Vad säger forskningen om elever i riskzon och vad kan skolan göra?

Transkript

1 Vad säger forskningen om elever i riskzon och vad kan skolan göra? Forskningen på studieavbrottsområdet spänner över många decennier, länder och vetenskapliga fält. Även om definitionen av studieavbrott varierar 1 finns en samstämmighet kring dess orsaker och effekter. Det framstår allt tydligare att processen som leder fram till studieavbrott ofta påbörjas tidigt i en individs skolgång. 2 Redan i förskolan grundläggs beteenden och sociala och akademiska mönster som är avgörande för barn och ungas fortsatta utveckling. De påverkar även i vilken grad eleverna kommer att knyta an till skolan och vara aktiva och involverade. Barn och unga i riskzon vilka är de och hur manifesteras risken i skolan? Forskningen visar tydligt att den så kallade avbrottsprocessen är resultatet av en mängd olika samverkande faktorer. Dessa faktorer har systematiskt kartlagts och sammanställts till ett ramverk utifrån fem olika områden: familjen och närområdet, skolan, elever och klasskamrater, utbildningsystemet och arbetsmarknadsstrukturer 3. Följande diskussion handlar främst om de faktorer som har tydligast koppling till eleven och skolan. Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer: familjer, närsamhälle och elever Både svensk och internationell forskning visar att föräldrarnas socioekonomiska status, särskilt föräldrarnas utbildningsbakgrund, är den mest avgörande faktorn för barns och ungas studieresultat. Svenska rapporter indikerar dessutom att klyftorna ökar och att elevers sociala bakgrund får en allt större betydelse för hur de kommer att lyckas i skolan 4. Socioekonomiska faktorer kan handla om brist på materiella resurser, exempelvis i form av trångboddhet eller instabila boendeförhållanden, föräldrars arbetslöshet och den stress de omständigheterna medför. Även kulturellt kapital, familjedynamik, uppfostringsmönster och föräldrars förväntningar och attityder till skola och utbildning 5 påverkar ungas förutsättningar att klara sina studier. Följande individuella och strukturella bakgrundsfaktorer har visat sig vara särskilt viktiga i relation till studieavbrott: Socioekonomisk status Närsamhällets karaktär Kön (fler pojkar avbryter sina studier) Flytt (fler flyttar ökar risken för studieavbrott) Språk Låga resultat/prestation i skolan Funktionsnedsättningar Hälsa (psykisk och fysisk) Behov av särskilt stöd Självförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens Socioekonomisk utsatthet Elever som inte fullföljer sina studier bor ofta i områden som är socioekonomiskt utsatta överlag, 6 så kallade utanförskapsområden, och de återfinns i hög grad på skolor där många 1 (Dekkers and Dreisen, 1997, te Riele 2006) 2 Dale, 2010, Skolverket, All factors framwork 4 Skolverket, 2009, 2015) OECD 5 Fan and Chen 2001) 6 (EGREES, 2005, Ferguson et.al. 2005, Walther & Pohl, 2005 m.fl),

2 elever kommer från hem där det saknas studietradition. Detta medför att risken för att negativa mönster förstärks (något som brukar kallas peer effects) 7. En liknande situation är tydlig även i Sverige (Fischbein and Folkander 2000; le Grand et al. 2005; Skolverket 2008). Utländsk bakgrund Svensk statistik från de senaste decennierna visar att elever med utländsk bakgrund, och i synnerhet elever från utomeuropeiska länder, presterar sämre och oftare får underkända betyg jämfört med elever med svensk bakgrund 8. Dessa skillnader kan ofta relateras till skillnader i socioekonomisk bakgrund. Andra viktiga faktorer som påverkar är i vilken ålder eleverna påbörjar skolgången i Sverige, samt hur många år de går i skolan 9. Det finns även en tydlig korrelation mellan utländsk bakgrund och förekomsten av studieavbrott. 10 Aktuell nationell statistik visar att unga med utländsk bakgrund är ungefär 50% mer benägna att avbryta sina gymnasiestudier jämfört med elever som inte har utländsk bakgrund 11. Övriga faktorer som påverkar Sammanställningar av internationell forskning visar entydigt att elever med olika typer av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättningar, fysisk eller psykisk ohälsa är överrepresenterade bland de som avbryter sina studier. Samma mönster kring särskilda behov återkommer i den svenska statistiken. 12 Även läs-och skrivsvårigheter rapporteras som vanligt förekommande bland de unga som inte fullföljt sina studier. 13 Andra återkommande faktorer kan handla om låg självkänsla, lågt självförtroende och brist på social kompetens och motståndskraft 14. Frånvaro, låga resultat, negativa relationer 15 samt en historik av låg involvering (disengagement) på grund av de erfarenheter som gjorts under skoltiden, är alla återkommande faktorer inom studieavbrottslitteraturen i en svensk kontext. Institutionella och systemfaktorer: skolan gör skillnad Även om det finns en tydlig korrelation mellan ovan nämnda individuella och strukturella bakgrundsfaktorer och studieavbrott, utgör dessa inte kausala samband. Enligt forskningen kan faktorerna som nämnts öka risken för att en elevs skolanknytning och involvering med skolan ska försvagas. Andra institutionella faktorer, det vill säga faktorer som är kopplade till skolan och skolmiljön, har visat sig kunna påverka elevens skolanknytning än mer. Forskare placerar en stor del av ansvaret för avbrottsproblematiken vid faktorer som ligger inom skolans sfär. 16 Följande skolrelaterade faktorer har visat sig vara särskilt betydelsefulla för elevers skolanknytning och kan potentiellt sätt påverka avbrottsprocessen negativt. Brist på kompetens att arbeta med elever i riskzon Brist på kompetensutveckling Brist på resurser i form av material eller personal Brist på studie- och yrkesvägledning Brister i det relationella arbetet (mellan elever och vuxna) 7 EGRESS, 2009; Dale, Jonsson and Rudolphi Erikson and Jonsson 1993; Österberg 2000; Elmeroth 2006; Böhlmark Olofsson and Wadensjö 2012, Jonsson and Rudolphi Sundin, Cederberg, 2012, SCB, 2007, Skolverket, Fischbein and Folkander Lovén et al. 2011, MUCF, 2013, Strand, 2013). 14 Nesse report m.fl. 15 Skolverket, MUCF) 16 Ruffalo, 2008, Dimmit, 2003, Nesse, 2010 m.fl.)

3 Otrygg skolmiljö Brist på stödfunktioner (t.ex. kuratorer) Låg status på utbildning Den sociala sammansättningen Storlek på skolan och klasserna (mindre har visat sig bättre för elever i riskzonen) Undervisningskvaliteten att kunna anpassa, variera m.m. Lärartäthet (Anpassat efter Dale, 2010) Även kurs- och läroplaner har stor bäring på studieavbrottsprocessen. De delar som lyfts fram särskilt som riskfaktorer är: Upplevd brist på meningsfullhet och relevans i kurser och studieplan Föreskriven teoretisk studieplan och kurser Inlåsning i olämpliga kurser (teoretiska/praktiska) Olämplig pedagogik - fokus på läroplanens innehåll och på kursmålen snarare än på eleverna Brist på elevcentrerat perspektiv och arbetssätt Brist på alternativa utbildningsvägar med möjligheter till formaliserad ackreditering och validering Press kring kursmål som minskar tiden för elevens helhetsutveckling t.ex. form av livskunskap, vägledning, likabehandlingsarbete, stödsystem och aktiviteter utanför skoldagen. (Anpassat efter Dale, 2010) Skolrelaterade faktorer påverkar Resultaten ligger i linje med de rapporter och forskningsstudier som genomförts i Sverige. Där beskrivs hur skolrelaterade faktorer som utbildningens status, elevsammansättningar och skolans organisation bidrar till en marginaliseringsprocess som på sikt kan leda till att elever lämnar sina studier i förtid. 17 Det framgår även att många skolor brister i sitt kompensatoriska uppdrag, och att det finns en oförmåga att fånga upp och erbjuda lämpliga åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. 18 Andra återkommande faktorer handlar om brister i arbetsmiljön, om undervisningens utformning och om relationerna mellan elever och lärare. 19 Faktorer som handlar om skolans klimat, trivsel och förekomsten av mobbing och socialt utanförskap har särskilt lyfts fram under senare år. 20 Vikten av rutiner och system För att kunna kartlägga och utreda orsaker till frånvaro eller försämrade skolresultat krävs grundläggande rutiner och system. Enligt forskningen är detta ett viktigt utvecklingsområde för många svenska skolor 21. Ofta saknas även en tydlig repertoar med insatser att tillämpa när frånvaro eller annan problematik kopplad till studieavbrott har uppstått. 22 Vilka insatser är effektiva? För att kunna intervenera i en elevs avbrottsprocess menar forskare att skolor måste arbeta för att öka elevens anknytning. Detta behöver göras inom en rad viktiga områden, vilka har sin utgångspunkt i de riskfaktorer som lyfts fram ovan. 17 Skolverket. Gymnasieskola för alla... andra en studie om marginalisering och utslagning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket, 1998, Skolverket 2007, 2012) 18 Skolinspektionen, (Hagquist & Starrin, 1994; SOU, 2003:92; GURU-projektet) 20 Strand, 2013, MUCF, 2013, Lovén, 2011, Frelin, skolverket, 2007, 2012; Skolinspektionen, 2015, Strand, Skolinspektionen, 2015, Streeter & Kim, 2008;

4 Forskningen visar att insatserna behöver utgå från både skol- och individnivå för att vara effektiva och ge hållbara resultat över tid. 23 Insatser på individnivå Det handlar rikta insatser som utgår från individens behov. Dessa insatser kan vara i form av att stötta elever att utveckla produktiva beteendemönster som främjar skolarbetet genom ökad närvaro och läxläsning eller att göra olika typer av anpassningar för att tillgängliggöra undervisningen. Det kan också handla om att erbjuda olika former av stöd och att arbeta för att bygga förtroendefulla relationer mellan elever och personal. Insatser på skolnivå Parallellt med de individuella insatserna behöver skolan även fokusera på ett proaktivt och förebyggande arbete som berör hela skolan. Det kan handla om insatser som främjar ett tryggt klimat eller om att se till att undervisningen präglas av elevcentrerade arbetssätt, där kurs och läroplaner utgår från elevers skilda erfarenheter och förutsättningar. Andra insatser kan vara att tillhandahålla studie-och yrkesvägledning och att utveckla effektiva system och rutiner för att fånga upp frånvaro. Vikten av tidiga insatser Forskare pekar på vikten av tidiga insatser, det vill säga att man redan från skolstart kontinuerligt följer upp de centrala riskindikatorerna för att kunna bemöta dessa och på så vis intervenera i ett tidigt stadium. Skolan behöver även ha ett helhetsperspektiv på elevernas situation och kunna beakta flera olika dimensioner. 24 Det handlar inte bara om att stötta de unga att vara närvarande i skolan och klara sina uppgifter och kursmål utan även om att se till att studierna känns meningsfulla och att eleverna känner tillhörighet i skolan. Enligt forskningen är följande dimensioner särskilt viktiga för elevens anknytning till skolan: Den beteendemässiga dimensionen handlar bland annat om närvaro och om elevens aktivitet på lektionerna, om förmågan att fullfölja sina uppgifter och vara fokuserad under lektionstid samt att delta i aktiviteter på skolan. Den akademiska dimensionen handlar bland annat om resultat och betyg och om tiden som eleven lägger på skolarbete. Den kognitiva dimensionen handlar bland annat om hur eleven ser på kopplingen mellan skola och hens framtida mål och om hur relevant och meningsfull utbildningen känns. Det handlar även om strategier för självreglering av prestation, inlärningsstrategier och problemlösning. Den psykologisk och affektiva dimensionen handlar bland annat om hur väl eleven identifierar sig med skolans värderingar och om hemmets värderingar stämmer med skolans. Det handlar också om huruvida eleven känner tillhörighet och anknytning till andra i skolan och i hemmet. (Bl.a. Fuhrlong, Christensen, 2003, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl) Att arbeta förebyggande lönar sig I större kunskapssammanställningar kan man se att i princip alla olika typer av interventioner 23 Nesse, 2010 m.fl. 24 Christensen, 2008; Nesse, 2010, Fredricks,

5 på det förebyggande området ger positiva resultat. Det visar att det lönar sig att satsa resurser på det förebyggande arbetet för att stötta elever som riskerar att avbryta sina studier. Framgångsrika insatser har mycket gemensamt Även om de verksamma insatser som studerats är olika på många sätt pekar forskare på att det finns underliggande dimensioner som är gemensamma för många av dem. Det handlar både om individuella och organisatoriska faktorer och omfattar bland annat: - En helhetssyn på elever - Elevcentrerade arbetssätt - Flexibilitet - Trygga, positiva och kontinuerliga relationer med tydliga och uppnåbara mål och uppföljning - Höga förväntningar - Hög intensitet i insatserna - Personalens kompetens och erfarenhet bl.a Lamb, 2008; ICF, 2010