Individens psykosocialutveckling under migra5on - och anpassningsprocess Presenta(on av Dr. Riyadh Al- Baldawi



Relevanta dokument
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Psykosociala utmaningar under Migration och anpassningsprocesser Orientering kurs

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Samt skyddade identitet frågor

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hur kan mänskliga rä.gheter fungera som e4 stöd för företag som vill ta ansvar? 8 december 2014

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Integrationsprogram för Västerås stad

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Bättre hälsa: antagande

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Identitet - vilka är du?

Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling

Lissgårdens. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH FÖR LIKABEHANDLING

Likabehandlingsplan och Handlingsplan mot kränkande behandling

VÅLD I NÄRA RELATION

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg. Migration?

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Arbetsplan. Killingens förskola

Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Synnerligen ömmande omständigheter

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

TRE SKIFTEN SOM OMFORMAR ARBETSMARKNADEN

Kulturella aspekter av äldre migranters möte med vården Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Handlingsplan GEM förskola

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Psykisk hälsa som livskraft

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

Definition av våld. Per Isdal

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

SV Gotland Strategisk plan

Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Pedagogikens systemteori

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Transkript:

Individens psykosocialutveckling under migra5on - och anpassningsprocess Presenta(on av Dr. Riyadh Al- Baldawi Specialist i Psykiatri, Leg. Psykoterapeut, Handledare Fil. Dr. i Medicin. Högskolelektor Verksamhetschef för Orienthälsan Stockholm r.baldawi@orienthalsan.nu

Migration Process Form frivillig Planerad påtvingad oplanerad Typ Intern international Regional Sätt Indirekt Transfer fas Fas Hemland fas Direkt Mottagandeland fas

Migration är en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Migra5on är en rörelse i 5d och rum samt en resa mellan olika kulturer och samhälleliga socioekonomiska system. - Migra5on aktualiserar flera utmaningar som påverkar den psykosociala hälsan av individen. Mötet med en ny kultur, samhällets organisa5on och arbetsmarknadsstruktur räknas bland dem mest krävande för anpassning - Anpassning kräver eo samspel mellan processer som kräver - individuell mo5va5on/ beredskap, flexibilitet inom familjen och det socialnätverket samt eo dynamiskt och mångfaldigt mooagande. Al- Baldawi 2001

Migra5onsprocess Känsla av Hopp och förväntan Hemland Fas Kriser, konflikter Separa5oner uppbrytning Transfer Fas Osäkerhet, ovishet, väntan Överlevnad UNHCR KvoYlyk5ng Asylsökande Fas MoOagandeland Fas Anpassningskrav Förluster, Rotlöshet Hemlängtan Tvivel och skuld

Individuella Resurser, Brister Mo5va5on - Beredskap Mångfaldig, Dynamisk och flexibel MoOagandenivå Anpassning process Familjens Socialnätverksbakgrund samt dess nuvarande sociokulturella utvecklingsnivå

Migra5onsrelaterade faktorer som påverkar individens anpassningsprocess Hemlandsfas Transfers fas MoOagandelandets fas 1- Ålder 2- Den formella utbildningsnivå 3- Socioekonomisk backgrund 4- Boendeområde 5- Typ av syssla och arbete 6- Den reella anledningen 5ll migra5on och förväntningar 1- längden 2- Karaktären av boende under resan 3- antal länder man har flyoat 5ll 3- socio- ekonomiska Påfrestningar och svårigheter 4- Kulturella utmaningar 1- Omgivningansaatyd 5ll invandrare 2- Samhällets mooagandenivå och tolerans 3- Ekonomiska situa5on i landet 4- Möjlighet 5ll egen försörjning och arbetsmöjlighet 5- Vistelselängd och uppfyllande av förväntningar 6- Boendeområdet och karaktär av sociala rela5oner Individens socio- kulturellt flexibilitet, tolerans och mo5va5on Al- Baldawi för anpassning R.

Känsla status Positiv Hopp och förväntan tvivel Framtida visioner Delaktighet Aktiv Uppehålls5llståndet i det nya landet Nostalgi återhämtning passiv Negativ Nostalgisk fixering 6 månader 1År 2År 3År 4År

Mega Makro Mikro Miljö Mikromiljö Makromiljö Megamiljö Individen med dess biologiska och gene5ska grunder, personlighet, egna historia och livserfarenhet. Familjen, släkten och det lokala samhället (dvs. vänner, skolkamrater, grannar och skolan.) Ursprungslandets kultur, tradi5oner, normer, religion och historia. Öppen interak5on mellan alla dessa miljöer ger individen en känsla av trygghet ao kunna tolka omvärlden samt bli räoolkad. DeOa skapar eo 5llstånd av välbefinnande.

Kultur är, av människan, konstruerade aspekter på samhälleliga rela5oner och världen Arthur Kleinman Pa5ent and Healers in the context of Culture - 1980

kultur är en livslång inlärningsprocess som omfattar olika system av idéer, traditioner, seder, bruk, värderingar, normer, trossatser och kunskaper. Denna process anskaffas genom individens dagliginteraktion med gruppen som man tillhör till eller växer upp med. Dessa system bevaras genom överföring från en till annan generation, samtidigt som de förändras och utvecklas i denna process.

Kulturens funk5on Kultur påverkar på eo såväl medvetet som omedvetet vårt säo ao: 1- leva, kommunicera, arbeta och producera. 2- hantera livskriser, uorycka smärta och bygga uppfaoning om hälsa respek5ve ohälsa 3- uorycka känslor så som sorg, glädje, ilska, vrede, besvikelse etc. 4- tolka omvärlden och organisera våra sociala rela5oner med omgivningen som ao bilda familj, uppfostra barn, bygga upp sin social status etc.

Kultur fungerar sällan som en förklaringsmodell 5ll de olika handlingar en individ uyör. Kultur kan ingå som en dimension i biologiska, psykologiska, sociopoli5ska, filosofiska och andra förklaringsmodeller. Det är lika farligt ao bedöma individens handlingar u5från hans/hennes kulturella 5llhörighet som ao totalt ignorera betydelsen av denna 5llhörighet.

Kultur Tradition och normer Samhälle Landsmän - Gäng Social påverkan Familj, släkt Uppfostran Individ - Personlighet Eget ansvar

Individcentrerad social organisation skuldpräglad kultur Individen är autonom och oberoende. Gruppen ska bevara för individen sitt integritet och social utveckling. Individen skall vara socialt aktiv och ansvarar för sina handlingar - Skuld Kontroll mekanism internt genom samvetet. Gruppcentrerad social organisation Skampräglad kultur Individen är odelbar del av gruppen. beroende av gruppen i sin existens och utveckling. Gruppen i sin helhet ansvarar för individens handlingar utåt Skam Kontrollmekanism extern. Målet Att stärka gruppen internt och bevara dennes anseende utåt

Individens posi5on i rela5on 5ll kärnfamilj, grupp och samhälle Samhällets sociokulturella, ekonomiska och poli5ska ramar/ Ins5tu5oner Samhällets sociokulturella, ekonomiska och poli5ska ramar/ ins5tu5oner Individ Grupp Socioetnisk- Religiös kärnfamilj kärnfamilj Socioekonomisk grupp Aatyder Individ Normer Individcentrerad rela5on Gruppcentrerad rela5on

Individ- och gruppcentrerat tankesäo i rela5on 5ll socioekonomiska kategorier, boendeplatser, utbildningsnivå Individcentrerat tankesäo Högutbildade tekniker och akademiker Hög utbildning Låg utbildning Industriarbetare Hantverkare Bönder Nomader Gruppcentrerat tankesäo Urbanområden Ruralområden Al- Baldawi 2003

Hedersrelaterade våldet u5från flera aspekter Samhällets reglar lagar, allmänna ordning Socio- religiös och kulturell organisa5on Typ av familjestruktur och rela5on Individen med sina resurser och brister socialstöd och omhändertagande

Hedersrelaterat våld - 1 Hedersrelaterat våld är en planerad straiandling uyörd av eo kollek5v gentemot en medlem som genom sina handlingar offentligt utmanar och bryter mot de regler, normer och tradi5oner som av kollek5vet betraktas som principiella.

Hedersrelaterat våld - 2 Hedersrelaterat våld observeras som eo socialt fenomen i alla länder. Fenomenet 5llämpas av olika grupper oberoende av socioekonomisk, religiös, etnisk och kulturell bakgrund.

Hedersrelaterat våld - 3 Beslutet och planeringen av kollek5vets våldsakt mot medlemmen är oka hemlig medan genomförandet är offentligt. Kollek5vets medlemmar kan variera vad gäller acceptans av beslutet fastän alla är skyldiga ao följa beslutet. Den medlem som vägrar ao följa beslutet riskerar ao själv bli straffad

Hedersrelaterad våld - 4 Alla medlemmar, oavseo kön, riskerar ao bli straffade i fall de utmanar kollek5vets principer offentligt. I strikt patriarkala förehållanden 5llhör män den offentliga sfären av gruppen och straffas därför oka internt inom gruppen. Straff av kvinnor, som räknas som en del av den privata sfären av gruppen, sker däremot oka offentligt.

Hedersrelaterat våld - 5 Straffets typ och styrka kan variera från social isolering och bortstötning 5ll mord. DeOa beror oka på olika faktorer såsom individens ålder, dennes familjesociala posi5on i gruppen samt karaktär och typ av handling. Sexuella handlingar utanför äktenskapet 5llhör de mest allvariga brooen. I dessa fall är risken stor ao individen straffas med döden. Medlemmar som bryter mot kollek5vets normer men inte utmanar det offentligt, får okast eo mildare straff. Graden av offentlighet av individens handlingar utgör oka grunden för gruppens agerande

Den hedersrelaterat våld Karaktär - Våldsamakt Planering kollektiv, grupp (släkt, utvidgad familj mm.) Utförande Ofta av en eller flera medlemmar i den närmaste släktkrets. Orsak - Syfte - Medlemshandling bryter mot gruppens viktiga principer. Att tvätta bort skam, och bihåla gruppens utåt anseende Mål - Bihåla tydlig makt och kontroll på gruppens medlemmar. Bevara gruppens inre struktur och den hierarkiska ordningen. Straffetsstyrka - varierar beroende på karaktären av individens handling, ålder, kön och socioekonomisk status Straffetstyp Psykisk, social, sexuell och fysisk Straffetsnivå Från bortstötning och social isolering till olika typ av misshandel och i visa fall även mord Al-Baldawi R.

utvidgad familj Och släkten Självständigt liv krea5vitet Säkerhet kärnfamilj Skydd åtgärder Med social och Ekonomiskt stöd Hotade Unga kvinnor or tonåriga tjejer och killar Terapeu5sk konsulta5on pedagogiskt, educka5vet program Samverkan mellan socialtjänsten, Skolan och polis myndigheter Individuell opera5v och långsik5g Plan Utredning av aktuella Problem och lösningsstrateger