En skola för alla - SKA

Transkript

1 En skola för alla - SKA Finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) PO2-projekt deltagare i fokus Samverkansparter - Skaraborgs kommunalförbund - Fyrbodals kommunalförbund - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund - Samordningsförbundet Väst Planering- och analysfas Genomförandefas (27 månader) Avslutningsfas Samordningsförbundet Väst

2 Projektets övergripande mål Att fler unga klarar sin utbildning och färre hoppar av skolan

3 Vad vill projektet uppnå? Individer ska känna ökad motivation till studier Individer som omfattas av projektet ska känna sig inkluderade i skolan Ökat intresse för yrkesutbildningar 400 individer ska delta i projektets aktiviteter 60 % av deltagarna ska i studier eller arbete under projektet

4 Moduler Detta ska uppnås via: fyra tematiska moduler: Modul 1: Förstärkt KAA samordnad struktur, organisation och tidig samverkan (Huvudansvar: Skaraborgs kommunalförbund) Modul 2: Främja närvaro och inkludering i skolan normmedvetenhet och lärmiljö (Huvudansvar: Fyrbodals kommunalförbund) Modul 3: Steg1 - att förbereda unga för studier och arbete (Huvudansvar: Samordningsförbundet Väst) Modul 4: Individen i fokus - samverkan mellan elevhälsoteam och primärvården (Huvudansvar: Boråsregionen) Modulerna kommer att genomföras i olika utsträckning i respektive delregion.

5 Modul 1: Förstärkt KAA samordnad struktur, organisation och tidig samverkan (Huvudansvar: Skaraborgs kommunalförbund) Skapa och utveckla nätverk för KAA Göra KAA känd i skolan Skapa handlingsplan för KAA Arbeta fram metodhandbok för KAA Frånvarohantering: Testat nya rutiner och arbetssätt för att identifiera ungdomar i riskzonen I pilot, testa system för frånvarohantering och elevuppföljning för KAA Tidigt och tydligt informationsutbyte mellan hemkommun och gymnasieskola

6 Modul 1: Förstärkt KAA samordnad struktur, organisation och tidig samverkan (Huvudansvar: Skaraborgs kommunalförbund) Riktad verksamhet för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Ge stöd till elever i riskzonen för avhopp Motivationsarbete individuellt och i grupp Främja närvaro Konceptet Plug-In köps in av GR och utförs på gymnasieskolor Samverkan skola arbetsliv

7 Modul 2: Främja närvaro och inkludering i skolan normmedvetenhet och lärmiljö (Huvudansvar: Fyrbodals kommunalförbund) Medvetandegöra elever om hur den könsuppdelade arbetsmarknaden ser ut och synliggöra den begränsande effekt det har för elevens fria, långsiktiga val av studier och arbetsliv. Att utveckla och genomföra ett program för elever i syfte att öka kunskapen om likabehandling och inkludering samt motverka mobbning. Att elever ges särskilt stöd till att känna sig inkluderade och att närma sig behörighet till gymnasiet.

8 Modul 3: Steg1 - att förbereda unga för studier och arbete (Huvudansvar: Samordningsförbundet Väst) Öka deltagarnas motivations- och aktivitetsförmåga och aktiviteterna kan ses som en studie- eller arbetsförberedande insats. Deltagarna som utgör målgruppen skall göra stegförflyttningar mot arbete och/eller studier

9 Modul 4: Individen i fokus - samverkan mellan elevhälsoteam och primärvården (Huvudansvar: Boråsregionen) Motverka och informera om psykisk ohälsa bland unga. Detta ska ske genom en förbättrad samverkan, med tydlig ansvarsfördelning, mellan elevhälsoteam, primärvård och andra berörda verksamheter där unga ges en sammanhållen vård i rätt tid.

10 Huvudsakliga målgruppen 400 deltagare år (i viss mån upp till 24 år) I riskzonen för skolavhopp (fortfarande inskrivna i skolan) eller som redan har hoppat av skolan Skaraborg: 170 deltagare Boråsregionen: 60 deltagare Fyrbodal: 130 deltagare Samordningsförbundet Väst: 40 deltagare Fördelningen bygger på: erfarenhetsdialog med angränsande deltagarprojekt antal kommuninvånare diskussioner mellan samverkansparterna dialoger med KAA

11 Huvudsakliga målgruppen Fördelning av de 170 deltagarna/kommun

12 + Projektmedarbetare och medfinansierade

13 Medfinansiering Totalbudget: kr Medfinansiering: Krav från ESF om 33,32 % av totalbudgeten Kommunerna ska bidra till projektet (medfinansiera) i timmar med egen personal Skaraborgs kommunalförbund har skrivit avsiktsförklaringar med varje kommun (i samband med ansökan) där totalsumman framgår Bygger på antal kommuninvånare

14 Medfinansiering Medfinansiering i tid innebär att en eller flera personer i kommunen rapporterar tid i projektet, när de arbetar med sådant som för projektet framåt. Exempel på detta: Arbeta med de ungdomar som är inskrivna i projektet i syfte att de ska stanna i studier eller komma tillbaka till studier eller arbete Ta fram frånvarorutiner, att göra KAA-arbetet synligt redan på högstadiet Att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för fullföljda studier Delta i möten/konferenser som är kopplade till projektet Projektmedarbetare - anställs i projektet och får lön från projektet (kontinuerlig) En person kan vara både projektmedarbetare och medfinansierad

15 Vägledning för livet VÄL Finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) Po1-projekt kompetenshöjande Samverkansparter - Skaraborgs kommunalförbund - Fyrbodals kommunalförbund - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Planering- och analysfas Genomförandefas (15 månader) Avslutningsfas

16 Projektets övergripande mål Att SYV ska vara ett högt prioriterat område där individer (kvinnor, män och personer med annat könsuttryck och olika bakgrund, etnicitet, funktionsvariationer etc.) matchas för utbildningar som leder till utveckling och arbete på den regionala arbetsmarknaden där resurser ställs till förfogande och där SYV har ett högt mandat, hög kompetens och god omvärldsförståelse.

17 Vad är det projektet vill uppnå? Ett uppdaterat SYV-uppdrag som kan följa med i en föränderlig arbetsmarknad och samtidigt klara att hantera de lokala förutsättningarna. Stärka SYV-funktionen och stödja/skapa SYV-nätverk. Ökat intresse för att studera på nationella yrkesprogram som leder till att branscher med rekryteringsproblem ska hitta rätt kompetens i framtiden. Elever ska få vägledning om vilken utbildning som ett framtida arbetsliv kräver, hur villkoren för kvinnor och män ser ut i olika branscher samt hur den regionala arbetsmarknaden ser ut och fungerar så att risken för felval minskar.

18 Avgränsningar Primärt fokus på studie- och yrkesvägledare Rektorer och lärare nås via pilotskolor (2 st/region) 600 elever involveras i syfte att testa nya metoder och mötesplatser för vägledning Skolor som omfattas av kommunalförbundens ansvarsområden

19 Exempel på aktiviteter för att uppnå målen Analys-och planeringsfas SYV-Barometern (maj-juni) Upprättandet av styrdokument Genomförandefasen (15 månader) Utveckla SYV-nätverk Kompetensutveckling SYV Besök i Frankrike för att studera neutrala mötesplatser Test av nya metoder och mötesplatser för vägledning (fysiska och digitala) Deltagande i Lärandekonferensen för erfarenhetsutbyte Vägledningsinsater för ökad kunskap om framtida arbetsmarknadens behov Avslutningsfas (2 månader) Avslutningsrapport ESF Vidare förvaltning

20 Projektorganisation

21 Pilotskola Vem kan vara pilotskola? Grundskola, gymnasieskola eller Komvux I dagsläget 6 stycken (Skaraborg: de la Gardiegymnasiet och Gymnasium Skövde) Vad som krävs av en pilotskola: Att vilja testa nya metoder och mötesplatser för vägledning Att göra en fokusgrupp bland mottagarna för vägledningsinsatsen Att utvärdera vad mottagarna av vägledningsinsatsen tyckte om metoden/mötesplatsen Att redovisa resultat och erfarenheter på en Lärandekonferens SYV vid pilotskolor har företräde till transnationellt utbyte

22 VÄLKOMMEN TILL SYVBAROMETERN TM SJUHÄRAD, SKARABORG & FYRBODAL

23 OM UNDERSÖKNINGEN I SJUHÄRAD, SKARABORG & FYRBODAL Målpopulation Undersökningens målpopulation har varit studie- och yrkesvägledare i grund-, gymnasieskolan samt VUX i Sjuhärad, Skaraborg & Fyrbodal Antal intervjuer Sjuhärad 35 st, Skaraborg 25 st, Fyrbodal 31 st Datainsamling Datainsamlingen har genomförts via en kvantitativ online-enkät som distribuerats till studie- och yrkesvägledare via regionala och kommunala e-postregister. Fältperiod 11:e maj 4 juni 2017 Om siffrorna i graferna: Resultaten i denna rapport redovisas på total nivå och/eller nedbruten på bakgrundsfrågorna. De procenttal som anges över/vid respektive stapel i graferna är avrundade till närmaste heltal (t.ex. 49% istället för 49,3%). Dock bygger graferna på resultat som inte är avrundade, vilket gör att det ibland går att utläsa mindre skiftningar i resultatet via staplarna som inte syns i de avrundade siffrorna. Publiceringsregler Vid publicering av undersökningsresultat eller annat material från denna rapport efter samtycke, ska källan alltid anges. Källa anges med varumärket SYVBarometern. Ungdomsbarometern och Skolsamverkan förbehåller sig rätten att publicera rättelser samt korrekta och/eller kompletterande resultat i lämpliga källor. Ungdomsbarometern och Skolsamverkan reserverar sig för eventuella tryckfel och andra felaktigheter utom vår kontroll. SYVBarometern 26

24 FINNS DET TYDLIGA MÅL PÅ SKOLAN ELLER INOM VERKSAMHETEN? Fråga: Finns det tydliga mål med studie- och yrkesvägledningen på din skola eller inom din verksamhet? 74% 51% 56% 49% 31% 35% 24% 19% 17% 20% 16% 6% Ja Nej Osäker/vet inte Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Total 2016 SYVBarometern 29

25 DE ALLMÄNNA RÅDENS GENOMSLAG Fråga: Hur stort genomslag tycker du att de 'Allmänna råden om Arbete med studie- och yrkesvägledning' (Skolverket, december 2013) har haft på din skola? 40% 40% 28% 26% 24% 32% 30% 21% 29% 20% 14% 13% 16% 14% 12% 10% 6% 3% 2% 14% 7% 1 - Inget genomslag alls Mycket stort genomslag Osäker/vet inte Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Total 2016 SYVBarometern 41

26 OM SVAR ÄR INGET GENOMSLAG AV DE ALLMÄNNA RÅDEN: VAD SKULLE KUNNA GÖRAS LOKALT I DIN REGION/KOMMUN? Fråga: Vad tror du skulle krävas för att de ska få större genomslag i din/dina skola/skolor? Filter: Hur stort genomslag tycker du att de "Allmänna råden om Arbete med studie- och yrkesvägledning" (Skolverket, december 2013) har haft på din skola? = Inget genomslag alls Att det politiskt (tillsammans med studie- och yrkesvägledarna, förvaltningschef, grundskolechef, gymnasiechef, rektorer) skrivs fram tydliga mål med studie- och yrkesvägledningen samt en kommunövergripande "SYV-plan" från förskola till vuxenutbildning. Att rektorerna får mer tid och då tid till att arbeta med dessa frågor - tror snarare att tiden än viljan saknas De allmänna råden hade ingen större genomslag eftersom det beskriver ungefär hur vi jobbat både innan och efter de kom. Det var inget revolutionerande som stod där. En uppslutning från olika skolstadier och olika kompetenser funktioner för att skriva fram en kommunal SYV-plan + en plan på respektive skola område. Uppföljning på olika sätt bl.a. genom elevenkäteter. Användning av BRUK. Gemensam studiedag där man tillsammans arbetar med detta. Föreläsare inspiratör utifrån. Politikerna måste signalera till skolorna att de måste jobba utifrån nationellt ställda mål. Politikerna måste förstå skolans mångfacetterade uppdrag dvs inte bara undervisning SyvBarometern 42

27 VAD SKULLE KUNNA GÖRAS LOKALT I DIN REGION/KOMMUN? SVAR SYV- NÄTVERKSTRÄFF SKARABORG Informera/påminna all övrig skolpersonal om att studie-och yrkesvägledning är hela skolans ansvar, inte endast ett ansvar för enskild SYV. Öka samverkan mellan lärarnas ämnesarbete och SYVs vägledningsuppdrag. Förslagsvis genom att arbeta mer i temaform eller projektform. Arrangera en konferensdag där vi fokuserar på studie- och yrkesvägledningen. Bjuda in föreläsare, ha workshops, lyssna på elevers version m.m. Att frågan tas upp på arbetsplatsträffar eller liknande, fortlöpande. Inte bara engångsfråga. Skapa likvärdig vägledning med tydliga uppgifter och mål. Synliggöra detta för all personal. Rektor trycker på. Rektorer och ledning får vetskap om vad studie- och yrkesvägledning innebär och att detta sedan förmedlas till alla yrkesgrupper på skolan. SyvBarometern 47

28 VAD SKULLE KUNNA GÖRAS LOKALT I DIN REGION/KOMMUN? SVAR SYV- NÄTVERKSTRÄFF SKARABORG En SYV plan från förskoleklass och upp till vuxenutbildningen. Tydliga mål och syfte, tydlighet kring vem som ska göra vad. Fatta beslut i nämnden om en gemensam SYV verksamheten. Återför ansvaret för SYV till rektor. Politiska beslut på ledningsnivå som synliggör uppdraget och ansvar. Stärka vår roll, en aktiv deltagare i ledningsgruppen Fortbildning på alla nivåer. Skolledare måste synliggöra studie-och yrkesvägledningen på alla nivåer! Ge utrymme för SYV att utföra sitt arbete i samverkan/ssa och lärare Att SYV får mer tid med eleverna, både enskilt och i grupp. Att SYV och lärare samarbetar mer. Allmänt att SYV borde ha kursplan och lektionstid på gymnasiet SyvBarometern 48

29 Vill ni veta mer? SYV-Barometern 2017 för Skaraborg finns i sin helhet på utbildningskaraborg.se Kontakt Moa Mannesson delprojektledare Skaraborg moa.mannesson@skaraborg.se Lisa Gillström projektledare lisa.gillstrom@skaraborg.se