Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!"#$%&'

Transkript

1 Främja fullföljande av studier Motverka utanförskap!"#$%&'

2 Betydelsen av utbildning: utanförskapets konsekvenser Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet Sämre hälsa (fysisk och psykisk) Ökad risk för kriminalitet Lägre grad av deltagande i samhället (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998,.; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, m.fl.m.fl.)

3 Utanförskapet i Sverige? 12,4 % saknar behörighet till gymnasiet 24% fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år Ca unga riskerar sakna sysselsättning efter GY unga har ej arbetat/studerat under de senaste 3 åren (16-29) inte varit i kontakt med AF eller hem-kommun (KIA) (AF, Ungdomsstyrelsen, skolverket,, Nilsson & Wadeskog)

4 Riskfaktorer för avhopp Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer: SES (moderns utbildningsnivå Sverige), arbetslöshet förälder, ensamstående förälder (87% klarar godkänt i alla ämnen i grundskolan av dem med minst 1 förälder med högre än gyutb. 44% klarar godkänt i alla ämnen av eleverna med föräldrar som inte har gy-utb.) Närsamhällets karaktär (SES) Kön (fler pojkar) Flytt (fler ökar risk) Språk Låga resultat/prestation i skolan Funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, hälsa Behov av särskilt stöd Historia av distansering/låg involvering i skolan (disengagement) Självförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens (Dale, 2011, NDPC, 2007, m.fl. m.fl.)

5 Riskfaktorer för avhopp Föräldra-engagemang och förväntningar (stark faktor) Brist på tillsyn, låt gå uppfostringsmodell Barnen får fatta många beslut själva Barn förväntas ta vuxenansvar/roller (omvårdnad) Låga ambitioner för barnens utbildning Utbildning värderas inte svagt stöd för att stanna kvar Motstridiga förväntningar (kulturellt, socialt, beteende) Låg grad av involvering i barnens skolgång/arbete Starka negativa reaktioner på misslyckanden Låg grad av verbal kommunikation (förälder-barn) (Ferguson et al, 2005; Kendall & Kinder, 2005; Restart, 2007 i Dale, 2011)

6 Anknytning (connectedness) till skolan: (risk)indikatorer på hur involverad/aktiv eleven är (engaged) Beteende: (behavioral): närvaro, aktivitet på lektioner (frågor o.s.v.), fullföljande av uppgifter o läxor, fokuserad tid på uppgifter under lektionstid (extra-curricular) o.s.v. Akademisk: resultat/betyg, läxläsning, tid på skolarbete och skolrelaterade saker i skolan och hemma Kognitiv: koppling mellan skola och framtida mål, relevans, meningsfullhet av skola, mål med lärande och för framtid, intresse för lärandet, självreglering av prestation, inlärningsstrategier, problemlösning Psykologisk /affektiv): identifierar sig med skolans värderingar (normer) kompatibla normer hem-skola, hur värderar man skolframgång, känner man tillhörighet, anknytning till andra i skolan (hemmet), stöd och social trygghet och stimulans, gemenskap o.s.v. (Fuhrlong, Christensen, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl)

7 Risk-faktorer i avhoppsprocessen: nivå av skolanknytning (connectedness) Indikatorer på anknytning: involvering (engagement/ disengagement) Frånvaro Låga skolresultat Repetition av klass Inlärningssvårigheter (särskilda behov) Negativa relationer med jämnåriga (mobbare, mobbad, utanförskap, kompisar som inte går i skola) Låg självkänsla /självförtroende i skolkontexten Låg motståndskraft (klara motgångar) Funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, hälsa Behov av särskilt stöd Motståndskraft (Omarbetad från Dale, 2011 (Fergusen et al 2005, Kendall & Kinder 2005, Restart 2007)

8 Skolrelaterade risk-faktorer: för anknytning Brist på kompetens att arbeta med elever i riskzon Brist på kompetensutveckling Brist på resurser (material eller personal) Brist på SYV Brister i det relationella arbetet (lärare/elev) Brist på stödfunktioner (kuratorer m.m) Låg status på utbildning ( yrkesförberedande? ) Social sammansättning (skolantagning) Storlek (skola och klass för elever i risk-zon bra med mindre) Undervisningskvalitet Lärartäthet (Anpassat från Dale, 2011)

9 Betydelsen av kursplaner läroplaner system: Riskfaktorer Upplevd brist på meningsfullhet och relevans i kurser/ studieplan Föreskriven teoretisk studieplan/kurser Inlåsning i olämpliga kurser (teoretiska/praktiska) Olämplig pedagogik - fokus på läroplanens innehåll/ kursmålen snarare än eleverna Brist på alternativa utbildningsvägar med möjligheter till formaliserad ackreditering/validering Minskad tid för elevens helhetsutveckling p.g.a. press kring kursmål (socio-emotionellt, likabehandlingsarbete, stödsystem och även aktiviteter utanför skoldagen) (Dale, 2011 m.fl.)

10 Motverka studieavbrott. Effektivt med flera nivåer främjande och förebyggande ESL/dropout är en process börjar innan skolan startar Tidiga insatser som adresserar orsakerna (inte bara symptomen) är effektivt Utökad och förbättrad kvalitet i förskolan effektivt för att motverka ESL senare Tidiga insatser intervention mer kostnads-effektivt

11 Motverka studieavbrott tidigt: Stärka anknytning till skolan akademiskt, kognitivt, psykologiskt Tidiga åldrar Små grupper (mycket vuxenstöd) Förbättrad och förstärkt kompetensutveckling Strukturerade lärande miljöer och möjligheter till lärande Program som omfattar många delar (många förmågor) Fokus på skolförberedelse (läs och skriv) Holistisk syn på barnen Samverkan och delaktighet med föräldrar avgörande

12 Motverka studieavbrott - vikten av föräldrasamverkan: Partnerskap skola-hem Positiv delaktighet av föräldrar hemma och i skolan kan påverka elevers resultat - (öka skolresultat med by 30% (Fan & Chen, 2001)) Högkvalitativ delaktighet kan öka kognitiva förmågor, (andra förmågor) metakognitiva förmågor och motivationsprocesser (Desforges and Abouchaar, 2003; Pomerantz, Moorman et al., 2007) Föräldradelaktighet påverkar positivt elevers psyko- sociala funktioner (Smit, Driessen, Sluiter & Brus, 2007) Framgångsrika program: Child-Parent Centers (CPC) Chicago ex. Head Start Programmes

13 Framgångsrika insatser för att motverka avbrott: effektutvärderade insatser/program (individ/skola) Fokus senare år Samhällstjänst (ofta särskilda projekt) Yrkesutbildning (starkt tema i mycket av int. forskningen) Mentorskap/Rådgivning och stöd (akademiskt, studie-orienterat och socioemotionellt, uppföljning..) Högskoleförberedande aktiviteter (kurser och rådgivning) Färdighetsträning Förändring av organisation, (skola/ mindre klasser) Case management (samordning av insatser, uppföljning ) Utökat akademiskt stöd (uppföljning) Alternativ skola Program som omfattar flera delar (akademiskt stöd, praktik, social träning) Annat (fritidsaktiviteter, bostadslösningar för hemlöshetsproblematik osv) (Wilson et. al., 2011 m.fl)

14 Viktiga komponenter/förutsättningar i främjande/ förebyggande insatser Individfokuserade insatser: intensivt individuellt stöd holistiskt stöd förtroendefulla relationer erfaren personal Kontinuitet tydlig uppföljning bygga anknytning Organisation/system insatser flexibilitet i utformning av undervisning/ kurser/program bygga känsla av samhörighet ge förtroende höga förväntningar överskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultat tydlig uppföljning trygg miljö stötta risk-tagande för elever och personal (Lamb et al 2004, 2008 o.s.v.; Klima, 2005, NDPC, 2007 m.fl.m.fl.)

15 Motverka Studieavbrott i Sverige vad säger Skolverket utifrån svenska erfarenheter Bra bemötande av eleverna är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad analysera orsaker och genomför åtgärder Att vara på rätt utbildning ger motivation Kvalitet genom samarbete och delaktighet involvera eleverna och god samverkan med arbetslivet Förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov noggrann uppföljning (Skolverket, SKL)

16 Plug In - Motverka Studieavbrott i GY Holistisk fokus (akademisk, kognitiv, psykologisk, socio-emotionell) Samverkan multi-kompetenta team elev-coacher, case managers skola-arbetsliv Stärk anknytning på fler arenor studiestöd, studieverkstäder, strukturstöd, coacher kognitiva verktyg, mental träning, KBT, motivationshöjande aktiviteter, MI, bygga motståndskraftutökad, SYV, utforska framtidsmöjligheter det relationella ledarskapet bemötande, förhållningssätt värderingsövningar, likabehandlingsarbete, livskunskap Hälsofrämjande Flexibilitet (organisation, innehåll, ped.) individuella studieplaner utifrån holistiska mål (även praktik, arbetsliv) Studieverkstäder som fångar upp strukturerar o.s.v. case managers/coacher alternativ skola elev-centrerad, block-läsning, online, samverkan skola-arbetsliv

17 Hur arbetar vi framåt?: Samla kunskaperna PlugInnovation Ett kunskapskluster Vad vet vi? Statistik (bra uppföljningssystem för kartläggning och rätt insats) Vad vet vi? Samla forskning och relevant litteratur för vetenskaplig grund i insatser Vad fungerar - Samla erfarenheter systematiskt bygga beprövad erfarenhet genom metodbank Vad skulle kunna fungera? Använd resultat från projektet Plug In för att skapa modeller (synergi effekter innovation)

18 Kontakt för PlugInnovation.se Kontakt: Anna Liljeström Tele: Processledare PlugInnovation Pedagogiskt Centrum GR Utbildning