Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Transkript

1 Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan? Trollhättan 27 november 2017 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen

2 Andelen avgångselever åk 9 med gymnasiebehörighet % GR Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60%

3 Andelen avgångselever åk 9 med gymnasiebehörighet % Samtliga elever Ej nyanlända 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60%

4 Antal och andel ej behöriga till gymnasieskolan 2017 fördelat på nyanlända och övriga Ej behöriga Antal elever Andel ej behöriga elever Ej nyanlända ,2% Nyanlända ,9% Samtliga ,3%

5 Antalet nyanlända avgångselever från grundskolan i Västra Götaland Behöriga Ej behöriga

6 Andelen avgångselever utan gymnasiebehörighet 2015, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund

7 Schematisk bild av samhällsnivåer med exempel på kontexter som påverkar skolresultat Land Region Stad Närområde Arbetsplats Skola Näringslivs utveckling Lokala arbetsmarknader Social stratifiering Boendesegregation Fysisk och social miljö Individ Social och ekonomisk position; Migrationsbakgrund Skolresultat Fritt efter Kölegård, M. (2012). Boendesegregation, grannskap och hälsa. Ur Rostila & Toivanen: Den orättvisa hälsan

8 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG kommunnivå individnivå Andelen ej gymnasiebehöriga = migrationsbakgrund + föräldrars utb + kommunal skattekraft + kommungenomsnitt fixed part random part 1. Näringslivsstruktur 2. Lokala arbetsmarknaden 3. Demografi

9 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

10 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

11 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123

12 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Dvs återstår att förklara 55 % av den totala variationen mellan kommunerna!

13 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21

14 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21 Basmodellen + migrationsbakgrund + föräldrars utbildningsnivå 0,047 0,62

15 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21 Basmodellen + migrationsbakgrund + föräldrars utbildningsnivå 0,047 0,62 Basmodellen + kommunens skattekraft 0,057 0,54 Dvs skattekraft på kommunnivå har ett större förklaringsvärde än elevens migrationsbakgrund!

16 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21 Basmodellen + migrationsbakgrund + föräldrars utbildningsnivå 0,047 0,62 Basmodellen + kommunens skattekraft 0,057 0,54 Samtliga variabler 0,023 0,81

17 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Andelen ej gymnasiebehöriga avgångselever 2015, efter utländsk bakgrund

18 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland Källa: SCB. 35,00 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,

19

20 Så vad är det då vi bör göra?

21 Insatser inom skolans värld Nyanlända Hög skolfrånvaro Ohälsa och funktionsvariationer Så vad är det då vi bör göra? Tidiga insatser Utökade hembesök BVC + social tjänst (à la Rinkeby) Satsningar på att stödja kognitiv utveckling t.ex. läsa och räkna En väl utbyggd förskola av hög kvalitet Konsekvensanalyser Överväg hur näringslivs- och arbetsmarknadspolitiska beslut påverkar risken för skolmisslyckanden

22