Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier,
|
|
- Emilia Viklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier,
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Utgångspunkter... 4 Delområden för fullföljda studier Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor Stimulera intresset för studier Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund. 10 Genomförande och uppföljning... 11
3 Inledning Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. I Västra Götalandsregionens budget för 2017 beskrivs att utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att stiga, men med ökade skillnaderna inom regionen inte minst sett till antalet elever som fullföljer sin studiegång med godkända betyg. Statistiken visar bland annat att i Västra Götaland har skolresultaten i grundskolan försämrats i samtliga delregioner. Andelen avgångselever i åk 9 behöriga till gymnasiet har minskat från ca 90 procent i början av 2000-talet till ca 85 procent Regionen har därför inlett en kraftsamling och kommer i bred samverkan att fokusera på denna utmaning framöver. Med Handlingsplan fullföljda studier som grund för ett koncerngemensamt arbete vill Västra Götalandsregionen stimulera och utveckla samverkan med andra aktörer som tillsammans ska arbeta för att fler elever lämnar grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Arbetet med fullföljda studier är ett område som knyter samman strategidokumenten Västra Götaland 2020 (VG2020) och Framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning och utmaningen kring barn och ungas studier är en välfärdsfråga där många aktörers gemensamma insatser är det som kan vända trenden i hela Västra Götaland. Det är därför viktigt att få en gemensam bild av utmaningen och se sin egen del i arbetet. Folkhälsokommittén fick, utifrån sin roll genom Samling för social hållbarhet, i uppdrag av regionstyrelsen att senast under våren 2017 återkomma med förslag på regiongemensamma åtgärder som stärker samarbetet med andra aktörer inom Västra Götaland. Utgångspunkterna för arbetet är de regionövergripande mål som finns i VG2020 och i Framtidens hälso- och sjukvård. I samverkan med kommunalförbunden, via Beredning för hållbar utveckling, har också frågan om fullföljda studier lyfts och prioriterats. Faktaruta: Mål från strategidokument VG2020 o Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium och skillnader mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. o Avhoppen från skolan ska minska till mindre än 8 % i Västra Götaland senast Framtidens hälso- och sjukvård o Prioriterat mål: Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård Beredning för hållbar utveckling o Rekommenderat område för samverkan: Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Syfte Det goda livet för alla i Västra Götaland är till stor del beroende på de möjligheter och förutsättningar som skapas för barn och unga som lever här. Att skillnaderna mellan regionens olika delar, mellan olika skolor och mellan olika grupper av barn och unga är
4 oacceptabelt. Målet att skapa förutsättningar för alla elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg kräver av Västra Götalandsregionen att vi vågar se på vår egen verksamhet och ställa oss frågan: Vad kan vi göra bättre?. Syftet med kraftsamlingen är därför att dels synliggöra de insatser Västra Götalandsregionen deltar i och som bidrar till målet och dels att skapa synergier, exempelvis spridning av lärandeexempel eller att förmedla kontakter för samverkan i Västra Götaland. Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Den ska ligga till grund för fortsatt samverkan internt mellan förvaltningarna och externt med kommunalförbund, kommuner, myndigheter och idéburen sektor. Första delen i arbetet med det gemensamma målet är denna handlingsplan , med tillhörande aktivitetsplan för 2017: Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Här redovisas utgångspunkter för kraftsamlingen och det övergripande målet bryts ned i ett antal delområden. Aktivitetsplanen tydliggör de konkreta aktiviteter som ska genomföras och de processer som ska startas som har bäring på det gemensamma målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Mervärdet att samla olika nämnder, styrelser och kommittéer olika insatser i ett dokument är att tydliggöra kopplingen och med det också följa aktiviteterna utifrån dess effekt utifrån målet. Utgångspunkter Arbetet med kraftsamling fullföljda studier utgår ifrån ett antal utgångspunkter och perspektiv. Komplexa utmaningar Utmaningen med att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg är mångbottnad. Förutsättningarna kan påverkas av familjens/elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystemet utformas och det sätt på vilket skolorna organiseras. Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunalförbunden har tagit fram kunskapsunderlag som belyser hur arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret ska bedrivas, vilket också är en pusselbit i utmaningen. Hela frågan ligger dock inte inom skolans/kommunens domän, vilket innebär att Västra Götalandsregionen som välfärdsaktör måste se sin del i arbetet. Det innebär allt ifrån verksamhetsutveckling som med individens förutsättningar i centrum överbygger gränssnittsfrågor mellan olika huvudmän, till satsningar på metodutveckling och implementering av kvalitetssäkrade metoder med dokumenterat positiva effekter. Förutom individuella och organisatoriska faktorer är detta också ett område kopplat till strukturell ojämlikhet, vilket återigen kräver en helhetssyn och bred förståelse. Komplexa utmaningar innebär också att det finns ett behov att 1) identifiera en gemensam problembild med relevanta aktörer, 2) identifiera redan påbörjade och verksamma insatser som kan intensifieras och 3) mer komplexa problem i rotsystemet där en lösning kräver
5 mer energi och tid. För arbetet med kraftsamlingen innebär det att vi kan fortsätta pågående arbete, växla upp insatser som är lättare att identifiera och samtidigt ge tid för att tillsammans bättre förstå utmaningen Västra Götaland står inför. Generella och riktade insatser Målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg innehåller insatser och verksamheter som rör sig mellan generella insatser och riktade insatser. Där generella/ universella insatser är basen som vänder sig till alla barn medan riktade/selektiva insatser vänder sig till vissa barn, en riskgrupp eller ett visst problem. De kan utgöra behandling eller andra stödjande åtgärder. Fig 1: Generella och riktade insatser Sociala investeringar som genomförs i Västra Götaland ska ses som ett verktyg för att nå de mål om social hållbarhet som regionens styrdokument lyfter upp och som nämns ovan. Sociala investeringar kan göras inom alla nedanstående områden. Genomgående perspektiv Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med Barnkonventionen anger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet och att barnets rätt till utveckling och utbildning säkerställs. Genomförandet av de åtgärder som ligger i handlingsplanen för mänskliga rättigheter under mål 2 Stärka rättigheter för barn och unga där barnrättsperspektivet (25) utvecklas inom organisationen är en central grund för arbetet med fullföljda studier. Arbetet ska också: utgå utifrån icke-diskriminering, jämlikhet, jämställdhet och transparens tillgänglighet ur följande aspekter: fysisk, psykisk, kognitiv, språklig, administrativ, geografisk, ekonomisk och tillitsmässig. bygga på delaktighet och inkludering
6 Delområden för fullföljda studier Västra Götalandsregionens fortsatta arbete innefattar insatser som syftar till att stärka organisationens möjligheter till samverkan och stärka insatserna riktade till familjer samt barn och unga mellan 0-25 år. Ett antal områden har identifierats som särskilt viktiga för Västra Götalandsregionens verksamhet. 1. Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Komplexa utmaningar har sällan en enda lösning, på samma sätt som det sällan är en enda ansvarig aktör. Istället är det många tvärsektoriella lösningar som behövs för att skapa förändring. För att undvika friktion och gränskonflikter behöver dessa aktörer prata med varandra och samverka, inte bara inom organisationen utan även mellan organisationer. Västra Götalandsregionens arbete för fullföljda studier måste ta sin utgångspunkt i ordinarie styrning- och ledningsstrukturer samt ordinarie verksamhet för att bli hållbart. Samverkansstrukturerna måste också innefatta relevanta aktörer oavsett organisation, även idéburen sektor, akademin och privat sektor. Identifierade utmaningar: Brist på kommunikation över organisation-/förvaltning- /myndighetsgränser, kunskap om varandras uppdrag och tid att samlas är några utmaningar som belysts i processen. Vem ansvarar, vem har kunskap och vilka bör vara med i insatser är frågor som på ett annat sätt fångar utmaningen. Trots rörelsen mot att sätta individen i centrum, att skapa en dörr in -lösningar så är våra organisationer ibland otidsenliga, stela och har svårt att hantera komplexa samband som berör flera parter. Att utgå ifrån arenor där barn och unga rör sig bör vara en grundregel. Västra Götalandsregionen äger, deltar i och möjliggör ytor för samverkan, exempelvis familjecentraler och olika former av vårdsamverkan. När det kommer till innehåll står vi inför några utmaningar. Dels handlar det om att Västra Götalandsregionen internt inte alltid är överens om vilka perspektiv eller frågor vi prioriterar i samverkan. Dels måste vi förhålla oss till andra aktörers förväntningar på oss och andras uppdrag. En annan utmaning är användandet av ekonomiska incitament som styrmedel. Här finns utrymme till förbättring i hur Västra Götalandsregionen följer upp och styr, då beslut ibland motverkar varandra eller inte gynnar samverkan. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen utveckla och stärka samverkan internt och externt genom att: Involvera fler aktörer för att identifiera frågor och lösningsförslag på de gemensamma utmaningarna för fullföljda studier, genom bland annat politiska workshops och dialoger. Samverkan med kommunerna direkt och via kommunalförbunden för att utveckla och stärka arbetet mot skolavhopp. Tydliggöra Västra Götalandsregionens roll i samverkan för att kunna komplettera andra aktörer och minska gränssnittsproblematiken inom området psykisk hälsa/ohälsa.
7 Stärka upp viktiga arenor för arbetet med fullföljda studier utifrån delregionala prioriteringar. Kan handla om familjecentraler, förstärkta ungdomsmottagningar, vårdsamverkansteam etc. Använda sociala investeringar som verktyg för fortsatt utvecklingsarbete för att stärka barn och ungas framtida utveckling och hälsa, i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommuner och andra aktörer. 2. Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa 2.1 Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Det finns ett starkt samband mellan kognitiv utveckling och psykisk hälsa. Den kognitiva förmågan är ett resultat av utvecklingen av kopplingar mellan olika centra i hjärnan. Denna utveckling startar redan under fosterstadiet och får oerhörd kraft under det första levnadsåret för att sedan avta redan till tonårstiden. Viktigt att notera att hastigheten med vilken kopplingarna bildas kan påverkas av stimulering av barnets sinnesorgan, t.ex. syn, hörsel och känsel och lite senare även kognitiva funktioner. Det innebär alltså att utvecklingen av barnets kognitiva förmåga kan stimuleras genom att föräldrar och andra i dess omgivning ägnar sig åt barnet, pratar, sjunger, berättar, läser för det. Forskningen visar att även barn som från början har en lägre kognitiv förmåga kan utveckla den under barndomsåren beroende på i vad mån barnets sociala omgivning förmår att stimulera barnet. Här blir familjens/omgivningens livsvillkor men även det omgivande samhällets förmåga att stödja föräldrar eller vårdnadshavare synnerligen viktiga. Det finns ett starkt samband mellan kognitiv förmåga och fysisk och psykisk hälsa. Grupper med nedsatt kognitiv förmåga löper t.ex. större risk för nedsatt psykiskt välbefinnande men även för psykiatriska sjukdomstillstånd. Det finns även ett omvänt samband så att nedsatt psykisk hälsa påverkar utvecklingen av kognitiv förmåga. De tidiga åren blir av dessa skäl en viktig tidpunkt för insatser som motverkar ojämlikheter i skolresultat men även ojämlikhet i hälsa. Identifierade utmaningar: Hälsofrämjande arenor når inte alla familjer, barn och unga på samma sätt. En del i utmaningen är att Västra Götalandsregionen inte förmår utforma så att det passar olika familjers och föräldrars förutsättningar. En del av det ligger i uppdraget att verka för jämställt föräldraskap, men utmaningen kvarstår. Vårdaktörer har till uppdrag att stötta båda föräldrarna, i fall om två, på lika villkor, men utifrån familjens förutsättningar. Att skapa förståelse för föräldrarnas förutsättningar och vidareutveckla arbetsmetoder utifrån det är nödvändigt. Det gäller vårdaktörer likväl som andra hälsofrämjande arenor. För Västra Götalandsregionen handlar det också om att möjliggöra en god relation och tillit till vården genom ett bra bemötande. Ett identifierat problem är att tilliten till hälso- och sjukvården är lägre bland exempelvis hbtq-personer och personer med utländsk bakgrund än övriga befolkningen. Detsamma gäller utmaningen att tidigt och systematiskt bedöma och stödja kognitiv utveckling.
8 Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att stärka upp tidiga insatser som når föräldrarna eller barnen själva genom att: Tillsammans med akademin, kommuner och frivilligsektorn tillgängliggöra och kvalitetssäkra tidiga, hälsofrämjande arenor. Bidra till att stärka föräldrarollen genom att främja psykisk hälsa, öka kunskap om betydelsen av tidiga insatser och spridandet av enkla verktyg. 2.2 Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Ohälsa i barndomen, i synnerhet psykisk ohälsa, är förknippad med sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter som vuxen. Orsaken till psykisk ohälsa är multifaktoriell. Ärftliga faktorer i form av en medfödd sårbarhet och att omgivningen, i form av föräldrar, förskola, kamratkrets, skola, som inte förmår att kompensera för detta. Det finns också skillnader mellan hur flickor och pojkar upplever, diagnosticeras och agerar utifrån sin psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa kan också vara en konsekvens av utfrysning eller mobbning elever utsätts för då de bryter mot rådande normer i skolan, exempelvis kopplat till kön eller sexualitet. Att aktivt arbeta normmedvetet är därför i sig en metod som förebygger ungas psykiska hälsa, och regionen bör därför verka för att integrera normmedvetenhet i sina verksamheter. Identifierade utmaningar: För att motverka konsekvenserna av psykisk ohälsa handlar det om tillgänglighet och kvalitet i insatser. Välfungerande samverkan är också av vikt både på individnivå och på organisatorisk nivå. Problematiken med ungas psykiska hälsa är delvis en gränssnittsfråga mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. I anvisningar och lagar finns tolkningsutrymmen som kan skapa olika förväntningar på varandras uppdrag och ansvar. Hälso- och sjukvården kan bidra till måluppfyllnad genom att upprätthålla hög tillgänglighet för barn och ungdomar med familjer som behöver vårdens resurser och för att ingen ska behöva vänta. Hälso- och sjukvården ska bidra med kvalificerade utredningar och diagnostik, kvalificerad behandling och god samverkan. Detta bör göras utifrån en medvetenhet om icke-diskriminering, delaktighet och individen i centrum. Alla tar sig inte heller själva till hälso- och sjukvården på grund av psykisk ohälsa/diagnos såsom social fobi, ångest eller depression, tidigare erfarenheter av dåligt och kränkande bemötande eller att inte blivit tagen på allvar i mötet med hälso- och sjukvården. En utmaning är att identifiera de hinder som uppkommit i utformandet av vården och som på olika sätt exkluderar grupper eller försvårar för att uppfylla sina lagstadgade uppdrag. Men även identifiera nya sätt att agera mer utåtriktat för att för att nå dem som inte tar sig till eller söker sig till vården. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på insatsområden som stärker upp psykiatrin, genom: Genomförandet av handlingsplan för vuxenpsykiatrin. Genomförandet av regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin.
9 Pröva pilotprojektet förstärkt första-linjen och undersök förutsättningar för spridning. Att fortsatt driva Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet med kunskapsutveckling, införandet av nya behandlingsmetoder och systematiserat kunskapsutbyte med ungdomsmottagningar och elevhälsa 3. Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor. Det finns starka samband mellan livsvillkoren under barndomstiden, de levnadsvanor som skolbarnet tillägnar sig och senare skolresultat. Ekonomisk knapphet, föräldrars arbetslöshet, trångboddhet, boendesegregation, språksvårigheter och föräldrarnas utbildningsnivå är exempel på förhållanden som påverkar barnets uppväxt och skolgång. Långvariga ogynnsamma livsvillkor kan starta stressmekanismer hos barnen vilka påverkar kognitiv förmåga och ökar risken för psykisk ohälsa vilket sammantaget underminerar barnets skolgång och hotar skolresultaten. Det är delvis under skoltiden som barnets levnadsvanor utvecklas. Uppväxten och familjeförhållanden utgör den grund på vilken levnadsvanorna grundläggs och formas vidare i mötet med kamrater på skola och fritid. Många barn växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Det får ofta allvarliga konsekvenser för deras hälsa, skolgång och arbetsliv. Detta gäller även vid förälders och närståendes allvarliga sjukdom eller död. Med stöd till barnen och föräldrarna kan mönstret mellan generationerna brytas. Identifierade utmaningar: Visserligen finns kunskapssammanställningar som visar att det finns starka samband mellan barns livsvillkor och utveckling, mellan t.ex. fattigdom och ohälsa men mer sällan ger de kunskap om varför och på vilka sätt en brist på ekonomiska resurser leder till ohälsa och vilka strukturer/maktförhållanden som skapar ojämlikhet. En ökad förståelse behövs som en del för att bättre motverka effekterna. Att tidigt identifiera barn och unga i utsatta familjer är en utmaning. Möten mellan Västra Götalandsregionen och familjer är många och har olika syften, men dessa nyttjas inte systematiskt för att identifiera riskfaktorer. Samtidigt som det saknas tydliga kanaler för att hantera information som kan uppkomma vid möten. Barn och unga som lever i familjer i utsatthet bör kunna identifieras tidigare. Bristen på kunskap inkluderar också behovet av kompensatoriska verktyg som särskilt riktas till barn och unga i utsatta familjer. Västra Götalandsregionen har här en roll i arbete att skapa meningsfull fritid och kompensera effekter av familjers livssituationer genom bland annat kulturen. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på att utveckla metoder för att tidigt identifiera och stärka barn och unga i utsatthet, genom: Använda de tillfällen Västra Götalandsregionen möter familjer eller barn och unga för att identifiera utsatthet. Öka kunskap om hur och på vilka sätt familjens utsatthet påverkar barn och unga och utveckla våra verksamheter utifrån kunskapen.
10 Att sprida och stärka kunskapen hos familjer och barn själva om vart man kan få hjälp och stöd, vilka rättigheter en har att få s.k. kompensatoriska verktyg. 4. Stimulera intresset för studier Ungdomar som löper risk att hoppa av skolan upplever den ofta som meningslös och ointressant, eftersom de har svårt att se tydliga kopplingar mellan sina studier och framtida mål. För de här eleverna är det speciellt viktigt att skolan arbetar med motivation och ser till att ungdomarna har kompetens att göra välgrundade val inför framtiden. En koppling till arbetslivet kan ge ökad inspiration och studie- och yrkesvägledning kan spela en viktig roll för ungdomarna. Identifierade utmaningar: Arbetet för att stimulera intresset för studier inkluderar allt ifrån tidiga insatser i grundskola från låg- och mellanstadium till kompletterande studievägar för ungdomar som läser in gymnasiekompetensen på folkhögskolan. Erfarenhet och kunskap visar att det är viktigt och verksamt att visa på framtidsmöjligheter och koppla insatserna till arbetslivet. Elever i riskzon för avhopp saknar av olika skäl förebilder och kontakter. Det kan handla om ungdomar som knappt känner någon vuxen person som arbetar överhuvudtaget, exempelvis bland vissa ungdomar som bor i socioekonomiskt utsatta områden och har en utländsk bakgrund. Bland ungdomar med funktionsvariationer är det ofta ovanligt att ha vuxna förebilder med likadan förutsättningar som är i arbete. En utmaning är också att omsätta kunskap och förståelse kring diskriminerande mönster på arbetsmarknaden för att bättre kunna bemötande ungdomar med annan bakgrund och för att hjälpa arbetsgivare att inte stänga dörren för framtida arbetskraft. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med insatser där ungdomar får kontakt med arbetslivsrepresentanter, får tillgång till praktik, får en kvalificerad studie- och yrkesvägledning, genom: Riktade insatser i samverkan med kommuner och kommunalförbund för att minska risken för skolavhopp. Insatserna omfattar såväl yngre åldersgrupper som elever i högstadium och gymnasium. Genom bland annat Science centers arbeta för att öka intresset hos barn och unga för studier inom naturvetenskap och teknik. Erbjuder alternativa och kompletterande studieformer genom folkhögskolorna i Västra Götaland, bl.a. studieförberedande kurser. Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri. 5. Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund Personer som flytt har ett annat utgångsläge än den som flyttar till ett annat land för att arbeta eller för att bilda familj. Personer som flyr från sitt hemland har nästan alltid levt en
11 tid under stor stress innan de flyr. Själva flykten är ofta omgärdad av umbäranden och hot, och många familjer splittras under långa perioder. Efter ankomsten till det nya landet väntar en tid av ovisshet under asylprocessen innan det nya livet kan ta sin början. Detta leder sammantaget till att psykisk ohälsa är ett större problem hos nyanlända flyktingar än hos andra grupper av migranter. Identifierade utmaningar: Västra Götalandsregionen har skyldighet till att genomföra hälsoundersökningarna av asylsökande och nyanlända för att tidigt kunna fånga psykisk ohälsa. Utöver utmaningen att hinna med och täcka upp för behoven finns utmaningar att nå bland annat familjer i eget boende. Till skillnad från barn och unga som är ensamkommande och bor på boende eller blir familjehemsplacerade är familjer i eget boende till stor del beroende av släkt och vänners kunskap om systemen i Sverige. De genomförda lagförändringarna innebär också förändringar för arbetet där möjligheter till stöd, hälsa/utbildning och liknande försvårats. Utmaningen kring personer utan identitetshandlingar eller de som stannar kvar trots utvisningsbeslut kan komma att öka. Hur ska myndigheter/huvudmän agera när t.ex. personer som gömmer sig och saknar papper undviker nämnda aktörer? Här måste Västra Götalandsregionen tydliggöra vad som redan är beslutat, så som att personer som lever gömda och/eller utan papper har rätt till vård, samt skapa riktlinjer, guidning och rutiner för att förbättra genomförandet av beslut. Ungdomar med migrationsbakgrund har stort behov av sociala och fysiska aktiviteter under tiden de befinner sig i asylfasen. Många vill engagera sig för ensamkommande barn och ungdomar med det saknas förenklade metoder och samordning. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med särskilda insatser för barn och unga med migrationsbakgrund, genom att: Genomföra utbildningsinsatser för personalgrupper som kommer i kontakt med barn med migrationsbakgrund, samt öka kunskapen om vilka lagar och riktlinjer som gäller. Genomföra riktade hälsofrämjande och förebyggande insatser till barn och unga med migrationsbakgrund för att främja deras skolresultat, exempelvis tillsammans med BUP och HVB-hemmens personal. Kartlägga behovet av, utforma och genomföra insatser för att stödja särskilt sårbara grupper barn och unga, t.ex. barn i EBO-familjer och papperslösa. Skapa ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. Samverkan med science centers i särskilda insatser för nyanlända. Genomförande och uppföljning Vad kan Västra Götalandsregionen göra bättre? Vad kan samhällsaktörer i Västra Götaland tillsammans göra bättre för att skapa förutsättningar för barn och unga att fullfölja sina studier? För att möjliggöra förändring måste utvecklingsarbetet utgå ifrån dem
12 verksamheterna är till för och genomföras tillsammans med dem. Det kan i vissa fall vara ett perspektivskifte som kräver eftertanke och extra insatser, men nödvändigt då det handlar om att vässa vårt arbete för att bättre möta dem vi sällan når eller känner till, hantera individer/grupper som är extra sårbara och skapa jämlika förutsättningar att lämna grundskolan och gymnasiet med godkända betyg. Kraftsamling för fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götalandsregionen. Varje styrelse, nämnd och kommitté äger själva det arbete som görs inom ramen för sina uppdrag, både genomförande av redan beslutade aktiviteter och framtida utvecklingsarbete. Det innebär att det under hela genomförandet kommer genomföras politiska dialoger och workshops för att stärka det egna arbetet. Genomförandet av aktiviteter inom aktivitetsplanen är linjeverksamheternas eget ansvar och däri ligger också ansvaret att utvärdera dem utifrån deras tänkta effekt på målet. Uppföljning och utvärdering är centralt för att kunna utveckla verksamheten och ska det göras ur olika perspektiv, så som barnen och ungdomarna själva, krävs det att resurser avsätts. Aktivitetsplanen som helhet kommer följas upp och revideras årligen i den gemensamma organisationen för kraftsamlingen.
Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén
4 februari 2016 Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén Folkhälsokommittén får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen senast under våren 2017 med förslag på regiongemensamma åtgärder som
Kraftsamling fullföljda studier
Kraftsamling fullföljda studier Folkhälsokommittén samordnar uppdraget Folkhälsokommittén har uppdraget att samordna det övergripande arbetet för fullföljda studier och årligen återrapportera uppdraget
Kraftsamling fullföljda studier
Kraftsamling fullföljda studier Skolmisslyckanden skapar utanförskap Idag är det i princip nödvändigt att ha gymnasiekompetens för att leva ett självständigt liv. Samtidigt går en fjärdedel av varje årskull
God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier
God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier Nytt nationellt folkhälsomål med 8 målområden Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara
Detaljbudget folkhälsokommittén 2016
Sida 1(5) Detaljbudget folkhälsokommittén 2016 1. Sammanfattning kommer under 2016 arbeta med de av regionfullmäktige prioriterade målen: - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska - Den psykiska
Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå
Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå Closing the gap in a generation Michael Marmots rapport Closing the gap in a generation låg till grund när Västra Götalandsregionen bestämde sig för
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Temagrupp barn och unga 2018-10-24 Handlingsplan Fullföljda studier 2017-2020 RS 2017-04304 3 091 elever i VG gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet
Årsredovisning Bengt Claessons minne 2016 (KS/2017:457)
PROTOKOLLSUTDRAG Bildning och kulturutskottet 2017 09 14 61 Årsredovisning Bengt Claessons minne 2016 (KS/2017:457) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner Årsredovisning
Sammanträde med regionstyrelsen den 13 december 2016
1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 13 december 2016 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier,
Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige 2017-01-31 7 Handlingsplan fullföljda studier, 2017-2020 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Utgångspunkter... 4 Delområden
Vad är En skola för alla?
En skola för alla Vad är En skola för alla? Fyra parter som kraftsamlar: - Skaraborgs kommunalförbund (projektägare) - Fyrbodals kommunalförbund - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund - Samordningsförbundet
Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier
Nya stuprör när samverkan inte räcker? Elisabeth Rahmberg Jörgen Hansson Ylva Bryngelsson Folkhälsochef Enhetschef avdelning folkhälsa Huvudprocessledare fullföljda studier Västra Götaland 49 kommuner
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling
Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Marja-Leena Lampinen Frågor i fokus idag Kompetensplattform - vad har det lett till? Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 -
Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Sammanhållen elevhälsa. Projektplan
Sammanhållen elevhälsa Projektplan 2018-2019 Sammanhållen elevhälsa - en del av en större plan En av rekommenda,onerna för 2018 inom arbetet med Handlingsplan Fullföljda studier handlar om en sammanhållen
Överenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.
MALL 1(14) MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån hälsas förslag på åtgärder. Vid analys av nuläge och möjliga insatser finns kunskapsstöd att få från avdelningen Folkhälsa
Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd
Sida 1(5) Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd 1. Sammanfattning Kommittén för mänskliga rättigheter har uppdraget att samordna Västra Götalandsregionens (VGR:s) arbete för att stärka
Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2018-10-08 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Framtagande och genomförande
Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor
Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Strategi för ökad fysisk aktivitet
Strategi för ökad fysisk aktivitet Om projektet 2019-01-24 Annika Nilsson Gren, regionutvecklare Avdelning Folkhälsa Karin Andersson, Verksamhetschef Barn och ungdomsverksamheterna Angereds sjukhus Lisa
Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan
Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning
Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning
Deklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen
Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020 (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen 180112 Malin Camper, KPH Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020
Folkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
HITTADRIVET. -Studiemotivation och genusmönster i grundskolan- Samverkansforskning mellan Högskolan Väst, Orust och Dals-Ed
HITTADRIVET -Studiemotivation och genusmönster i grundskolan- Samverkansforskning mellan Högskolan Väst, Orust och Dals-Ed 15 100 invånare 1500 elever i grundskolan Liten gymnasieskola Gränskommun till
Aktivitetsplan 2017: fullföljda studier
Aktivitetsplan 2017: fullföljda studier Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets
Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Kraftsamling fullföljda studier
Kraftsamling fullföljda studier Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation ska vi: 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???
Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Hylte Innehållsförteckning Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 6 Lokal och regional samverkan 6 Utvecklingsarbete
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?
Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan? Trollhättan 27 november 2017 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2017-10-09 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Psykisk hälsa, barn och unga
POSITIONSPAPPER Psykisk hälsa, barn och unga 2016 Psykisk hälsa, barn och unga 1 Psykisk hälsa, barn och unga 2 Förord Psykisk ohälsa i barndomen ger sämre förutsättningar att leva ett gott och långt liv.
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Måldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Nationell överenskommelse Psykisk hälsa
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl
Uppföljning av funktionshinderspolitiken Emelie Lindahl Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Folkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar
1(6) Redovisning av lokala utmaningar för social hållbarhet utifrån livsmiljöer och ett livscykelperspektiv inkluderat kopplingen till nationella, regionala och lokala mål och styrdokument Underlag till
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Mål och inriktning
Beslutad 2015-05-06 Dnr HSNS 2015 00166 Mål och inriktning 2016-2018 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och inriktning 2016-2018 SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Innehåll Inledning och bakgrund...
Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Plan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15
REMISSVAR 2015-11-16 Dnr 3.9:0731/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, och Skolverkets föreskrifter om innehållet i
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för