ELEVENS/LÖVETS FÖRSKOLA GRANKULLENS FÖRSKOLA HAPARANDA STAD

ELEVENS/LÖVETS FÖRSKOLA GRANKULLENS FÖRSKOLA HAPARANDA STAD KVALITETSREDOVISNING 2007

Innehållsförteckning Inledning.3 Sammanfattning 3 A. Beskrivande del...4 1. Vidtagna åtgärder.4 2. Verksamhet 4 3. Prioriterade områden...4 4. Bedömningskriterier.4 5. Arbetet i verksamheten 5 6. Underlag för bedömningen.5 B. Analyserande del.5 7. Sammanställning och bearbetning av resultat.5 8. Uppföljning av likabehandlingsplan..9 9. Analys och tolkning av resultat.9 10. Värdering/bedömning 9 C. Framåtsyftande del 9 11. Åtgärder för förbättring..9

Inledning Kvalitetsredovisningens utformning har genomgått flera förändringar under de gångna åren. Basen för att ta fram underlaget har dock alltid tydligt legat hos arbetslagen, så även denna gång. Det kvalitetsområde som har varit aktuellt år 2007 har tydliga kopplingar till tidigare redovisningar och därmed bildar en länk i arbetscykeln för förbättringar av verksamheten. De rutiner som är aktuella i dag är dock under stark utveckling. Att arbeta med tydliga mål är ännu inte någon självklar rutin vilket också kommer fram i denna redovisning. Sammanfattning Årets kvalitetsredovisning tar upp ett synnerligen viktigt område i verksamheten, nämligen det språkutvecklande arbetet med barn i förskolan. Redovisningen som bygger på arbetslagens beskrivningar av sitt arbete inom detta område ger en mångfasetterad bild och kan tolkas enligt följande: - att personalen är duktiga på att uppmuntra barn att prata - att pedagogerna på ett varierat sätt tar tillvara på möjligheterna att stimulera språket i vardags- och rutinsituationer - att personalen varierar lekmiljöer och nya upplevelser ordnas så att barnen får möjlighet att uppträda med alla sinnen. Intrycken kläs i ord av både barn och vuxna. - Att området upplevs av pedagogerna som viktigt och ständigt aktuellt - Att pedagogerna kan beskriva sitt arbete på ett konkret och tydligt sätt - Att de olika avdelningarna har kommit olika långt i det språkutvecklande arbetet - Att tvåspråkighetsperspektivet måste komma tydligare fram i det språkutvecklande arbetet. Avdelningarnas arbete med språkutveckling motsvarar i hög utsträckning de riktlinjer och krav som läroplanen LpFö98 föreskriver. I sin helhet ger denna redovisning en ljus bild av arbetet med språkutveckling vilket gör att jag vill rikta ett stort tack till personalen, barn och föräldrar för det utförda arbetet. I tjänsten REINO TORNBERG, rektor

A. Beskrivande del 1. Vidtagna åtgärder Kvalitetsredovisningen för år 2006 som byggdes på resultaten av en föräldraenkät visade att föräldrarna i det stora hela var nöjda eller mycket nöjda med verksamhetens sätt att arbeta med barnens utveckling och lärande. Resultatet gav dock även vid handen att arbetet med barnens språkutveckling måste fingranskas och ytterligare förbättras på alla avdelningar. Denna redovisning försöker ge ett svar på hur detta arbete har framskridit under år 2007. Förskolans sätt att informera om verksamheten har varit ett förbättringsområde som kom fram även i föräldraenkäten. Detta har vi dels uppmärksammat på varje enskild avdelning men även centralt i form av förnyade regler för förskola och skolbarnomsorg. 2. Verksamhet Elevens förskola består av tre småbarnsavdelningar (1-3 år) och av två avdelningar för 4-5-åringar. Lövet är en separat småbarnsavdelning medan Grankullens förskola omfattar en avdelning för barn i åldrarna 1-3 och en avdelning för 4-5-åringar. Personalen består av tre heltidstjänster på respektive avdelning. De ekonomiska och materiella resurserna är i övrigt ordinära i vår kommun. En totalrenovering av köket på Elevens förskola har pågått under året. En viss upprustning av lekmiljön i Grankullens förskola har också genomförts. Den materiella inomhusstandarden är högst normal och tillfredsställande. Behovet av talpedagoginsatser har inte kunnat bemötas i tillräcklig omfattning under året. Här måste kommunen bestämma sig för en organisation som tillförsäkrar tillgången till en talpedagog även i förskolan. Verksamheten har under några års tid haft hälsofrämjande arbete som ett av sina utvecklingsområden. 3. Prioriterade områden Denna kvalitetsredovisning tar upp: - arbetet med barnens språkutveckling i förskolan. Strävansmålen för detta arbete är enligt Lpfö98 att varje barn - utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar - tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld - utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar - utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner - som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 4. Bedömningskriterier

Kriterierna bör sättas mot Lpfö98:s beskrivning: Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling. I vilken utsträckning präglas arbetslagets arbete av kravet som läroplanen beskriver? 5. Arbetet i verksamheten Förskolan har nu kommit så långt i sitt kvalitetsarbete att varje avdelning har börjat definiera sina kvalitetsområden som känns angelägna för respektive avdelning. Arbete med målbeskrivningar tar sina första stapplande steg, likväl hur bedömningen av resultatet ska gå till. Att systematisera tänket är inte alltid så lätt vilket inte underlättar tolkningen av resultatet och vilka åtgärder som är mest angelägna. 6. Underlag för bedömningen Arbetslagen har skriftligt fått svara på ett antal frågor som berör kvalitetsområdet. Arbetslagen i sin tur har använt flera metoder i sin bedömning: samtal med barn och föräldrar, observationer, reflektioner, fotografering, loggbok och annan dokumentation. B. Analyserande del 7. Sammanställning och bearbetning av resultat Att beskriva arbetet med språkutvecklingen är inte alltid så lätt att formulera. Enligt språkforskaren Veli Tuomela finns det ett antal kritiska frågeställningar som ger en tydligare bild av kvalitén på det språkutvecklande arbetet på avdelningarna. Arbetslagen fick svara på frågor om sitt arbete med fem olika språkutvecklingsområden och svaren ger en följande beskrivning och bild av arbetsprocessen: A. Språkligt inflöde/språkligt utflöde Hur mycket pratar de enskilda barnen och de vuxna? Hur ordnar vi tillfällen för barn att kunna träna sin talförmåga i största möjliga utsträckning? Småbarnsavdelningarna svarade på följande sätt: - De enskilda barnen pratar så mycket dom kan och på det sätt de behärskar, ibland i form av ljud p g a åldern). Vi som vuxna är ändå de som pratar mest till ex genom att benämna det vi gör, saker, händelser. Vi försöker ge dem ett så rikt och nyanserat språk som möjligt. - Tillfällen kommer i alla rutinsituationer då vi uppmuntrar dem att tala, till ex tränar vi på att inte säga den när man vill ha något, utan vi vill att saken/föremålet ska benämnas med namn. Vi hjälper till när de inte kan. - Vi har små barn 1-3 år som ej utvecklat sitt språk. Barn som ej har svenska som modersmål pratar sitt eget språk, därför är det viktigt att vi benämner allt vad vi gör vid olika situationer. - Vid samlingar, sagoläsning och alla rutinsituationer tränas talförmågan. - Barnen pratar olika mycket beroende av barnens ålder. Vi vuxna pratar, benämner, visar, barnen härmar och visar med kroppsspråk att de har förstått. - I de dagliga rutinerna som finns på förskolan. Vi är med barnen där de är. I vardagssituationerna tar vi tillvara möjligheterna att stimulera språket. Vi pratar om vad vi gör, vad vi har gjort eller ska göra. Vi klär vardagen i ord. - Det varierar mycket mellan barnen beroende på ålder/utveckling. De barnen som har ett utvecklat språk använder det i alla situationer. Det finns något barn som är lite tyst/blyg men det släpper efter ett tag. - Tre-åringarna har en mer utvecklad kommunikation med varandra, kan diskutera, resonera.

- Vi vuxna pratar mest hela tiden, benämner, klär vardagen i ord till ex vid påklädning osv. - Vi pratar med det enskilda barnet vid av- och påklädning, toalettbesök, måltider, utevistelse, samlingar, vid olika aktiviteter till ex spel, lek, målning. Så fort tillfälle ges samtalar vi med det enskilda barnet. - En del barn pratar oavbrutet, tar mycket tidsutrymme, andar är mycket tystlåtna. - Något enstaka barn blir hämmat/blygt då många andra barn finns i närheten. Arbetslagen med 4-5-åringarna beskriver detta på följande vis: - Under dagen delar vi barnen i smågrupper med en pedagog i varje grupp så det enskilda barnet får mer utrymme för diskussion och dialog. Läraren har i åtanke att använda språket nyanserat, med fackord i vardagssituationer. Vi berättar och benämner vad vi gör. Vi använder de rätta orden. Vi lyssnar aktivt på barnen. Vi ordnar tillfällen till ex i alla vardagshändelser/rutinsituationer då vi för en dialog med barnen. Vi ger de rätta orden och uttrycken åt barn som säger fel. - Vi ställer frågor som behöver svaras med flera ord. Vi uppmuntrar de blyga barnen speciellt att börja prata genom att ge dem enkla fraser och ord i leken till exempel. Vi klär vardagen med ord. Våra barn berättar i lekstunder och samlingar. Matvärdar har till uppgift att berätta vad som är framdukat. Vid måltider pratar vi med barnen om händelser vi varit med om/hört om, nyheter som berör alla. Barnen får komma till tals i alla situationer. - Vi ger barnen utrymme till att använda språket i mindre grupper med en vuxen: läsvila, matsituationen, i den fria leken, i målarrummet, i spelsituationer, under utevistelsen. - Barnen och vuxna pratar hela tiden i dagens olika situationer och rutiner. - Barnen berättar för varandra och för vuxna i till ex samlingen, de spelar teater för varandra, i all lek är det mycket samtal. - Maten när man sitter tillsammmans är ett tillfälle när det brukar bli bra samtal. B. Upplevelser Upplevelser måste kläs i ord. På vilket sätt erbjuder vi barnen möjligheter till nya upplevelser? Arbetslagen med småbarnen svarar : - På grund av barnens låga ålder så uppkommer det ständigt nya upplevelser och erfarenheter. De får till ex uppleva olika material som varm play-doh, kladdig fingerfärg eller hur världen ser ut när man tittar genom rosa gardiner och hur det känns när håret blir elektriskt när tyget sveper över huvudet. - Barnen får bekanta sig med vattenlek, känna på vattnet, är det kallt eller varmt? - Vi försöker erbjuda upplevelser på deras nivå. - Genom färg och form(målar, play-do-deg, sagopåsar, känselpåsar). - Möjlighet att klä ut sig vilket leder till rollekar, där barnen tränar språket och samarbete. - Byter material (leksaker). - Går på teater. - Sången kan dramatiseras. - Vi tar vara på det vi ser och hör inne på förskolan och ute på gården. Barnen får uppleva orden med alla sina sinnen. Vi klär upplevelserna i ord. Vi leker, målar, sjunger, läser böcker, rim och ramsor som stimulerar språkutvecklingen. - Exempel: Vi har haft en ekorre som har besökt oss dagligen. Vi har gett mat åt den, barnen väntar varje dag att ekorren ska komma, vi sjunger om den. - Exempel: Varje dag när vi är ute hör vi tåget. Barnen samlas vid staketet och tittar. - Mycket är nytt för de yngsta barnen, nya material, årstidsväxlingar. - Att upptäcka med alla sinnen: smaker, dofter, syn och hörselintryck som kläs i ord av oss vuxna. - Vi tar upp vardagshändelser och diskuterar och ställer frågor kring sånt som dyker upp. Vad hände nu? Hur känns det? - Vi gör utflykter, vid sagoläsning. Barnen får återberätta om bilder/foton, teckningar om naturupplevelser.

Arbetslagen med 4-5-åringarna svarade: - Vid alla nya upplevelser vi erbjuder barnen vill vi att fantasin och humorn ska ingå. - Till exempel vid Lucia-träning: När vi introducerade sångerna var det spännande. Allt vi hade fanns inne i en skattekista. Ett barn fick öppna låset, ett annat fick lyfta på locket, ett tredje fick ta fram julpaketet osv. - Vi avlyssnar och snappar upp barnens funderingar och intressen, ordnar lekar, lekmiljöer, skapande verksamhet och teman efter intressen. - Vi sjunger och har regellekar varje dag. Vi leker mycket tillsammans med olika material, rollekar. - Vi besöker affärer, biblioteket, kulturella utbud, gör utflykter, läser böcker, visar kasperteater, dramatiserar. - Vi har naturen och årstiderna som tema plus barnens egna teman (rymden i år). - Vi sjunger och har språklekar i samlingar. - Vardagsmatematik naturligt under dagen men även i samlingar. - Vi har olika lekmiljöer som vi varierar. - Vi berättar sagor på olika sätt. - Barnen får olika upplevelser ute till ex i våran skog, där de bygger kojor, ser ekorrar och fåglar varje dag. De samlar insekter, larver och maskar. - Vi går på teater. C. Rikt språkbruk Hur rikt språkbruk har vi(=jag) egentligen? Småbarnsavdelningarna tycker enligt följande: - Vi har alla olika bakgrund i vårt arbetslag. Vi försöker nyansera vårt språk så mycket vi kan och kommer att tänka på under arbetets gång. - Vi tycker att vårt språk är relativt rikt. - Vi strävar efter ett nyanserat språk vid alla rutinsituationer. - För barnen som har svenskan som andra språk försöker vi benämna saker och det vi gör.. - Vi pratar olika mycket i olika situationer till barnen och med barnen. När vi är med barnen i deras lek så pratar och benämner vi det vi gör. Vi kan bli bättre på det. - Vi tycker att vi har ett rikt språkbruk men det är klart att vi kan bli ännu bättre. - Vi anpassar vårt språk efter barnens språknivå, de allra minsta får mycket upprepningar av ord, de äldre kan få mer frågeställningar så de får fundera och tänka till och får klä sina tankar och känslor i ord. - Vi har medvetet ökat vårt användande av lägesord, färg, form, antal. - Vi använder mera verb och adjektiv vid beskrivning av olika saker. Arbetslagen med de större barnen säger: - Vi är tre i arbetslaget, två är svenskspråkiga och en finskspråkig. Vi sitter sällan vuxna sinsemellan och pratar. - Vi är oftast en vuxen med en mindre barngrupp. Där strävar vi efter att få igång ett samtal om olika ämnen. - Med Veli Tuomelas föreläsningar har vi fått en mycket klarare förståelse och medvetenhet i vårt sätt att utveckla språket för barnen. - Vi har också börjat tänka på vårt eget språkbruk, vi har slutat att prata slarvigt och tänker på det vi säger. - Vi använder rätta begrepp och språket har blivit rikare än förut. - När det är lugnt och vi försöker samtala med barnen, försöker vi tänka på hur vi pratar och då kan man ha ett rikt och varierat språk. Men när det är väldigt stressigt hinner man inte tänka på hur man pratar.

D. Språknivå Vilken språknivå har vi egentligen? På vilket sätt erbjuder vi barnen språkliga utmaningar? Småbarnsavdelningarna tycker enligt följande: - Vi ligger över barnens språknivå. Vi hjälper inte alltid till med kroppsspråket när vi ber barnen till ex ställa glaset i diskhon. Vi ger dem möjlighet att själva fundera ut var diskhon kan vara. Det är bara ett exempel hur vi jobbar. - Vi försöker vara tydliga i vårt språkbruk i allt vi gör. - Vi håller språknivån efter barnens ålder och mognad. Vi använder mer avancerat språk med de äldre barnen. - Veli gav oss en tankeställare. Vi ska ligga över barnens nivå för att höja språkutvecklingen. - Nivån kan variera beroende på vilka barn man pratar med, om det är en 1-åring eller en 3- åring. Men de yngsta hör ju oss när vi pratar med treåringarna också så då får de ju också höra en högre nivå. - Språkliga utmaningar: frågeställningar så de får förklara och klä i ord vad de tycker och känner. - Barnen får berätta själva om olika händelser och aktiviteter. Avdelningarna med de större barnen anser: - Före föreläsningen tänkte vi inte på vilken språknivå vi har. Nu har vi blivit mer tydliga och medvetna om hur vi samtalar och uttrycker oss i barngruppen. - Till exempel diskuterade barnen om födelse och en del visste inte ens vad det var. Vi vuxna fortsatte och samtalade med barnen i flera dagar. - Jag tror att vi har språknivån i svenska lägre än på de avdelningar som har bara ett språk. - Vi utmanar barnen språkligt genom sagor, berättelser, gåtor, diskussioner. Vi målar och ritar och skapar och reflekterar över det barnen har producerat. - Teman och årstiderna: vi reflekterar och pratar om naturen, om vårt förhållningssätt till naturen och djuren i närmiljön. - Vi använder fackord. - Vi har mycket sagor, böcker, flano mm, där möter barnen nya ord. - Vi uppmanar barnen att berätta. E. Begriplighet Hur begripliga är vi i vårt språkanvändande? Avdelningarna med de små barnen säger: - Vi använder oftast orden samtidigt som barnen ser vad vi benämner, till ex nu sätter vi på fingervantarna eller halsskyddet. - Vårt kroppsspråk och ansiktsuttryck förstärker ordens innebörd. - Vi försöker vara så tydliga som vi bara kan. Barnens språk utvecklas vid upprepningar. - Vi är tydliga och upprepar orden och dess betydelse. Vi använder kroppsspråket för att göra det tydligare för småbarnen. - Vi hoppas att vi är begripliga! Ibland kanske vi är övertydliga. - Vi förklarar mycket, sätter ord på alla händelser och aktiviteter. Arbetslagen med 4-5-åringarna tycker följande: - Vi är så begripliga med tal och gester så vi måste lära oss att hålla igen. - Vi är begripliga och konkreta i svenska språket. Vi klär i ord allt vi gör. Till exempel: nu tar du på dig din röda ylletröja, nu sätter vi din högra hand i ärmen osv. Vi benämner det vi gör i ord. - Vi ritar eller visar föremål för att synliggöra och öka förståelsen i det vi vill framföra. - Vi är mycket begripliga. Ibland använder vi kanske ett för lätt språk. Man blir ofta överraskad av barnens ordförråd.

8. Uppföljning av likabehandlingsplan Områdets likabehandlingsplan, gemensam med Grankullenskolans, togs fram under hösten 2006. Planen har inte aktualiserats i förskolan under året 2007. 9. Analys och tolkning av resultat Vid analys av det insamlade materialet har det kommit fram - att personalen är duktiga på att uppmuntra barn att prata - att pedagogerna tar tillvara möjligheterna att stimulera språket i olika vardagssituationer - att personalen benämner allt vad man gör i rutinsituationer - att med de större barnen delar man barnen i smågrupper för att få mer utrymme för diskussion och dialog. - Att pedagogerna klär vardagen med ord. - Att pedagogerna uppmuntrar barnen för att berätta för varandra och för vuxna. - Att nya upplevelser ordnas så att barnen får möjlighet att uppträda med alla sinnen. Intrycken kläs i ord av både barn och vuxna. - Att personalen varierar med lekmiljöer och material. - Att genom tema-arbeten vidgar man begreppsvärlden. - Att man strävar efter ett rikt och nyanserat språk. - Att pedagogerna har fått en klarare förståelse och medvetenhet för att utveckla barns språk. - Att personalen försöker använda rätta begrepp. - Att pedagogerna håller språknivån efter barnens ålder och mognad. - Att personalen försöker ligga över barnens språknivå. - Att pedagogerna försöker vara tydliga, upprepar orden och dess betydelse. - Att ordens innebörd förstärks med hjälp av kroppsspråket och ansiktsuttryck. - Att man kanske är övertydlig ibland. Vid tolkning av den samlade informationen kan konstateras att området upplevs av pedagogerna som viktigt och ständigt aktuellt på de olika avdelningarna. Det finns ett stort engagemang hos personalen att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Personalen kan beskriva sitt arbete på ett tydligt och medtryckande sätt vilket underlättar själva analysen och bedömningen. Informationen visar också tydligt att de kompetenshöjande insatserna som gjorts på området har lett till en större medvetenhet och till ett förhållningssätt som bör gynna barnens språkutveckling. Det finns dock en del skillnader i beskrivningar från de olika avdelningarna vilket gör att man har kommit olika långt i det språkutvecklande arbetet. Tvåspråkighetsaspekten kom inte fram speciellt mycket vilket kan ju också bero på frågeställningarna. 10. Värdering/bedömning Mot bakgrund av det redovisade materialet och tolkningen av det blir bedömningen - att arbetslagen i hög utsträckning tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling, enligt de riktlinjer som LpFö98 föreskriver. C. Framåtsyftande del 11.Åtgärder för förbättring Den här kvalitetsredovisningen ger en tämligen positiv bild av arbetet med barnens språkutveckling. Trots detta är det angeläget

- att diskussionen på respektive avdelning och förskola om arbetet med barnens språkutveckling hålls ständigt levande. - Att pedagogerna håller sig ständigt ajour vad som gäller forskning och metodutveckling om språkutveckling hos barn. - Att dokumentationen av det språkutvecklande arbetet med det enskilda barnet förbättras. - Att målbilderna av det språkutvecklande arbetet tydliggörs. - Att tvåspråkighetsperspektivet får en mer tydlig plats i det språkutvecklande arbetet. - Att personalens kompetens på området ytterligare höjs.