Hur går det för ungdomar i gymnasieåldern i Göteborgsregionen?

Transkript

1 Hur går det för ungdomar i gymnasieåldern i Göteborgsregionen? Uppföljning av nyckeltal som är relevanta för fullföljda gymnasiestudier Rapport (51)

2 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt. Göteborgsregionen 2018 GR Utbildning Box 5073, Göteborg gr@goteborgsregionen.se Stina Lindskog Lisa Sipari 2 (51)

3 Innehåll Inledning... 5 Vad kan underlaget användas till?... 5 Vad studeras i underlaget?... 6 Forskning om orsaker till och effekter av studieavbrott... 7 Individuella bakgrundsfaktorer... 8 Vårdnadshavares utbildningsbakgrund... 8 Elever med utländsk bakgrund... 9 Faktorer rörande elevens skolanknytning... 9 Studieresultat grundskolan Studieresultat gymnasieskolan Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Resultat Vårdnadshavares utbildningsbakgrund Eftergymnasial utbildning vårdnadshavare grundskolan åk Eftergymnasial utbildning vårdnadshavare gymnasieskolan år Utländsk bakgrund elever grundskolan åk Utländsk bakgrund elever gymnasieskolan åk Faktorer rörande elevens skolanknytning Göteborgsregionens Elevenkät, frågor som berör elevens skolanknytning för årskurs Skolinspektionens alternativt Göteborgsregionens enkät, frågor som berör undersökningen för årskurs Skolinspektionens alternativt Göteborgsregionens enkät, frågor som berör undersökningen för årskurs Skolinspektionens alternativt Göteborgsregionens enkät, frågor som berör undersökningen för gymnasieskolans år Studieresultat grundskolan Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i engelska, lägeskommun, andel (%).. 20 Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i matematik, lägeskommun, andel (%) Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i svenska, lägeskommun, andel (%) Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, lägeskommun, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Studieresultat gymnasieskolan (51)

4 Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande, lägeskommun, andel (%) Gymnasieelever med avslutad utbildning inom 4 år, introduktionsprogram, lägeskommun, andel (%) Gymnasieelever på introduktionsprogram (IM), andel (%) Avslutning Referenser Bilaga Individuella bakgrundsfaktorer Faktorer rörande elevens skolanknytning Studieresultat grundskolan Studieresultat gymnasieskolan Bilaga (Oviktat) medelvärde Bilaga (51)

5 Inledning En fullföljd gymnasieutbildning är en viktig faktor för människors framtida position i arbets- och samhällslivet, varför alla ungdomars fullföljda studier är en viktig prioritering både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Dels kan personer utan en etablering i samhällslivet dras in i bekymmer som orsakar både personliga och samhälleliga kostnader. Adderas ett kompetensförsörjningsperspektiv till frågan läggs ytterligare ett raster till, då arbetslivet behöver välutbildad arbetskraft. Regional statistik kring studieavbrott har efterfrågats i Göteborgsregionen, bland annat som en följd av utvecklingsarbete som har bedrivits inom projekten Plug In och PlugInnovation. Denna statistik kan ses som ett komplement till befintlig antagningsstatistik samt andra uppgifter om gymnasieskolan i Göteborgsregionen som det djupgående gymnasiesamarbetet möjliggör. Det finns goda skäl att följa upp statistik som är relevant i relation till elever som gör studieavbrott från gymnasiet. Fullföljda gymnasiestudier är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka människors utanförskap i samhället. Studier (ex. Rumberger & Lamb 2003, Nilsson & Wadeskog 2008, SKL 2015) visar att en avslutad gymnasieutbildning ger större möjlighet till arbete och fortsatta studier vilket ger förutsättningar för delaktighet i samhällslivet. Att samarbetet inom Göteborgsregionen utvecklas genom en förbättrad uppföljning av studieavbrott från gymnasiet samt med avseende på unga som har hoppat av skolan innebär en fördjupad samverkan med ökat fokus på alla ungdomars möjligheter att lyckas. Vad kan underlaget användas till? Inom Göteborgsregionen finns en långtgående utbildningssamverkan inom gymnasieområdet med bland annat gemensam antagning, vilket ger en omfattande kunskap om elever antagna till gymnasiet. Tack vare utvecklingsarbetet som resulterat i ELIN (elevinformationssystem.se) finns i Göteborgsregionen numera en unik möjlighet att få information om alla ungdomar i gymnasieålder. ELIN, med komplement från andra källor, kan därmed ge information också om ungdomar som inte kommer in på gymnasiet, eller som avbryter sina studier. Arbetet med ELIN och KAA-systemet har hösten 2018 drabbats av viss fördröjning med avseende på validering på individnivå, varför statistik byggd på data från dessa källor inte finns med i årets upplaga av den regiongemensamma statistiken. Avsikten är dock att detta ska finnas med i rapporterna nästkommande år, då denna rapport planeras bli årligt återkommande. Analysen av resultaten för varje kommun kommer att behöva genomföras på lokal nivå. Rapporten ska ses som ett kunskapsunderlag som ger grund för diskussion och analys. Enskilda skolor och kommuner, men även regionen som helhet, behöver ha en uppfattning om tendenser när det handlar om ungdomars fullföljda studier, för att kunna göra grundliga analyser inför planerade åtgärder. Kunskap om vilka faktorer som är viktiga att studera i relation till studieavbrott samt hur det ser ut i det egna sammanhanget är en nyckel till att kunna planera förebyggande och kompensatoriska åtgärder som bidrar till organisationer som ändamålsenligt kan stötta unga till fullföljda studier. 5 (51)

6 Vad studeras i underlaget? Forskning på studieavbrottsområdet spänner över många decennier, länder och vetenskapliga fält och även om definitioner och teoretiska modeller av studieavbrott varierar - finns det en tydlig konsensus kring dess orsaker och effekter. När det handlar om studieavbrott finns nyckeltal inom flera olika områden som är relevanta att följa upp ur ett studieavbrottsperspektiv. Den regiongemensamma statistiken rör följande områden: 1. Individuella bakgrundsfaktorer 2. Faktorer rörande elevens skolanknytning 3. Studieresultat i grundskolan 4. Studieresultat gymnasieskolan 5. Information rörande ungdomar som har gjort studieavbrott och befinner sig inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret), år Rapporten redovisar resultaten per kommun. För varje kommun finns dessutom ett värde att jämföra med som är ett framtaget medelvärde för de tre kommuner som enligt Koladas definition ligger närmast respektive kommun (i fortsättningen benämnt jämförelsekommuner). Detta för att varje kommun ska ha en möjlighet att relatera resultat inte bara till övriga kommuner i Göteborgsregionen, då sådana jämförelser kan vara vanskliga med tanke på olikheter i förutsättningar såsom exempelvis storlek, etc. Det är viktigt att notera att de nyckeltal som redovisas är sådana som forskning och kunskap visar är relevanta satt i relation till studieavbrott. Emellertid bör det betonas att uppföljningen inte söker påvisa några kausala samband. 6 (51)

7 Forskning om orsaker till och effekter av studieavbrott Definitionen av studieavbrott varierar, trots det finns en samstämmighet kring faktorer som riskerar att orsaka studieavbrott och vilka effekter studieavbrott innebär för den enskilde individen samt samhället i stort. Processen fram till ett studieavbrott är resultatet av en mängd olika samverkande faktorer, dessa faktorer har sammanställts till ett ramverk utifrån fem olika områden: familjen och närområdet, skolan, elever och klasskamrater, utbildningssystemet samt arbetsmarknadsstrukturer. Här bör poängteras att inte alla elever som avbryter sina studier kännetecknas av ovan områden, och flera individer som finns representerad i ovan områden avbryter inte sina studier (Dale, 2010). För att förenkla, kan de faktorer som potentiellt kan leda till ett studieavbrott för en elev delas upp i individuella och strukturella bakgrundsfaktorer samt skolrelaterade faktorer. Individuella bakgrundsfaktorer är sådant som eleven bär med sig in i skolan, exempelvis vårdnadshavares utbildningsbakgrund eller om eleven har utländsk bakgrund dessa beskrivs i mer detalj nedan. Dessa är bra att studera för att veta vilket läge kommunen befinner sig i. Till individuella bakgrundsfaktorer hör också kön, fler killar än tjejer avbryter sina studier, samt dålig hälsa vilket kan påverka risken för studieavbrott negativt. Strukturella bakgrundsfaktorer är exempelvis närsamhällets karaktär, elever som gör studieavbrott bor ofta i områden som är socioekonomiskt utsatta (Fischbein & Folkander 2000, Dale 2010). Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer är faktorer som skolan är tänkt att kompensera för, alla elever har rätt till lika möjlighet att utvecklas utifrån deras förmåga. Skolrelaterade faktorer är faktorer som skolan, till skillnad från de individuella och strukturella bakgrundsfaktorerna, direkt kan påverka i förebyggande syfte. Skolrelaterade faktorer är ofta faktorer som berör elevens skolanknytning, vilket spelar roll för fullföljda studier. Skolrelaterade faktorer som kan ha negativ verkan på risken för studieavbrott är exempelvis brister i det relationella arbetet mellan elever och skolpersonal, otrygg skolmiljö och undervisningens kvalité i form av att inte kunna anpassa och variera undervisningen efter elevens behov. Dessa faktorer beskrivs i mer detalj nedan. Till skolrelaterade faktorer hör också brist på stödfunktioner, storlek på skola och klasser samt lärartäthet (Dale, 2010). Signaler som indikerar en risk till studieavbrott är exempelvis ökad frånvaro och/eller försämrade skolresultat. För att kunna kartlägga, utreda och åtgärda orsaker till frånvaro eller försämrade skolresultat krävs grundläggande rutiner och system på skolan. Det är ett viktigt utvecklingsområde för många svenska skolor (Skolinspektionen 2016, Strand 2013). Den nedåtgående spiralen, med ökad risk för studieavbrott har redan startats och kommit en bit på vägen när ökad frånvaro och/eller försämrade skolresultat uppmärksammas. Ett studieavbrott görs inte från en dag till en annan, distansering pågår ofta under en längre period. Därmed finns tecken att upptäcka redan innan en hög frånvaro och/eller försämrade skolresultat uppdagas. Nedan beskrivna dimensioner är viktiga för elevens anknytning till skolan, varför det är av intresse att följa indikatorer kopplat till dessa. Initialt beskrivs de två dimensionerna kopplat till just frånvaro och skolresultat, de följs av ytterligare två dimensioner vilka är viktiga för att upptäcka elevernas distansering tidigt. Den beteendemässiga dimensionen kretsar kring elevens närvaro och aktivitet på lektionerna, om förmågan att fullfölja uppgifter och vara fokuserad under 7 (51)

8 lektionstid. Den akademiska dimensionen handlar om resultat och betyg, om tiden som eleven lägger på skolarbete. Den kognitiva dimensionen är inriktad på hur eleven ser på kopplingen mellan skola och framtiden, hur relevant och meningsfull utbildningen känns. Det handlar också om strategier för självreglering av prestation, inlärningsstrategier och problemlösning. Den psykologiska och affektiva dimensionen utgörs av hur väl eleven identifierar sig med skolans värderingar och om hemmets värderingar stämmer överens med skolans. Det handlar också om huruvida eleven känner en tillhörighet och anknytning till andra i skolan och i hemmet (Christenson & Furlong 2008). Hur olika faktorer kopplat till studieavbrott kan förebyggas eller åtgärdas beroende på vilken sorts faktor det gäller. Bild: Stina Lindskog. Individuella bakgrundsfaktorer Vårdnadshavares utbildningsbakgrund I Skolverkets rapport Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultat och skillnader mellan skolor (2018) framgår att betydelsen av familjebakgrund för elevens betygsresultat har ökat under undersökningens tidsperiod, Av de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna är det föräldrarnas utbildningsbakgrund som har den största betydelsen för betygsresultaten, men utbildningsnivåns betydelse har inte ökat över tid. Även ESO-rapporten Ankomst och härkomst (2017) visar på att föräldrars utbildningsbakgrund påverkar studieresultaten. Rapporten studerar det faktum att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt klarar sig sämre i grundskolan än elever med svensk bakgrund. Det är en oroande utveckling, eftersom resultaten i grundskolan styr möjligheterna till fortsatta studier och därmed i förlängningen också chanserna på arbetsmarknaden. Trots vetskapen om detta faktum, finns relativt lite kunskap om hur gapet i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever faktiskt ser ut i Sverige. Ett huvudresultat i rapporten är att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund spelar en betydande roll för storleken på studiegapet. Detsamma gäller bostadsområdet. Om inrikes och utrikes födda elever hade haft föräldrar med liknande socioekonomisk bakgrund och bott i samma bostadsområde hade nästan hela studiegapet försvunnit. Skolverkets statistik talar sitt tydliga språk sett till behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. 51,3 % av de eleverna vars föräldrars högsta utbildning är en förgymnasial utbildning är behöriga till ett yrkesprogram. 82,6 % av del elever vars 8 (51)

9 föräldrars högsta utbildning är en gymnasial utbildning är behöriga till ett nationellt yrkesprogram. Högst andel behöriga elever återfinns i gruppen elever vars föräldrar har en lång eftergymnasial utbildning, 95,3 % av de eleverna är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram (Sveriges officiella statistik). Samma mönster återfinns även för gymnasieskolan, det visar Skolverkets rapport Uppföljning av gymnasieskolan Elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning uppnår i högre grad gymnasieexamen jämfört med andra elever. Bland de elever som började gymnasieskolan hösten 2014 fick 76,3 % av dem vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning examen Motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasial utbildning är 63 % och för elever med föräldrar med förgymnasial utbildning 33,2 %. Alltså, det finns ett samband mellan en elevs studieresultat och föräldrarnas utbildningsnivå (2018, s. 20) Elever med utländsk bakgrund Den redan nämnda ESO-rapporten (2017), vilken lyfter skillnader i skolresultat beroende på bakgrund, beskriver att det är känt att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt klarar sig sämre i grundskolan än elever med svensk bakgrund. Skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever är större i Sverige än i andra jämförbara länder. Enligt rapporten uppnår strax över 90 % av alla inrikes födda elever gymnasiebehörighet, är motsvarande för utrikes födda elever cirka 65 % ( ). Rapporten lyfter också grupper i gruppen av de utrikes födda vilka har särskilt stora svårigheter att lyckas i skolan. Det handlar främst om de elever som invandrat efter sju års ålder och elever från sämre socioekonomiska förhållanden. Liknande resonemang förs även i Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola? (2012). Faktorer rörande elevens skolanknytning Som redan antytts är det mer än endast den enskildes studieresultat som berör ett potentiellt studieavbrott, tidigare har individuella bakgrundsfaktorer lyfts och nedan följer en diskussion kring indikatorer kopplat till studieavbrott som inte rör studieresultat. Indikatorerna som följs upp i rapporten är anpassning efter elevens behov, delaktighet och inflytande, studiero samt trygghet. Dessa indikatorer berör ovan diskuterade dimensioner, nämligen den kognitiva (bland annat meningsfullhet) och den psykologiska/affektiva (bland annat tillhörighet). Att studera dessa indikatorer syftar till att ge underlag för att göra förändringar för elever redan innan de påbörjar en spiral av distansering från skolan. Plug In ( ) var Sveriges största samverkansprojekt för att minska andelen studieavbrott. I slutrapporten för Plug In 2.0 ( ) Studieavbrott En fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet (SKL 2018) framgår att det finns många skäl till varför unga inte fullföljer en gymnasieutbildning. Förklaringarna finns såväl inom som utanför utbildningssystemet, på flera olika nivåer (SKL 2018, s. 11). I rapporten lyfts framträdande resultat av det lokala utvecklingsarbetet. Det framkommer att bra bemötande mellan skolans personal och eleven kan motverka studieavbrott. En stor del av deltagarnas utveckling och framsteg inom projektet kan enligt rapporten härledas till hur de har blivit bemötta i projektet, flera deltagare upplever att de blivit lyssnade på. Att någon har varit intresserad av vad de kan, vilka deras utmaningar är och elevens egna bild av sin situation (SKL 2018 s. 41). Resultatet kopplas till indikatorn delaktighet och inflytande, där elevens upplevelse av möjlighet att påverka skolan mäts. Som ett förebyggande arbete i att motverka studieavbrott lyfts i rapporten att arbeta på universell nivå, alltså med hela skolan involverad. Ett arbete att utveckla på universell nivå för att motverka studieavbrott är ett inkluderande och tryggt klimat, med positiva relationer samt en skolkultur som främjar lärande. Ett lyckat sådant arbete kopplas ihop 9 (51)

10 med indikatorn trygghet, där elevens upplevelse av positiva relationer med såväl vuxna på skolan som med andra elever mäts. Rapporten Coach to manage en fungerande modell för att motverka studieavbrott på gymnasieskolan (Stigdotter Ekberg, 2018) är resultatet av ett samarbete mellan Region Kronoberg och Linnéuniversitetet och behandlar en av många modeller som prövats i projektet Plug In 2.0. Modellen Coach to manage innebär ett utökat mentorskap genom att en extra pedagog anställts, pedagogen ska arbeta med unga som befinner sig i riskzon för studieavbrott. Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att deltagarna är nöjda med det utökade mentorskapet. Utifrån resultatet från den metodtestning som rapporten undersöker formuleras framgångsfaktorer vilka visar aspekter som är viktiga för att ett utökat mentorskap ska fungera och därmed fungera förhindrande för potentiella studieavbrott. Det lyfts som viktigt att som pedagog få eleverna att känna sig delaktiga och att de valt själva, vilket kopplas till indikatorn delaktighet och inflytande. Det handlar om att ha tid för varje elev och kunskap om elevens studiesituation samt att hitta olika vägar till elevens motivation, vilket kopplas till såväl indikatorn delaktighet och inflytande som anpassning efter elevens behov. Vidare är en framgångsfaktor hos pedagogen att skapa goda relationer och samtidigt ha fokus på elevens studier. Att ha goda relationer har sedan innan kopplats till indikatorn delaktighet och inflytande, att samtidigt ha fokus på elevens studier kopplas till indikatorn anpassning efter elevens behov. Gällande anpassning efter elevens behov ska pedagogen också kunna ställa krav genom rimliga förväntningar på eleven. Avslutningsvis har pedagogen ansvar för att ordna en lugn och trygg arbetsmiljö, vilket berör indikatorn studiero (ibid. s. 30). Studieresultat grundskolan Som tidigare beskrivits är den akademiska dimensionen en del i elevens skolanknytning och därmed viktig att hålla koll på för att kunna kartlägga, utreda och tidigt sätta in åtgärdande insatser för att hindra ett potentiellt pågående studieavbrott. I rapporten följs betyg i kärnämnena för årskurs 6 samt behörighet till ett nationellt gymnasieprogram för årskurs 9. Studieresultat gymnasieskolan Då kunskap finns om hur viktig en gymnasieexamen är för såväl den enskilde individen som för samhället (Rumberger & Lamb 2003, Nilsson & Wadeskog 2008, SKL 2015) studeras hur stor andel av eleverna på ett nationellt yrkesprogram och på ett nationellt högskoleförberedande program som erhåller en gymnasieexamen (examensbevis) efter fyra år. De elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram går på ett introduktionsprogram. Rapporten redovisar hur stor andel av de eleverna som avslutat en utbildning på ett introduktionsprogram efter fyra år. I normalfallet behöver en elev på ett nationellt gymnasieprogram tre år för att nå en gymnasieexamen. Elever som byter utbildning, för ett studieuppehåll eller som går på ett introduktionsprogram kan behöva längre tid på sig för att nå en gymnasieexamen från ett nationellt program, därför väljs att studera genomströmningen efter fyra år 1. 1 Examensbevis utfärdas när en elev har avslutat ett nationellt program, uppfyllt kraven för gymnasieexamen och fått betyg på alla kurser samt det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. När en elev inte uppfyller kraven för gymnasieexamen utfärdas istället ett studiebevis. Efter avslutad utbildning på ett introduktionsprogram ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har fått. Av intyget ska samtliga betyg som eleven fått framgå. En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram, inte fullföljer utbildningen enligt sin individuella studieplan, eller övergår till ett nationellt program ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. 10 (51)

11 I utredningen En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) framgår att för de flesta elever är det svårt att avsluta utbildningen (erhålla gymnasieintyg) inom tre år på introduktionsprogrammen. Av de eleverna som påbörjade studier på ett introduktionsprogram 2011/2012 övergick cirka 8 % till ett nationellt program, cirka 5 % av dem en gymnasieexamen efter tre år (SOU 2016:77, s 594). Enligt utredningen fyller introduktionsprogrammen en viktig funktion för ungdomar i gymnasieålder, samtidigt som det i programmen finns vissa briser och att de står inför utmaningar (ibid. s 595). Det finns därmed i förebyggande syfte, incitament att studera hur stor andel av eleverna som återfinns inom introduktionsprogram samt hur stor andel av de eleverna som gått mer än två år på ett introduktionsprogram. Uppgifter som rör hur länge elever gått på introduktionsprogram återfinns i ELIN och tillhör de uppgifter som ej kunnat valideras 2018, men avses inkluderas i rapporten kommande år. För att kunna analysera och såväl förebygga som åtgärda det som åligger ett studieavbrott bör kunskap finnas om hur många studieavbrott som genomförs totalt och uppdelat på yrkesprogram samt högskoleförberedande program. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) I Skolinspektionens kvalitetsgranskning Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning (2018) tydliggörs att ungdomar som saknar en gymnasieutbildning i många fall är i en utsatt situation och löper större risk än andra ungdomar att inte komma vidare i studier samt att hamna i långvarig arbetslöshet. Kommunerna har därför getts ett lagstadgat aktivitetsansvar för ungdomar som inte påbörjat eller fullföljt en gymnasieutbildning (Skolinspektionen 2018, s. 8). En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om sysselsättningen hos unga som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och om unga som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationellt program. Till de som omfattas av aktivitetsansvaret ska hemkommunen erbjuda lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska syfta till att motivera ungdomen att påbörja eller återuppta en utbildning (29 kap. 9 skollagen). Skolinspektionens granskning (2018 s. 8) visar på att det är mycket angeläget att kommunerna skyndsamt utvecklar arbetet och styrningen av det kommunala aktivitetsansvaret. Som ett led och stöttning i det arbetet kommer statistik från Göteborgsregionens elevinformationssystem ELIN att kunna nyttjas framöver. Från systemet kan i följande års rapporter presenteras statistik rörande andel uppföljda ungdomar inom KAA, andel ungdomar under 18 år inom KAA samt andel ungdomar som varit mer än sex månader inom KAA och som inte har sysselsättning. I kommande rapporter presenteras också andel unga som går vidare till gymnasieskolan från KAA samt hur uppdelningen mellan nationella program och introduktionsprogram ser ut. 11 (51)

12 Resultat Utifrån de faktorer kopplat till studieavbrott som på förhand bestämts att följa, presenteras nedan resultat för respektive medlemskommun. För att kunna arbeta förebyggande och främjande bör varje medlemskommun analysera resultatet på lokal nivå. Rapporten ska ses som ett kunskapsunderlag som ger grund för diskussion och analys. Vårdnadshavares utbildningsbakgrund Eftergymnasial utbildning vårdnadshavare grundskolan åk 1 9 I diagram 1 framgår att flertalet av Göteborgsregionens medlemskommuner ligger på en högre nivå gällande andel elever i grundskolan (årskurs 1 9) vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. I tidigare text med avstamp från forskning på området framgår att en högre utbildning hos vårdnadshavaren generellt sett har en positiv påverkan för elevens studieresultat. Diagram 1. Vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning (grundskolan) Vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, åk. 1-9 i lägeskommunen, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. 12 (51)

13 Eftergymnasial utbildning vårdnadshavare gymnasieskolan år 1 3 Gällande eftergymnasial utbildning för vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan, bör påpekas att statistiken är hämtad från angiven lägeskommun. Lägeskommun betyder att statistiken speglar vårdnadshavarna till de elever som går i gymnasieskolan i den angivna kommunen, oavsett var eleven är folkbokförd. I Göteborgsregionen är det många elever som väljer att gå i gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen. Det innebär att kommunernas utbud av gymnasieutbildningar och vilka elever som söker och kommer in på dessa påverkar att statistiken ser olika ut för grundskolan och gymnasieskolan när vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund studeras. För grundskoleelever gäller oftast att deras hemkommun också är den där de går i skolan. Diagram 2. Vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning (gymnasieskolan) Vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Gymnasieelever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. Lilla Edet och Tjörn återfinns inte i diagrammet, eftersom de inte har några gymnasieskolor i kommunen. 13 (51)

14 Utländsk bakgrund elever grundskolan åk 1 9 Gällande andel elever med utländsk bakgrund i grundskolan (årskurs 1 9) har Göteborgsregionens medlemskommuner generellt sett en lägre andel i jämförelse med jämförelsekommunerna. Den lägre andelen elever med utländsk bakgrund inom Göteborgsregionen förklaras till viss del av att det för några medlemskommuner är en relativt stor skillnad mellan medlemskommunen och jämförelsekommunen. Diagram 3. Utländsk bakgrund elever grundskolan Elever med utländsk bakgrund, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-9, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. 14 (51)

15 Utländsk bakgrund elever gymnasieskolan åk 1 3 Precis som för statistiken gällande andel elever i gymnasieskolan vars vårdnadshavare har en eftergymnasial utbildning, är statistiken för andel elever med utländsk bakgrund i gymnasieskolan hämtad från angiven lägeskommun. Lägeskommun betyder att statistiken speglar vilka elever som går i gymnasieskolan i den angivna kommunen, oavsett var eleven är folkbokförd. I Göteborgsregionen är det många elever som väljer att gå i gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen. Att informationen är baserad på lägeskommunen förklarar i viss mån varför andelen elever med utländsk bakgrund skiljer sig åt mellan kommunerna, eftersom olika elever söker sig till olika utbildningar som finns att tillgå inom kommunen. Samtidigt finns en variation i faktorn även för grundskolan, där elever i större utsträckning går i skola i den kommunen som eleven är folkbokförd i. Diagram 4. Utländsk bakgrund elever gymnasieskolan Elever med utländsk bakgrund, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-3, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. Lilla Edet och Tjörn återfinns inte i diagrammet, eftersom de inte har några gymnasieskolor i kommunen. 15 (51)

16 Faktorer rörande elevens skolanknytning De frågeområden som berör elevens skolanknytning, vilken är viktig för fullföljda studier, hämtas från Göteborgsregionens Elevenkät för årkurs 2 i grundskolan samt från Göteborgsregionens Elevenkät alternativt Skolinspektionens Skolenkät för årskurs 5 och 9 i grundskolan samt år 2 i gymnasieskolan. Diagrammen utgörs av beräknade index (0 100) för svarande elever under Resultaten för grundskolans årskurs 2 gällande de utvalda frågeområden som berör elevens skolanknytning hämtas från Göteborgsregionens Elevenkät som genomförs för samtliga medlemskommuner varje år för grundskolans årskurs 2. Resultaten för grundskolans årskurs 5 och 9 samt gymnasieskolans år 2 hämtas från Göteborgsregionens Elevenkät alternativt Skolinspektionens Skolenkät. Frågorna i Göteborgsregionens Elevenkät följer frågorna i Skolinspektionens Skolenkät. De år en medlemskommun genomför Skolinspektionens Skolenkät är det frivilligt att delta Göteborgsregionens Elevenkät. Göteborgsregionens Elevenkät, frågor som berör elevens skolanknytning för årskurs 2 Av de index som inkluderats i rapporten är indexet för studiero lägst i samtliga medlemskommuner gällande elever i Göteborgsregionen från grundskolans årskurs 2. Högst index har anpassning efter elevens behov och trygghet. Den största skillnaden mellan kommunerna återfinns i indexet för studiero, där det lägsta värdet är 47 och det högsta 63. Diagram 5. Frågor som berör elevens skolanknytning för årskurs Faktorer rörande elevens skolanknytning, grundskolan åk 2, 2018 (index) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR Anpassning efter elevens behov Delagtighet och inflytande Studiero Trygghet Indexberäknade värden från respektive frågeområde, Göteborgsregionens Elevenkät (2018). 16 (51)

17 Skolinspektionens alternativt Göteborgsregionens enkät, frågor som berör undersökningen för årskurs 5 De kommuner som gör Skolinspektionens enkät behöver inte genomföra Göteborgsregionens enkät samma år. Därmed finns inte information om årskurs 5 från Alingsås, Göteborg, Kungälv eller Partille. Inga indexvärden beräknas heller av Skolinspektionens enkät för årskurs 5, vilket annars kunnat användas. Dessa kommuner exkluderas ur underlaget. Även för årskurs 5 är indexvärdet för studiero lägst för samtliga kommuner i Göteborgsregionen, medan trygghet och anpassning efter elevens behov har högst värde. Störst skillnad i indexvärde mellan kommunerna återfinns i delaktighet och inflytande, där det lägsta värdet är 61 och det högsta 72. Diagram 6. Frågor som berör elevens skolanknytning för årskurs Faktorer rörande elevens skolanknytning, grundskolan åk 5, 2018 (index) Ale Härryda Kungsbacka Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund Tjörn Öckerö GR Anpassning efter elevens behov Delagtighet och inflytande Studiero Trygghet Indexberäknade värden från respektive frågeområde, Göteborgsregionens Elevenkät samt Skolinspektionens Skolenkät (2018). 17 (51)

18 Skolinspektionens alternativt Göteborgsregionens enkät, frågor som berör undersökningen för årskurs 9 Göteborgs stad genomförde inte Göteborgsregionens Elevenkät 2018, de genomförde istället Skolinspektionens enkät under höstterminen Därmed exkluderas Göteborg under underlaget. Precis som för årskurs 2 och 5, är indexvärdet för studiero även lägst för årskurs 9 i Göteborgsregionens medlemskommuner. För årskurs 9 har värdet för delaktighet och inflytande sjunkit i jämförelse med årskurs 5 och har näst intill lika lågt värde som studiero. Högst värde har återigen trygghet, precis som för årkurs 2 och 5. Diagram 7. Frågor som berör elevens skolanknytning för årskurs Faktorer rörande elevens skolanknytning, grundskolan åk 9, 2018 (index) Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR Anpassning efter elevens behov Delagtighet och inflytande Studiero Trygghet Indexberäknade värden från respektive frågeområde, Göteborgsregionens Elevenkät samt Skolinspektionens Skolenkät (2018). 18 (51)

19 Skolinspektionens alternativt Göteborgsregionens enkät, frågor som berör undersökningen för gymnasieskolans år 2 Eftersom de kommunala skolorna i Göteborgs stad genomförde Skolinspektionens enkät under höstterminen 2017, var det endast fristående gymnasieskolor i lägeskommun Göteborg som genomförde elevenkäten för gymnasieskolans år Lilla Edet och Tjörn har inte någon gymnasieskola i respektive kommun, på grund av för få svarande finns inte något resultat för Partille. Därmed exkluderas Lilla Edet, Tjörn och Partille ur underlaget. Indexvärdet för studiero är fortsatt lågt generellt i Göteborgsregionen, men lägst genomsnittligt indexvärde har delaktighet och inflytande. I genomsnitt återfinns det högsta indexvärdet för trygghet, där också den största skillnaden mellan medlemskommunerna kan identifieras. Det lägsta värdet är 67 och det högsta är 88. Sett till medelvärdet för de utvalda indexen i Göteborgsregionen, sjunker indexvärdena ju äldre eleverna blir. Trygghet värderas högst för samtliga årskurser, med det genomsnittliga värdet 89 i grundskolans årskurs 2 och 82 i gymnasieskolans år 2. Gällande anpassning efter elevens behov är det genomsnittliga indexvärdet för grundskolans årskurs 2 91, medan det för gymnasieskolans år 2 är 69. Liknande trend för delaktighet och inflytande kan konstateras, där det genomsnittliga indexvärdet för grundskolans årskurs 2 är 83, för årskurs 9, 50 och för gymnasieskolans år 2, 56. Diagram 8. Frågor som berör elevens skolanknytning för gymnasieskolans år Faktorer rörande elevens skolankytning, gymnasieskolan år 2, 2018 (index) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Stenungsund Anpassning efter elevens behov Delagtighet och inflytande Studiero Trygghet Öckerö GR Indexberäknade värden från respektive frågeområde, Göteborgsregionens Elevenkät samt Skolinspektionens Skolenkät (2018). 19 (51)

20 Studieresultat grundskolan Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i engelska, lägeskommun, andel (%) I diagram 9 framgår att de flesta av Göteborgsregionens medlemskommuner ligger i linje alternativt högre gällande andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i engelska. Skillnaden mellan medlemskommunernas största (95, 1%) och minsta (85,6 %) andel är 9,5 procentenheter. Diagram 9. Elever årskurs 6 med godkänt i engelska Elever åk 6 med godkänt i engelska, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. 20 (51)

21 Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i matematik, lägeskommun, andel (%) Liknande resonemang som för andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i engelska, kan föras för lägst betyg E i matematik. De flesta medlemskommunerna i Göteborgsregionen ligger i linje eller över respektive jämförelsekommun. Skillnaden mellan medlemskommunernas största (97, 4%) och lägsta (87,5 %) andel är 9,9 procentenheter. Diagram 10. Elever årskurs 6 med godkänt i matematik Elever åk 6 med godkänt i matematik, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. 21 (51)

22 Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i svenska, lägeskommun, andel (%) Också för andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska kan konstateras att de flest av Göteborgsregionens medlemskommuner ligger över eller i linje med respektive medlemskommun. Gällande faktorn andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska är det också relativt liten skillnad i resultat mellan medlemskommunerna. Den största andelen är 96,6 % och den minsta 90,6 %. Diagram 11. Elever årskurs 6 med godkänt i svenska Elever åk 6 med godkänt i svenska, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. 22 (51)

23 Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, lägeskommun, andel (%) För de medlemskommuner där statistik rörande andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska som andraspråk finns registrerat, kan konstateras precis som för övriga faktorer inom detta området, att de flesta av Göteborgsregionens medlemskommuner ligger i linje alternativt över respektive jämförelsekommun. Här kan dock relativt stora skillnader mellan medlemskommunerna påvisas, där den största andelen utgörs av 95 % och den minsta 50 %, alltså 45 procentenheters skillnad inom Göteborgsregionen. Diagram 12. Elever årskurs 6 med godkänt i svenska som andraspråk Elever åk 6 med godkänt i svenska som andraspråk, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Partille Stenungsund Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever redovisas inte resultatet. Därmed exkluderas Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Tjörn och Öckerö. 23 (51)

24 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) För andel elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram återfinns skillnader mellan såväl Göteborgsregionens medlemskommuner som mellan respektive medlemskommun och jämförelsekommun. Det är fler medlemskommuner som har en högre andel behöriga elever i årskurs 9 i jämförelse med respektive jämförelsekommun. Det är dock inte genomgående, utan för några av medlemskommunerna är relationen det omvända. Angående skillnader mellan Göteborgsregionens medlemskommuner, störst andel behöriga elever i årskurs 9 är 91 %, minst andel är 73 % - vilket innebär en skillnad mellan kommunerna på 18 procentenheter. Diagram 13. Elever årskurs 9 behöriga till nationellt gymnasieprogram Elever åk 9, behörighet till nationellt gymnasieprogram, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. 24 (51)

25 Studieresultat gymnasieskolan Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Andel gymnasieelever med examen inom 4 år från ett yrkesprogram varierar mellan såväl Göteborgsregionens medlemskommuners skolor som mellan respektive medlemskommun och jämförelsekommun. Några av medlemskommunernas skolor ligger i ungefärlig linje alternativt något över respektive jämförelsekommun, flera av medlemskommunerna ligger en bit under sin jämförelsekommun. För Göteborgsregionens medlemskommuners skolor, är den största andelen gymnasieelever med examen inom 4 år från ett yrkesprogram 87 %, den minsta andelen är 59 % - vilket innebär en skillnad mellan kommunerna på 28 procentenheter. Diagram 14. Gymnasieexamen från nationellt yrkesprogram 100 Elever yrkesprogram, gymnasieexamen, 17/ Ale Alingsås Götebrog Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. Lilla Edet och Tjörn exkluderas ur materialet då de inte har några yrkesprogram i kommunen. 25 (51)

26 Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande, lägeskommun, andel (%) Gällande gymnasieelever med examen inom 4 år från ett högskoleförberedande program, återfinns precis som för yrkesprogrammen, en skillnad mellan såväl Göteborgsregionens medlemskommuners skolor som mellan respektive medlemskommun och jämförelsekommun. Det är fler medlemskommuner som har en lägre andel elever med examen inom 4 år från ett högskoleförberedande program i jämförelse med respektive jämförelsekommun, än medlemskommuner som har en högre andel i jämförelse med respektive jämförelsekommun. Skillnaden mellan den största och minsta andelen är ungefär lika stor som vid yrkesprogrammen, 33 procentandelar - men nivån för andel elever som tar examen från ett högskoleförberedande program är högre än från ett yrkesprogram. Störst andel är 97 %, lägst andel är 64 %. Diagram 15. Gymnasieexamen från nationellt högskoleförberedande program 100 Elever högskoleförberedande program, gymnasieexamen, 17/ Alingsås Götebrog Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande program lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. Ale, Lilla Edet och Tjörn exkluderas ur materialet då de inte har några högskoleförberedande program i kommunen. 26 (51)

27 Gymnasieelever med avslutad utbildning inom 4 år, introduktionsprogram, lägeskommun, andel (%) Även för andel gymnasieelever med avslutad utbildning eller studiebevis inom 4 år från ett introduktionsprogram finns en variation mellan såväl Göteborgsregionens medlemskommuner som mellan respektive medlemskommun och jämförelsekommun. En medlemskommun har den högsta andelen elever med avslutad utbildning eller studiebevis inom 4 år från ett introduktionsprogram i jämförelse med såväl andra medlemskommuner som jämförelsekommuner. I denna kommun är det till trots 61 % som inte avslutar utbildningen eller får ett studiebevis. Här kan poängteras att det är många unga som finns bakom statistiken, vilka, med den tidigare presenterade forskningen i åtanke, kan ha svårigheter att etablera sig i arbetslivet. I faktorn återfinns, precis som för yrkesprogram och högskoleförberedande, en relativt stor skillnad mellan medlemskommunerna, där den största andelen är 39 % och den minsta 16 % - alltså en skillnad på 23 procentenheter. Diagram 16. Gymnasieexamen eller studiebevis från introduktionsprogram 50 Elever introduktionsprogram, gymnasieexamen eller studiebevis, 17/ Ale Götebrog Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Stenungsund Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, introduktionsprogam (IM) lägeskommun, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. Alingsås, Härryda, Lilla Edet, Partille, Tjörn och Öckerö exkluderas ur materialet då det saknas information om denna faktorn för dessa kommuner. 27 (51)

28 Gymnasieelever på introduktionsprogram (IM), andel (%) Diagram 17 visar andel elever folkbokförda i en kommun som går på introduktionsprogram. Statistiken visar att generellt sett har medlemskommunerna i relation till jämförelsekommunerna har en lägre andel ungdomar inom introduktionsprogrammen. Diagram 17. Gymnasieelever på introduktionsprogram 50 Elever på introduktionsprogram, 17/ Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Gymnasieelever på introduktionsprogram (IM), elever folkbokförda i kommunen, andel (%) Ovägt medelvärde jämförelsekommuner, andel (%) Statistik hämtat från Kommun och Landstingsdatabasen, Kolada. 28 (51)

29 Avslutning Göteborgsregionens mångåriga fokuserade arbete med att förebygga studieavbrott har bland annat medfört efterfrågan på statistik som är relevant för frågan. Detta kommer framöver finnas tillgängligt på ett för Sverige unikt sätt i Göteborgsregionen via satsningen på ett gemensamt elevinformationssystem, som kan komplettera annan information och presenteras årligen. Att veta sitt nuläge i relation till faktorer som är viktiga är det första grundläggande steget för en kommun eller skola som planerar sitt arbete för att på bästa sätt rusta organisationen för att möjliggöra alla ungdomars fullföljda gymnasiestudier. Att samarbetet inom Göteborgsregionen utvecklas genom en förbättrad uppföljning av studieavbrott från gymnasiet samt med avseende på unga som har hoppat av skolan innebär en fördjupad samverkan med ökat fokus på alla ungdomars möjligheter att lyckas. 29 (51)

30 Referenser Christenson, S. & Furlong, MJ. (2008). Student engagement with school: Critical conceptual and methodological issues of the construct. Psychology in the Schools, Vol. 45, nr. 5. Dale, R. (2010). Early School Leaving Lessons from research for policy makers. European Commission. Fischbein, S. & Folkander, M. (2000). Reading and writing ability and drop out in the Swedish upper secondary school. European Journal of Special Needs Education, Vol. 15, nr. 3. Nilsson, I. & Wadeskog, A. (2008). Det är bättre att stämma i bäcken än i ån Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga. SEE AB. Regeringskansliet, Finansdepartementet, ESO (2017). Ankomst och härkomst. Stockholm: Regeringskansliet. Rumberger, RW. & Lamb, SP. (2003). The early employment and further education experiences of high school dropouts: a comparative study of the United States and Australia. Economics of Education Review. Vol. 22, nr. 4. SKL (2015). Utbildning nyckel till arbete. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. SKL (2018). Studieavbrott En fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Skolinspektionen (2016). Omfattande frånvaro, en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2018). Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning. Stockholm: Skolinspektionen. Skollag (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultat och skillnader mellan skolor. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018). Uppföljning av gymnasieskolan Stockholm: Skolverket. Skolverket, Sveriges officiella statistik Tillgänglig: [ ] 30 (51)

31 SOU 2016:77. En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Stigdotter Ekberg, M. (2018). Coach to manage en fungerande modell för att motverka studieavbrott på gymnasieskolan. Region Kronoberg och Linnéuniversitetet. Strand, A-S. (2013). Skolk ur elevernas och skolans perspektiv, en intervju- och dokumentstudie. Jönköping: Högskolan i Jönköping. 31 (51)

32 Bilaga 1 Nedan anges innebörden av varje faktor som används till respektive diagram och tabell samt var informationen är hämtad. Individuella bakgrundsfaktorer Eftergymnasial utbildning vårdnadshavare grundskolan åk 1 9 Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning åk. 1 9, lägeskommun, andel (%), mätt 15/10, Kolada. Eftergymnasial utbildning vårdnadshavare gymnasieskolan år 1 3 Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, elever i gymnasieskola belägen i kommunen, andel (%), mätt 15/10, Kolada. Lilla Edet och Tjörn återfinns inte i diagrammet, eftersom de inte har några gymnasieskolor i kommunen. Utländsk bakgrund elever grundskolan åk 1 9 Utländsk bakgrund bland elever åk 1 9, lägeskommun, andel (%). Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Avser läsår, mätt den 15/10, Kolada. Utländsk bakgrund elever gymnasieskolan åk 1 3 Utländsk bakgrund bland elever åk 1 3, elever i gymnasieskola belägen i kommunen, andel (%). Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Avser läsår, mätt den 15/10, Kolada. Lilla Edet och Tjörn återfinns inte i diagrammet, eftersom de inte har några gymnasieskolor i kommunen. Faktorer rörande elevens skolanknytning Göteborgsregionens Elevenkät för grundskolans årskurs 2 Resultaten för grundskolans årskurs 2 i variabeln indikatorer som ej rör studieresultat hämtas från Göteborgsregionens Elevenkät som genomförs för samtliga medlemskommuner varje år för grundskolans årskurs 2. Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Varje elev har fått ett brev med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna har därefter kunnat besvaras på lektionstid. Frågornas svarsalternativ är Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls samt Vet ej. Indexvärde är ett frågevärde som beräknat på antal som valt respektive svarsalternativ, där det bästa svarsalternativet ges 100 poäng, det näst bästa 66,66, det näst sämsta ges 33,33 poäng och det sämsta ges 0 poäng. Poängen multipliceras med andelen som valt alternativet och delas sedan på totala antalet svar för att erhålla indexvärdet. 32 (51)