HITTADRIVET. -Studiemotivation och genusmönster i grundskolan- Samverkansforskning mellan Högskolan Väst, Orust och Dals-Ed

Transkript

1 HITTADRIVET -Studiemotivation och genusmönster i grundskolan- Samverkansforskning mellan Högskolan Väst, Orust och Dals-Ed

2 invånare 1500 elever i grundskolan Liten gymnasieskola Gränskommun till GR Omfattande arbetspendling Stort småföretagande Låg utbildningsnivå God medelinkomst invånare 500 elever i grundskolan Liten gy/gysärskola Gränskommun till Norge Omfattande arbetspendling Stort småföretagande Låg utbildningsnivå Låg medelinkomst Arbetslöshet under rikssnittet Mycket låg arbetslöshet

3 Relativ ungdomsarbetslöshet (18-24 år) per kommun, okt 2017 (Inskrivna arbetslösa. Andel av registerbaserade arbetskraft).

4 Meritvärde pojkar och flickor, 16 ämnen Orust kommun

5 Skillnad i meritvärde - pojkar och flickor, 16 ämnen Orust kommun

6 Meritvärde pojkar och flickor åk 9, 16 ämnen Dals-Eds kommun Flickor Pojkar betyg i 16 ämnen; 2017 i 17 ämnen 6

7 Forskningssamverkan Den Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljöns bedriver tvärvetenskaplig forskning som syftar till att främja social hållbarhet form av ökad inkludering och jämlika livsvillkor för barn och unga. Genom att forskning och verksamheter samverkar och i dialog formar forskningsfrågan är det möjligt att fånga de fenomen som är samhällsaktuella och som varken forskning eller verksamhet har svaret på, utan det krävs ett fördjupat och utökat kunnande. Den kunskap som forskningssamverkan resulterar i ska både bidra till ökad kunskap inom forskningsvärlden och användbar kunskap för verksamheter, sk handlingsbar kunskap. På så sätt kan kunskapen som genereras ligga till grund för verksamhetsutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

8 Att via samforskning identifiera situationer som är särskilt motiverande för elevernas lärande i grundskolan. - Hur förstärka det som motiverar?

9 Poängen med vårt samarbete Hur är det hos oss? Hur hitta det som driver? Hur öka medvetenhet om hur driv förstärks? Hur sprida ökad medvetenhet om hur driv förstärks? Hur förbättra studieresultat bland elever i grundskolan? Tillsammans skapar vi kunskap och förståelse för studiemotivation och genusmönster i grundskolan

10 Högskolan Väst, Dals-Eds kommun och Orust kommun Tre forskare på sammanlagt 60%. Gemensam finansiering Inspirationsdagar för all personal. Forskning möter föreställningar Närvara i klasser på samtliga skolor under två år Hänga med elever på fritiden, åka A-traktor på natten Forskning i verksamheten med våra lärare Vetenskaplig och populärvetenskaplig publikation

11 Det här gör vi tillsammans UPPSTART PRESENTATION OBSERVATION/SAMTAL PRESENTATION OBSERVATION/SAMTAL SUMMERING För kollegiet Med kollegiet avgränsat till lärare i åk 5 och åk 8 år 1 Sommar För och med kollegiet Elevperspektiv åk åk 6 och åk 9 år 1 För och med kollegiet åk 6 och åk 9 år 2 åk 7 och åk 8 år 2 Syfte: Syftet med studien är att identifiera situationer i den övergripande kontexten (hela det sociala sammanhanget) där möjligheter att stimulera motivation och främja lärande öppnar sig

12 Vad vill vi få ut? Kunskap kring genus Kunskap kring vad som motiverar till lärande Hur är det i våra skolor? Vilka är Orust och Dals-Eds speciella förutsättningar? Jobba med frågan på ett kvalitativt sätt under längre tid Vad kan skolan göra och vilka behöver vi hjälp av? Troligtvis är resan i sig viktigast- Samverkansforskning

13

14 Insatser som främjar fullföljda studier GR:s arbete inom området, exempel och erfarenheter från Plug In, PlugInnovation och Plug Innan Folkhälsokommitténs konferens Lisa Sipari, GR Utbildning

15 Tretton västsvenska kommuner i funktionell samverkan Skolutveckling Utbildning för alla Samverkan Skola-Arbetsliv Framtidens Ledare Gymnasieantagningen Läromedel GR Vux grkom.se/utbildning

16 Så ser läget ut 1 av 8 saknar behörighet att komma in på gymnasiet. 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år.

17 Varför är icke fullföljda studier ett problem? För individen Individer som inte har en fullföljd gymnasieutbildning riskerar i högre grad: arbetslöshet, sämre hälsa, kriminalitet, behov av försörjningsstöd, en lägre grad av delaktighet i samhället. (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008; Vinnerljung m. fl.)

18 Varför är icke fullföljda studier ett problem? För samhället En person i utanförskap hela livet miljoner kr per individ. Ca 13% av en årskull hamnar utanför till en kostnad av 144 miljarder kr. Nilsson/Wadeskog

19 Personer utan avslutad gymnasieutbildning har vid 20 års ålder 43% högre risk för arbetslöshet 25 års ålder 60% högre risk för arbetslöshet 29 års ålder 86% högre risk för arbetslöshet 20 års ålder 3,5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd 25 års ålder Drygt 4 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd 29 års ålder 5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd Utbildning Nyckeln till arbete (SKL) 2015

20 Vilka elever hoppar av? Individuella och strukturella riskfaktorer, Riskfaktorer på skolnivå, Riskfaktorer på systemnivå.

21 Individuella och strukturella riskfaktorer Självkänsla SES - Föräldrars utbildningsnivå Närsamhällets karaktär Hälsa Kön fler pojkar R Låga skolresultat Funktionsnedsättning Flytt fler ökar risk Språk (anpassat från Dale, 2011 (All-factors framework) NDPC, 2007 m.fl.)

22 Hur upptäcker vi varningssignaler i skolan? Vad gör eleven i skolan? - Är närvarande, - Är aktiv på lektioner, - Fullföljer uppgifter och läxor, - Ställer frågor. - Känner tillhörighet, - Identifierar sig med skolans värderingar, - Har goda relationer, - Stöd, social trygghet, stimulans. Hur känner sig eleven i skolan? Hur går det för eleven i skolan? - Studieresultat, - Läxor, - Tid som läggs på skolarbete. - Ser kopplingen mellan skola och framtida mål, - Upplever relevans och meningsfullhet. Upplever eleven skolan som meningsfull? (Bl.a. Fuhrlong, Christensen, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl)

23 Riskfaktorer på skolnivå Undervisningskvalitet Kompetens kring elever i riskzon Kompetensutveckling Lärartäthet Resurser Storlek - skola och klass Studie- och yrkesvägledning Social sammansättning Relationellt arbete Stödfunktioner (Anpassat från Dale, 2011)

24 Riskfaktorer på systemnivå; kursplan, läroplaner Brist på praktisk tillämpning och koppling till framtida yrkesliv Brist på möjligheter till validering Inlåsningseffekter svårt att byta inriktning/program Brist på alternativa utbildningsvägar Fokus på kursplanernas innehåll istället för eleverna Lite tid för elevernas helhetsutveckling (Anpassat från Dale, 2011)

25 Plug In ESF-satsning för att motverka studieavbrott från gymnasiet Ungdomar år. Ungdomar som är inskrivna i skolan, Elever som har gjort studieavbrott, Nyanlända elever. Har involverat ca unga, 80 kommuner. Tre nivåer nationellt (SKL), regionalt, lokalt.

26 Organisatoriska resultat Exempel: att tillgängliggöra utbildningsorganisationen Introduktionsprogram Vuxenutbildningen Yrkesprogram Arbetslivet SPRÅK, BEHÖRIGHET Högskoleförberedande program

27 PlugInnovation Samla Sprida Generera Kunskap Generalisera hur möjliggör vi för fler unga att stanna i studier fullfölja studier återgå till studier?

28 Framgångsfaktorer

29 Plug Innan Tidiga insatser som främjar fullföljda grundskolestudier

30 Tre steg för nulägesanalys Identifiera eleverna i riskzon Kartlägga deras behov Kartlägga organisationen

31 Nulägesanalys kartläggning Vad ser vi för effekter av det förändringsarbete som är gjort? Hur kan det vässas ytterligare? Vad låter vi bli att göra? Analys och uppföljning Nulägesanalys Vilka elever är i riskzon? Hur möter skolan elever i riskzon? Mål Vad vill vi uppnå för eleverna i riskzon? Gjorde aktiviteterna att vi nådde målen? Hur väl? Resultat Aktiviteter Vilka aktiviteter ska vi ha och utföra för att stärka eleverna i riskzonen och/eller den pedagogiska miljön eleven befinner sig i?

32 Möjlighet att starta delprojekt inom Plug Innan ht 2018 Ansök via grkom.se/pluginnan

33 Tack!