Foder Räkmix - en studie i näringslära Text och foto: Stefan Larsson Jag har alltid gillat att mata mina fiskar med räkmix. Kanske är jag lite larvig när jag tycker att det känns roligt att ge fiskarna något jag tillverkat själv, men så är känslan. I denna artikel ska jag berätta lite om mitt lekmannaprojekt rörande räkmix och dess näringsvärden, olika recept och dess effekter m m. Av de studier jag gjort och efter att ha provat en mängd olika recept för räkmix så har jag funnit de ingredienser som jag tycker ger bäst resultat. Näringsanalys För ett par, tre år sedan började jag fundera på räkmixens sammansättning och dess näringsinnehåll. När jag kollade upp det lite närmare så räknade jag ut att proteininnehållet hamnade på ca 15% (fett 0,8% - fiber 2,3% - kolhydrat 4%). Dessa siffror gäller för en 50/50 räkmix endast bestående av oskalade räkor och gröna ärtor, och utan tillförsel av vatten vid bearbetning. Om man tillsätter vatten vilket man ofta gör för att mixern eller matberedaren ska arbeta lättare, så får man ha med även detta i beräkningarna. Alla beräkningar görs som vanligt per 100 g färdig vara. Sedan brukar man inte ha en fördelning på 50/50 för herbivora arter då det kan ge magproblem hos dem pga. den höga andelen animaliskt innehåll. Jag tyckte att det lät aningen lite med den siffra jag hamnade på - ca 11% protein, och jag fick känslan av att räkmixen hade mer att ge när det gäller att vara en näringsrik och relativt billig foderprodukt som man kan tillverka själv. Jag började läsa lite på internet för att se om jag kunde hitta några recept som såg ut att ta fasta på att vissa värden i en standardmix borde höjas för att fodret skall ge bra effekt. Jag hade också observerat att mina yngel växte lite långsamt, så här började egentligen min idé om att effektivisera räkmixen. Proteindryck Min första tanke hamnade på ett halvgalet spår då jag själv använder proteindrycker pga. min styrketräning. Jag funderade på om det inte skulle kunna fungera att ha i tillsammans med räkor och ärtor (som är standardreceptet för räkmix). Jag provade denna blandning och det slog faktiskt ganska väl ut. Jag hade höjt proteinnivån i räkmixen till ca 23-24% genom att tillföra proteinpulvret. Jag födde upp yngel och de växte snabbare än tidigare så min tanke var kanske inte så dum, trodde jag tills jag läste en liten studie av en expert som påtalade risken med att ge fiskar foder med för hög proteinhalt. Han påstod att om man driver upp yngel med för hög andel protein kan risken för att inre organ skadas vara stor. Givetvis tog jag fasta på de orden och backade lite med mina, ibland kanske lite väl lekmannamässiga idéer. Fodret bör ha En skärmdump från excel-programmet. en balans i näringsvärden och jag tordes inte experimentera mer med mina ciklider för att utröna om experten hade rätt eller fel. Excelprogram för näringsvärden Mitt intresse för projektet hade dock inte försvunnit och jag gjorde ett enkelt program i Excel för att kunna få en enklare uträkning och en mer överskådlig bild på de näringsvärden som ingredienserna ger. Det enda problemet var att jag inte kunde komma närmare sanningen än ett resultat som jag fick tolka mellan tummen och pekfingret. Detta beror på förhållandet mellan vått foder och torrt foder. Jag har letat efter information om hur man kan omvärdera värdena till det ena eller det andra, men kammat noll. Programmet gav dock ett riktmärke och det var lite det som jag var ute efter. Jag läste olika näringsvärdestabeller på nätet för olika produkter som eventuellt skulle kunna vara bra och jag var noga med att produkterna inte skulle kunna vara farliga för mina ciklider. Återigen gick jag till internet för att söka information om räkmix och där hittade jag en uppsjö av olika recept. En del var mer eller mindre galna och andra faktiskt riktigt genomtänkta och då oftast enkla i sin komposition. Olika kategorier Efter diskussioner på ciklid.se s forum märkte jag snabbt att fler hade tänkt i samma banor, blev intresserade eller ordmässigt kapade idéerna jämns med fotknölarna. Det var dock en stor diskussion om detta och det gjorde mig än mer intresserad av projektet. Jag hade arter från Malawisjön och då från mbunagruppen. Just denna grupp med herbivora arter ställer lite större krav på fodret eftersom deras magar och tarmar är känsligare i förhållande till carnivora arter. Jag delade upp excel-programmet i olika kategorier som protein, fett, kostfiber och till slut även kolhydrater. Nästa del var Ciklidbladet 4/2005 - Årgång 38 33
läst på internet att en del viktiga aminosyror och andra ämnen går förlorade vid matning av fisk i fångenskap. Problemet med proteinpulver och sojamjöl är att man får tillföra en del vatten för att det skall lösa sig ordentligt. Jag har tillsvidare frångått denna ingrediens. Nu ser jag istället till att de övriga produkter jag använder håller en ganska god nivå på proteinhalten. Fetthöjare: Här använder jag de produkter som ingår i räkmixen för tillfället, men jag har provat rapsolja och omega3. Jag fick inga bra resultat med de produkterna och jag tror att de hade föga positiv inverkan på räkmixen. Ingredienser för räkmixtillverkning. att kolla upp olika fiskfoderproducenter och deras näringsvärden. Flingfoder, pellets och granulat är ju torrfoder så där kunde jag inte riktigt göra en rättvis jämförelse. Jag tittade på frysfoder (cyclops, mysis etc) och där kunde jag få lite riktmärken att gå på. Torrfoder brukar ligga på en proteinhalt runt 40% medan frysfoder som bäst håller sig runt 11-15%. Själv tyckte jag att en proteinhalt på ca 20-25% borde vara riktigt bra. Det skulle innebära en dubbling i förhållande till standardräkmixen, och det fick man tolka som ett gott resultat om jag lyckades komponera ihop de olika ingredienserna. Jag började sortera upp olika variabler i excel-programmet som fodermängd i gram, procentuell fördelning mellan de olika ingredienserna, procentuell fördelning i förhållande mellan vegetabiliskt och animaliskt och sedan givetvis en förteckning över alla nödvändiga näringsvärden för respektive ingrediens. Olika ingredienser Jag har provat en hel del ingredienser till räkmix och egentligen är det väl inte något direkt nyskapande. Det mesta har vägts fram och tillbaka i mängdförhållande till varandra för att skapa de bästa värden man kan uppnå. Animaliskt: Jag har provat räkor, både oskalade och skalade, sejfiléer, torsk, Alaska Pollock och musslor. Jag kommer att hålla mig till räkor och inte blanda in en massa olika animaliska produkter då jag inte tror att det är så stor vinning på det. Jag tycker att skalade räkor ger en bättre räkmix då den blir väldigt fin jämfört med om man använder oskalade. En kompakt räkmix som är riktigt finfördelad håller lättare samman och det är väl så viktigt. Här har det diskuterats en del om att man förlorar viktiga näringsämnen som karoten och fiber genom att välja bort skalen, men det tycker jag att jag täcker upp på annat sätt (se nedan). Fiberhöjare: Jag har använt mig av många produkter här och med varierande resultat. Havregrynsgröt (10% fiber) används av en del och visst kan det vara ett bra alternativ, men jag har själv gått över till havrekli (18%) som är behandlat och bearbetat på ett annat sätt och som ger en finare och mer näringsrik gröt. Konsistensen är liknande. Vetekli (40%) är också en produkt som jag använder mig av och det beror dels på näringsvärden, men också för att den innehåller cellulosa (viktigt för t ex algätande malar). Majsgrynsgröt (5 %, Polenta ) är kanske inte direkt fiberhöjande men den innehåller nyttiga näringsämnen. Den innehåller en hög andel kolhydrater som ger energi och ämnet zeaxanthin som ger den gula färgen hos t ex majskorn samt olika frukter och grönsaker. Fiberhusk (85%) är en annan produkt jag provat och som har fungerat bra i räkmix för herbivora arter. Fiberhalten är extremt hög så det krävs inga större mängder för att få bra värden. Bindemedel: Här kommer vi till en avdelning som är ganska problematisk då flera faktorer spelar in hur din räkmix skall hålla samman. Jag har provat nästan allt och fortfarande tycker jag att gelatin fungerar bäst. Jag provade med agar-agar, vilket är en vegetabilisk naturprodukt som binder samman vatten till gele, men jag fick aldrig den fasta konsistens som jag önskade. Gelatin har en faktor som gör att det för många känns fel att använda, och det är att det tillverkas av fett från djur. Således är gelatin en animalisk produkt och det har diskuterats flitigt om det är bra eller inte för herbivora fiskar, eller fiskar överhuvudtaget. Jag har inte sett några negativa tendenser vid användning av gelatin, men å andra sidan har jag inte kunnat jämföra med andra bindemedel i en direkt studie. Lunelax heter en produkt som kan köpas på Apoteket. Det är ett medel tillverkat av ispaghulaskal som normaliserar tarmfunktionen vid både hård och lös avföring. Jag fick tips om produkten och att den skulle fungera bra som bindemedel, men jag tycker Vegetabiliskt: Gröna ärtor är nästan oslagbart i räkmixen och det finns ingen anledning att byta bort dem mot någon annan liknande produkt. En del diskussioner har dykt upp om sojabönor. Ytterligare vegetabiliskt tillskott kan vara spenat, broccoli osv., men dessa produkter har jag plockat bort då de inte verkar tillföra något extra för räkmixen. Spenat sägs också kunna ge färgpigmentsfel, men det ska jag låta vara osagt som bevisad bieffekt. Proteinhöjare: Det har varit, som nämnts tidigare, t ex proteinpulver av olika slag. Jag började med kroppsbyggarprotein (ca 80-90% protein, men alla är inte lämpade att använda pga. skillnader i innehåll) för att sedan gå över till proteinpulver som tas fram ifrån växtriket (70% Naturell) och sojamjöl (39%). Den stora fördelen som jag såg med proteinpulver var inte enbart själva proteinet utan även den stora andel aminosyror som ingår. Jag har Räkmixen var för grovfördelad efter att ha körts i matberedare. Jag förfinade den med en omgång i mixern. 34 Ciklidbladet 4/2005 - Årgång 38
Dessa ciklider är matade med astaxanthinberikad räkmix. Se färgerna på golden och röd zebra honorna. inte att den fungerar tillfredställande. Den kan däremot ingå som ingrediens i räkmixen pga. dess funktion till lite mer magkänsliga arter. Nu använder jag det alltid i min räkmix och än så länge har det fungerat bra. Övriga bindemedel som jag provat är banan, ägg, torsk och havregrynsgröt. Dessa är borttagna som bindemedel då de inte alls fungerar så bra enligt mina studier, eller känns fel av annan anledning. Banan kan fungera bra tillsammans med havregrynsgröt och om man mosar bananen till kladdig konsistens. Jag tycker dock att banan och havregrynsgröt (även tvättad) smutsar ner för mycket för att jag ska ta med dessa i min räkmix. Torrfoder/pellets: Användning av torrfoder såsom flingor eller pellets tycker jag kan fungera mycket bra som komplement. Jag använder t ex. Tropical Super Forte 36% spirulina i min räkmix för att få in spirulina som ingrediens och färgförstärkare. Ibland även Aquatic Nature Cichlid Excel. Färgförstärkare: I början använde jag spirulina och det har fungerat bra för mig eftersom det förstärker fiskarnas färger, då först och främst de blå färgerna. Spirulina har fått aningen dåligt rykte pga. att produkten misstänks ge pigmentfläckar, men det är bara vid överdosering som jag sett att det kan uppstå. Spirulina finns att köpa i hälsokostbutiker om man inte väljer att använda flingfoder med spirulina som jag gör. Astaxanthin som jag blev mycket intresserad av för något år sedan, utvinns ur microalgen Haematococcus pluvialis och intensifierar de gula och röda färgerna. Enligt en del rapporter till viss del även blått men där är jag tveksam. Jag använder denna produkt, och då främst Naturose astaxanthin från Cyanotech, Hawaii. Naturose kan köpas via importören Linkan AB med rabatterat pris för NCS medlemmar. (Se http://www.ciklid.se/ncs_visa. asp?nr=809 eller i CB 1/2005 sidan 45) En ny produkt har kommit fram på sistone och som blivit populär är Cyclop-eeze. Produkten innehåller riktigt bra näringsämnen och kan t o m vara mer effektiv än astaxanthin. Mer finns att läsa om produkten på http://www.cyclop-eeze.com/product_info.php. Jag har använt det i min räkmix en gång och det fungerade jättebra. Jag fick möjligheten att prova det genom en generös medlem på www.ciklid.se. Jag kommer kanske att skaffa Cyclop-eeze vad det lider, men för tillfället använder jag Naturose astaxanthin och produkterna är likartade vilket gjort att jag inte känt något behov av att byta. Så här gör jag min räkmix Till herbivora arter: 1kg gröna ärtor 800 g räkor 1 portion majsgrynsgröt 1 portion havrekli Välld vetekli 2 st. 50 g sacketter Lunelax (svällda i vatten) 200 g gelatin (50 g per kilo färdig räkmix) 2 msk Naturose astaxanthin (Spirulinabaserad pellets/granulat kan med fördel blandas in efter uppblötning) Näringsvärden: protein ca 21%, fett ca 1%, fiber ca 4%, kolhydrater ca 7%. Fördelning: animaliskt ca 40% - vegetabiliskt ca 60%. Till carnivora arter: 1kg gröna ärtor 1,75 kg räkor 800 g Alaska Pollock 1 portion majsgrynsgröt 100 g sojamjöl (löst i vatten) 2st 50 g sacketter Lunelax (svällda i vatten) Ciklidbladet 4/2005 - Årgång 38 35
En fin munruvande Pseudotropheus sp. acei hona som har en stark gul färg på fenorna genom astaxanthin. 350 g gelatin (50 g. per kilo färdig räkmix) 3-4 msk naturose astaxanthin (Spirulinabaserad pellets/granulat kan med fördel blandas in efter uppblötande) Näringsvärden: protein ca 24% - fett ca 2% - fiber ca 2% - kolhydrater ca 4%. Fördelning: animaliskt ca 70% - vegetabiliskt ca 30%. Det absolut viktigaste att tänka på är att råvarorna bör vara av så hög kvalitet som möjligt. Jag har märkt en stor skillnad på t ex räkornas kvalitet, men även på gröna ärtor och alla andra produkter som man kan tänkas använda. Här ska man verkligen inte snåla och köpa från producenter med lägre priser om man inte är helt säker på dess kvalitet. Mina erfarenheter är att billigare produkter ofta är vattnigare och smaklösa. Hur jag tillreder min räkmix Jag börjar med att köra räkor och gröna ärtor till en riktigt finfördelad massa. Jag har sett stora fördelar med att ha den finfördelad då räkmix ofta är riktigt bra yngelfoder för ciklider. Detsamma gör jag med alla andra ingredienser som skall malas ned. Jag använder oftast mixer och matberedare, men ibland händer det att jag endast använder matberedare, och då får man räkna med att räkmixen inte blir lika finfördelad. Jag kokar därefter upp majsgrynsgröten och havrekli samt blandar samman det med övriga ingredienser i en stor gryta. Astaxanthinet är den produkt som jag tillsätter sist i matberedaren för att den skall lösas upp och blanda sig väl. Alla ingredienser blandas nu med varandra och jag använder en elvisp till att få en jämn mix. När mixen ser bra ut förbereder jag gelatinet. Jag värmer upp räkmixen en aning, ungefär fingervarm, och under tiden kokas vatten att lösa gelatinet med. Jag har i den mängd vatten som behövs för att gelatinet skall lösas helt och sedan börjar jag koka upp vatten, hälla i gelatin och vispa. När den löst upp sig häller jag gelatinet i grytan genom en sil (för att undvika gelatinklumpar). Direkt när gelatinet kommit i grytan kör jag med elvisp för att fördela gelatinet i räkmixen. Detta moment upprepar jag till allt gelatin är tillsatt. Nu väntar stelningsprocessen och den kan ta några timmar så jag brukar göra räkmixen på kvällen, så får den stå och härda över natten. Gärna ute på balkongen vid svalt väder eller om man har plats i kylskåpet. När räkmixen fjädrar om man trycker på den med fingret (ska ej kladda fast på fingret) är den klar att portioneras ut i treliters plastpåsar. Jag tar ett såsbestick och Golden -yngel äter räkmix. Räkmixen tas med glädje av ciklider i alla åldrar. Golden -ynglen fick en fin mättad gul färg genom astaxanthin. gräver ut ungefär så mycket räkmix som man kan tänkas få plats med i påsen. Sedan plattar jag ut räkmixen i påsen så att den tar ca ¾ delar av påsen och för det brukar jag använda en flaska som får fungera som brödkavel. När jag kavlat ut så att det är ungefär 0,5 cm tjockt gör jag rutmönster med en linjal för att få lagom portionsbitar och för att göra det enklare att bryta av. Nu är räkmixen färdig att läggas in i frysen. Ett antal månader (ca 6-8 månader) av bra foder till mina ciklider finns nu att tillgå. Slutsatser Frågan många ställer sig är om det verkligen ger så mycket mer att mata med räkmix än med vanligt torrfoder som pellets eller flingor. Jag tycker det, jag har haft ciklider i många år och jag tycker mig se en ganska stor skillnad mellan matning med eller utan räkmix. Däremot kan man fråga sig om det är värt att experimentera fram förhöjda näringsvärden, och det kan jag säga att det är. Kanske inte direkt för räkmixens skull utan snarare för den kunskap som detta projekt har gett mig om fiskarnas behov, fodrets funktion och näringsinnehåll samt fiskarnas möjlighet att tillgodose sig produkterna. En sak som jag lärt mig på vägen är att standardräkmixen som består av enbart räkor och ärtor ofta står sig relativt starkt i en jämförelse. Tillsats av astaxanthin och spirulina torde räcka för en väldigt bra räkmix till fiskarna. Agar-agar är nog att föredra före gelatin som bindemedel om man lyckas få en bra konsistens. Det finns många bra foderproducenter på marknaden när det gäller flingfoder och pellets. Variation i fodertyp och foderinnehåll tror jag är nyckeln till fina och friska fiskar. Här är givetvis kvalitet lika viktigt som när man väljer råvaror till räkmixen. Priser på foder kan variera mycket och det gör att man kanske inte köper de dyrare produkterna även om man vet att fiskarna troligen skulle må bättre av dem. Jag använder själv både pellets och flingfoder från en lite billigare producent som komplement till räkmixen, medan jag köper kvalitativa råvaror för tillverkningen av räkmix. Räkmix utgör ca 80% av utfodringen till mina fiskar. 36 Ciklidbladet 4/2005 - Årgång 38
Akvariets Oscar 2005 Vid Akvariets dag den 16/10 delade SARF ut den årliga Akvariets Oscar med följade motivering: Jämför vi årets Oscarsvinnare med medeloscar så ser vi både likheter och skillnader. Likheter är självklara i sammanhanget! En liten skillnad mot i alla fall mig själv är att han började mycket tidigt med sin hobby: redan vid 9 års ålder började äventyret i form av några palettciklider och ett akvarium från en släkting, en början så god som någon! Sedan dess har vår Oscar alltid haft minst ett akvarium i sin ägo. De tidiga tonårens pojkrum pryddes på sedvanligt sätt med idoler, i det här fallet utgjordes de av fiskar inramade i akvarier längs väggarna. Välunderrättade källor uppger upp till 9 akvarier på 50 till 500 liters volym. Idag bebor Oscar ett egenhändigt byggt hus med en planlösning väl avvägd för att passa både familjens och akvarieinvånarnas intressen. Fortfarande är Afrika intressant, där sedan länge Tanganyikasjöns invånare är ett huvudspår, inte minst det släkte som börjar på T och slutar på -us. Dock finns det också ett intresse för växtakvarier, och vinnaren anser det vara en svårare konst få ett vackert växtakvarium än ett vackert ciklidakvarium! Efter att hamnat i föreningslivet kom Oscar att få publicistiska intressen och det är på detta område som han, enligt kommitténs uppfattning, har fört akvariehobbyn många steg framåt! Ett modernt sätt att sprida information och att utbyta erfarenheter är via Internet. För hobbyns del påbörjades detta kring 1995 och Oscar ledde det stora genombrottet på området. Sålunda hade han huvudansvaret för att bygga upp en hemsida för en känd nordisk specialförening. Successivt inmatades artiklar från denna förenings medlemsblad, därtill kom så artbeskrivningar och skapandet av ett forum, där diskussionens vågor alltjämt går höga, och där nybörjaren snabbt får svar på sina spörsmål. Som om detta inte räckte till har Oscar ställt sitt IT-kunnande till förfogande för att skapa en annan hemsida för akvarister, nämligen Zoopet.com, vilken famnar de flesta av akvariehobbyns grenar. Summan av dessa insatser, som definitivt fört hobbyn framåt och lockat nya utövare, utgör för oss i kommittén en fullgod motivering att ge Oscarsutmärkelse åt Christian Alfredsson! Uppsala den 16:e oktober 2005 Oscarskommittén Sune Holm Ingemar Ander För Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund Ett reportage från Akvariets dag kommer i nästa nummer av Ciklidbladet. Ciklidbladet 4/2005 - Årgång 38 37