Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata
|
|
- Anna-Karin Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata Göteborg 16 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen
2
3 Vad behövs för att fatta kloka beslut? Insatser och åtgärder resursfördelning Politik och beslut Ojämlikhet i hälsa Bestämningsfaktorer för hälsa 1. Hur ser det ut? 2. Varför ser det ut som det gör? Politik 3. Vad ska vi göra åt det? 4. Vad kostar det? Teori Praktik
4 Varför ser det ut som det gör? Inget är så praktiskt som en god teori Fundamental causes Uppmärksammar strukturella förhållanden the causes of the causes Tydliga beröringspunkter med skandiavisk välfärdsforskning resurser i centrum Starka beröringspunkter med centrala begrepp inom modern samhällsplanering syftar till att påverka samma centrala förhållanden som också påverkar hälsa Människan är en aktivt handlande varelse som söker forma sitt liv förutsatt att hon har resurser för att faktiskt göra det.
5 Varför ser det ut som det gör? Inget är så praktiskt som en god teori Människan är en aktivt handlande varelse som söker forma sitt liv förutsatt att hon har resurser för att faktiskt göra det.
6 Varför ser det ut som det gör? Fem centrala mekanismer för ojämlikhet i hälsa Diderichsen et al 2012
7 Hur ser det ut? 1. Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? 2. Hur bör den sociala stratifieringen göras?
8 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Att räkna, att mäta, innebär alltid att bestämma gränser för vad som ska räknas in och vad som ska räknas bort! Att räkna, att hantera mätetal, löser avgränsningsproblem genom att sortera individer i den ena eller andra gruppen. Att räkna, att mäta, är att skapa incitament för förändring. Men också, paradoxalt nog, att mäta kan vara normskapande risk för status quo
9 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Abstrakt språk? Kanske, men också extremt politiskt: Inkludering, exkludering - gemenskap, främlingskap, gränser, allierade, motståndare Urval privilegium, diskriminering Viktiga karakteristika - värdering, omdömen, hierarkier
10 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Utvecklingen av barnfattigdom beror på vilken indikator man väljer Barnfattigdom absoluta vs relativa mått; trender
11 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Metoder De små talens förbannelse Medelvärde eller spridning? Absoluta eller relativa mått? Vilket är det relevanta området? Skillnader mellan individer eller grupper?
12 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Förväntad livslängd bland kvinnor i 11 välfärdsområden
13 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Eftergymnasial utbildningsnivå om en termin eller längre (25 64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde Källa: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014, fig 6, sid 25.
14 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Utbildningslängd Högskoleexamen 1 2
15 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Två hypoteser Social ojämlikhet i hälsa ökar med åldern Social ojämlikhet i hälsa minskar med åldern
16 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Absolut och relativ skillnad i dödlighet för män i Västra Götaland 2012
17 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Absolut och relativ skillnad i dödlighet för män i Västra Götaland 2012
18 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Absolut och relativ skillnad i dödlighet för män i Västra Götaland 2012
19 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Självskattad god eller mycket god hälsa (SRH) bland män år i Västra Götaland ,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Data från Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011
20 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Självskattad god eller mycket god hälsa (SRH) bland män år i Västra Götaland ,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Data från Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011
21 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Självskattad god eller mycket god hälsa (SRH) bland män år i Västra Götaland ,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Data från Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011
22 Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Skillnader mellan individer eller grupper?
23 förklarad variation Vilka data bör väljas ut deviance och med 1 vilka metoder RR ska data sammanställas? Total variation Kvarvarande variation Ålder ,7% Hög inkomst Kvarvarande variation Ålder + inkomst 1 (ref.grupp) Låg inkomst 2, ,3% Förväntad återstående livslängd >30åå Låg inkomst 45,8 Hög inkomst 53,6
24 Hur bör den sociala stratifieringen göras?
25 Hur bör den sociala stratifieringen göras? Tore överklass medelklass Ahmed underklass
26 Hur bör den sociala stratifieringen göras? Olika sätt att se på klass Vad man har Vem man är Vad man gör
27 Vad ska vi göra åt det?
28 Vad ska vi göra åt det? Förklaringsmodeller för ojämlikhet i hälsa, vetenskapligt stöd och avtryck i policyer och insatser Förklaringsmodell Vetenskapligt stöd Avtryck i policyer Avtryck i åtgärder De tidiga åren Levnadsvanor +(+) Hälso- och sjukvård Materiella faktorer ? Psykosociala faktorer ++(+) ++(+) ++(+) Life course perspective (+) ++(+) Selektion Kulturella faktorer Genetiska/biologiska faktorer + + +? Makroekonomiska förhållanden ++(+) 0 0 Fritt efter K Smith: Beyond Evidence Based Public Health Policy. 2013
29 Vad ska vi göra åt det?
30
Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten, de många valen.
Utgpt i uppdraget om mätsystem Rapporterna förslag+baslinje finns för synpunkter Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten,
Att minska hälsoklyftor
Att minska hälsoklyftor En balansakt på slak lina Göran Henriksson och Åsa Lundquist 10-i-topp 1990 vs. 2015 Rök inte Ät hälsosamt Daglig fysisk aktivitet Hantera stress Drick måttligt med alkohol Skydda
Jämlikhetsarbete i praktiken
Jämlikhetsarbete i praktiken Har vi kapacitet att arbeta effektivt med komplexa samhällsfrågor? Göran Henriksson och Åsa Lundquist Svår, komplicerad och komplex 2 Vädret som exempel på komplexa system
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?
Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan? Trollhättan 27 november 2017 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Behovsanalys äldre i Västra Götaland
Bilaga 6. Behovsanalys äldre i Västra Götaland Corina Caus, Folkhälsa Barbara Rubinstein, Samhällsanalys och Sara Gottfridsson, praktikant Befolkningsprognos till 2035 Invånarna 80 år eller äldre blir
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2017-10-09 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen
Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti
Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013
Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +
Hur påverkar den framtida välfärden jämlik hälsa
Hur påverkar den framtida välfärden jämlik hälsa Margareta Kristenson Professor och överläkare i socialmedicin Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Region Östergötland 80 Förväntad
Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2018-10-08 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Förändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /
Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%
Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén
4 februari 2016 Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén Folkhälsokommittén får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen senast under våren 2017 med förslag på regiongemensamma åtgärder som
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.
Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Det handlar om jämlik hälsa!
Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Projektplan för Handlingsplan för att motverka ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland.
Sidan 1 av 11 Projektplan för Handlingsplan för att motverka ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland. 1 Sammanfattning och slutsatser/förslag Ojämlikhet i hälsa utgör ett av de största hälsopolitiska problemen.
Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag
Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda
Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå
Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå Fredrik Granström, Linköping University & Centre for Clinical Research
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Jakten på det sociala kapitalet. Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik
Jakten på det sociala kapitalet Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik Innehåll 1. Jakten på det sociala kapitalet 2. Den nordiska paradoxen 3. Skapa en social gemenskap: vems ansvar?
Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier
Nya stuprör när samverkan inte räcker? Elisabeth Rahmberg Jörgen Hansson Ylva Bryngelsson Folkhälsochef Enhetschef avdelning folkhälsa Huvudprocessledare fullföljda studier Västra Götaland 49 kommuner
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Friluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings
Hälsa historiskt perspektiv
Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet
Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Socialpolitik och välfärd
Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet
Folkhälsostatistik i Skåne
Region Skåne Samhällsanalys Folkhälsostatistik i Skåne Skåningarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 2016-10-31 Användarmanual QlikView applikation för presentation av folkhälsostatistik i Skåne 1.3
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014
FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter
Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten
Tutkimusosasto Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten Nordiska Barnavårdskongressen 2015 Åbo 26.-28. August 2015 Olli Kangas Professor, Research Director, Social Insurance Institution
Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander
Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa
Hur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen
Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa
VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP
VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 217: EN BROKIG GEMENSKAP En brokig gemenskap Forskarantologi baserad på den västsvenska SOM-undersökningen 216 VÄSTSVENSKA TRENDER Ulrika Andersson & Annika Bergström Den västsvenska
Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner Ofta uppsatta mål om att: - Förbättra folkhälsan - Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk
Politik för ökad jämlikhet
Politik för ökad jämlikhet Jämlikhetskommissionens uppdrag Göteborgs Stad 18 januari 2019 Jämlikhet kan löna sig 50 års politik för ökad jämställdhet har höjt BNP i de nordiska länderna med 9-20 procent:
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En kunskapssammanställning av livsvillkor och hälsa i länet
FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En kunskapssammanställning av livsvillkor och hälsa i länet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg Gävle 24 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 2.
Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm
Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför
Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén
Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Kommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Kallelse till Demokratiberedningen
DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Demokratiberedningen Tid Fredag den 14 oktober 2016, klockan 13:15 Plats Kyrkan i Flemingsberg, Diagnosvägen 14 16 Ärenden Diarienummer 0 Upprop och
Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med
Jämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Folkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Välkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret
Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel
Välfärdsbokslut 2015
Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015