VÄXJÖ KOMMUNS RID- SKOLEANLÄGGNINGAR En statusrapport 2015-01-15 Upprättad av: Malvina Feltlind och Charlotte Boe Steder
VÄXJÖ KOMMUNS RIDANLÄGGNINGAR MED RIDSKOLEVERKSAMHET En statusrapport KUND Peter Lindahl Kultur- och fritidsförvaltningen Växjö kommun KONSULT WSP Sverige AB Arabygatan 9 352 46 Växjö Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Charlotte Boe Steder 010-722 76 52 Charlotte.boe.steder@wspgroup.se Malvina Feltlind 010-722 76 48 Malvina.feltlind@wspgroup.se 2 (65)
SAMMANFATTNING Växjös Kultur- och Fritidsförvaltning vill samla en bild av förutsättningarna på kommunens ridanläggningar med ridskoleverksamhet. WSP har på uppdrag av förvaltningen sammanfattat anläggningarnas skick och status. Genom inhämtning av ritningar, information från verksamheterna samt statusbesiktningar av fastigheterna har status och behov kartlagts. Statusbesiktningarna som genomförts är okulära besiktningar inom tre olika teknikområden; bygg, el och ventilation, där tillgängliga utrymmen bedömts. De anläggningar som berörs under urvalskriteriet ridklubb med ridskoleverksamhet är Braås Ponny- och Ridklubb, Lammhults Ridklubb, Theleborgs Ryttarsällskap, Växjöortens Fältrittklubb och Växjö Ridklubb. Dessa ligger väl spridda i kommunen och täcker ett stort upptagningsområde. De har också olika inriktningar vilket ger ett varierat utbud. Anläggningarna klubbarna verkar på har till stor del äldre byggnader som är i behov av underhåll. Det är en utmaning för ridklubbarna att ridskoleverksamhet kräver stora anläggningar med mycket byggnadsmassa då ingen av klubbarna har fastighetsskötare och lite kunskap/möjlighet att strukturerat förvalta byggnaderna. Flera klubbar brottas med sliten inredning, för små spiltor eller boxar och kommande EUkrav på att endast ha boxar. Arbetsmiljömässigt är det på flera håll bristfälliga personalutrymmen och tungarbetad logistik. Vidare saknas det idag fungerande omklädningsrum och duschar för både utövare och personal. Ytterligare problemområden är otillräcklig ventilation, vatten som fryser på vintern och avloppssystem som kräver åtgärder inom en nära framtid. Flera klubbar önskar göra stora ingrepp för att förbättra förhållandena för djuren och anställda/verksamma. Förändrade förutsättningar och slitna/avsaknade delar gör att man genom ett helhetsgrepp skulle kunna förbättra mycket på en gång. Ett exempel där man genomfört stora förbättringsåtgärder är Växjöortens Fältrittklubb där de byggt bort alla spiltor, öppnat upp i nock och tagit in cirkulerande vattensystem. De har efter detta fått ett ljust, luftigt stall med bra miljö för hästarna och förenklad arbetssituation utan problem med att vattnet fryser på vintern. Slutligen, önskar flera av klubbarna utöka verksamheterna genom fler ridskoleplatser och/eller fler tävlingar. 3 (65)
INNEHÅLL INLEDNING 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte 5 1.3 Metod 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 8 2.1 Djurhållning 8 2.2 Arbetsmiljö 8 2.3 Byggtekniskt 9 2.4 Tävlingar 10 3 RIDANLÄGGNINGARNA 11 3.1 Braås Ponny- och Ridklubb 11 3.2 Lammhults Ridklubb 21 3.3 Theleborgs Ryttarsällskap 30 3.4 Växjöortens Fältrittklubb 39 3.5 Växjö Ridklubb 49 4 KONKLUSION 61 4.1 Sammanställningar 63 BILAGOR 65 4 (65)
INLEDNING 1.1 Bakgrund Växjös Kultur- och Fritidsförvaltning vill samla en bild av förutsättningarna på kommunens ridanläggningar med ridskoleverksamhet. Detta i samband med arbetet att utveckla ridsporten inom kommunen. WSP har på uppdrag av förvaltningen sammanfattat anläggningarnas skick och status. De anläggningar som berörs under ovanstående urvalskriterier är Braås Ponny- och Ridklubb, Lammhults Ridklubb, Theleborgs Ryttarsällskap, Växjöortens Fältrittklubb och Växjö Ridklubb. De geografiska lägena visas nedan. Lammhults Ridklubb Braås Ponny- och Ridklubb Växjö Ridklubb Växjöortens Fältrittklubb Theleborgs Ryttarsällskap Ridklubbar med ridskoleverksamhet inom Växjö kommun 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att kartlägga ridanläggningarna avseende verksamheter, skick, behov och önskemål. En utgångspunkt är också hur anläggningarna uppfyller de lagar och krav som berör verksamheterna. 5 (65)
1.3 Metod Genom inhämtning av dokumentation såsom ritningar och information från verksamheten, samt statusbesiktningar av fastigheterna har status och behov kartlagts. I det förberedande arbetet har också möten genomförts med räddningstjänsten och länsstyrelsen. Detta för att kartlägga eventuella områden som kräver extra uppmärksamhet och där dessa instanser upplever att vanliga brister förekommer. Statusbesiktningarna som genomförts är okulära besiktningar där tillgängliga utrymmen beaktats och bedömts. Besiktningarna ska inte ses som fullständiga kontroller av konstruktioner eller installationer, utan som en helhetsbedömning av anläggningarna. Besiktningarna har gjorts inom tre olika teknikområden; bygg, el och ventilation. Vid den byggtekniska besiktningen genomfördes okulär besiktning av de delar som var tillgängliga vid besiktningstillfället. De installationstekniska besiktningarna gjordes dagtid, efter utsläpp av hästarna. I samband med besiktningarna har även samtal genomförts med representanter från styrelsen och ridskoleverksamheten, för att få bakgrundsinformation, ta del av klubbens målsättningar och eventuell relevant information om anläggning en och dess delar. Efter genomförda besiktningar har inhämtat material och information sammanställts i aktuell rapport. I bearbetningen av denna har respektive anläggnings text gått på remiss till respektive klubb. Handlingar som finns på anläggningarna har sammanställts och bifogas slutrapporten. Bifogat är även de olika besiktningsprotokoll som sammanställts för respektive anläggning och teknikområde. 1.3.1 Aktuell rapport inleds med en beskrivning av bakomliggande arbete och bakgrunden till detta. Syfte och metoder beskrivs liksom bakomliggande förutsättningar. Vidare presenteras varje klubb med verksamhetssammanfattning och beskrivning tillsammans med verksamhetens målsättningar. En statusbeskrivning görs med besiktningsnoteringar byggnad för byggnad, varefter olika områden sammanfattas; byggteknisk, installationer, arbetsmiljö och djurhållning. Respektive klubbdel avrundas med en sammanfattning och åtgärdssammanställning i tabellform. Avslutningsvis sammanfattas helheten. Som bilagor till rapporten finns besiktningsprotokoll, handlingar på de olika klubbarna samt en sammanställning på beräkningslaster för snö på yttertak. Den senare för att visa på de förändrade kravlaster som blivit sedan flertalet av ridhusen byggdes. 1.3.2 Begreppsförklaring Spilta Har tre väggar och hästen är uppbunden fram med ett rep. Box Har fyra väggar och är större än en spilta, hästen kan röra sig fritt, är inte uppbunden. Sjukbox En box som ligger lite avskilt/kan skärmas av från de andra hästarna så att en sjuk häst kan isoleras och inte sprida vidare smitta. 6 (65)
OVK obligatorisk ventilationskontroll Krävs för kontors- och sanitetsutrymmen. Byggnadens ägare skall se till att OVK genomförs regelbundet. Verksamhetsutrymmen Utrymmen på anläggningarna där inte hästar vistas. Exempel är kontor, teorisalar, omklädningsrum etcetera. 7 (65)
2 FÖRUTSÄTTNINGAR I arbetet med ridanläggningar finns flera lagar att beakta. I det dagliga arbetet är det främst djurskyddslagen och arbetsmiljölagen som är aktuella. Vidare gällande anläggningen och dess fastigheter kommer lagar rörande byggnation och fastigheters förvaltande in. Slutligen finns även andra förutsättningar som påverkar klubbarnas verksamhet, som till exempel krav på tävlingar. 2.1 Djurhållning Det finns lagar och förordningar som är aktuella vid hästhållning. Dessa listas i Jordbruksverkets Djurskyddsbestämmelser Häst (jordbruksinformation 2 2014): Djurskyddslagen (SFS 1988:534) Djurskyddsförordningen (SFS 1988:539) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning (DFS 2007:6) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:12) om förprövning Djurskyddsmyndigheternas föreskrifter om kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (2004:5) Särskilt intressanta punkter att beakta, som noterats från ovanstående samt möte med Länsstyrelsen, är följande: o Mått på stallplatser; box-/spiltmått, takhöjd och gångmått. o Stallventilation Ovanstående punkter är regler som gäller även befintliga stallar. Många andra regler kommer in först vid ny- eller ombyggnation. 2.2 Arbetsmiljö Det är arbetsgivarens ansvar att regelbundet bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall och lagarna som gäller för arbetsmiljön är: Arbetsmiljölagen AFS 2008:17 Arbete med djur AFS 2012:2 - Belastningsergonomi Ridklubbarna huserar generellt på gamla anläggningar som inte är anpassade, eller är svåra att anpassa till dagens krav arbetsmiljömässigt. Det har varit en förändring under de sista 20 åren på material och förpackning av material. Förr byggdes anläggningarna med stora loft för att kunna fylla upp med halm- och höbalar på sensommaren och ha utöver året. Dessa balar var ganska små och lätta att hantera och brukade som regel släppas ner genom luckor till strategiska platser i stallet, en väl inarbetad logistik som fungerade väl. Idag är det väldiga höensilagebalar på flera hundra kg som förvaras utomhus. Ingen av anläggningarna vi har besökt strör med halm idag. Det är torv, halmpellets eller spån som används. Bland annat torven har utmaningen att denna fryser ihop på vintern och genererar mycket damm i luften. Det är en stor utmaning för anläggningarna att hitta bra lösningar på logistiken 8 (65)
med dessa material/förpackningar. Skötsel av stall och hästar är ett hårt fysiskt jobb men det är få klubbar som har några direkta hjälpmedel. Vidare är det idag standard på arbetsplatser att det finns personalrum där det går att fika, äta sin lunch, värma sig på vintern samt ofta en egen personaltoalett och möjligheter för dusch och omklädning när det är ett jobb som innebär att arbetskläderna får lukt och personalen arbetar hårt fysiskt. Detta saknas på alla anläggningar. 2.3 Byggtekniskt När det gäller hur och vad som får byggas regleras detta på flera sätt. Ligger byggnaderna inom detaljplanelagt område är det mer regler att förhålla sig till och man söker om lov hos kommunen. Har byggnaderna en speciell märkning måste man ansöka om att få göra ändringar/tillbyggnader. Oavsett skall lagar och regler för byggnader följas när det byggs om, till eller byggs helt nytt. De viktigaste lagar och regler är: PBL (Plan och bygglagen) PBF (Plan och byggförordningen) BBR (Boverkets byggregler) Reglerna har ändrat sig under åren och framförallt är det brand, tillgänglighet, konstruktion och energi det har hänt mycket med. På brandsidan är förutsättningen att klubben enligt lag ska ha ett systematiskt brandskyddsarbete och ta fram brandskyddsdokumentation vid större om- eller nybyggnation. Detta finns, i varierande omfattning. Alla klubbarna har kontakt med räddningstjänsten och företag som kommer och kontrollerar brandposter och släckare. När det gäller tillgänglighet så är det både kontrastmakeringar, åtkomst och hörsel som kommer in. Det är inte alltid att det låter sig göra fullt ut i gamla byggnader. Vidare har de dimensioneringsförutsättningar som konstruktörer använder vid sina konstruktionsberäkningar ökat under åren. För aktuella ridhus, till exempel, byggdes 5 av 6 när dimensionerande snölaster var 75 % av vad man räknar med idag. Det sista är från 1975 då det var hälften. Det är extra viktigt att kontrollera snömängder på dessa tak. Sen finns standarder som gäller för varje fackdisciplin, såsom el och VVS. Som exempel på el-sidan så gäller att alla belysningsinstallationer skall vara i klass IP54 med D-märkning och installationer skall vara i klass IP44. Jordfelsbrytare är ofta ett krav eller rekommendation från försäkringsbolagen. På ventilationssidan är det framförallt OVK som krävs i kontor/personalrum/sanitetsrum vid mekanisk ventilation. Även inom konstruktionskraven har förutsättningarna förändrats. Samtliga ridhus har byggts då kraven var lägre än de är idag, se bilaga VI, ii. 2.3.1 Speciella byggnadstekniska krav på aktuella anläggningar Theleborg Ryttarsällskap ligger inom detaljplanelagt område. Det innebär strängare krav vid eventuell förändring av anläggningen eller nyuppförande av byggnad. 9 (65)
Växjö Ridklubbs stallar och gamla ridhus berörs av skyddsbestämmelser. Detta innebär att fasaderna är skyddade och skall bevaras för att bibehålla miljön. Nya byggnader får inte heller uppföras utan särskild prövning. Slutligen har Växjöortens Fältrittklubb och Theleborgs Ryttarsällskap sin anläggning på ofri grund något som begränsar verksamheten och dess utveckling genom bristande möjlighet till finansiella lån. 2.4 Tävlingar Klubbarna satsar olika mycket på tävlingsverksamhet. Alla har det inte som fokus men gemensamt är en nödvändig lägstanivå. För att klubbarnas medlemmar ska få delta på tävlingar krävs att klubbarna arrangerar minst 1-2 tävlingar per år över klubbnivå och är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Klubbarna behöver således genomföra tävlingar och ha faciliteter för detta, för att kunna tillmötesgå det behov och de förväntningar som klubbens medlemmar har. För flera klubbar är också tävlingarna en väldigt viktig inkomst. 10 (65)
3 RIDANLÄGGNINGARNA 3.1 Braås Ponny- och Ridklubb Braås ponny- och ridklubb 3.1.1 Bakgrund Braås Ponny- och ridklubb ligger 2,5 mil norr om Växjö tätort och består i stort av ett stall, ett ridhus, ett förråd, ett klubbhus och tre utomhusbanor (två mindre och en stor). Ridklubben äger anläggningen och närliggande hagmark. Det senare är tillräckligt under verksamhetsåret och under sommaren tas hästarna till andra områden för sommarbete. Styrelsen ansvarar för fastigheterna och för skötseln av dessa. Anställd fastighetsskötare saknas. I stallet ryms 15 spiltor och 11 boxar, varav en kan nyttjas som sjukbox. Av spiltorna används en till foderlagring och en till annan förvaring. 10 boxar hyrs ut till medlemshästar. Äger anläggningen Ridhus Paddockar HWC Boxar Spiltor Sjukboxar Ja, inkl hagar 1 3 Ja, gammalt 11 15 1 3.1.1.1 Verksamhetsbeskrivning Braås Ponny- och Ridklubb har ca 230 medlemmar. I verksamhetens finns anställda personer på 2,25 heltidstjänster. Inom dessa ryms en ridskolechef, en ridlärare, en stalltjänst samt en hopptränare. Ridskolan har 5 lektionshästar, och 9 lektionsponnys. Antal ridande är runt 150 st, varav barnen utgör ca 100 st. Man har i dagsläget inte någon verksamhet med funktionshindrade men har tidigare ordnat detta vid behov. Ridskolan har ingen kö. Ridskolan ordnar prova-på-ridning för barn och vuxna som vill testa att rida. Utöver ridskoleverksamheten finns en aktiv ungdomsverksamhet som ordnar hajk och barnaktiviteter, m m. Vidare har klubben flera lag som tävlar och dessa ordnar flera lagaktiviteter under året för utveckling och gemenskap. Tävlingar är ett fokusområde i klubben och en förutsättning för klubbens ekonomi. Under året ordnas flertalet regionala och lokala tävlingar. Därtill ordnas klubbtävlingar och event-tävlingar såsom Spökhoppning, Påsk- och Sommarhoppning samt Pay and Jump, m m. 11 (65)
3.1.1.2 Verksamhetens målsättning Klubben är i behov av att bygga om stallet. Dels för att förbättra djurhållningen genom att ta bort spiltorna och dels för att förbättra logistiken. Lokalerna skulle då bättre kunna anpassas till nuvarande verksamhet, förbättra arbetsmiljön för dem som jobbar samt vidareutveckla säkerheten genom att samla hästarna och få bättre översyn. Önskemålet är att kunna skapa ett lösdriftsstall. På kortare sikt behövs en ny toalettvagn och ny kiosk för att kunna upprätthålla det man har i dag i form av tävlingar m m. Toaletterna behöver generellt bli fler då det på 150 ridande i veckan plus anhöriga som följer med/skjutsar inte räcker till med en toalett. Arbete pågår för att få till en annan lösning med foderhanteringen. Slutligen har klubben en visionsgrupp som arbetar med klubbens långsiktiga mål. I det sammanhanget tittar man på möjligheterna för att samla ihop anläggningen genom att flytta ner ridbanorna intill ridhuset. I denna vision ingår även färdigställande av urspungliga planer i befintligt ridhus. De omfattade lektionssal, omklädningsrum med dusch och toaletter samt kafé utmed ena halva långsidan. 3.1.2 Statusbeskrivning Anläggningen Nedan listas information och kommentarer från gjorda platsbesök och samtal. Noteringarna listas byggnad för byggnad varefter olika områden, som byggtekniskt, installationer, arbetsmiljö etcetera sammanfattas. Situationsplan 12 (65)
Stallen Stallbyggnaden består av tre delar som skiftar i ålder. I början av 90-talet gjordes en större om- och tillbyggnad då det byggdes till en del som innehåller kontor, WC, dusch (numera förråd), spolspilta, HWC samt tvättrum. Denna del binder ihop det gamla stallet med det gamla ridhuset som då byggdes om till stall. Hela bygget har en sammanhängande loge som vindsvåning, om än delad med en brandvägg ut mot gamla ridhus-delen. Det är träfasad på hela byggnaden men varierande material på yttertaket. Det är träfönster från respektive tid då byggnaderna byggdes och således i varierande skick. Stallbyggnad Den äldsta delen av stallet är en gammal ladugård vilket visar sig även i skicket. Fasad och väggar är slitna och bitvis sönder. Exempelvis har en spilta hål ut i yttervägg efter att man försökt fästa grimskaftet i flera omgångar och delar av väggen lossat mer och mer. Interiört är måtten inte optimala för verksamheten även om man gjort det bästa av det. Inredningen är sliten och till största delen spiltor. Takhöjden är generellt låg. Något som utgör en risk är yttertaket på ladugårdsbyggnaden. Det består av eternitplattor som börjar spricka bitvis. I ett pumphus placerat som ett utbygge på ladugårdens långsida har innertaket en vattenskada som troligen orsakats av läcka i tak och bör åtgärdas omgående. Pumphus 13 (65)
Nya, större stalldelen Hål i ytterväggen vid infästning Fuktskadat tak i pumphus i spilta. Mittdelen på byggnaden är den nyaste delen. Här är, utifrån vad som kan ses från marken, fasader och tak (plåt) i bra skick. Kontoret är nyrenoverat och det har fönster ut mot ett av stallarna. Här finns också en handikapptoalett efter gamla standardmått. Detta är den enda toaletten som finns i stallet för ridande och besökande, och den är sliten. En spolspilta finns bredvid HWC. Där har plastmattan på väggarna börjat spricka och bitar har lossnat. Huruvida det är fara för bakomliggande konstruktion är osäkert då väggens uppbyggnad är oklar. Det finns en betongklack men eventuellt går sprickorna över denna. Åtgärd bör därför prioriteras. Liknande skick är det på plastmattan på golvet i tvättrummet bakom spolspiltan. Här är betong under den trasiga mattan och övrig konstruktion nås inte. Det är heller ingen direkt fuktbelastning som det är i spolspiltan. HWC Spolspilta Den större stalldelen (den nyare) är, som nämnt ovan, ombyggt från att ha varit ett gammalt ridhus. Fasaderna och taket (plåt) på denna del är ok. Fönster och dörrar är åldersslitna. Inredningen är sliten och i behov av byte. Generellt är det små utrymmen men de är utnyttjade optimalt och det är många smarta hemsnickrade lösningar för att få så bra nyttjande som möjligt av de ytor man har att tillgå. Foderkammaren är ingen egen brandcell men det är osäkert om det förvaras så mycket foder här inne att det måste vara det. Nya, större stalldelen Stallinredning, spiltor Ridskolans sadelkammare 14 (65)
Gödselstack Gödselplattan är väldigt stor och töms bara två gånger om året. Den ligger precis bakom stallet utan uppförsbacke eller ramp som måste forceras. Den ligger dock så nära stallet att grundmuren och fasaden på gamla ladugårdsdelen har skador efter att ha utsatts för gödsel över lång tid. Gödselstack Fasad vid gödselplatta Skada på grundmur vid gödselplatta Ridhus Ridhuset, sedan 2003, är i väldigt bra skick och väl utformat. Det är plåttak och plåtfasader. Det är läktare på ena halvan av en långsida. Taket är isolerat, dock med problemet att småfåglar kommer in och plockar med sig isolering så att den blir hålig. Underlaget i ridhuset ska fyllas på. Man vattnar manuellt. Utmed ena långsidan finns plats och planer för en uppvärmd del med toalett, kafé och en teorisal m m, något som inte blivit färdigt. Ridhus Invändigt ridhus med läktare Fasad långsida ridhus Klubbstuga Klubbstugan är ett gammalt torp som renoverats och innehåller kök, toalett och rum. Här kan personalen värma sin mat och här hålls möten och teorilektioner. Taket är gammalt. En mer detaljerat besiktning av taket och dess status var inte möjligt vid besiktningstillfället då vinden inte gick att tillträda men utifrån vad som gick att se från marken skulle ny underliggande konstruktion (läkt och papp) behövas samt nya vindskivor och renovering av takfot. Fasad och fönster är av trä i tillfredsställande skick och avvattningssystemet nytt. Huset kostar mycket att hålla uppvärmt då det är dåligt isolerat. Klubbstuga 15 (65)
Äldre vindskivor och tak Skadad takfot Förråd/traktorskjul I en byggnad med tre väggar och tak förvaras det traktor och andra redskap. En plint till ena gavelväggen har vält och detta medför att hela väggen lutar. Med en korrigering av plinten torde emellertid byggnaden gå att rädda. Förråd/Skjul Vägg med vält plint Andra gaveln. Kiosk Kiosken är en gammal träbarack med papptak som tjänar som kiosk under tävlingsarrangemang. Denna är helt uttjänt, fasaden är rutten/murken och det är troligtvis billigare/bättre att anskaffa något helt nytt än att försöka renovera den. Kiosk Gavel Murken gavel. 16 (65)
Domartorn Tornet är helt nybyggt och har sekretariat i första våningen och utrymme för domare på andra våningen med bra utsikt över stora paddocken. Domartorn Domartornet Utsikt från domarnas plats. Hinderbod Liten paddock Hinderbod Boden är också nybyggd och står vid stora paddocken. Den har träfasad och plåttak. De sista plåtarbetena mellan tak och vindskivor saknas. Stora paddocken Denna ligger ett stycke från stallet och används av duktigare elever och vid tävlingar. Den är väldigt stor och fungerar bra vid tävlingar. En väldigt stor strålkastare intill är nymonterad. Mellanstor paddock Ligger precis vid den stora paddocken och används främst för framridning vid tävlingar. Liten paddock Denna är placerad nära stallet och används främst till nybörjare. Det är bra både att den är mindre och att den är nära stallet för detta ändamål. Parkering Det finns inte någon tydlig parkering och vid tävlingar får man parkera i hagarna, vilket inte optimalt, varken för hagarna eller besökare. Toalettvagn För att användas framförallt vid tävlingar har klubben en toalettvagn i anslutning till parkeringshagarna. Denna är fallfärdig, enligt utsago, och behöver ersättas med en ny. Hagar Det finns hagar idag men klubben äger mer mark som är sank och som skulle behöver dikas ut för att kunna använda den hagmark. De skulle då kunna använda marken mer och på ett bättre sätt. Allmänt Klubben har ett tydlig och genomarbetat tänk gällande brand och säkerhet. Det finns tydliga instruktioner till både räddningstjänst och brukare om det skulle utbryta brand, samt lättillgängliga verktyg som kan behövas. Brandposter kontrolleras varje år och systematiskt brandskyddsarbete utförs likaså. Det är även nära både till hagar och till den lilla paddocken dit hästar kan tas och stängas om så att de inte försöker ta sig in i stallet igen vid en brand. Säkerhetstänket visar sig också genom Tydliga instruktioner 17 (65)
andra förberedelser som kraftiga ficklampor som står på laddning både i stallet och i ridhuset, utifall att strömmen skulle gå. Slutligen finns för anläggningen tillfredsställande handlingar på stall och ridhus. Handlingar på förrådsbyggnad och klubbstuga saknas. Redskap i tillfälle av brand Utrymningsplaner för både människor och hästar Gavel gamla stalldelen 3.1.2.1 Byggtekniskt Ur en byggnadsteknisk synvinkel varierar Braås anläggning. Mycket är bra och andra delar i mer eller mindre behov av åtgärder eller underhåll. Först och främst är stallets gamla del i behov av nytt tak. Det finns en vattenläcka i ett anslutet pumphus med tak av samma sort. Vidare är inredningen sliten i den mindre, äldre stalldelen och väggarna bitvis söndriga i samma del. De nyare delarna är i bättre skick, även om man även där är i behov av att byta inredningen. Spolspilta och tvättrum är i behov av renovering. På förrådsbyggnaden är en plint sned. Detta bör åtgärdas så att byggnaden räddas. Även klubbstugan behöver räddas genom nytt tak, om denna ska fortsätta användas. 3.1.2.2 Installationer Anläggningen värms upp med direktverkande el. Anläggningen har egen brunn och avloppet är en tre-kammarbrunn från 1992 och infiltrationsanläggning. Sanitetsporslin och dyl var troligen inte var nytt då man byggde till på 90-talet och dessa är nu slitna. Elstandarden hos Braås Ponny och Ridklubb håller generellt godkänd klass där stora delar av installationerna är utbytta och håller hög klass med få anmärkningar. Klubbstugan har äldre men godkända installationer. Ventilationen är i stallet otillräcklig med för liten uteluftsarea och ett uppmätt avluftsflöde som uppfyller kravställd miniminivå men ej fordrad maximiflöde. OVK-kontroll saknas för personalutrymmena. 3.1.2.3 Arbetsmiljö På anläggningen saknas bra utrymme och system för foderhantering. Man har idag ensilagebalar utomhus och rullar in dagens behov i stallet i kärror. Denna hantering är mycket tung och en bättre och lättare lösning skulle behövas. 18 (65)
Vid gödselhantering går man utomhus utan tak och detta innebär att det kan vara väldigt varierande underlag, med både is och halka. Vid ensamarbete finns det en mobiltelefon på kontoret som skall tas med överallt så att det är möjligt att varsla om olyckan är framme. I övrigt har inte några tillbud eller olyckor inträffat som kan relateras till fastigheterna. Inte heller några sjukskrivningar har förekommit. 3.1.2.4 Djurhållning Enligt klubbens uppgifter är måtten för spiltor och boxar godkända enligt dagens krav. Målsättningen är emellertid att förbättra anläggningen genom ombyggnation. Bland annat för att komma ifrån spiltorna, något som troligen kommer förbud på i framtiden. Vidare är takhöjden låg och ventilationen därmed svår att få tillfredsställande, framförallt i stallet i den äldre byggnadsdelen. Spiltor i äldre stalldelen 3.1.3 Sammanfattning Braås Ponny- och Ridklubb Braås Ponny- och Ridklubb är en mycket välordnad och vackert belägen klubb där idéer sprudlar och omsätts genom strukturerat arbete. Man har gjort väldigt mycket av det man har att tillgå och har givetvis idéer om möjliga förbättringar och utvecklingsmöjligheter för att bli ännu bättre. Klubben har stort säkerhetstänk och tillfredställande samarbete med brandkonsult rörande sitt brandskyddsarbete samt kontinuerlig dialog med räddningstjänst. Fastigheterna på anläggningen är bitvis gamla och de äldre delarna behöver renoveras. Andra delar är utmärkta liksom platsen anläggningen är belägen på, med närhet till skog och ridvägar samt närhet till flera byar runtomkring som ger ett stort upptagningsområde. Delar där investeringar krävs omgående är takbyte gammalt stall samt åtgärd av vattenläcka i pumphus. Ombyggnation av stall för förbättrad djurhållning och ventilation är också prioriterat. Klubben själv önskar lösdriftsstall och har långtgående planer på hur detta skulle kunna implementeras på anläggningen. Vidare behöver klubbstugan nytt tak, toalettvagnen och kiosken bytas ut samt ridhuset färdigställas interiört. För att sortera bland de olika behov som finns på anläggningen sammanställs nedan en åtgärdslista tänkt som prioriteringslista. Förutsättningarna för innehållet kan förändras och flera åtgärder påverkar varann, en konsekvenskedja som är svår att greppa utifrån. Det är emellertid ett försök att sammanfatta den bild som platsbesök, besiktningar och samtal givit. 19 (65)
Åtgärdslista Braås Ponny- och Ridklubb* PRIORITET 1 - Vattenläcka pumphus - Uppriktning av fundament på förråd - Takbyte stall, gammal del PRIORITET 2 - Ombyggnad stall invändigt, inkl. ventilation - Ny kiosk - Ny toalettvagn** PRIORITET 3 - Färdigställande av ridhus invändigt - Nytt ridhus *Klubbstugan är inte med i ovanstående lista då man inte har för avsikt att nyttja denna när ridhuset färdigställts. Byggnaden skulle ändock med fördel få nytt tak och därmed räddas, och kunna nyttjas även framöver. **Notering från samtal, ej besiktigad vid platsbesök. 20 (65)
3.2 Lammhults Ridklubb 3.2.1 Bakgrund Lammhults ridklubb Lammhults ridklubb ligger ca 3 mil norr om Växjö tätort utmed väg 30. Det geografiska läget ger stort upptagningsområde med många byar runt om. Anläggningen består av byggnad innehållande stall och verksamhetsutrymmen (kafé, personalutrymmen, övernattningsrum, förråd m m), ett ridhus och två paddockar (en mindre och en stor). Därtill finns även ett garage som används som hinderförråd samt en ladugård som idag inte rymmer någon verksamhet. Ridklubben äger anläggningen och närliggande hagmark sedan 2012 då man fick köpa loss allt utom ridhuset som man redan ägde. Hagmarken är tillräckligt under verksamhetsåret och under sommaren tas hästarna till andra områden för sommarbete. Styrelsen ansvarar för fastigheterna och skötseln av dessa. Anställd fastighetsskötare saknas. I stallet ryms 2 spiltor, 13 spiltboxar (mindre boxar med specialmått, godkända på dispens) och 9 boxar. I ladugården intill finns ytterligare boxar vilka inte brukas idag. Dessa är inte heller att rekommendera att ta i bruk då ventilation inte infriar lagsatta krav. Därtill är byggnaden i sådant skick att renovering alternativt tydlig avgränsning krävs innan medlemmar eller anhöriga tillträder denna. Tabellsammanställning Äger anläggningen Ridhus Paddockar HWC Boxar Spiltor Sjukboxar Ja, inkl hagar 1 2 Skall byggas 9 15 Nej De senaste åren har flertalet åtgärder gjorts för att förbättra klubbens ekonomi. Bland annat har bergvärme satts in, belysningen i ridhus, paddock och stall har bytts ut till LED. Man har också byggt ut parkeringen i anslutning till anläggningen och därmed betydligt förbättrat förutsättningarna i samband med tävlingar och säkerheten kring dessa. 21 (65)