium på en bas av molybden. Röntgenröret monteras i en rörkåpa som har till uppgift att hålla röret på plats på undersökningsstativet, att avskärma de röntgenstrålar som inte strålar i önskad riktning, och att innesluta den olja som omsluter röret för kylning och isolation. Ett sätt att framställa röntgenstrålning är att accelerera fria elektroner till höga energier. För detta innesluts två elektroder, anoden och katoden, i en luftevakuerad behållare. Katoden som är utformad som en spiral upphettas till glödning varvid elektroner emitteras från spiralen. Mellan katod (-) och anod (+) ansluts en hög spänning ( kv) varvid elektronerna vid katoden accelereras mot anoden. När elektronerna med hög hastighet träffar anoden och bromsas upp, avges elektronernas rörelseenergi i form av värme och röntgenstrålning. Den alstrade röntgenstrålningen har ett kontinuerligt energispektrum från noll upp till elektronernas maximala energi. Andelen avgiven elektronenergi som omvandlas till bromsstrålning kan grov uppskattas till E=V*Z*10-6där V=rörspänningen i kv och Z=anodmaterialets atomnummer. 3(2)
5 Fokusbildning vid roterande anod Anodtallrik sedd framifrån Finfokusbana Anodtallrik sedd från sidan Glödtråd för finfokus Rotor Glödtråd Grovfokusbana för grovfokus Grovfokus sedd från glödtråden Fokus sedd i centralstrålens riktning De flesta röntgenrör för diagnostik är utrustade med 2 fokus, ett finfokus för bilder med höga upplösningskrav och ett grovfokus för bildtagning som kräver hög belastbarhet men med lägre krav på upplösningen. För detta har katoden utformats som en dubbelspiral, en finare tråd för finfokus och en grövre tråd för grovfokusspiralen. Varje fokus väljs var för sig, en åt gången. På bilden ovan ser man att de elektroner som genereras av finfokusspiralen, träffar en inre bana på anoden, medan grovfokuselektronerna använder en yttre längre bana. En viktig konstruktionsdetalj hos röntgenröret är anodtallrikens avfasade kant som anger rörets anodvinkel. Mer om detta redovisas under streckfokusprincipen. 4(2)
6 Röntgenrör med roterande anod Hos ett modernt röntgenrör, har anoden utformats som en skiva fäst på en rotoraxel inne i röntgenrörets glaskropp. Utanför glaskroppen sitter statorspolar, som tillsammans med rotorn utgör en asynkronmotor. Då statorn matas med växelspänning börjar anodskivan rotera. Glaskropp STATOR SPOLE Anod Rotor Katod STATOR SPOLE Skyddskåpa klädd med bly Glödtrådsspiral Fönster för röntgenstrålningen Den stora fördelen med att ha en roterande anod i röntgenröret jämfört med att ha en fast anod, är att röret kan belastas mycket mer. Då elektronstrålen från katoden med hög hastighet träffar anoden, värms träffytan snabbt upp, då största delen (99%) av elektronernas rörelseenergi omvandlas till värme. Endast 1% blir röntgenstrålning. Den punkt på anodtallriken som på så vis upphettats, hinner svalna något under den tid det tar för anoden att rotera ett varv. En vanlig rotationshastighet är 8200 varv/min. För att skydda röntgenrörets glaskropp från stötar och slag samt för att förhindra att sk. spridd strålning skall träffa personalen är röntgenröret omgivet av en blyklädd kåpa. Utrymmet mellan rör och skyddskåpan fylls med olja som tjänstgör både som en elektrisk isolator och som kylmedel. Skyddskåpan har en fönsteröppning där röntgenstrålningen tillåts passera. Glaskroppen, oljan runt röntgenröret och fönstermaterialet skapar en filtrering som tar bort de mest lågenergetiska energierna av strålningsspektrat. 5(2)
7 Streckfokus Elektronträffyta (a,b) sedd framifrån a b 2 ANOD (+) 1 3 V 5 4 a a Kassett-filmplan a=bxsinv 1) Elektronstråle 2) Anodplatta av wolfram. Wolfram har atomnummer = 74 och en smältpunkt på 3410 C 0 3) Anodvinkeln V. Vanligtvis är vinkeln mellan grader. 4) Effektiv fokusstorlek. 5) Centralstråle. Som nämnts tidigare är anoden snedställd med anodvinkeln V i förhållande till centralstrålen 5. Elektronerna (nr 1 i bilden), accelereras och träffar anodplattan, ytan a,b. Sett från kassett/bildmottagarplanet däremot, blir projektionen av ytan (a,b) endast (a,a). Streckfokusprincipen innebär alltså, att ett verkligt fokus med en yta (a,b) i bildplanet ger en projektion som blir (a,a). Projektionsytan (a,a) kallas effektivt fokus. Denna teknik ökar bildens upplösning, (litet fokus), men bibehåller en hög belastbarhet som den större träffytan (a,b) ger. 6(2)
8 Häleffekten Anod med vinkeln 20 0 e- Centralstråle Emmisionsvinkel Relativ intensitet ANOD strålningens väg genom anoden d = inträngningsdjup hos elektronen e- 1 kev kev kev 2 3 Strålknippet från röntgenröret är inte homogent utan varierar både i intensitet och energimässigt enligt figurerna ovan. Den relativa intensiteten 100%, anges alltid i centralstrålens riktning. I riktning mot katoden (ökad anodvinkel) ökar inte bara strålningens intensitet utan och energispektrats bredd Med minskad anodvinkel sker det omvända, intensitet och energispektrats bredd avtar. För emisionsvinklar mindre än noll har röntgenstrålningen nästa helt avtagit. Den kritiska kant på anoden (0 grader) där strålningen mer eller mindre skärmas av helt kallas hälen. Effekten av detta benämnes då följdriktigt häleffekten. 7(2)
9 Grader Fokusfläckens geometri Hur elektronerna träffar och distribueras över anodtallriken bestäms av storleken och strukturen hos fokuset. Det effektiva fokuset definieras som fokusytans vinkelräta projektion i bildplanet, dvs. i centralstrålens riktning. Andra projektionsriktningar än vinkelrätt ner, ger varierande projektionsmönster av fokuset och följdaktligen olika skärpa i bilden. Anodtallriken sedd från sidan Glödtråd Rotor Fokusstorlek sedd från glödtråden Då fokus ses i centralstrålens riktning från bildplanet kallas projektionsytan effektivt fokus. Katodriktning Anodriktning Grader Diagrammet visar hur projektionen av fokusytan förändras då betraktningsvinkeln varierar. 8(2)
10 Extrafokal strålning. I ett röntgenrör för diagnostik med roterande anod genereras huvuddelen av strålningen i röntgenrörets fokus. Emellertid alstras även röntgenstrålning i andra delar av röret utanför det verkliga fokus. Det är denna strålning som benämnes extrafokal röntgenstrålning. Anod Elektroner Katod med "fokuseringskopp" Mellan anod och katod appliceras en elektrisk spänning som accelarerar katodens fria elektroner mot anoden. När dessa slår in i anoden växelverkar elektronerna med atomer i anodmaterialet. Ca 1% av rörelseenergi genererar röntgenstrålning. Vid bombardemanget slår elektronerna från katoden ut andra elektroner ur anoden. Dessa sekundärelektroner faller tillbaka till anoden utanför fokus där de genererar den extrafokala strålningen. Extrafokal röntgenstrålning är i princip av ondo då den avbildar objekt utanför primärbländarfältet. Ett exempel på detta är när en bild av ett väl avblända organ, återger partier som ligger utanför själva primärbländarfältet. Den extralfokala strålningen varierar med olika typer av röntgenrör där de modernare rören med sina metallkåpor ger det minsta tillskottet av extrafokala strålning. Att så är fallet beror på att de utkastade elektronerna under bombardemanget lätt fäster på röntgenrörets glaskåpa och där bygger upp en negativ laddning vilken effektivt reflekterar övriga sekundärelektroner mot anoden utanför fokus. Röntgenrör med metallkåpor däremot avleder den negativa laddningen till jord. Hur påverkas bildkvaliten av den extrafokala strålningen? Man kan säga att strålningen från fokus omges av en svag extrafokal strålning som också kan passerar primärbländaröppningen där den via patienten träffar bildmottagare. Strålningen som härrör från fokus tecknar en skarp bild av objektet medan den extrafokala strålningen överlagrar en suddig bild av samma objekt. Skillnaden i intensitet mellan strålningen från fokus och den extrafokala strålningen ger ett direkt förhållande mellan den skarpa och den suddiga bildinformationen. Resultatet blir en sämre bildkontrast Vid stora bildformat (30x40 cm) där den extrafokala strålningen är som störst kan kontastförlusten uppgå till 15% Kassettstorleken dvs bildformatet och fokusnära lameller inverkar på den extrafokala strålningen. Ju större kassettformat ju mer extrafokal strålning. Med fokusnära lameller kan mängden extrafokal strålning begränsas. 9(2)
11 Katod Katoden har till uppgift att generera fria elektroner som kan accelereras mot anoden. För detta har katoden utformats som en spiral med en tråd av wolfram. Då wolframtråden upphettas till glödning med hjälp av en ström I, frigörs löst bundna elektroner och ansamlas runt glödtråden som en sk. rymdladdning. Moln av negetivt laddade elektroner sk. rymdladdning. Emitterande yta, wolfram spiral, positivt laddad. Glödström I Antalet fria elektronerna som genereras av glödtråden bestäms av glödtrådens temperatur som i sin tur styrs av glödströmmen I. De fria negativt laddade elektronerna skapar ett underskott av elektroner hos glödtråden så att en positiv laddning bildas i tråden. Denna laddningsskillnad mellan glödtråd och elektronmoln gör att elektronerna samlas inom en begränsad volym, så länge som ingen annan yttre kraft påverkar elektronerna. 12 mm Fria elektroner Glödspiral Katodblock Diameter typiskt 1,2 mm Glödström I För att få en så skarp röntgenbild som möjligt är det nödvändigt att elektronstrålen fokuseras så att träffytan på anoden, (fokus) blir så litet som möjligt. Av den anledningen placeras glödtråden i en fördjupning som genom elektrostatiska krafter fokuserar elektronstrålen. 10(2)
12 Gallerstyrt röntgenrör med roterande anod STATOR SPOLE Anod ROTOR Katod STATOR SPOLE Slitsad anod klädd med ett grafitskikt på "baksidan" Styrgaller - 4 kv. En fokuserande reflektor som är isolerad från glödtråden tjänstgör som styrgaller. Som nämnts tidigare omvandlas den största delen av elektronernas rörelseenergi till värme i anoden. För att inte anoden skallsmälta eller spricka vid de höga temperaturerna som uppstår när röntgenröret belastas hårt är anodtallriken uppbyggd av en molybdenkärna legerad med wolfram och rhenium. Trots dessa åtgärder är temperaturstegringen i anoden det största problemet. Långa pauser mellan exponeringsserierna för att kyla anoden är ett krav, så att inte sprickbildning eller alltför höga temperatur uppstår i anoden. Ett sätt att undvika dessa skador är att förse anodskivan med slitsar och klä baksidan med grafit. Arrangemanget minskar materialpåkänningar i anoden och ökar strålvärmesutbytet till omgivningen. Värmen i anoden avleds till största delen som strålningsvärme och i mindre grad som ledningsvärme via rotorns kullager. För att minska rörelseoskärpan och öka bildkvaliteten vid genomlysning, samtidigt som dosen till patienten reduceras används sk. pulsad genomlysning. Principen är den, att en hög negativ spänning appliceras på röntgenrörets reflektor som omger katoden. Spänningen hindrar de negativt laddade elektronerna att nå anoden, trots att högspänningen hela tiden finns över röntgenröret. Vid exponering, frånkopplas den negativa spännigen på reflektorn, vilket medför att elektronerna nu kan accelerera mot anoden. 11(2)
13 Nedan symboliseras röntgenröret som en triod, (ett rör med tre elektroder, anod, katod och galler). En negativ spänning på gallret relativt katoden gör att elektronströmmen genom röntgenröret stryps Vid de tillfällen som spänningen på gallret är 0 volt fungerar röntgenröret som ett "vanligt röntgenrör". Diagrammen nedan visar hur högspännings- och doskurvan ser ut vid en kort (<10 ms) exponering. Anod Ett konventionellt röntgenrör med primärspänningsstyrning. Dos kv Galler Katod 0 volt Minus 4 kv Samma exponering med ett gallerstyrt röntgenrör Dos kv "TILL" "FRÅN" I läge "till" har gallret och katoden samma potential. Elektronerna från glödtråden kan då fritt passera till anoden. I läge "från" har gallret en negativ spänning i förhållande till katoden, vilket hindrar elektronerna från att nå anoden. Det finns i huvudsak två fördelar med gallerstyrda röntgenrör jämfört med "vanliga röntgenrör". Gallerstyrda rör matas med en förinställd röntgenrörspänning (kv) och exponeringen kopplas till/från med styrgallret. Vid korta exponeringspulser genereras på detta sätt väldefinierade dospulser som saknar de karakteristiska lutande flankerna på pulsenas främre och bakre kant som vanliga röntgenrör uppvisar. Härigenom minskar också andelen lågenergetiska strålning. De konventionella röntgenrörens flanker dvs. den långsamma dosökning vid exponeringsstart och den långsamma avklingning vid exponeringens slut bidrar endast till en ökad patientdos. En bidragande orsak till den begränsande bildkvalitet vid genomlysning är rörelseoskärpa. För att undvika denna och för att minska dosen till patienten används pulsad genomlysning. Ett gallerstyrt röntgenrör medger pulsad genomlysning, till skillnad från vanlig genomlysning där patienten bestrålas kontinuerligt under genomlysningsfasen. För att inte genomlysningsbilden på monitorn skall försvinna mellan varje puls lagras bildinformationen i ett bildminne som uppdateras för varje ny dospuls. Om pulshastigheten är låg (<12 bilder/sek) kan genomlysningsförloppet upplevas som ryckigt. 12(2)
14 Konventionell röntgenrör med glashölje Metall hölje Röntgenrör med metallhölje Anodtallrik Bilateral anodhållare Keramik isolator för anslutning av högspännings kabel +75 kv -75 kv Stator Katod Röntgenrör med metallhöljen ersätter alltmer röntgenrör av glas. -ett röntgenrör med metallhölje upptar endast en 1/4 av volymen jämfört med ett glasrör med samma prestanda, -ingen försämrad isolation mellan anod och katod då förgasad metall avsätts på höljet, -metallhölje avleder ströelektroner som annars skulle nå anoden och generera extrafokal strålning (upp till 15%), -metallhöljet avleder värme bättre än glas varför kylningen av röret förbättras, -det finns ingen risk för implusion vid ett eventuellt haveri, -det är relativt lätt att anbringa ett beryliumfönster i metallhöljet vilket ger en låg egenfiltreringen, -anslutningsställerna av kerami isolerar spänningskablar och motor från metallhöljet, -metallhöljet är anslutet till jordpotential, varför ingen olja som isolator mellan röntgenrörets hölje och ytterkåpa behövs. Den olja som ändå finns runt röret, kan ha en betydligt lägre renhetsgrad än tidigare, och tjänar bara till som kylning av röntgenröret, -konstruktionen medger också ett mycket litet isolationsavstånd mellan hölje och den ytte skyddskåpan, -den nya friheten att utforma röntgenrörets metallhölje har skapat anodrotationsenheter som är kullagerupphängda i båda ändar. Konstruktionen klarar då att bära anodtallrikar med en diameter upp till 200 mm -det är också möjligt att tillverka röntgenrör med endast en högspänningsanslutningom man så vill. 13(2)
15 Röntgenrör av MRC typ Ett modernt röntgenrör av MRC typ har ett metallhölje och keramik istället för glas. Hölje Anodkylning Spiralrullager Anodtallrik 200 mm Katod Röntgenröret i genomskärning En 200 mm stor anodtallrik är här upphängd i ett sk. spiralrullager istället för vanliga kullager. Det unika spirallagret består av ett stationärt skaft, en mellanliggande metallfilm och en roterande hylsa. Själva lagret utgörs av metallfilmen, som vid rumstemperatur har fast form. När anoden börjar att rotera övergår metallfilmen, pga friktion, till flytande form. Med metalfilmens mycket låga friktion och genom den stora anläggningsyta som skapas mellan skaft och hylsa erhålles en extra god värmeavledning för kylning av anoden. Då förslitningen av metallagret är minimalt, kan anodrotationen startas och upprätthållas så fort röntgenapparaten slås på. Rotationen fortgår hela dagen tills apparaten slås av på kvällen. Nedan redovisas några fördelar med MRC röret: -hög värmeavledning från anoden via metallagret, -hög långtidsbelastningsbarhet (stor anodtallrik), -lång livslängd hos lagret, -kontinuerlig anodrotation vid tillslag av generatorn, dvs ingen väntetid för start av anoden, som fördröjer exponeringen, -direktkylning av anoden är nu möjlig. 14(2)
16 Bilden visar storleksskillnader mellan ett äldre röntgenrör med anodtallriksdiameter 90 mm och ett modernare MRC rör med en 200 mm:s anodtallrik. Slitsarna i den stora anodtallriken minskar tendensen till sprickbildning vid korta exponeringar då endast en sektor av anoden blir exponerad. Anodtallriken har genom upprepade långa exponeringar upphettats till glödning. 15(2)
17 Ett modernt röntgenrör av Straton typ En genomskärning av ett modernt sk. Straton röntgenrören En yttre avlänkningsspole böjer av elektronstrålen mot anodens snedfasade kant. Anodtallriken formar den bakre väggen i metallhöljet. Hela höljet tillsammans med anoden fås att rotera genom att motorns rotordel sitter fast på röntgenrörshalsen. De yttre kullagren som fäster upp kontruktionen i skyddskåpan avleder effektivt värmen via olja mellan rör och hölje. Genom denna konstruktion kan röntgenrörets anoddiameter hållas nere och därmed rörets dimensioner. 16(2)
18 Elektronens växelverkan med materia Röntgenrör Elektroner Anod(+) Katod(--) Två typer av strålning alstras då fria elektroner bomarderar och bromsas upp i materia. Bromsstrålning Fria laddade elektroner genereras genom att upphettning av en glödtråd, som inneslutits i en vakumbehållare. De fria elektronerna accelereras av en högspänning mellan anod och katod till stor rörelseenergi. Rörelseenergin hos elektronerna blir lika med produkten mellan elektronens laddning e och den pålagda spänningen kv. När elektronerna bombarderar och tränger in i anodmaterialet passerar de, de ytligt liggande atomerna i anoden, där elektrostatiska krafter ändrar elektronbanornas riktningar. Vid varje sådan riktningsändring sker en uppbromsning av elektronerna vars rörelseenergi därför minskar. Skillande i energi innan resp. efter uppbromsningen avges i form av sk. bromsstrålning. Bromsstrålningsenergierna varierar kontinuerligt från noll (då ingen uppbromsning sker) till maximal energi då elektronen helt bromsas upp och avger all sin energi som bromsstrålning. Max. energi = e x kv (kiloelektronvolt, kev). L-skal K-skal Uppbromsad elektron med hastigheten v2 Atomkärna Inkommande elektron med hastigheten v1 v1>v2 Bromsstrålning hf 17(2)
19 Karakteristisk strålning Elektroner som infaller mot anoden eller bromsstrålningsfotoner som enl. ovan genereras i anoden, kan, om deras energi är tillräckligt stor, avlägsna banelektroner i de innre skalen hos anodmaterialets atomer. De vakanser som då skapas kommer att ersättas med elektroner från atomens yttre elektronskal. Enär de yttre skalen har högre energi än de inre, kommer skillnaden i energi mellan skalen att avges som karakteristisk strålning. Att strålningen benämnes karakteristisk strålning har sin grund i anodmaterialets atomstruktur eller karakteristik där skillnaden mellan banenergierna fastställer energin hos strålningen. Den karakteristiska strålningen uppträder tillsammans med bromsstrålningen i strålknippet från röntgenröret. L-skal Exiterad banelektron K-skal Inkommande elektron/foton 1 Atomkärna 2 3 Yttre banelektron som intar den vakanta platsen 4 Karakteristisk strålning hv En foton eller elektron (1) slår ut elektronen (2) från den innersta banan i atomen. En elektron (3) från en yttre bana, fyller upp den vakanta platsen och avger överskottsenergin (4) i form av karakteristisk strålning 18(2)
20 Röntgenspektra. Röntgenstrålningen är sammansatt fotonstrålning med energier inom ett kontinuerligt intervall. Den maximala energin bestäms av elektronens rörelseenergi som är produkten av elektronens laddning och den pålagda spänningen över röntgenröret. Hos ett röntgenrör finns möjligheten att: 1) ändra rörströmmen med bibehållen rörspänning. Här varieras glödtrådstemperaturen och därmed antalet fria elektroner = rörströmmen. 2) ändra rörspänningen med bibehållen rörström. 1) Strålningens intensitetsändring vid varierande röntgenrörström och fast rörspänning ma3 ma2 ma1 Medelenergi 70 Fotonenergi (kev) Kurvorna här ovan visar röntgenspektrat vid 3 olika röntgenrörströmmar, ma1, ma2 och ma3. Ser vi närmare på kurvorna finner vi att alla 3 utgår från samma punkt och slutar i punkten 70 kev. Det betyder att energifördelningen hos varje kurva är densamma med en medelenergi ungefär vid halva bredden enligt den markerande linjen. Det som skiljer kurvorna åt är antalet fotoner eller kurvans höjd. Genom att ändra röntgenrörets ström (glödtrådstemperaturen), ändras antalet emmiterade elektroner och därmed antalet röntgenfotoner. Medelenergin hos fotonerna vid varierande röntgenrörström är densamma vid fast röntgenrörspänning. Föremål Vad händer med bildkontrast och filmsvärtning under dessa förhållanden? 19(2)
21 Som vi vet påverkas bildkvaliteten av bla. kontrasten i bilden. Med kontrast menas skillnaden i absorbtion eller svärtning mellan angränsande områden, dvs. trappstegens höjd i figurerna nedan. Då föremålet exponeras med röntgenrörström ma1 får vi en sk. strålningsrelief bakom detta som är sådan, att fler fotoner tränger igenom trappans tunnare parti än genom det tjockaste partiet där strålningen absorberats mest. Detta ger oss en röntgenrelief som ser omvänd ut jämfört med föremålet form. En exponering ger oss på detta sätt en strålningsintensiteten bakom föremålet som speglar absorbtionen i detta. Inkommande röntgenstrålning Föremål "Strålningsreliefer" Röntgenstrålning som passerat föremålet ma1 1 2 Kontrast = =0,33 ma2 2 4 Kontrast = 4-2 =0, ma3 3 6 Kontrast= =0,33 Om vi nu beräknar kontrasten i exemplen ovan, som definieras som skillnaden i strålningsinensitet/svärtning mellan 2 intilliggande steg dividerat med summan av dessa. I vårt exempel får vid kontrasten = 0,33 med rörströmmen ma1. Vid beräkning av de två andra exemplen, med rörström ma2 och ma3 ger de oss samma kontrast. Det som skiljer de tre exemplen åt är exponeringen till bildmottagaren. Med samma kontrast blir tex en film exponerad med strömmen ma2 mörkare än en film exponerad med den lägre rörströmmen ma1. På samma sätt blir en film exponerad med rörströmmen ma3 mörkare än vid en exponering med strömmen ma2. Slutsatsen blir alltså den att med ändrad röntgenrörström varierar intensiten till bildmottagaren tex. med film ändras svärtning, men ej kontrasten. 20(2)
22 Energispektrats variation vid rörspänningsändring och konstant röntgenrörström Fotonenergi (kev) Låt oss se vad som händer med kontrasten och strålintensitet om röntgenrörspänningen varieras men rörstöm och exponeringstid hålls konstant. Vi ser först vad som händer med röntgenspektrat ovan. Med varierande röntgenrörspänning kan fotonenergin maximalt bli produkten av rörspänningen (kv) och elektronens laddning (e). Som de 3 kurvorna ovan visar varierar både den maximala energin och medelenergin då röntgenrörspänningen ändras. Kurvan som slutar vid 150 kev har ett större energiinnehåll än de två andra kurvorna. Det betyder att genomträngningsförmågan hos fotonerna ändras med varierande rörspänning. Om nu vårt trappstegsformade föremål bestrålas med ökad röntgenrörspänning, kommer fotoner med högre energier att till ökad del passera föremålet utan att absorberas. Resultatet blir att ett större antal högenergetiska fotoner passerar stegen utan att absorberas vilket medför att skillnaden iabsobtion mellan stegen minskar. På en film skulle detta innebära att svärtningsskillnaderna mellan stegen minskar. Vid minskad rörspänning blir resultatet det omvända. Procentuellt fler lågenergetiska fotoner ingår i spektrat vilkt ökar spridning av transmitterade fotoner mellan stegen och en ökad bildkontrast på filmen. Vi skall nu beräkna kontrasten för de 3 röntgenrörspänningarna 70, 90 och 150 kv. Föremål Strålningsreliefer 70 kev 2 4 Svärtningsprofil Röntgenstrålning som passerat föremålet 4-2 Kontrast = =0, På samma sätt som tidigare beräknas kontrasten som skillnaden i signal mellan två intilliggande steg dividerat med summan av dessa. I detta fall blir kontrasten 0,33. 21(2)
23 Strålningsrelief 90 kv 4 6 Antal röntgenfotoner som passerat föremålet Kontrast = =0,20 Svärtningsprofil Som figuren visar passerar fler fotoner föremålet vid 90 kv utan att absorberas än vid 70 kv. Skillnaden i antalet fotoner som absorberas mellan stegen blir också mindre, och en beräkning av kontrasten ger oss 0,2 enheter. Röntgenstrålning som passerat föremålet Strålningsrelief kv Kontrast = =0,11 Svärtningsprofil Här vid röntgenrörspänningen 150 kv blir skillnaden i absorbtion mellan stegen än mindre, samtidigt som antalet fotoner som passerar ökar. Beräknad kontrast blir i detta fall 0,11 Med ökad röntgenrörspänning och fast rörström (dvs samma antal elektroner från glödtråden) så ökar elektronernas medelrörelseenergi. Detta resulterar i fler växelverkansprocesser i anodmaterialet, med fler högenergetiska fotoner och en ökad medelenergi i spektrat. På samma sätt ger en sänkt av rörspänning färre fotoner och lägre medelenergi. *Resultat En ökad rörspänning, med bibehållen rörström och exponeringstid (samma mas-tal) resulterar i en ökad svärtning och sänkt kontrast när film används. Med annan bildmottagare ökar bildsignalen med en lägre kontrastinformation. En minska rörspänning ger det omvända. 22(2)
24 Röntgenspektrats förändring från anod till bildmottagare. Primärbländare Raster Röntgenrör inkl. kåpa Patient Bildmottagare Den röntgenstrålning som genereras i röntgenrörets anod filtreras succesivt på sin väg mot bildmottagaren. Bilden nedan visar hur röntgenspektrat förändras under sin väg mot denna. Uppstår i anoden Lämnar anoden Utgår från röret Före patienten Efter patienten kev Genererad röntgenstrålning filtreras i: -anoden, röntgenrörets glaset- och metallkåpa, oljan i rörkåpan, ev. tilläggsfilter, bländarhuset, patientbordsskivan, patienten, och slutligen rastret. -Ca. 50% av kvarvarande strålning absorberas i bildmottagaren. 23(2)
25 Den röntgenstrålning som genereras i röntgenrörets anod filtreras som vi vet succesivt på sin väg mot bildmottagaren. Med ökad filtrering ökar andelen strålning som går igenom kroppen. Nedan visas några exempel på hur huddosen och dosen till detektorn påverkas vid låg resp. hög filtering. Ökad filtrering försämrar bildkontrasten något, från 37% till 34% i vårt fall. Likaså ökar belastningen på röntgenröret Vid samma huddos Låg filtrering Hög filtrering Primärbländare Primärbländare 100% 100% 0,6% 1,1% Röntgenrör Röntgenrör Patient Patient Vid samma dos till detektorn Låg filtrering Hög filtrering Primärbländare Primärbländare 166% 1% 91% 1% Röntgenrör Patient Röntgenrör Patient Exempel på en allvarlig strålskada efter en PTCA undersökning. Uppskattad huddos 20 Sv 6-8 veckor efter behandling månader efter behandling 24(2)
26 Hur uppkommer en röntgenbild? Antag att vi har ett fotonflöde från röntgenröret vid en rörspänning på 80 kv enligt figuren ovan Fotonerna bestrålar en kropp som i vårt exempel innehåller mjukdelar (fett, muskler) och ben. Skillnad i attenueringskoefficienter mellan benets µ och mjukdelarna µ skapar en strålrelief bakom kroppen som ger oss en svärtningsvariation på filmen. 2 1 Ju större skillnaden är mellan kurvorna dessto mer framhävs bildkontrasten. 25(2)
27 Vad händer om rörströmmen ökas? Eftersom en ökad rörström är liktydigt med ett ökat antal elektroner genom röntgenröret, leder detta till att fler fotoner genereras i anoden. Någon ändring av rörspänningen har ej skett varför spektralfördelningen blir densamma. Som framgår av figuren ovan (den streckade kurvan) ökar fotonfluensen. Skillnaden i attenuering i objektet kvarstår varför bildkontrasten blir densamma. En ändring av rörströmen resulterar i: - ändrad filmsvärtning med bibehållen kontrast, - huddosen och dosen till filmen ökar linjärt med ökad rörström, - ökad dos till filmen minskar bruset i bilden. 26(2)
28 Vad händer om rörspänningen ändras? Med ökad rörspänning ökar spektralkurvans övre gräns i överensstämmelse med spänningen. Föutom detta ökar medelenergin hos spektrat och vissa toppar med karakteristisk röntgenstrålning framhävs. En ökad medelenergi hos fotonerna innebär en minskad attenueringsskillnad mellan mjukdelar och ben. Ser vi på attenueringskurvorna ovan så krymper avståndet mellan kurvorna vid ökad fotonenergi. Ökad rörspänning gör att sammanfattningsvis: - strålningens medelenergi och intensitet ökar, - andelen transmitterad strålning genom kroppen ökar, - huddosen sänks för samma dos till filmen, - kontrasten minskar, - en liten förändring av rörspänningen ger en stor förändring i filmdos då både antalet fotoner och dess medelenergi ökar. 27(2)
Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker
Patientstrålskydd Röntgenveckan 2013 Uppsala Alexander Englund Sjukhusfysiker Agenda - Patientsäkerhet Röntgenrör Röntgenspektrum Röntgenparametrar kv, mas Filtrering Inbländning Raster Genomlysning -
Läs merRöntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?
joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande
Läs merRöntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor
Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för uppbyggnad och funktion
Läs merInnehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!
Innehåll Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT 2 Vad är strålning? Vad är strålning?
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merJoniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning
Läs merKonventionell röntgen - teori och fall
Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merAlla svar till de extra uppgifterna
Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0
Läs merKvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz
Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merAneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 4 Strålningens växelverkan Sekundärstrålning, raster och förstoring Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet Aneurysm (olika patienter)
Läs merBildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt
Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs mer3.7 Energiprincipen i elfältet
3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring
Läs mer8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning
8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merParbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):
Parbildning Vi ar studerat två sätt med vilket elektromagnetisk strålning kan växelverka med materia. För ögre energier ar vi även en tredje: Parbildning E mc Innebär att omvandling mellan energi oc massa
Läs merKursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära
Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2014
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merHur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?
Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 0340 64 69 35 0705 71 19 69 jonas.soderberg@regionhalland.se
Läs merKOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 8 Strålskydd Reviderad: 20050816 Joniserande strålning Övrig naturlig bakgrundsstrålning 20% Medicinska strålkällor 15% Radon i bostäder 64% Övriga strålkällor 1%
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merTeknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik
Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik Åke Cederblad 2010 Medicinsk Fysik och Teknik 2 1. INLEDNING...7 RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR...7 Konventionella röntgenundersökningar slätröntgen...9 Röntgenundersökningar
Läs merTvå typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse
Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merHjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST17h KBASX17h 9 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning
ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merFöreläsning 5 Att bygga atomen del II
Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs merBöjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merGrundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT
Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT 2017-02-27 Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Innehåll Vad är strålning? Joniserande
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merKaströrelse. 3,3 m. 1,1 m
Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna
Läs merUppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur
Skolornas fysiktävling 1998 Finalens experimentella del Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Materiel: Heliumfylld ballong, stoppur, snörstump, små brickor med kända massor, brickor
Läs merUpp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A
Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9
Läs mer530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]
530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h 9 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-29 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, linjal, gradskiva, gymnasieformelsamling,
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merFysikum Kandidatprogrammet FK VT16 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m
DEMONSTRATIONER MAGNETISM II Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m Uppdaterad den 10 november 015 Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett
Läs merr 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merRÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN
RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste
Läs merMaterial föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper
Läs merTentamen i Fysik för π,
KURSLABORATORET FYSK, LTH Tentamen i Fysik för π, 386 SKRVTD: 8 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. LÖSNNGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGFT PÅ NYTT BLAD OCH SKRV BARA PÅ EN SDA. LÖSNNGARNA SKA VARA
Läs merTentamen i Fysik för K1, 000818
Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs mer6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur
6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Torsdagen den 23:e maj 2013, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Läs merOFP metoder. Inspecta Academy
OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med
Läs merSvar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Läs merr 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merKAPITEL 4 MTU AB
KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva
Läs merElektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson
Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merKapitel: 32 Elektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge EM-vågor
Kapitel: 3 lektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge M-vågor genskaper hos M-vågor nergitransport i M-vågor Det elektromagnetiska spektrat Maxwell s ekvationer Kan
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merKursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi
Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2016-05-07 Examinator: Maud Lundén Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Lördagen den 9:e juni 2007, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merCT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning
CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast
Läs merLösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling
Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB3, 08-0-4 Maria Magnusson (maria.magnusson@liu.se) DEL : Grundläggande D signalbehandling Uppgift (6p) a och E: E LP-filtrerar mycket och ger en mycket suddig
Läs mer10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism
530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E
Läs merStrålning från varmfackla vid biogas förbränning
Uppdragsnr: 10139842 1 (5) PM Strålning från varmfackla vid biogas förbränning Inledning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag av Svensk Biogas i Linköping AB att utreda vilken strålningsnivå som uppstår
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs merTrådlös kommunikation
HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merHur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet
Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Hur elektromagnetiska vågor uppstår Laddning i vila:symmetriskt radiellt fält, Konstant hastighet: osymmetriskt radiellt fält samt ett magnetfält. Konstant acceleration:
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merAtt gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.
Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs mer