Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management
Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet) Specialisering, centralisering och industriella förebilder. Decentralisering (1980-talet) Serviceinriktning, delegering och avbyråkratisering (?). Marknadsorientering (1990-talet) Beställare/utförare, privatisering, kommersiella ideal. Pågående utveckling (2000-talet) Processtänkande, samverkan och re-centralisering (!).
Vad styr den organisatoriska utvecklingen? Praktiska erfarenheter? Kunskapsutveckling? Politiska beslut? Mode och trender?
Vetenskap och management Från praktiska erfarenheter till vetenskaplig företagsledning (Taylor). Beteendevetenskaplig forskning om mänskliga relationer i organisationer. Från administrativ vetenskap (Simon) till ITbaserad Management Science. Jämförande studier av organisationer i olika situationer ( Contingency Approach ). Kritik och omprövning: anti-positivism och sociologisk nyinstitutionalism.
Den senaste utvecklingen Organisationsforskningen har blivit alltmer abstrakt, filosofisk och esoterisk. Kunskap om organisationer har reducerats till en fråga om förståelse av kultur, språk och symboler. Forskningsresultaten är inte längre så relevanta för praktisk management. Fältet fritt för patentlösningar och populära modeller som marknadsförs och sprids av management konsulter.
Trender i management Långsiktsplanering Nollbasbudgetering Service Management New Public Management Total Quality Management Business Process Reengineering Balanserade styrkort Lean Production
Vetenskap och medicin Från praktiska erfarenheter av kliniskt arbete till modern biomedicinsk forskning. Samtidigt också ett starkt inslag av medicinska traditioner och trender. Nya behandlingsmetoder införs samtidigt som gamla metoder består. Ökad komplexitet och svårigheter för kliniker att bedöma den relativa effekten hos olika behandlingsmetoder. Ökade krav på ekonomisk effektivitet.
Evidence based medicine Archie Cochrane Effectiveness and Efficiency (1972). Evidens från randomiserade kontrollerade försök (RCTs). Utveckling av Cochrane Library databasen för systematiska översikter, samt Cochrane Collaboration. Metodologin har utvecklats vidare av forskare verksamma vid McMasters University i Kanada.
Evidence based medicine The conscientious, explicit and judicious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients. (Sackett et al, 1996)
Evidensbaserad medicin (Rosenberg & Donald, 1995) Formulera klara kliniska frågeställningar (om diagnos, prognos, behandling mm). Sök efter evidens i den vetenskapliga medicinska litteraturen. Värdera styrkan i evidensen (validitet och klinisk relevans). Tillämpa de relevanta kunskaperna i det praktiska kliniska arbetet. Utvärdera resultatet av processen.
Medicinsk evidens Randomiserade kliniska försök: effektutvärdering av olika interventioner, där patienterna indelas i en experimentgrupp och en kontrollgrupp (RCT) Systematiska översikter: värderingar av dokumenterade studier av effekter av kliniska interventioner. Metaanalyser: statistiska syntetiseringar av flera randomiserade kliniska försök.
Kan organisatoriska förändringar vara evidensbaserade?
Evidence based management Systematisk uppföljning och utvärdering av organisatoriska förändringar med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder. Dokumentation och spridning av resultaten från olika utvärderingar. Beslut om förändringar baserade på evidens från relevanta utvärderingar. Tillämpning av relevanta kunskaper och erfarenheter i förändringsarbetet.
Evidens i management Begränsade möjligheter till randomiserade kliniska försök. Svårt att utvärdera resultat av organisatoriska interventioner: brist på klara och mätbara mål; långsiktiga effekter. Det finns många mellanliggande faktorer som kan påverka resultaten. Evidens kommer framför allt från processeller aktionsutvärderingar av enstaka fall.
Metoder för utvärdering Statistiska uppgifter: effekter och resultat av organisatoriska förändringar i relation till mätbara mål. Enkäter och intervjuer: attityder hos individer (randomiserat eller strategiskt urval) eller grupper (t ex fokusgrupper) som genomfört eller upplevt förändringar. Dokument: analys av officiella handlingar (skrivelser, brev eller protokoll), personliga dagboksanteckningar etc.
Vem ska göra utvärderingarna av organisatoriska förändringar och på vems uppdrag?
Implikationer Evidensbaserad management kräver mera tid och ansträngningar vid förändringar. Evidensbaserade förändringar kräver mera kompetens hos beslutsfattare. Ledare (och politiker) måste vara beredda att få sina beslut kritiskt granskade. Men evidensbaserad management kan bidra både till kunskapsutvecklingen och till utveckling av lärande organisationer.
Lärande organisationer Kontinuerlig och öppen diskussion om organisatoriska mål och strategier. Intensivt utbyte av information och erfafarenheter mellan individer, grupper och organisatoriska enheter. Tillåtande kultur och ledarstil: uppmuntra till experiment och att lära av misstag. Ständiga men kumulativa organisatoriska förändringar baserade på erfarenheter, forskning och systematiska utvärderingar.