Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Göteborgsregionen

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Göteborgsregionen

2 Ny utbildnings- och arbetsmarknadsprognos mot år 2025 utvecklingen av demografi, näringsliv och arbetsmarknad i Västra Götaland och de fyra delregionerna prognosutfallet för 60 utbildningsgrupper i Västra Götaland och delregionerna fram till år 2025 särskilda fördjupningar för sjuksköterskor och ingenjörer delregionala rapporter Syfte: skapa ett regionalt planeringsunderlag som kan bidra till ökad samverkan och dialog mellan utbildningsaktörer, arbetsgivare och offentliga aktörer Ladda ned på:

3 Vad påverkar matchningseffektiviteten? Konjunktur och arbetsmarknad Demografi och geografi Framtida utbud och efterfrågan samt matchning Teknikskiften och strukturomvandling Utbildningsdimensionering och utbildningsmönster

4 Arbetslöshet (årligt genomsnitt) Källa: Arbetsförmedlingen

5 Arbetslösheten minskar dock inte för utsatta grupper Inskrivna arbetslösa år med utsatt ställning på arbetsmarknaden och övriga inskrivna arbetslösa, Västra Götalands län, januari 2004 juli 2016 Källa: Arbetsförmedlingen

6 Demografisk utveckling fram till år 2025 Fler invånare i GR ( personer) Fler yngre (0-19 år) Fler äldre (70-90 år) Fler i arbetsför ålder (20-64 år) Men något ökad försörjningskvot Källa: Västra Götalandsregionen

7 Befolkningsprognos för ungdomsgrupper 0-19 år i Göteborgsregionen, (Index år 2015=100) år 6 år 7-15 år år Källa: Västra Götalandsregionen

8 Funktionell geografi GR Den mesta av interaktionen går i riktning mot Göteborg Tvärförbindelserna mellan stråken något svagare Någorlunda stora tätorter i samtliga riktningar Pendlingsförutsättningarna till övriga delregioner är goda, både med kollektivtrafik och bil Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland samt VGR

9 Utvecklingen av gymnasiebehörighet, samtliga elever åk 9, år Källa: Skolverket

10 Andelen elever utan gymnasiebehörighet 2013, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund Såväl föräldrarnas utbildningsnivå som migrationsbakgrund spelar stor roll för elevens skolresultat Risken att inte uppnå gymnasiebehörighet är särskilt stor i gruppen nyanlända elever som kommit till Sverige efter 8 års ålder. Källa: VGR Att motverka skolmisslyckanden

11 Strukturomvandling Hushållstjänster Skolor Barnomsorg Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Hotell och restauranger Enheter för kultur, nöje och fritid Producenttjänster Distributionstjänster Tillverkningsindustri Byggindustri Övrig varuproduktion Källa: VGR:s sysselsättningsprognos

12 Utbildningsnivåer Andelen i åldern år med olika utbildningsnivåer 60% 50% 40% 30% 20% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 10% 0% Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Källa: SCB

13 ANDEL ELEVER I ÅK 1 PER GYMNASIEPROGRAM, EFTER LÄSÅR. UPPGIFTERNA AVSER FOLKBOKFÖRDA I GÖTEBORGSREGIONEN VID LÄSÅRSMITT. PROCENT Gymnasieprogram 2011/ / / /15 Ekonomi (EK) 8,9 9,7 11,6 11,6 Estetiska (ES) 8,2 7,8 7,5 6,9 Humanistiska (HU) 0,9 0,6 0,4 0,5 Naturvetenskap (NA) 13,0 13,6 12,4 12,8 Samhällsvetenskap (SA) 17,9 17,6 16,9 16,8 Teknik (TE) 7,4 8,0 7,5 8,1 International Baccalaureate (IB) 0,9 0,9 1,2 0,9 Barn- och fritid (BF) 1,9 1,7 2,0 1,3 Bygg- och anläggning (BA) 3,9 3,6 3,4 2,8 El- och energi (EE) 3,7 3,7 4,2 3,6 Fordons- och transport (FT) 2,6 2,3 2,3 2,1 Handels- och administration (HA) 2,9 2,6 2,7 2,6 Hantverk (HV) 2,2 2,0 1,6 1,7 Hotell- och turism (HT) 1,3 1,2 0,9 0,9 Industritekniska (IN) 1,7 2,2 1,9 1,7 Naturbruk (NB) 1,8 1,5 1,3 1,6 Restaurang- och livsmedel (RL) 1,8 1,4 1,7 1,7 VVS- och fastighet (VF) 0,5 0,6 0,7 0,6 Vård- och omsorg (VO) 2,1 1,9 1,6 1,5 Riksrekryterande utb (RX) 0,4 0,4 0,4 0,4 Introduktionsprogrammen (IM) 15,9 16,8 17,9 19,7 100,0 100,0 100,0 100,0 58 procent av eleverna i årskurs 1 gick på ett högskoleförberedande program 2014/15 och 23 procent på ett yrkesprogram Samhällsvetenskapsprogrammet är det största gymnasieprogrammet. Under de fyra läsår som gått sedan GY 2011 infördes är det Ekonomiprogrammet som har ökat mest i andel av gymnasieeleverna i årskurs 1 I Göteborgsregionen är det framför allt intresset för Bygg- och anläggningsprogrammet som har minskat sedan GY 2011 infördes. Andelen på introduktionsprogrammen har ökat kontinuerligt sedan år 2011

14 Vilka branscher, vilka yrken?

15 Hushållstjänsternas - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken Äldreomsorg Hotell o rest Pers tjänster m.m. Kultur, nöje, fritid Yrkesgrupp Förändring (%) Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl % Grundskollärare % Förskollärare och fritidspedagoger % Storhushålls- och restaurangpersonal % Läkare % Avfall o återv Branschutveckling %

16 Tillverkningsindustrins - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken Metallind Kemisk ind Övr ind Massa- o pappersind Jord- o stenind Yrkesgrupp Förändring (%) Fordonsmontörer % Maskinoperatörer % Maskiningenjörer och maskintekniker % Driftchefer/Chefer för mindre företag - tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m % Civilingenjörer m.fl., maskin % Branschutveckling %

17 Producenttjänsternas - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken Tekn konsulter Programvaruprod o datakonsulter Företagskonsulter Jur o ekon konsulter Yrkesgrupp Förändring (%) Dataspecialister % Arkitekter och stadsplanerare % Revisorer m.fl./marknadsanalytiker och marknadsförare/övr företagsekonomer % Redovisningsekonomer m.fl % Civilingenjörer m.fl., elkraft/civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik % FoU-institutioner Branschutveckling %

18 Övrig varuproduktion - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken El-, gas- o värme Jordbruk Skogsbruk Vatten- o rening Fiske Yrkesgrupp 2013 Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 2025 Förändring (%) % Djuruppfödare och djurskötare % Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift % Fiskare och jägare 190 ±0 % Branschutveckling %

19 Distributionstjänster - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken Detaljhandel Parti- o provisionshandel Handel m motorfordon Yrkesgrupp Förändring (%) Säljare, inköpare, mäklare m.fl % Agenter/Speditörer % Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % Lager- och transportassistenter % Bil- och taxiförare, buss- o spårvagnsförare % Post- o kurir Telekom Branschutveckling %

20 Byggindustrin Sysselsättning per branschaggregat och region (Index 2013=100) Vanligt förekommande yrken Skåne län Göteborgsregionen Stockholms län Västra Götaland+ Yrkesgrupp 2013 Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare exkl. fastighetsskötare 2025 Förändring (%) % % Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl % Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning/lantmätare % Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker/kartingenjörer % m.fl Branschutveckling %

21 Arbetsförmedlingens utsikter för yrken på eftergymnasial nivå, hösten 2016 Källa: Arbetsförmedlingen

22 Arbetsförmedlingens utsikter för yrken på gymnasial nivå, hösten 2016 Källa: Arbetsförmedlingen

23 Mer från Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen

24 Jämfört med andra delregioner ser efterfrågan på eftergymnasialt utbildade i Göteborgsregionen bli lika stor som den stora efterfrågan på gymnasialt utbildade Folk- o grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, minst 30 högskolepoäng, ej examen Eftergymnasial utbildning, examen Källa: VGR:s Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

25 Vilka utbildningsgrupper?

26 Kompetensutmaning - underskott Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* Gymnasieingenjörer, totalt % -38 % -35 % -34 % Vård- och omsorgsutbildning, gymnasial nivå % -15 % -18 % -13 % Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå % -8 % -12 % +1 % Ämneslärarutbildning % -17 % -16 % -8 % Lärarutbildning för grundskolans tidigare år % -11 % -21 % -18 % Specialistsjuksköterskeutbildning, totalt % -25 % -30 % -22 % Fordonsutbildning, gymnasial nivå % -2 % -4 % +7 % Industriutbildning, gymnasial nivå % -3 % -14 % +7 % Byggutbildning, gymnasial nivå % +7 % -2 % +9 %

27 Kompetensutmaning - underskott Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* VVS-utbildning, gymnasial nivå % n.a** n.a** n.a** Speciallärar- och specialpedagogutbildning % -22 % -14 % -25 % Tandsköterskeutbildning % n.a** n.a** -11 % Biomedicinsk analytikerutbildning % -36 % -34 % -17 % Tandläkarutbildning % -7 % +3 % n.a** Arbetsterapeututbildning % -7 % +2 % -2 % Barnmorskeutbildning % -24 % -18 % n.a**

28 Kompetensutmaning - överskott Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* Folk- o grundskola % +30 % +10 % +12 % Högskoleförberedande gymnasial utbildning, totalt Humanistiskt utbildning, eftergymnasial 3 år Personal- och beteendevetarutbildning, högskoleutbildning % +17 % +10% +15 % % +41 % +39 % +21 % % +25 % +10 % +31 %

29 Något ökad försörjningskvot Sammanfattningsvis Fortsatt strukturomvandling förändringstryck via automatisering och digitalisering Tjänstesektorn fortsätter växa Utbildning viktig! Ökad efterfrågan på gymnasialt och eftergymnasialt utbildade

30 Sammanfattningsvis Viktigt att diskutera kvaliteten på undervisningen samt sådant som exempelvis arbetsgivarkontakter i utbildningen Kompetensförsörjningen en stor utmaning, inte minst för det offentliga Stor efterfrågeökning inom hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning risk för fortsatt och ökad brist En utmaning som kräver samverkan och strategiskt arbete

31 Tack för er uppmärksamhet! Jakob Lindahl Samhällsanalytiker, avd: Samhällsanalys Västra Götalandsregionen tel:

32 Bilagor

33 Vem arbetar inom industrin? Direkta industrisysselsättningen minskar Produktivitetsökningar och outsourcing till tjänsteföretag Kompetensförsörjning inom industrin Snabb ökning av andelen högutbildade inom industrin 2007: 26% (eftergymnasialt utb) 2014: 33% (eftergymnasialt utb) Inte bara naturvetenskap- och teknikutb (>=gym) 40% Natur/Teknik 30 % övriga inriktningar 30 % yrkesinriktat gymnasium Även beroende av kompetensförsörjning inom tjänstesektorn Multiplikatoreffekt 0,75 jobb (underleverantörer inom andra sektorer fr.a. företagstjänster)

34 Beräkningsmetoden

35 Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning per näringsgren med Regionalt Analys och Prognos-System RAPS Makroekonomisk utveckling enligt Finansdepartementets prognosinstrument MIMER Strukturomvandling enligt Konjunkturinstitutets bedömningar i modellen EMEC, (Environmental Medium term Economic model) VGR:s Befolkningsprognos Antaganden om pendling