B6: Vägen till framtiden med migrationsbakgrund i bagaget

Transkript

1 B6: Vägen till framtiden med migrationsbakgrund i bagaget Medverkande: Göran Henriksson Henrik Erlandsson Catarina Jacobson Delseminarieledare: Anna Svensson Malena Lau

2 Skolresultat, individ och kontext Laborationer med MONA-data Göteborg 26 februari 2019 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen

3 Två förklaringar socioekonomi och migrationsbakgrund Andelen elever utan gymnasiebehörighet 2013, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund. Källa: Västdatabasen.

4 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

5 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

6 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Andelen ej gymnasiebehöriga avgångselever 2015, efter utländsk bakgrund

7 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland ,00 Skattesats 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31, Medelskattekraft Källa: SCB

8 Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet

9 Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet

10 De största invandrargrupperna

11 De största invandrargrupperna utbildningsnivå 8000 Förgymnasial Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning Bosnien och Hercegovina Irak Iran Jugoslavien Somalia Syrien

12 Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland ,00 Skattesats 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31, Medelskattekraft Källa: SCB

13 Utbildningsnivå fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Utbildningsnivå Lägst skattekraft Högst skattekraft

14 Invandringsår fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Invandringsår

15 Invandringsår fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Arbetslöshet > 3 mån

16 Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet OBS interaktion! OBS interaktion! Viktig faktor!

17 Reflektioner över gruppen migranter från de sex största ursprungsländerna: Livsvillkoren varierar kraftigt inom migrantgrupper med gemensamt födelseland interaktioner mellan olika faktorer är viktiga för att förstå skillnader i skolresultat Det finns en påtaglig selektion av migranter utifrån kommunens skattekraft invandrargrupper med lägre utbildningsnivå tenderar att bo i kommuner med lägre skattekraft och vice versa Arbetslösheten är betydligt högre bland utomlands födda och som bor i kommuner med lägre skattekraft Andelen med hög utbildningsnivå bland utomlands födda är avsevärt högre i kommuner med hög skattekraft Andelen utomlands födda som har bott länge i Sverige är påtagligt högre i kommuner med hög skattekraft - Kommuner med hög skattekraft.

18 18.syftar till att främja barn och ungdomars hälsa. Kollegorna

19 19 Projektets övergripande mål Att fler unga klarar sin utbildning alternativt kommer i arbete och att färre hoppar av skolan och att de ungdomar som varken arbetar eller studerar gör stegförflyttningar mot studier/arbetsmarknad.

20 ESF-projektet En skola för alla Skaraborgs, Fyrbodals och Boråsregionens kommunalförbund och Samordningsförbundet Väst tillsammans med 33 deltagande kommuner, primärvård, m fl i samverkan.

21 Projektenheter -KAA-nätverks representanter finns i hela området -Dig system i pilot -Plug in -Jämställda studie och yrkesval -Nyanländas gymn.behörighet/alt vägar i arb -Främjande och inkluderande lärmiljöer

22 Fullföljda gymnasiestudier allt viktigare för arbete Avhopp från gymnasiet ökar risken för att en individ ska hamna i arbetslöshet och utanförskap Ogynnsam utveckling gällande fullföljda studier och skolavhopp i projektets geografiska område Minskade skolavhopp är en prioriterad fråga (VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland)

23 Mötet med Mats

24 Mammas och mormors berättelser

25 Livet som tränare och coach

26 Alternativa vägar ut i arbetslivet utifrån de nyanländas förutsättningar

27 IM, Munkedal Introduktionsprogrammen språkintroduktion yrkesintroduktion preparandutbildning individuellt alternativ 80 elever varav 40 asylsökande HVB-hem, anläggningsboenden och omflyttningar psykisk ohälsa direkt kopplad till asylprocessen

28 Socioekonomis k bakgrund Stöd Nyanländ Förmågor Hälsa Skolbakgrund Familjesituation Asylprocess Boende

29 Snabba spåret Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier

30 Det lite längre spåret Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier

31 Det alternativa spåret Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier

32 Sammanfattning av de olika spåren Det snabba spåret Det lite längre spåret Det alternativa spåret Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/höger studier

33 2012 Några få ensamkommande De flesta med god skolbakgrund Snabba uppehållstillstånd Inkluderande sammanhang Stöd och hjälp Ambitioner, vilja, nyfikenhet Det lite längre spåret Alla är idag etablerade på arbetsmarknaden

34 2015 Rekordmånga nyanlända Många utan skolbakgrund Enorma utmaningar Vi började på allvar intressera oss för deras yrkeskunskaper Många av våra elever hade med sig kunskaper som var förvärvade utanför skolan Viljan att snabbt komma ut i arbete

35 Har jag någon framtid? Kan jag någonsin hjälpa min familj? Är utbildningssystemet till för mig? Kan jag bli skattebetalar e och ge tillbaka till samhället? Kan jag nå mina drömmar? Kan jag lyckas? Är mina kunskaper värda något?

36 Kartläggning i fem steg Kartläggningssamtal Djupintervju av yrkeslärare Samtal med SYV och skolsköterska Praktisk kartläggning Planering av utbildning och praktik/apl

37 svetsare murare grävmaskinist djurskötare plattsättare byggnadsarbetare lantbrukare butiksarbetare omvårdnad

38

39 Yrkesintroduktion Kartläggningen som grund Svenska som andra språk, matematik, (engelska) och samhällskunskap yrkeskurser Yrkesteoretiskt stöd Studiehandledare Studiebesök och praktik/apl Svets, trädgård, bygg, vård och omsorg, fordon

40 Våra utmaningar Motivation och närvaro Uppgivenhet och ohälsa Företagens möjlighet och mod att ta emot Gymnasiekursernas teoretiska delar Flickornas väg Samsyn och samverkan mellan myndigheter och inom våra utbildningssystem

41 Förutsättningar för att lyckas Verkligen utgå från kartläggningen Språkstöd under hela processen Uppmuntra och stärka eleven i sitt kunnande Riktade SYV-insatser Arbetslivskunskap Språkutvecklande arbetssätt Studiebesök Praktik/APL Stöd för att kunna ta körkort Uppmuntran och kompensatorisk förhållningssätt

42 Kunskapspass Utbroderat gymnasieintyg Betyg Kurser Valideringar Praktik Praktiska prov Bilddokumentation Intyg

43 Det krävs medvetenhet, vilja och framförhållning för att få till samverkan med många inblandade parter, men ger kvalitet och effektiv tids- och resursanvändning. Catarina Jacobson Samordnare, IM-programmen Kunskapens Hus, Dingle Munkedals Kommun

44 Bakgrund CAMPUS VÄST Nuläge Den klass vi har valt att arbeta med är den klass som är närmast att gå vidare till gymnasiet eller andra studier. Vi har följande utmaningar: Eleverna har stor frånvaro (ströfrånvaro och sena ankomster) Eleverna visar misstänksamhet både mot lärare och klasskamrater. Det är en klass som saknar god sammanhållning, en elev uttryckte att vi går bara tillsammans för att vi måste, egentligen hatar vi varandra. Det är oroligt och i klassrummet.. Kunskapsnivån och studiemotivationen är låg.. Eleverna som snart ska ut i arbetslivet och har låg kunskap om det svenska arbetslivet vad gäller kultur och förväntningar.

45 Hur gör vi? Campus Väst Jobba med attityder Vi håller på att arbeta fram gemensamma arbetssätt som alla lärare som arbetar med D-gruppen ska använda Mia och Kim jobbar med eleverna både i mindre grupper och individuellt, vad vill eleverna med sin skolgång, vad har de för planer för framtiden? Vad vill de jobba med? Hur ska de nå dit? Kim och Jimmy arbetar i grupper med eleverna. Kim jobbar aktivt med våra elever på rasterna

46 Hur gör vi? Campus Väst Inse vikten av sitt eget ansvar för sin skolgång Vi ser att de flesta elever inte förstår att det är de själva som är ansvariga för sin egen skolgång. För att vi ska kunna påverka detta överhuvudtaget är vårt första fokus att få eleverna till skolan. Första insatsen är att lärarna lägger in frånvaron för eleverna direkt på morgonen och att Mia ringer alla elever som inte är på plats. För att de ska veta att de är saknade när de inte är på plats.

47 Hur gör vi? Campus Väst Öka kopplingen mellan skola och arbetsliv Och öka kunskaper om svenskt näringsliv. För att öka elevens insikt i svenskt arbetsliv och öka insikten i att det är deras egen insats i skolan som resulterar i större sannolikhet att de får jobb efteråt. Insatser Besök på utbildnings- och jobbmässan i Göteborg AME startar upp en utbildning i svenskt företagsliv, vad förväntas av eleven när den kommer ut i verkligheten

48 Uppföljning Campus Väst N N E H Å L L E L E V M A P P Studieplaner CV och personligt brev + - Inspiration Övrigt

49 Elevpärm Campus Väst SYV har i samråd med projektledare och praktiksamordnare gjort en elevpärm till varje elev i klassen. Eleven äger sin pärm och samlar under året på sig det han eller hon gör för att kunna se en progression över sin utveckling under året. Följande fokusområden finner eleven i sin pärm Studieplaner; vart vill eleven med sina studier. Olika alternativa lösningar arbetas fram i samråd med SYV. CV + personligt brev; detta ska eleven ha med sig när han lämnar skolan Livskunskap; Eleven får göra en hälsoprofil i samråd med Mia och Kim, Arbets- och livskunskap i samarbete med AME Inspiration; i form av studiebesök, yrkespromenader, skuggning på olika utbildningar, framtidscollage, perspektivvidgande aktiviteter. Övrigt; yrkes och jobbvägledning, söka jobb Uppföljning; hur blev det? Görs i december! Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA

50 Campus Väst S T U D I E P L A N E R I N D I V I D U E L L PROCESSTEKNIK, 1 år Hösttermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA01 MATTE 1A NATURKUNSKAP 1a1 SPRINTD1 1 år KOMVUX SVA01, MATTE 1A, NATURKUNSKAP 1a1 ½ år eller 1 år KOMVUX Processteknik (1 år) PAUS (1/2 år) SVETSUTBILDNING, ½ år Vårtermin och hösttermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA GRUND MATTE GRUND SPRINTD1 1 år KOMVUX Svetsutbildning (1/2 år) V Ä G L E D N I N G MARIN SERVICETEKNIKER, 1 år Vårtermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA GRUND MATTE GRUND* ENGELSKA GRUND* SPRINTD1 1 år KOMVUX Engelska grund (1/2 år) KOMVUX Marin servicetekniker (1 år) PAUS (1/2 år) VÅREN 2021 HÖST 2019 HÖST 2020 Mycket goda chanser till jobb Mycket goda chanser till jobb Goda chanser till jobb

51 Tack! Nu är det paus och fika Start igen med Jonas Hassen Khemiri kl. 14:50