Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Gäller för Läsåret 2014 2015 Upprättas varje nytt läsår Senast reviderad 2014-06-11 Robert Olsson Rektor Mellerud södra 1
Innehållsförteckning ÅRLIG PLAN 2014 mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling (Skola) s.3 HANDLINGSPLAN vid upptäckt eller misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling s.4 BAKGRUND TILL OCH SYFTE TILL likabehandlingsplanen s.5 Hur förebygger vi utifrån varje diskrimineringsgrund? s.6 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och annan kränkande behandling s.8 Viktiga områden: s.9 DEFINITIONER av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling s.10 Konfrontationsmetoden s.11 Utredning om kränkande behandling (mall) s.12 Uppföljningssamtal nr... med barn/elev i ärende nr... s.13 Handlingsplan vid kränkande behandling s.14 Uppföljning av handlingsplan vid kränkande behandling s.15 Checklista vid trygghetsvandring s.16 Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen s.17 2
ÅRLIG PLAN 2014 mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling (Skola) o Elevenkät genomförs under höstterminen. Enkäten bör genomgås. Resultatet ligger som grund för revideringen av likabehandlingsplanen och årlig plan mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling - mobbning. o Likabehandlingsplanen upprättas årligen i november månad. Elever, vårdnadshavare och personal är delaktiga i detta arbete. o Klassläraren ansvarar för att nya elever och vårdnadshavare får ta del av likabehandlingsplanen. o Trygghetsvandring där elever och personal deltar sker under ht där platser identifieras med risk för att elever blir utsatta för kränkningar, trakasserier. o Likabehandlingsplanen förankras med vårdnadshavare genom föräldramöten, månadsbrev, föräldraråd och via enhetens hemsida., med all personal via arbetsplatsträffar samt med eleverna på klassråd- och elevrådsmöten. o Lärare arbetar kontinuerligt förebyggande eller uppföljande med värdegrundsfrågor med eleverna o Elevhälsan. Vid dessa möten tar vi upp det hälsofrämjande, förebyggande, stödjande och åtgärdande arbetet. (Genomförs två ggr/mån.) o Vid utvecklingssamtal (2 ggr/år) finns möjligheten att samtala om kamratskap och sociala samspel utifrån läroplanens normer och värden. o Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i förskoleklass. o På arbetslagskonferenser eller verksamhetsmöten lyfter vi regelbundet arbetet med värdegrundsfrågor. o Utrednings rapport skrivs av personal där kränkningar och våld- och hot kan förekomma. Utredningen följs upp och analyseras omedelbart och ligger till grund för vilka åtgärder som behöver vidtas. o Skolans förväntansdokument revideras och skickas hem i samband med terminsstarten. Klassråd är delaktiga i arbetet. o I samband med årets utvärdering går man igenom denna lista. (Juni månad) Checklista: Vad är det vi ser? Vad är det vi inte ser? Vad gör vi? Upprepade tillfällen någon signalerar. Hur förebygger vi? Hur agerar vi när det händer? Hur dokumenterar vi? Tillbud -----Utredning 3
HANDLINGSPLAN vid upptäckt eller misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Berörd personal samlar varsamt, konkret information om vad som har hänt. Berörd personal informerar de inblandade elevernas föräldrar, arbetslagen, om vad som har hänt. Vid misstanke om mobbning genomför berörda lärare samtal med ev. mobbare/mobbningsoffer. Dokumentera ovanstående arbete. Blankett utredning om kränkningar. Lämnas till rektor. Rektor ansvarar för att en utredning sker som belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till det som hänt. Utredningen skall omfatta både den som utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. Om kränkning konstaterats skall samtal ske med inblandade i syfte att omedelbart stoppa fortsatt kränkning. Vid behov skall en handlingsplan upprättas(bilaga) och följas upp. (bilaga). Berörd personal informerar berörda parters föräldrar/vårdnadshavare. Övrig personal informeras i förebyggande syfte. Berörd personal har uppföljningssamtal med de inblandade. Dokumentera samtalet. Om någon personal misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling skall rektor leda en utredning. Även vid tillfällen då kränkningar sker digitalt på fritiden kan dessa kränkningar påverka elevens skolsituation. Exempel på detta kan vara kränkande e-post och/eller SMS, Face book, Youtube. Handlingsplanen skall tillämpas även vid dessa tillfällen. 4
Bakgrund till och syfte till LIKABEHANDLINGSPLANEN Inledning Skolan ska vara en trygg miljö dit alla varje dag kan gå med glädje, i vetskapen om att de möts med respekt. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder och köns överskridande identitet eller uttryck. I de fall personal eller barn, förälder eller annan vuxen misstänker att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att skolans lärare eller ledning omedelbart kontaktas. Tydliga mål och konkreta åtgärder Vår strategi för det långsiktiga arbetet. Att stärka självkänslan hos eleverna. Att stärka elevernas inflytande och delaktighet. Att vi respekterar andra människors egenvärde. Att våra elever trivs på skolan. Alla barn skall känna att det de säger är betydelsefullt. Att personal är lyhörd för elevernas relationer och ger tid till att diskutera akuta frågeställningar, så att ett bra klimat skapas i gruppen. Att vi finner vägar att snabbt hjälpa utsatta barn. Att alla vuxna på skolan aktivt medverkar till att visa barnen fungerande konfliktlösningsmetoder. Att vi har förståelse för olikheter och uppmärksammar likheter. Att alla på skolan ingriper vid alla former av diskriminering. Vårt förebyggande arbete utifrån likabehandlingsplanen Det är rektors ansvar att se till att all personal, inkl. tillfälligt verksamma personer i skolan, informeras om likabehandlingsplanen. Varje elevgrupp arbetar med gott kamratskap kontinuerligt för att det sociala klimatet skall vara bra. En attraktiv utemiljö som inbjuder till olika aktiviteter. Personal och barn pratar kontinuerligt om normer och värden samt skolans regler. Samtal i personalgrupper kring gränssättning, rutiner och tillbudsrapportering. Utifrån tillbudslapparna analysera och bedöma var riskerna finns. Arbetet utförs på samrådsmöten med fackliga representanter samt på personalmöten. Planen beskrivs och diskuteras på skolans föräldraråd under året. Vid varje personalkonferens kan frågor rörande planen tas upp. Att personal och barn i handling visar vikten av att vi lyssnar på varandra och visar hänsyn. 5
Hur förebygger vi utifrån varje diskrimineringsgrund? Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier. Målet är att all verksamhet ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten samt att arbeta för en ökad förståelse för könsidentitet eller familjebildning. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Kartläggningen visar: Inga brister upptäckta. Barns delaktighet: Personalens värdegrundsdiskussioner i vardagen med barnen. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Genusfrågor genomsyrar den dagliga verksamheten. Åtgärd: Inga aktiviteter är planerade utan ingår i ordinarie arbete tillsammans med barnen. Ansvarig: Rektor tillsammans med personal. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Målet är att arbeta för en ökad förståelse för olika sexuella läggningar eller familjebildning. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Kartläggningen visar: Inga brister upptäckta. Behov finns att lyfta samtal kring olika typer av känsloyttringar. Barnens delaktighet: Hur har barnen fått information? Genom personalens värdegrundsdiskussioner i vardagen med barnen Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Förebyggande samtal med barnen kring barns olika känslor som kär och kärlek. Sexuella läggningar diskuteras vid behov. Åtgärd: Inget planerat utan ingår i ordinarie arbete tillsammans med barnen. Ansvarig: Rektor tillsammans med personal. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Målet är att alla barn i vår verksamhet, oavsett etnisk-kulturell tillhörighet ska ha samma rättigheter. Kartläggningen visar: Inga brister upptäckta. Barnens delaktighet: I det vardagliga samtalet med eleverna. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Genom samtalen med eleverna/barnen. Presentera maten på ett mera fördelaktigt sätt. Samtal kring att välja rätt ord vid rätt tillfälle. Åtgärd: Arbetat förebyggande i vardagen. Ansvarig: Rektor tillsammans med personal. 6
Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Målet är att alla barn i vår verksamhet oavsett religion eller annan trosuppfattning ska ha samma rättigheter och möjligheter. Kartläggningen visar: Inga brister har upptäckts. Barnens delaktighet: Undervisning om olika religioner. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Undervisningen om olika trosuppfattningar som finns representerade på skolan. Åtgärd: Ingår i ordinarie arbete tillsammans med barnen. Ansvarig: Rektor tillsammans med personal. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Målet är att alla barn i vår verksamhet ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inget barn ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av funktionshinder. Kartläggningen visar Innemiljö är anpassad utifrån enskilda elevers behov. Utemiljön är delvis anpassad utifrån enskilda elevers behov. Man måste anpassa aktiviteterna utifrån barns olika behov. Barnens delaktighet: Barnen är delaktiga i den fysiska arbetsmiljön. Delaktighet i den anpassade planeringen vid olika aktiviteter. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Barnen har varit delaktiga i utformningen av skolgården. Åtgärd: Skolan är handikappanpassad. Dialog och planering av olika aktiviteter skall ske. Samtal i elevgrupp kring barns olika typer av funktionshinder. Ansvarig: Rektor tillsammans med personal. Annan kränkande behandling Skolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Målet är att inget barn i vår verksamhet ska behöva uppleva kränkande behandling. Kartläggningen visar: Det förekommer genom kränkande ord och ibland i handling. Barnens delaktighet: Samtal dagligen kring olika ords betydelse. Barnen deltar i vardagliga samtal om tolerans, värderingar hemifrån, samhällspåverkan mm) Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Återkommande samtal och diskussioner kring hur vi är mot varandra. Åtgärd: Låg tolerans nivå. Snabba reaktioner när situationer uppstår. Reda ut uppkommen situationen. Använda sig av inarbetat modell kallad konfrontationsmodellen. När en allvarligare situation uppstår arbetar vi efter likabehandlingsplanen. Ansvarig: Rektor tillsammans med personal. 7
Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och annan kränkande behandling Utredning Så fort någon personal ser/får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling utreds uppgifterna (information). Utredningen sker objektivt med hänsyn till den som upplever sig utsatt och övriga inblandade. Utgångspunkten är den som blivit diskriminerad/kränkt. Utredningen ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Utredningen samt vidtagna åtgärder dokumenteras av den personal som ser/får kännedom om situationen. Arbetsgång Kartläggning av problematiken: Varje enskilt ärende är unikt. Rådande situation kan innebära att arbetsgången kan se olika ut beroende på om det är barn/förälder/personal som är kränkt/har kränkt 1. Om någon anser sig kränkt vänder man sig till någon vuxen på skolan och detta tas direkt upp med berörda barn/elever vid behov vårdnadshavare samt personal. Vid behov kontaktas rektor. Riskbedömningsanalys görs. 2. Vid behov kan man använda sig av konfrontationsmetoden 3. Allvarliga händelser dokumenteras på blanketten tillbud. Vid allvarliga händelser sker en utredning av berörd personal och man vidtager åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Händelsen dokumenteras och lämnas in till förvaring på rektorsexpedition: ansvarig berörd personal. Upplägg efter inkommen tillbudslapp eller en uppkommen akut situation. Ansvarig rektor. Samtal med den utsatte samt någon vuxen som antecknar Samtal med de namngivna en och en Om den utsatte vill, konfronteras alla personer Vårdnadshavare informeras Information till alla vuxna i skolan, när det gäller elever Information till elevteamet Strategi tas fram Uppföljning och utvärdering med föräldrar och barn Redovisning till elevteamet Dokumentering sker under hela processen (utifrån gällande blanketter (se bilagor). Möjliga åtgärder. Principen vid all kränkande behandling är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört. Utredningsskyldigheten samt uppföljningen att kränkningen har upphört är långtgående över tid. Om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ändå inte upphör tar vi hjälp av utomstående personer, t.ex. psykolog, spec. ped. och BUP. Att använda sig av konfrontationsmetoden. (I skolans arbetsplaner bilaga 15) Vid behov upprättar man ett åtgärdsprogram tillsammans elev, vårdnadshavare och skola. Där ska det framgå vad som skall göras och klart anges en tidsram samt vem som ansvarar för vad. Se också skolans arbetsplan kring våld och hot (bilaga 28) 8
Åtgärder när personal kränker barn/förälder/kollega Det är alltid rektor som ansvarar för utredningen. Rektor bildar sig en uppfattning om det inträffade utifrån vad som framkommit i utredningen samt ordnar med stöd till de inblandade. Rektor kan komma att med överordnad bedöma åtgärder som behövs samt följer upp beslutade åtgärder. Alla samtal och åtgärder i ärendet dokumenteras och arkiveras av rektor. Viktiga områden: Hur identifierar/upptäcker vi? Vi i verksamheten måste ha kunskap om den specifika situationen på skolan som vi upptäcker i vår vardag genom: Lyssna och höra, vaksamhet, stötta varandra och vara lyhörda. Slå larm. Vilken kunskap behöver vi? Vår plan för kompetensutveckling: Inventering bör ske. Hur gör vi samtliga delaktiga? Vår likabehandlingsplan/årlig plan ska vara förankrad hos personal, föräldrar och barn. Hur informerar vi? På höstens första föräldramöte samt på skolans föräldraråd lyfter man upp årets likabehandlingsplan. Ansvarig: Personal och rektor. I samband med att skolan anställer personal eller tar emot nya barn ska föräldrar och anställda få information om verksamhetens likabehandlingsplan. Personal ansvarar för att informera barn och föräldrar på inskolningssamtal och IUP. Rektor ansvarar för personal. Revidering Görs under årets gång för att planen ska vara aktuell, ett vardagsredskap. Utvärdering Planen ska utvärderas och upprättas varje läsår. I slutet av vårterminen reviderar arbetslagen likabehandlingsplanen och ges tid för utvärdering av förebyggande insatser, åtgärder och dokumentation (metoder). I utvärderingen ska det beskrivas hur arbetet har bedrivits, vad som uppnåtts och vad som återstår. Arbetet redovisas mot huvudman. 9
DEFINITIONER av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier: En kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är en handling som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila, exempelvis via telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling som medför obehag för personen som blir utsatt och när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Handlingen kan vara såväl av fysisk karaktär som psykisk, ex. utfrysning ur gruppen. Exempel på kränkande behandling mobbning, diskriminering, trakasserier Verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, Digitala i form av, kränkande e-post och/eller SMS, Face Book, Youtube. Fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och/eller ägodelar. Psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och/eller skratt. Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet - att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning homosexuell, bisexuell, transsexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga, begränsningar av en persons funktionsförmåga. Könsdiskriminering trakasserier på grund av kön. 10
Exempel på tecken som kan tyda på mobbning: Nedstämdhet Trasiga eller smutsiga kläder Inga kamrater Blåmärken Rit streck i böcker eller sönderrivna böcker Ovilja att berätta Huvudvärk eller magont, i synnerhet på morgnarna Ovilja att gå till skolan Konfrontationsmetoden Konfrontationsmetoden - ett sätt att kommunicera i en konfliktsituation Det är viktigt att de vuxna på en skola markerar att de inte tolererar bråk och slagsmål, utan visar barnen andra metoder att lösa konflikter. Man måste ha en grundsyn, där konflikter ses som en naturlig del i människors samvaro. Det gäller att försöka förstå hur andra människor tänker och kunna ta den andres perspektiv. I en akut situation gäller det för någon av de vuxna att snabbt få tag på alla barn, som varit inblandade i konflikten. Ofta är det elever från olika grupper och då får man sammanföra dem igen, helst i någon lugn vrå i skolan. Nu ligger det mycket känslor i luften och stämningen kan vara mycket laddad. Den vuxne kan då gå tillväga på följande sätt: 1. Alla skall få ge sin version av händelsen. 2. En pratar i taget. 3. Den vuxne försöker få eleverna att uttrycka sina egna känslor och att tolka andras på ett konstruktivt sätt. Barnen får lyssna och återberätta med egna ord vad den andre har sagt. 4. I inlevelsefasen får motparten en fråga om hur det känns att få en sådan spark som kamraten fått. Det gäller att de identifierar sig med varandra. 5. Barnen får pröva varandras roller för att ta den andres perspektiv. Ofta uppenbaras det missförstånd som varit grunden för konflikten och barnen blir vänner igen. De vuxna måste vara lyhörda för att kunna uppfatta när barnen går till angrepp mot varandra och ta detta på allvar. Vi vet att mobbing kan förkomma på skolan, utan att personalen vet det. Man måste våga ta tag i det svåra och be barnet formulera de elakheter som kamraterna säger, utan censur. Genom att tydligt visa att ingen har rätt att trakassera någon annan och att alla barnen har rätt att vara med i gemenskapen, har de vuxna givit barnen en trygghet som borde vara självklar. Om personalen sedan även ger barnen fungerande problemlösningsmetoder, har man ytterligare kommit en bit på väg. Föräldrarna bör alltid meddelas så att hem och skola kan samarbeta i den uppkomna situationen. 11
Utredning om kränkande behandling Bilaga A Datum: Utredare: Utsatt barn: Skola: Vem har uppmärksammat problemet: Person som har utfört kränkningen: Händelseförlopp:(Utredning, orsaker och analys) Personer som deltar vid samtalet: Datum för uppföljningssamtal: Ärendet avslutas datum: Kränkningen har ej upphört: Insatser enligt åtgärdsprogram upprättat datum: Underskrift av utredare: Lapp inlämnas till rektor. 12
Uppföljningssamtal nr... med barn/elev i ärende nr... Bilaga B Barn/elevs namn: Personnummer: Klass: Datum: Utfört av: Aktuell situation: Bedömning och åtgärd Denna blankett skall alltid underställas rektor. Anmält datum: Anmälande personal: Av rektor godkänd bedömning och åtgärd: 13
Handlingsplan vid kränkande behandling Bilaga C Datum: Namn: Skola: Ansvarig rektor Närvarande: Nuläge: Mål: Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig: Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrifter: 14
Uppföljning av handlingsplan vid kränkande behandling Bilaga D Datum: Namn: Skola: Ansvarig rektor: Närvarande: Hur har det gått? Är målet nått? Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljnings datum: Ärendet avslutat. Underskrifter: 15
Checklista vid trygghetsvandring Trygghetsvandring är en metod i att förbättra den fysiska och psykosociala miljön i skolan. Elever och skolpersonal genomför aktiviteten gemensamt september/oktober årligen. Rektor ansvarar för att en handlingsplan upprättas med åtgärder för ökad trygghet efter trygghetsvandring är genomförd. Några viktiga skäl till att genomföra trygghetsvandringar: Förekommer det kränkningar eller mobbing? Öka elevernas engagemang och inflytande. Skapa möten som i sig skapar trygghet. Öka samarbetet mellan elever, lärare och annan skolpersonal kring trygghet. Öka lusten att vara på skolan. Öka trivsel på skolan. Skapa en miljö där det är lättare att lära sig saker. Uppmuntra till elevskötsel av skolans lokaler. Toaletter Fungerar lås och belysning? Finns det toaletter som man undviker och varför? Förekommer klotter, skadegörelse? Hur ser belysningen ut? Utanför klassrummen Är det trångt i korridoren? Hur är språkbruket mot varandra? I klassrummet Klassrumsklimatet? Klotter eller skadegörelse? Hur är språkbruket mot varandra Gymnastiken och matsalen Hur fungerar det till/från gymnastik och matsal? Får man ha saker i fred? Finns det tillräckligt med vuxna närvarande? Övrigt inomhus Hur är klimatet mellan personal och elever? Förekommer det att personer som inte går på skolan finns på skolans område? Hur upplever man tryggheten på skolan? Finns det ställen man gärna undviker? Är det någon som går mycket ensam? Är det lätt att få tag på vuxna om det behövs? Utemiljön Skadegörelse och klotter Belysning på skolans område Finns det många vuxna ute? Otrevliga platser? Förekommer rökning och/eller droger? Hur ser det ut kring cykelparkeringen? Finns det möjlighet att låsa fast cykeln? Är skolan bra skyltad så att man lätt hittar? 16
Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen Datum: 2014-06-11 Namn: Robert Olsson Rektor Skola: Fagerlidsskolan Hur har det gått? Är målet nått? Vi är nöjda men diskussionerna och arbetet måste fortgå. Vi har följt upp vår årliga plan mot diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Åtgärder så här arbetar vi: Vi behöver vara uppmärksamma på allt som kan leda till kränkande behandling. Vi bedömer att det förebyggande arbetet är viktigt tillsammans med eleverna. Vid varje incident tar ansvarig pedagog tag i situationen och reder ut händelsen. Vid behov används konfrontationsmodellen och dokumentation i form av tillbudslapp. Barnens delaktighet: De medverkar i utredningen samt att vi har kontinuerliga samtal kring värdegrundsfrågor. Aktiviteter vi har och gör tillsammans med barnen: Utflykter, förebyggande samtal och ett gott pedagogiskt förhållningssätt för att förhindra incidenter. Vi jobbar med likabehandlingsplanen dagligen genom att via samtal hålla värdegrunden levande. Vid incidenter reder vi ut det direkt och har uppföljning. Konfrontationsmodellen fungerar väl. Vi arbetar utifrån likabehandlingsplanen och konfrontationsmodellen. Tack vare vårt värdegrundsarbete kan vi lösa vardagliga konflikter. Vi som personal känner våra elever väl och kan förebygga eventuella konflikter och kan bygga goda relationer. Viktigt att vi som personal cirkulerar och även ser de elever som står utanför leken och inte deltar i den sociala samhörigheten. Datum som ovan Robert Olsson Rektor/Förskolechef Melleruds södra 17