MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m fl 2013-05-07
Uppdrag: 244238, Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m fl Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning för handelsplats Brunna Status: MKB för samråd Datum: 2013-05-07 Medverkande Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Norrboda exploatering AB Tyréns Ann-Christine Källeskog Åsa Norman ansvarig MKB-samordnare Åsa Wisén, naturmiljö och rekreation Gustav Grundfelt, Peter Malm, akustik Ulrika Lindblad, risk Johan Ekvall, dagvatten Rebecka Grönjord, Daniel Fried, landskap Kvalitetsgranskare: Egenkontroll, Åsa Wisén miljömål Revideringar maj 2013, trafik, risk och buller, nollaternativ Revideringsdatum 2013-05-07 Version: Namn, Företag Initialer: Namn, Företag Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2013-05-07
Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18. Planarbetet grundar sig på kommunens handelsutredning från 2008 och ett utvecklingsprogram för Brunna verksamhetområde som godkändes av kommunfullmäktige 2007. En miljöbedömning har genomförts som konstaterade att planen kan innebära betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram i enlighet med miljöbalkens 6:e kapitel. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, dagvatten, landskapsbild, fornlämningar, påverkan från transporter. Inom planområdets norra del planläggs för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde. Planen medger en utbyggnad för lager, logistik, ej störande småindustri, sällanköpshandel och kontor. Området består huvudsakligen av naturmark idag med en del stora tallar. Söder om E18 planeras en handelsplats, bostäder och en drivmedelsstation. Byggnaderna inom handelsplatsen söder om E18 planläggs så att ett rum skapas kring ett stort parkeringstorg. Bebyggelsen kommer troligen att bestå av enskilda byggnader för de olika verksamheterna, men planen möjliggör även att de byggs samman. Mot Pettersbergsvägen planeras bostäder i form av flerbostadshus och enbostadshus. Drivmedelsstationen placeras i korsningen Granhammarsvägen/Pettersbergsvägen Mot infartsvägen planeras någon form av hantverkshus/verkstadshus. Vad gäller miljökonsekvenserna så berör detaljplanen ett område i nära anslutning till E18 vilket innebär att det idag är utsatt för bullerstörningar och inte kan anses ha höga rekreationsvärden. Att exploatera ett sådant område är i grunden en fördel jämfört med ett oexploaterat mindre stört område. Det finns dock en del miljöaspekter man måste ta hänsyn till för att de negativa miljökonsekvenserna ska minskas. En stor risk vid anläggandet av externa handelsplatser är att det totala trafikarbetet ökar regionalt då människor i första hand färdas med bil till dessa. Med hänsyn till den handelsutredning som tagits fram kan man säga att sällanköpshandel inom planområdet kan medföra kortare bilresor för kommuninvånarna. Handelsplatsen kan dock generera tillkommande trafik om den lockar besökare från andra kommuner, speciellt om man planerar verksamheter med stor besökstillströmning. För att minska denna effekt är de viktigt att kollektivtrafiken byggs ut till området. Planförslaget innebär att dagens naturmark till största delen försvinner och ersätts av stora byggnadsvolymer för handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Utifrån bedömningen att planområdet generellt inte hyser höga naturvärden är bedömningen att planförslaget sammantaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö regionalt. För att minimera den negativa påverkan på naturmiljön lokalt är det viktigt att använda de värden som finns som ett tillskott i planen. Grova äldre tallar behöver mätas in och sparas vilket bevarar arter knutna till dessa. Gatustrukturer och byggnaderna bör anpassas så att så mycket som möjligt av värdefull vegetation som möjligt sparas. Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för friluftslivet då området idag inte har några stora värden för rekreation. Passager för gående och cyklister finns kvar eller utvecklas så att det är möjligt att röra sig genom området. Vad gäller dagvatten så innebär exploatering generellt att den avrinnande dagvattenmängden ökar och även föroreningshalten i det avrinnande vattnet. Planförslaget har anpassats så att mängden tillkommande vatten blir så liten som möjligt då det annars är stor risk att 3(66)
översvämningsproblematiken förvärras nedströms planområdet. Det avrinnande vattnet leds så lång väg som möjligt för att också minska föroreningshalten. Detta är viktigt för att minimera påverkan på Mälaren. Med hänsyn till ovanstående bedöms de negativa konsekvenserna bli små till måttliga i relation till nuläget. Utan åtgärder för att fördröja/infiltrera dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor skulle risken för översvämningar i Gröna dalen bli ännu större än vad den är idag. Konsekvenser blir små för landskapsbilden jämfört med nollalternativet och måttliga till stora jämfört med nuläget. De nya byggnaderna kommer att vara väl synliga från omgivande vägar och delar av Kungsängen. I fortsatta mer detaljerade skeden behöver gestaltningen fortsätta vara en viktig aspekt att arbeta med. Vad gäller buller så är området bullerstört idag från E18 och planförslaget innebär ny trafik inne i området. För att bostäderna ska klara riktvärdena behöver avsteg med ljuddämpade innergårdar användas. Detta kan göras i centrala lägen av en tätort där man gör bedömningen att det är viktigt och attraktivt med bostäder. Uteplatserna kräver skyddsåtgärder för att klara kraven avseende maximala ljudnivåer. De maximala ljudnivåerna innebär också att det är viktigt att beakta exempelvis fasadmaterial för att inomhuskraven ska klaras. Några bostäder får dock betydligt högre maximalnivåer jämfört med idag då de har låga. Ur risksynpunkt gäller att samtliga skyddsavstånd enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) allmänna råd för bensinstationer uppfylls enligt aktuellt förslag. Länsstyrelsens riktlinjer angående minimiavstånd från bensinstationer till bostäder klaras inte för nyetableringsfallet där riktlinjerna anger 100 meter. Men ett avstånd på 50 meter bedöms med stöd av konsekvensberäkningar för bensinutsläpp och utsläpp av biogas vara tillräckligt ur ett riskperspektiv. Resultatet av riskanalysen sammantaget är att risknivån är sådan att rimliga riskreducerande åtgärder skall införas för att få en acceptabel risknivå. Utifrån risknivån föreslås ett antal säkerhetshöjande åtgärder, varav vissa införs som planbestämmelser och andra är rekommendationer. Förutsatt att föreslagna åtgärder genomförs blir konsekvenserna mycket små. En fornlämning av vad vi kan bedöma idag liten betydelse kommer att dokumenteras och tas bort. Detta innebär små negativa konsekvenser för kulturmiljövärdet. Den nedlagda deponin kommer att försvinna med planförslaget. Detta bedöms innebära små positiva konsekvenser då föroreningsrisken helt försvinner. Enligt de provtagningar som genomförts så innebär inte deponin någon föroreningsrisk. Dock kan det inte uteslutas att det finns föroreningsar i anlutning till en dumpad oljetank eller andra oupptäckta punktkällor. 4(66)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte med miljöbedömningen... 7 1.3 Genomförandet av miljöbedömningen... 7 2 Avgränsning... 8 2.1 Miljöaspekter som beskrivs i MKB... 8 2.2 Aspekter som inte behandlas vidare... 10 2.3 Geografisk avgränsning... 10 2.4 Tidsmässig avgränsning... 10 3 Alternativ... 11 3.1 Nollalternativ... 11 3.2 Utformningsalternativ... 13 4 Förutsättningar... 13 4.1 Översiktlig beskrivning av planområdet... 13 4.2 Geologi... 14 4.3 Riksintressen... 14 4.4 Angränsande detaljplaner... 14 5 Planförslag... 15 5.1 Verksamhetsområdet... 15 5.2 Handelsplatsen... 16 5.3 Nya bostäder... 16 5.4 Drivmedelsstation... 16 5.5 Trafik... 18 6 Konsekvenser... 20 6.1 Landskapsbild... 20 6.2 Buller... 26 6.3 Risk och säkerhet... 33 6.4 Kulturmiljö... 41 6.5 Naturmiljö... 42 6.6 Friluftsliv och rekreation... 48 6.7 Dagvatten... 52 6.8 Markföroreningar... 57 6.9 Klimat och hushållning med naturresurser... 60 5(66)
6.10 Byggskedets konsekvenser... 61 7 Samlad bedömning... 63 8 Avstämning mot miljömål... 64 8.1 Påverkan på nationella miljömål... 64 8.2 Upplands Bro miljömål... 65 10 Referenser och underlagsmaterial... 66 6(66)
1 Inledning 1.1 Bakgrund Sedan en tid tillbaka har diskussioner förts mellan markägaren HSB och Upplands bro kommun om att utveckla området kring trafikplats Brunna till ett handels- och verksamhetsområde. Samtidigt vill man också knyta ihop Brunna verksamhetsområde med bostadsområdet i Nyboda och en ny handelsplats via de befintliga vägportarna under E18. Planarbetet grundar sig på kommunens handelsutredning från 2008 och ett utvecklingsprogram för Brunna verksamhetområde som godkändes av kommunfullmäktige 2007. I handelsutredningen finns förslag på en externhandelsplats i Brunna och innehåller även förutsättningar och policy för utvecklingen av den. Utvecklingsprogrammet klargör planeringsförutsättningar för utveckling av verksamhetsområdet och anger mål och riktlinjer inför planläggningen. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18 i enlighet med handelsutredningen och utvecklingsprogrammet. Samtidigt möjliggörs också nya gatukopplingar. Mätarvägen får en förlängning till Granhammarsvägen och en ny cirkulationsplats. En ny vägförbindelse kopplar Brunna verksamhetsområde till bostadsområdet i Norrboda och den planerade handelsplatsen via befintliga vägportar under E18. 1.2 Syfte med miljöbedömningen Föreslagen markanvändning inom ramen för planarbetet kan innebära betydande miljöpåverkan enligt Bilaga 3 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivning (se avsnitt 3). Detta innebär att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska genomföras i enlighet med miljöbalken. Miljöbedömningen avgränsas enligt nedan. Detaljplaner upprättas av kommunen för att reglera mark- och vattenanvändningen samt byggandet inom ett visst område. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde/planområde. Detaljplanen är juridiskt bindande och gäller tills dess att den upphävs och/eller ersätts av en ny. I miljöbalken finns krav på att en miljöbedömning ska genomföras för planer som kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Vilka planer som kräver miljöbedömning förtydligas i förordningen om miljökonsekvensbeskrivning. Enligt förordningen kan en detaljplan innebära betydande miljöpåverkan för en eller flera miljöaspekter, vilket i sin tur är avgörande för om en MKB krävs eller inte. En behovsbedömning utifrån förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, bilaga 2 och 4 görs för att ta ställning till om genomförandet av en detaljplan kan antas leda till en betydande miljöpåverkan eller inte samt vilka miljöaspekter som bör konsekvensbeskrivas. Vad en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan ska innehålla finns utförligt angivet i Miljöbalkens 6 kapitel (12 och 13 ). Det är emellertid endast den betydande miljöpåverkan som rent formellt ska bedömas och beskrivas. 1.3 Genomförandet av miljöbedömningen Behovsbedömningen har genomförts med en genomgång av den checklista som Upplands-Bo kommun använder sig av. Vid behovsbedömningen konstaterades att en handelsplats alltid faller in som en verksamhet som kräver miljöbedömning med en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalkens kapitel 6. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, dagvatten, landskapsbild, fornlämningar, påverkan från transporter. 7(66)
Miljöaspekter som kan innebära viss påverkan: Naturmiljö, friluftsliv, hälsa, övrigt buller, trafiksäkerhet, markradon, elektromagnetiska fält, ljus, byggskede, geologi, vatten i övrigt, lokalklimat, infrastruktur, avfall och återvinning Behovsbedömningen har skickats till Länsstyrelsen för synpunkter. Utifrån vad som framkommit har avgränsning av miljöaspekter gjorts, se kapitel 2. 2 Avgränsning 2.1 Miljöaspekter som beskrivs i MKB 2.1.1 Buller Hela området är bullerstört från E18. I delar av planområdet planeras för bostäder vilka behöver klara nationella riktvärden för buller från vägtrafik. Därtill innebär den planerade bensinstationen att man måste beakta buller Även risken för fläktbuller från verksamheter beaktas. 2.1.2 Vatten inklusive dagvatten Planområdet ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde vilket utgör en förutsättning för hantering av spillvatten och dagvatten inom området. I skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde regleras bland annat spillvatten (8 ), dagvatten (9 ) och mark- och anläggningsarbeten (14 ). Förutsättningarna för omhändertagande av dagvatten analyseras då området kommer hårdgöras mer än idag. Dagvattensystemet längre nedströms är underdimensionerat så det mesta av vattnet inom planområdet måste tas omhand lokalt. 2.1.3 Risk och säkerhet Området ligger nära primär transportled för farligt gods. En riskanalys genomförs där förslag till skyddsåtgärder tas fram för att ge en acceptabel risknivå. Övriga riskobjekt kartläggs och analyseras. 2.1.4 Markföroreningar En äldre deponi med byggavfall ligger inom planområdet. Deponin har bedömts vara riskklass 2 i en tidigare MIFO-utredning (MIFO= metodik för inventering och riskklassning av förorenade områden). I kommunens avfallsplan bedöms deponin innebära en ringa risk för påverkan av miljön. Provtagning av deponin kommer att ske för att utreda risken för spridning av föroreningar. I MKB-processen utreds deponins konsekvenser för den planerade verksamheten och förslag på åtgärder tas fram. 2.1.5 Landskapsbild Planområdet syns idag från flera håll som en oexploaterad natur. Planförslaget kommer att innebära stora förändringar från omgivningarna in mot planområdet. Påverkan på landskapsbilden utreds och bedöms. Vattentornet är ett landmärke vars vy kan komma att påverkas av den nya bebyggelsen. 8(66)
2.1.6 Trafik Trafikprognoser ger förutsättningar för bullerberäkningar. Ett resonemang kring påverkan på det regionala transportarbetet med personbil sker med utgångspunkt i handelsutredningen för Upplands Bro kommun, se Klimat. 2.1.7 Biologisk mångfald Området söder om E18 är idag ett oexploaterat naturområde. I lågdelar av området är marken fuktig och det finns några, och mycket små våtmarker. Några omistliga naturvärden är inte kända men det är positivt om viss natur kan sparas och bli ett tillskott till handelsområdet. 2.1.8 Friluftsliv och rekreation Ett fåtal stigar finns inom området. För människor i närområdet finns området närmare Örnnässjön och Lillsjön som har betydligt högre värden ur rekreationssynpunkt. 2.1.9 Elektromagnetiska fält En kraftledning löper genom planområdet. Detta måste beaktas i första hand vid placeringen av bostäder för att klara kraven på nivåer från magnetfält. 2.1.10 Människors hälsa Handelsområdet ligger förhållandevis nära bostadsområden och det finns goda möjligheter för människor att röra sig till fots och på cykel till och från området. Det är viktigt att trafiken anordnas så att olika trafikslag kan samverka på ett bra sätt med god trafiksäkerhet. Det är viktigt att området utformas på ett bra sätt med hänsyn till trygghetsaspekter. Handelsområdet ligger nära bostadsområden och det ska kännas tryggt att vistas och röra sig mellan olika delar. Lokalklimat och ljusförhållanden beaktas vid bostäderna. 2.1.11 Kulturmiljö Kungsängen 100:1 är en övrig kulturhistorisk lämning i den sydligaste änden av planområdet. Det är en bebyggelselämning bestående av en husgrund. Denna kommer att tas bort. 2.1.12 Klimat och hushållning med naturresurser En översiktlig beskrivning av tänkbar påverkan på det regionala trafikarbetet som anläggandet av handelsplatsen kan medföra. Detta görs med utgångspunkt i slutsatser i Upplands Bros handelsutredning. Påverkan på naturresurser beskrivs översiktligt. 2.1.13 Byggskedet Byggskedet utreds översiktligt i planskedet. 9(66)
2.2 Aspekter som inte behandlas vidare 2.2.1 Luftkvalitet Luftkvaliteten är förhållandevis god i området. Miljökvalitetsnormen för PM10 och NO 2 klaras även på E18. Planerad handel och verksamheter kommer inte innebära några störande luftutsläpp. 2.2.2 Vibrationer Några vibrationsproblem under driftskedet bedöms inte uppkomma. 2.2.3 Örnnässjön och Lillsjön En liten del av planområdet ligger i utkanten av avrinningsområdet för Örnnässjön. Örnässjön tillsammans med Lillsjön är utpekade som ekologiskt särskilt känsligt område. Påverkan från planområdet bedöm som mycket liten och behandlas därför ej vidare. 2.2.4 Övrigt Radonsäkert byggande ska ske om inte ytterligare mätning genomförs som visar annat. Belysning inom handelsplatsen beaktas så att ljusstörning till omgivningen undviks. Vad gäller avfallshantering så säkrar planen upp att tung trafik kan nå byggnaderna på ett bra sätt så att avfall kan transporteras bort. Var avfallsutrymmen placeras i detalj styrs inte i planen utan bestäms i senare skeden. 2.3 Geografisk avgränsning I första hand avgränsas beskrivningen till planområdet. För störningar som genereras av inoch utfartstrafik sträcker sig det beskrivna området till närmaste större väg utanför planområdet. 2.4 Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver förhållandena då detaljplanen är fullt utbyggd. 10(66)
3 Alternativ 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen exploatering sker vare sig söder om E18 eller norr om E18. De detaljplaner och områdesbestämmelser som finns idag (se Figur 1) bedöms av kommunen som inaktuella och kommer inte att genomföras. Detta innebär att jämfört med nuläget kommer trafiken i området att räknas upp med 2 % per år genom den allmänna trafikökningen. Trafikmängder på berörda vägar inom och utanför planområdet i nollalternativet redovisas i Figur 2. Figur 1. Redovisning av befintliga detaljplaner och områdesbestämmelser. Det aktuella planområdet avgränsas av blå linje. 11(66)
Figur 2. Nollalternativets trafikmängder, fordon per vardagsmedeldygn. 12(66)
3.2 Utformningsalternativ Under arbetets gång har byggnadernas utformning och vägnätets sträckning inom planområdet förändrats flera gånger innan samrådsförslaget tagits fram. Förutsättningarna är något komplicerade med stora höjdskillnader och en dricksvattenledning genom området. Detta har bland annat inneburit att tillfartsvägar studerats utifrån om tung trafik klarar lutningarna. En viktig aspekt har också varit att trafik nära bostäder ska undvikas. Även omhändertagande av dagvatten har studerats för att nå en lösning med så små avrinnande mängder som möjligt men med så hög reningsgrad som möjligt. 4 Förutsättningar 4.1 Översiktlig beskrivning av planområdet Planområdet är beläget norr om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarvägen går längs planområdets södra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i öster. E18 delar området i två delar. Figur 3. Orienteringskarta. 13(66)
4.2 Geologi Området består huvudsakligen av berggrund och morän. Under E18 och Granhammarsvägen ligger postglacial lera och en kortare sträcka postglacial finsand. Enligt SGU:s rapport om Grundvattentillgångar i Upplands Bro finns tämligen goda uttagsmöjligheter i berggrunden. I jordlagren finns liten eller ingen grundvattentillgång. 4.3 Riksintressen Väg e18 är en väg av riksintresse. Väg ingår till liten del i planområdet men ligger huvudsakligen i anslutning till planområdet. 4.4 Angränsande detaljplaner Beskrivningen i nedanstående detaljplaner avser områden utanför men i närheten av planområdet. Detaljplaner inom planområdet beskrivs i avsnitt 3.1 Nollalternativ. 4.4.1 Viby 19:1 m.fl. Detaljplanen angränsar väster om den delen av den nu aktuella planen som ligger norr om E18. Planen avser sällanköpshandel kontor, lager, logistik och ej störande småindustri I planbestämmelserna anger man att 5 % av fastighetsytan ska vara grön eller innehålla plantering. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya verksamheter genom utökning av Brunna industriområde på fastigheten Viby 19:1, mellan Effektvägen och E18. Inom Brunna längs med E18 finns oexploaterad mark som har ett bra annonsläge mot E18. Verksamheternas inriktning ska i första hand vara mot lager och logistik, men även icke störande småindustri, sällanköpshandel och kontor tillåts. Lokalgatan Mätarvägen förlängs parallellt med Effektvägen mot nordväst mot angränsande fastighet Örnäs 1:1 där vägen ansluts till ett nytt planerat vägnät. Inom planområdet finns även befintliga verksamheter som får utökad användning med samma inriktning som ovan. 4.4.2 Kungsängen-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) Detaljplanen angränsar till planområdet och ligger väster om Pettersbergsvägen. Planen avser nya bostadsområden. Inom planområdet bevaras delar av skogen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för i huvudsak markbostäder i en till två våningar. Planen omfattar ca 165 friliggande enbostadshus och cirka 32 lägenheter i flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för drygt 600 bostäder i flerbostadshus med inslag av enfamiljshus. Området är beläget inom Kungsängens tätortsavgränsning. 14(66)
5 Planförslag Följande text är ett sammandrag av texten i planbeskrivningen Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde samt att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18. Mätarvägen förlängs till Granhammarsvägen med en ny cirkulationsplats och en ny vägförbindelse kopplar Brunna verksamhetsområde till bostadsområdet i Norrboda och den planerade handelsplatsen via befintliga vägportar under E18. Planområdet är beläget norr om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarsvägen går längs planområdets södra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i öster. E18 delar området i två delar. Den totala arealen är cirka 34 hektar. 5.1 Verksamhetsområdet Inom planområdets norra del planläggs för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde, planbestämmelserna är i hög grad samordnade med den antagna planen för Viby 19:1. Planen medger en utbyggnad för lager, logistik, ej störande småindustri, sällanköpshandel och kontor. Med ej störande verksamhet avses sådan verksamhet som inte är störande när det gäller utsläpp till luft och höga nivåer av externt industribuller. Exploateringsgraden är angiven per fastighetsyta. Byggnadshöjden varierar något med de lägsta närmast Granhammarsvägen och de högsta i den del som ansluter till detaljplanen för Viby 19:1. Området består huvudsakligen av naturmark idag med en del stora tallar. När området bebyggs bör utformningen ske så att dessa i största möjliga utsträckning kan sparas. De kan bli ett tillskott till miljön i området. Närmast E18 får marken inte bebyggas, där reglerar planen att större tallar inte får fällas. Figur 4. Illustration av verksamhetsområdet norr om E18. 15(66)
5.2 Handelsplatsen Byggnaderna inom handelsplatsen söder om e18 planläggs så att ett rum skapas kring ett stort parkeringstorg. Bebyggelsen kommer troligen att bestå av enskilda byggnader för de olika verksamheterna, men planen möjliggör även att de byggs samman. Exploateringsgraden inom området anges i kvadratmeter BTA (bruttoarea). Största tillåten byggnadshöjd för handelsbyggnaderna är 10 meter. På två ställen kommer bebyggelsen att tillåtas sticka upp till 22 meter. I en av de högre delarna planeras ett hotell. Byggnaderna ska hållas samman arkitektoniskt genom en koordinerad ljus färgsättning och distinkt volymsuppbyggnad. Flertalet stora butiksaktörer har egna designkoncept för entréutformning. För handelsplatsen gäller att samtliga kundentréer ska ges ungefär samma storlek och grad av betoning. Den övergripande landskapsgestaltningen plockar upp material och vegetation som idag finns på platsen, som till exempel grova stenblock, bergväggar, tallar och omålat trä. Dagvatten ses som en resurs i gestaltningen och lyfts fram i ytan genom planterade svackdiken, dammar eller våtmarker. I områden närmast byggnaderna kan rännor och vattentrappor ha en mer stiliserad form. 5.3 Nya bostäder Mot Pettersbergsvägen planeras bostäder i form av flerbostadshus och enbostadshus. Flerbostadshuset får uppföras i tre och fyra våningar i en form som möjliggör en bullerskyddad gård. Enbostadshusen tillåts vara två våningar höga. De orienteras runt gemensamma gårdar där lekplats för närlek planeras. Mellan bostäderna och handelsplatsen sparas naturmark som skiljer bostadsdelen från den storskaliga handelsplatsen med sina stora parkeringsytor. Inom naturområdet kan en annan typ av lekplats anläggas. För bostäder planeras en parkeringsplats per lägenhet. För markbostäderna kommer parkering att finnas inom varje enskild fastighet. 5.4 Drivmedelsstation I korsningen Granhammarsvägen/Pettersbergsvägen planeras en drivmedelsstation med bilservice. Någon form av hantverkshus/verkstadshus med verksamhet som inte är personintensiv planeras mot infartsvägen till handelsplatsen, mellan drivmedelsstationen och bostäderna. Påfyllningsanordning för drivmedel, pumpar och biogaslager anläggs i den del som ligger närmast Granhammarsvägen och leveranser sker från en ficka vid vägen. 16(66)
Figur 5. Illustration av planområdet söder om E18, handelsområde, bostäder och drivmedelsstation. 17(66)
5.5 Trafik Mätarvägen förlängs till Granhammarsvägen som lokalgata i planen. Den tidigare planlagda bussgatan i områdets nordvästra del ingår i planområdet och planläggs som lokalgata. Den förlängs sedan genom befintliga vägportar under E18 och ansluter till den förlängda Mätarvägen. En gen förbindelse skapas på så sätt mellan områdena på ömse sidor om E18. Alla transporter till handelsområdet planeras att gå den vägen. Även en ny busslinje är planerad att gå där och sedan vidare längs Pettersbergsvägen förbi det nyligen planlagda bostadsområdet. Vid de södra ramperna till och från E18 byggs en ny cirkulationsplats. Från denna leds kundtrafiken upp till handelsplatsen via en ny väg på kvartersmark. Tillsammans med tidigare planlagda områden öster om E18 kommer en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och en ny handelsplats att medföra en ökning av trafiken på vägnätet i området. Från verksamhetsområdet kommer den till största delen att utgöras av tung trafik medan trafiken till handelsplatsen främst är personbilar. Beräkningar och trafiksimuleringar har gjorts av Tyréns AB i samband med planarbetet och redovisas i Figur 6. Trafiken beräknas öka framför allt på Granhammarsvägen och den södra delen av Pettersbergsvägen. Mätarvägen får en trafikökning när den öppnas mot Granhammarsvägen. Trafikökningarna har vid kapacitetsberäkningar inte visats sig ge några kapacitetsproblem med rätt utformning av den nya cirkulationsplatsen. 18(66)
Figur 6. Planförslagets trafikmängder, fordon per vardagsmedeldygn. 19(66)
6 Konsekvenser 6.1 Landskapsbild 6.1.1 Förutsättningar Planområdet för handelsplatsen är beläget på en höjdrygg orienterad i sydväst-nordostlig riktning. Området är till större delen skogsklätt med inslag av berg i dagen och mindre fuktiga partier (sänkor). Området avgränsas på tre sidor av vägar. E18 med på- och avfartsramper, är en kraftig barriär som passerar höjdryggen i sydost-nordvästlig riktning i bergskärning. Planområdet sluttar delvis kraftigt mot Granhammarsvägen i söder som angränsar mot den öppna Gröna dalen, rekreationsområde och belyst idrottsplats. Granhammarsvägens norra del upplevs som överdimensionerad med breda, dubbla körbanor, medan den södra delen har byggts om med smalare körbanor, dock fortfarande med ett brett storskaligt vägutrymme. Längs Pettersbergsvägen i väster byggs nu ett bostadsområde och vägen har i nuläget liten barriäreffekt. Norra delen av planområdet för handelsplatsen gränsar mot ett öppet smalt dalstråk med ett djupt dike och en upptrampad stig som förbinder västra sidan om E18 med en gång- och cykelväg på östra sidan via två vägportar. I nuvarande områdesbestämmelser pekas vattentornet i nordväst ut som ett viktigt landmärke med en siktlinje från E18 i sydost. I södra delen finns en hög med fyllnadsmassor som till stor del är trädbevuxen och därför inte särskilt framträdande. Planområdet för industri på västra sidan om E18, består av naturmark med berg i dagen och barr- och lövskog. I norr finns ett befintligt industriområde. 20(66)
Figur 7. Viktiga områden och strukturer i landskapet. 21(66)
Figur 8. Vyer från fotopunkterna 1 till 3. 22(66)
Figur 9. Vyer från fotopunkterna 4 till 8. 23(66)
6.1.2 Bedömningsgrunder Vid bedömning av konsekvenser för landskapsbilden är begreppet upplevelse centralt. Konsekvenserna för landskapsbilden omfattar ofta ett större område än planområdet och kan beskrivas såväl inifrån planområdet som från punkter utanför planområdet. Vid bedömning har rumsliga, fysiska och immateriella kvaliteter sammanvägts liksom landskapets robusthet eller tålighet för förändring. Även om bedömningen av konsekvenser för landskapsbilden till vissa delar är subjektiv bör den utgå ifrån en analys (landskapsanalys eller stadsbildsanalys) som kan utgöra värdegrund för bedömning enligt nedan. Landskapsanalysen är en del av arbetsprocessen i ett projekt. Den innebär ett systematiserande och sorterande av information och utförs för att få ökad kunskap om landskapet. Utifrån analysen kan värderingar och beslut genomföras. Beroende av projektets mål och problemformulering kan analysen utformas på olika sätt. Det är viktigt att landskapets/ stadsbildens värde och egenart beskrivs och analyseras utifrån vedertagna metoder och en bedömning görs utifrån detta. Detta för att komma bort från subjektiva bedömningar så långt det är möjligt. Värdeskala Stora negativa konsekvenser uppstår där föreslagen åtgärd står i stor kontrast med eller påverkar det omgivande landskapets värden (värden från analys kan vara orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar mm). Måttliga negativa konsekvenser uppstår där föreslagen åtgärd kontrasterar omgivningen i liten grad och påverkar det omgivande landskapets värden (värden från analys kan vara orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar mm) i begränsad omfattning. Små negativa konsekvenser uppstår där åtgärd harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig det omgivande landskapets värden i liten grad. Värden från analys kan vara orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar mm. Positiva konsekvenser uppstår då föreslagen åtgärd innebär att områdets landskapsbild tillförs nya värden, exempelvis ökad rumslighet, förbättrad utsikt, förstärkande av stråk, målpunkter eller landmärken. 6.1.3 Konsekvenser av planförslaget Vad gäller verksamhetsområdet medför planförslaget ingen skillnad mot nollalternativet. Kvarvarande naturmark kommer att fortsätta ha ett naturligt uttryck Planförslaget för handelsområdet bidrar till att naturmarken till största delen ersätts av stora byggnadsvolymer för handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Byggnaderna blir 10-12 meter höga och på grund av nivåskillnaderna krävs omfattande markmodelleringar. Handelsplatsens föreslagna utbredning gör att den delvis torrlagda sumpskogen (se avsnitt 6.5.2) till största delen försvinner. Även i det intilliggande höjdpartiet ger byggnadernas placering en bergskärning genom bergets högsta nivå, vilket som mest ger en bergvägg som är mellan 6-7 meter hög, in mot handelsområdets centrum. Handels- och hotellbyggnader kommer att vara väl synliga både från E 18 norrgående, samt från Granhammarsvägen väster om E 18. Skyltning för området kommer även vara synliga från E18 södergående. Delar av handelsområdet och bensinstationen kommer att vara synliga från Granhammarsvägen samt Pettersbergsvägen och från delar av Gröna dalen och Körsbärsvägen. Kvällstid kommer handelsbyggnader och tillhörande skyltar vara belysta. I 24(66)
närområdet, mellan E18 och Granhammarsvägen finns dock redan en idrottsanläggning med strålkastarbelysning. Även vattentornet har effektbelysning kvällstid. Ett för området viktigt landmärke är vattentornet som syns från E 18 norrgående i höjd med Kungsängen. Planförslaget bedöms inte dölja vattentornet från E18 i större utsträckning än i idag, på grund av att handelsbyggnaderna är placerade lägre än vattentornet i terrängen, samt att delar av handelsområdet är dolt bakom en skogsridå (centralt i fotopunkt 1b). Vyn kommer dock att förändras i den mån delar av den befintliga trädridån ersätts av byggnader. Det planerade verksamhetsområdet kommer att ersätta den idag befintliga skogen där en gångoch cykelväg passerar igenom. Verksamhetsområdet bygger vidare på det befintliga i området och medför ingen förändring mot rådande bestämmelser för platsen. Handelsplatsen bedöms ha måttliga negativa konsekvenser på landskapsbilden i relation till nuläget. 6.1.4 Anpassning och åtgärder Gestaltningen av byggnader och landskap bör göras med omsorg både för utblickar utifrån området, samt upplevelsen för dem som vistas i området. De negativa konsekvenserna för landskapsbilden kan mildras om byggnadsvolymerna placeras och dimensioneras på ett sådant sätt att de möjliggör att vegetationsridåer och sparade bergpartier som delvis döljer fasaderna kan bevaras. En förutsättning för att naturmark ska kunna sparas kräver även att byggnader placeras på en marknivå som möjliggör att naturmark kan sparas mellan byggnader och hårdgjorda ytor, som ett värdefullt tillskott i en i övrigt storskalig miljö. Bergskärningar bör studeras särskilt och kan utföras på olika sätt. Höga bergskärningar i exponerade lägen, som i entréområdet mot Granhammarsvägen och i den centrala delen av handelsområdet bör utföras med stor omsorg och arkitektonisk kvalitet. Angöringsvägar dras på sådant sätt att skärningar och slänter i största möjliga utsträckning kan minimeras. Slänter får gärna anpassas med varierande släntlutning för ett naturligare intryck. Användning av stödmurar bör studeras noga då de i värsta fall förstärker byggnadernas monumentalitet. Stödmurar kan dock i vissa fall vara nödvändiga för att kunna spara vegetation. Belysning som lyfter fram området sett utifrån bör ges en medveten gestaltning, bland annat med hänsyn till vattentornets roll som ljussatt landmärke. Hänsyn bör även tas till bostäder i närheten. Planförslaget innebär även en småskalig bostadsexploatering längs östra sidan av Pettersbergsvägen. Gestaltningen av gränsen mellan den småskaliga bostadsbebyggelsen och handelsområdet måste ges särskild omsorg. Bostäderna kan ge ett visuellt samband mellan villaområdet väster om Pettersbergsvägen och handelsplatsen. Pettersbergsvägen bör huvudsakligen få karaktären av en bostadsgata. Trygga och breda gång och cykelstråk kan binda samman områdena ytterligare. 6.1.5 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att planområdet kvarstår som idag vilket innebär att landskapsbilden inte alls påverkas. 25(66)
6.2 Buller 6.2.1 Förutsättningar Området utsätts för vägtrafikbuller främst från E18 och Granhammarsvägen. Beräkningar för ekvivalent och maximala ljudnivåer har utförts på 2 meters höjd relativt mark. Ljudet som en väg emitterar är beroende av antal fordon per dygn, hastighet, antal tunga fordon, samt vägens asfaltsbeläggning. I Figur 10 nedan anges var bostäderna ligger i området. Figur 10. Bostädernas läge och typ i detaljplanen I beräkningen antas att samtliga vägar är belagda med en tre år gammal ABS16, dvs. standardasfalt i Sverige. Genomförd bullerutredning använder prognosticerade trafikmängder för nollalternativ och som redovisas i Figur 6 och nedan i xxx. I figuren nedan finns även hastighet och andel tung trafik angiven. Uppdrag:, 2013-05-07 26(66)
Figur 11. Redovisning av trafikflöden, hastigheter och andel tung trafik. Nollalternativet till vänster och planförslaget till höger. 6.2.2 Bedömningsgrunder Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal. Även om en person inte uppfattar sig som störd av buller kan dennes hälsa ändå påverkas negativt på grund av exempelvis störd sömn. Det är därför viktigt att skilja på hälsopåverkan och upplevd störning. Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen db(a). Indexet A efter db indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Korrigeringen innebär att db-talet ger ett bättre mått på störningen. Det mänskliga örat uppfattar högre toner bättre än låga. I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. 27(66)
Antagna riktvärden för boendemiljö Riksdagen ställde sig 1997-03-20 bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7. Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reducer till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller och spårtrafikbuller. (Naturvårdsverket Rapport 4653 respektive Naturvårdsverket Rapport 4935) Boverkets Allmänna Råd I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 framgår Boverkets huvudregler för buller från väg- och spårtrafik. Boverkets huvudregler överensstämmer med de riktvärdena som anges i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Huvudregeln vid planering av nya bostäder lyder: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Boverket skriver även i Allmänna Råd 2008:1 att: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Därutöver skriver Boverket att avsteg kan motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer Under förutsättning att ovanstående innehålls kan principerna för intresseavvägning övervägas. 28(66)
Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen. L Aeq : 55-60 db(a) Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55-60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen (rum för vila eller daglig samvaro), liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. LAeq: 60-65 db(a) Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad), Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. LpAeq > 65 db(a) Även då ljudnivån överstiger 65 db(a) kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Boverket påpekar även att: Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor tagit fram ett skrift avseende trafikbuller, Trafikbuller och planering. Skriften publicerades år 2000 och avser primärt Stockholms stad men kan även ligga till grund även för andra kommuner i länet. I Trafikbuller och planering anges ett kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa sammanfattas enligt följande: Kvalitetsmål 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 dba maximal ljudnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 dba maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) 29(66)
Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55 dba ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dba. Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 dba utanför minst hälften av boningsrummen. Övriga lokaler För övriga lokaler (som inte klassas som bostäder) och områden har Naturvårdsverket tagit fram förslag till riktvärden. Dessa har antagits som allmänna råd eller planeringsmål av Vägverket respektive Banverket. Dessa riktvärden är inte bindande men ska normalt inte överskridas. Tabell 1 Sammanfattning av målsättning eller planeringsmål avseende riktvärden för trafikbuller. Utomhusnivåerna avser frifältsvärden utanför fasad. Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Vårdlokaler Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45, nattetid Utomhus vid fasad 55 60 Undervisningslokaler (hit räknas förskolor) Inomhus 30 45, lektionstid Utomhus vid fasad 55 - Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Inomhus 40 60 Utomhus vid fasad 65 - Rekreationsytor i tätbebyggelse 55 1-1) Avser områden med låg bakgrundsnivå. För kontor och annan kommersiell verksamhet finns inga antagna riktvärden för trafikbuller utomhus. Fasader och övriga konstruktioner ska dimensioneras för att innehålla ljudkrav inomhus enligt svensk standard SS 252 68:2007. Vilken nivå som gäller beror på vilken ljudklass som gäller för projektet samt typ av utrymme. För normala kontorsrum gäller exempelvis: Ljudklass A: 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 50 db(a) maximal ljudnivå Ljudklass B/C: 35 db(a) ekvivalent ljudnivå och 50 db(a) maximal ljudnivå - 30(66)
6.2.3 Konsekvenser av planförslaget Bostäder och handelsbyggnader inom planområdet Ekvivalent ljudnivå Beräkningsresultatet visas i sin helhet i Fel! Hittar inte referenskälla.samt som förstoring vid bostäderna i Fel! Hittar inte referenskälla.. Enfamiljshusen innehåller riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå för samtliga fasader. Flerfamiljshuset får nivåer över riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå, varför avstegfall från riktvärdena enligt Boverkets Allmänna Råd 2008:1 måste övervägas. Beräkningarna visar att den mest utsatta bostadsfasaden får upp till 61 dba ekvivalent ljudnivå. Om avsteg från riktvärdena avseende trafikbuller tillämpas uppfyller innergården kriterierna för att vara ljuddämpad i enlighet med Boverkets riktlinjer vid avsteg som förutsätter att minst hälften av boningsrummen har tillgång till ljuddämpad sida. Handelsbyggnaderna förmodas innehålla kontor vilket gör att särskild hänsyn bör tas vid detaljprojektering av fasad och fönster för byggnader med denna verksamhet så att kravet avseende ljudnivå inom hus kan uppfyllas. Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dba < 40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >= 75 Figur 12. Beräknad ekvivalent ljudnivå för de planerade bostäderna, utan inverkan av ljudreflexer från egen fasad. Vy från sydväst. 31(66)
Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dba < 40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >= 75 Figur 13. Beräknad ekvivalent ljudnivå för de planerade bostäderna, utan inverkan av ljudreflexer från egen fasad. Vy från nordost. Maximal ljudnivå De mest utsatta fasaderna i flerfamiljshuset beräknas få upp mot 85 dba maximal ljudnivå. Då höga maximala ljudnivåer förekommer bör särskild hänsyn tas vid dimensionering av ytterväggar, fönster och don för att uppfylla kraven avseende ljudnivån inomhus i BBR. Beräkningarna visar att man i anslutning till flerbostadshuset kan anlägga uteplatser som innehåller gällande riktvärde 70 db(a) maximal ljudnivå. Det är även möjligt att anlägga uteplatser i anslutning till samtliga enfamiljshus som uppfyller riktvärdet. Kommentarer och slutsatser Med rätt val av fönster, yttervägg och eventuella uteluftsdon kan kraven på högsta ekvivalenta och maximala ljudnivå från trafik uppfyllas inomhus för såväl bostäder som för kontor och affärslokaler. Enfamiljshusen innehåller riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå för samtliga fasader. Flerfamiljshuset får nivåer över riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå, varför bedömningen avseende bullersituationen bör göras utifrån avstegfall. Uteplatser/balkonger kan anordnas i anslutning till samtliga planerade bostadshus som uppfyller 70 dba maximal ljudnivå. För flerfamiljshuset förläggs balkongerna mot den tysta sidan. Om man vill anlägga uteplats mot den soliga sidan rekommenderas två uteplatser för att tillmötesgå riktvärden och önskemål. Bostäder utanför planområdet Då handelsplatsen till viss del ändrar förutsättningarna för bullersituationen för redan planlagda bostäder i närområdet har även dessa områden konsekvensbeskrivits. Konsekvenserna av att bygga handelsplatsen blir följande: Södra Brunna Trombonstigen, Blåsarvägen m.fl. 32(66)
Konsekvenserna av den förväntade trafikökningen på Granhammarsvägen leder till förhöjda ekvivalenta ljudnivåer i storleksordningen 1-2 dba relativt nollalternativet. Maxnivån beräknas förbli oförändrad. Bostäder vid Pettersbergsvägen Ljudet från trafiken beräknas minska något jämfört med nollalternativet. De planerade handelsbyggnaderna skärmar av ljudet från E18 så att ljudnivån reduceras med cirka 1-2 db. Maxnivån beräknas dock öka med upp till 10 db relativt nollalternativet men det är ifrån ett mycket lågt värde. Trots ökningen beräknas den maximala ljudnivån hamna långt under riktvärdet 70 dba. Befintliga bostäder Norrbodavägen. Relativt nollalternativet beräknas ljudnivån vara oförändrad. Maxnivån beräknas förbli oförändrad. Befintliga bostäder vid Rönnbärsvägen Relativt nollalternativet beräknas ljudnivån vara oförändrad. Maxnivån beräknas förbli oförändrad. 6.2.4 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär liten trafikökning vilket innebär att bullersituationen blir samma som idag. 6.3 Risk och säkerhet 6.3.1 Förutsättningar I anslutning till området ligger E18, som är primär transportled för farligt gods samt Granhammarsvägen som är sekundär transportled för farligt gods. Avståndet från planerad bebyggelse på fastigheten Kv- KungsängensTibble 1:331 till E18 är cirka 35 meter och avståndet till Granhammarsvägen är cirka 55 meter. På den sträcka som löper längs med denna fastighet är det framförallt transporter av farligt gods till och från den planerade bensinstationen som kommer fraktas. För planerad bebyggelse på andra sidan om E18 medger planen kontor, icke störande industri och sällanköpshandel. Avståndet från närmsta byggnad planeras cirka 40 meter från E18 och byggnader närmast Granhammarsvägen och Effektvägen planerar att placeras cirka 15 meter från vägen. Avståndet från fastigheterna till Air Liquide och Fresenius Kabi är cirka 1-1,5 km. 33(66)