Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat Innovativa upphandlingar Upphandling24 konferens Stockholm den 4 november 2009
Innovativa upphandlingar nya möjligheter till goda affärer 2009-11-05 Company presentation
Agenda Innovativa upphandlingar Inledning EPC Energy Performance Contracting OPS Offentlig-privat samverkan Funktionsupphandling Tjänste- och byggkoncessioner Särskilda kontraktsvillkor Avslutning 2009-11-05 Company presentation
Inledning Många nya upphandlings- och avtalsformer förekommer. Flertalet omfattas i någon mån av upphandlingslagstiftningen Arbeta inom regelverket använd de möjligheter som ges Company presentation
Grundläggande principerna även för innovativ upphandling Likabehandlingsprincipen Icke-diskrimineringsprincipen Transparensprincipen Principen om ömsesidigt erkännande Proportionalitetsprincipen 1 kap. 9 LOU och 1 kap. 24 LUF Company presentation
EPC Energy Performance Contracting EPC Energy Performance Contracting. Energieffektivisering med betalning efter prestation. Den exakta omfattningen och inriktningen av entreprenörens åtagande inte är kända på förhand. Dock möjligt, och lämpligt, med garantiåtagande garanterad minsta effektivisering/besparing. Company presentation
EPC Energy Performance Contracting 1. Utredning av vilka energibesparingsåtgärder och åtgärder för sänkta driftskostnader som är möjliga att genomföra. 2. Genomförande av föreslagna åtgärder. 3. Uppföljning bibehållande av funktion i vidtagna åtgärder. Betalning i form av en andel av kostnadsbesparingen. Company presentation
Funktionsupphandling Den upphandlande enheten/myndigheten specificerar inte den tekniska lösningen/utförandet utan den önskade funktionen. Leverantören bidrar med teknisk expertis och säkerställer önskad funktion åt den upphandlande enheten/myndigheten. Leverantörskreativitet istället för detaljreglering. Målstyrning istället för medelstyrning. Company presentation
Funktionsupphandling Leverantören tar risken för att den tekniska lösningen kan leverera den önskade funktionen. Kan innebära att leverantören tar ansvar för såväl projektering som drift och underhåll (funktionsupphandling med helhetsåtagande). Betalning efter tillhandahållen funktion/tillgänglighet, t.ex. andel av lokaler som kan användas, per dag med full funktionalitet. Eller sedvanlig betalning. Company presentation
Funktionsupphandling exempel IT-system Byggentreprenader särskilt sådana som kräver omfattande driftsåtgärder Komplexa varor, med drifts- eller garantiåtagande m.m. Company presentation
OPS Offentlig-privat samverkan Påminner om funktionsupphandling med helhetsåtagande, men inkluderar även finansiering. Leverantören åtar sig att under lång tid tillhandahålla en offentlig tjänst (en funktion) åt den upphandlande myndigheten/enheten, t.ex. en väg, en järnväg, en skola, eller ett sjukhus, äldreboende eller liknande. Leverantören ansvarar för att finansiera, projektera och installera/bygga den utrustning/infrastruktur som behövs och sedan driva och underhålla denna, dvs. tillhandahålla tjänsten. Påtaglig överföring av risk på leverantören. 2009-11-05 Company presentation
Tjänstekoncessioner Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. Tjänsterna måste kunna kommersialiseras gentemot tredje man. Exempel: personalmatsal, inkassotjänster, drift av befintlig anläggning/infrastruktur. Company presentation
Tjänstekoncessioner Omfattas varken av LOU eller LUF Vid tilldelning av tjänstekoncessionskontrakt gäller grundläggande principerna innebär enligt EGdomstolen bl.a. ett krav på offentliggörande. Den som tilldelas kontraktet skall iaktta ickediskrimineringsprincipen vid tilldelning av varukontrakt till tredje man (1:12 LOU) Company presentation
Byggkoncessioner Med byggkoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättningen helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja anläggningen. Anläggningen måste, helt eller delvis, kunna kommersialiseras gentemot tredje man. Exempel: kontorslokaler, badhus, utbildningsanläggningar. Company presentation
Byggkoncessioner Byggkoncessioner får upphandlas enligt friare former än byggentreprenadkontrakt i princip innehåller LOU endast bestämmelser om annonsering och om tidsfrister (13 kap.). I LUF finns inga bestämmelser om byggkoncessioner. Grundläggande principerna gäller innebär bl.a. ett krav på offentliggörande. Company presentation
Särskilda kontraktsvillkor En upphandlande myndighet/enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras. Kan förenas med vite, eller bonus för att skapa incitament för prestation i enlighet med eller över förväntan. Skall anges i annonsen eller i förfrågningsunderlaget. Company presentation
Avslutning Stora möjligheter att göra innovativa upphandlingar redan idag LOU och LUF hindrar inte utan ger möjligheter Grundläggande principerna ger vägledning Våga tänka nytt våga pröva nya sätt att arbeta! Company presentation
Frågor? Tack för er uppmärksamhet! anna.ulfsdotter-forssell@delphi.se kristian.pedersen@delphi.se Advokatfirman Delphi Regeringsgatan 30-32, Box 1432 111 84 Stockholm Tfn 08-677 54 00 Fax 08-20 18 84 stockholm@delphi.se www.delphi.se
Funktionsupphandling att upphandla en funktion inte en specifik vara eller tjänst
Funktionsupphandling passar tex för Energisparprojekt i byggnader och gatubelysning Nybyggnadsprojekt av tex äventyrsbad och förskolor Kommunikationsteknik för prat, e-post/sms/mms, fax och Internet och i alla typer av projekt där beställaren vill: Uppnå rätt resultat med tuffa förutsättningar Låsa upp interna konflikter som medför stiltje Få gjort mycket utan att behöva specificera alla detaljer på micro-nivån Få rätt saker gjorda utan att ta in dyr kompetens som tar fram detaljerade underlag Förändra riskspridningen Kraftigt sänka kostnaderna för beställaren
ATT NYTTJA POTENTIALEN FÖR ATT LÖSA BEHOVEN & UTMANINGARNA nyckeltal Dagens nivå vet man lite om så snabbt som möjligt tempo någon % per år tempo Mål nivå som de 10% bästa ligger på tid 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2020 2040
FÅ BUDGET I BALANS HUR LYCKAS MAN? Intäkter = skatt Första året Kostnader plus onödiga kostnader Det ekonomiska lagkravet för en kommun är att budgeten ska vara i balans.
BUDGET I BALANS - MEN PÅ ETT ANNAT SÄTT Intäkter = skatt Kapitalkostnad Onödiga = Värdeskapande kostnader för skattebetalarna Kostnader Första året Genom att byta den onödiga kostnaden mot kapitalkostnader hålls budgeten i balans. Kapitalkostnad är summan av räntekostnad och avskrivningskostnad!
BUDGET I BALANS OCH BÄTTRE EKONOMI Kostnader = Intäkter = kapitalkostnad skatt Kostnader = andra året energi Andra året sjunker kapitalkostnaden och besparingen blir mer värd. Kommunen börjar se vinsten! Därefter ökar vinsten för varje år (Kapitalkostnaden sjunker eftersom räntekostnaden sjunker när lånet amorteras)
BUDGETBILDEN ÖVER LIVSCYKELN 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 Mkr 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20-6,00 Besparing Räntekostnad Avskrivningskostnad Budgetförstärkning En budget över livscykeln för ett projekt som innehåller: 75 Mkr i investering 20 års avskrivningstid 5% kalkylränta 3 % nettoindexuppgång. Investeringen återbetalas sig på halva livscykeltiden och budgetförstärkningen är 100 Mkr under hela tiden. Budgeten är i balans redan första året vilket är ett lagkrav. Vinsterna är stora och fås så snart projektet startar.
AKTÖRER I ETT PROJEKT PROJEKT HUVUD LEVERANTÖR BESTÄLLARE UNDER- LEVERANTÖR UNDER- KONSULT KONSULT
DE FYRA FASERNA Fas 0 Projektuppstart: Handla först upp konsultstöd. Definiera funktioner, mål och krav i ett förfrågningsunderlag och handla upp en huvudleverantör. Förankra projektet intern och med politiker! Fas 1 Projektutveckling: Inventering av besparingspotential, åtgärder, kostnader, utbildningsbehov mm. Fas 2 Projektgenomförande: Arbeten enligt de i Fas 1 överenskomna rapporterna utförs. Fas 3 Projektuppföljning: Leverantören garanterar de överenskomna besparingarna och funktionerna under återbetalningstiden. Drift av verksamheten sköts av Beställaren eller Leverantören.
Processen i en funktionsupphandling Definiera funktionen som ska uppnås och vilka andra mål som finns Ta hjälp av/handla upp en konsult för att utveckla funktionerna, målen, verktygslådan och tidplanen erfarenhet är extremt viktigt Förankra projektet uppåt, nedåt och åt sidorna det är alltid informationsbrist eller prestige som fäller en affär Skriv annons, förfrågningsunderlag och avtalsmallar detta sätter ramarna för projektet Annonsera svara på alla frågor skriftligt, tänk på sekretessen Kvalificera oftast räcker 3-5 st anbudsgivare Anbudsöppning ha utvärderingsverktygen framme och avsätt tid Utvärdering gör en första utvärdering Förhandling dokumentera allt mycket noggrant, tänk på principerna Slututvärdering summera upphandlingen och skriv rent minnesanteckningar och skriv utlåtande Tilldelning skickas till alla även de som ej kvalificerat sig Avtal håll tummarna innan avtal kan tecknas efter 10 dagar
UPPHANDLINGAR I ETT PROJEKT Många beställare saknar tid, egna resurser och erfarenhet av att driva projekt. De väljer därför att ta stöd av en konsult som har erfarenhet och kunnande av funktionsprojekt. Ramavtal eller någon av upphandlingsformerna kan användas. Erfarenhet av LOU, ABT, ABFF, teknik, ekonomi, projektledning, funktionsprojekt bör väga tungt vid utvärderingen Beställaren tar sedan hjälp av den kontrakterade konsulten att genomföra en upphandling av den huvudleverantör som skall genomföra Fas 1, 2 och 3. Urvalsupphandling eller förhandlad upphandling är att föredra.
Att tänka på Målet med en upphandling är att få till ett bra avtal som reglerar den affär som skall genomföras. LOU är ett hjälpmedel för att nå målet inget hinder för att göra bra affärer. Läs lagtexten noggrant Ta hjälp vid behov Gör en realistisk upphandlingsplan med aktiviteter och dagar Valet av upphandlingsmodell görs utifrån den affär som ska göras inte tvärtom.
Att beakta för att komma i mål Likabehandlingsprincipen ge alla anbudsgivare samma förutsättningar Transperensprincipen skriv alla villkor och ramar så att anbudsgivaren vet vad som gäller. Detta inkluderar: Huvudavtalsmall Mall för Avtal om projektutveckling Mall för Avtal om projektgenomförande Mall för Avtal om projektuppföljning Andra jurisdiska upphandlingsregelverk som täcker upp alla faser Som man frågar får man svar! Tydlighet och klarhet ger bra anbud och bra projekt Fråga efter det ni vill ha svar på. Vill ni veta 60 nyckeltal per objekt så fråga efter det.
Tillsammans kan vi påverka ekonomin till det bättre och få en godare miljö! Kontaktperson Daniel Svensson, 042-44 44 022, daniel.svensson@wspgroup.se Mer att läsa www.epec.se Exempel på beställare som genomför projekt med WSP Strängnäs kommun, Bostads och Fastighets AB Östergötlands-, Kalmar- och Västerbottens landsting Lycksele, Landskrona, Båstad, Klippan, Halmstads, Piteå, Karlstads och Lunds kommun Lekebergsbostäder, Laxåhem, Norabostäder, Lidingöhem
OPS Upphandling av badanläggning
Tyresö kommun
Fakta Tyresö kommun 42 000 innevånare Hälften bor i småhus, hälften bor i lägenheter Medelålder 37 år 15 km sydost om Stockholm 15 minuter med bil 20 minuter med direktbuss från Gullmarsplan
Fakta Förutsättningar Befintlig badanläggning är byggd 1975 och den sjunker Stora investeringsbehov i kommunen som ger ökad upplåning Kommunen äger tomt som är planlagd för badanläggning. Tomten säljs till vinnande anbudsgivare. Möjlighet finns enligt detaljplan att kunna docka en evenemangshall till badanläggningen Evenemangshallen är dock inte en del av upphandlingen
Vad vill vi uppnå? Mål Utnyttja marknadens möjligheter och få till stånd en ny badanläggning genom extern finansiering och risktagande Vinnande anbudsgivare skall själv eller tillsammans med andra partners finansiera, bygga, äga, driva och underhålla badanläggningen och till kommunens verksamheter tillhandahålla tillgänglighet till badanläggning och simundervisning som uppgår till X antal timmar per år. För detta erlägger kommunen årligen X kr.
Vad vill vi uppnå? Mål I övriga delar är anbudsgivaren fri att utforma anläggningen på bästa möjliga affärsmässiga sätt. Möjlighet till äganderättsövergång efter avtalstidens slut (25+5)
Avtals- och upphandlingsform OPS genom konkurrenspräglad dialog Byggkoncession Intresseanmälan kommunen tillhanda 22 november 2007 Tilldelningsbeslut 28 oktober 2009
Grundkrav Krav enligt bilaga till beskrivande dokument Huvudbassäng 25 meter Omklädningsrum motsvarande minst dagens kapacitet Tränings- och tävlingskapacitet med tillhörande läktare Undervisningsbassäng Kontorsutrymme för föreningslivet Vattenrening och ventilation enligt gällande myndighetskrav
Resultat Avtalspart Macquarie Capital MC kommer att kontraktera 6 UE för genomförandet Koncessionsavtal 25+5 år Anläggningskostnad 155 000 000 kr (Eget kapital 20%) Årlig ersättning från kommunen 13 811 000 kr per år Prisnivån justeras med marknadens räntejusteringar
Varför? OPS - Varför gör vi på detta sätt? Vi är inte bra på att bygga simhallar? Upplåning Affärsrisken - alternativ till att bygga, äga, driva och underhålla Den privata marknaden är bättre än oss på att utforma badanläggningar på ett sätt som är optimalt för att under affärsmässiga former kunna erbjuda och bedriva dylik verksamhet
Möjligheter OPS Vilka är möjligheterna? Optimerad anläggning Minimerad risk Attraktivt för innevånarna Bättre ekonomi än om vi gör detta i egen regi?
Hinder och svårigheter Avser såväl OPS som konkurrenspräglad dialog Tidskrävande!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Likabehandling Riskfördelningen Brist på egen kompetens Obeprövad mark
Övrigt OPS Övriga synpunkter Marknaden upplevde detta som mycket positivt OPS är sannolikt lämpligt för dyra och/eller komplexa projekt som kräver specialkunskap och/eller mycket finansiering Viktigt att leverantör och UM tillsätter rätt kompetens och kapacitet
Frågor
Vad vi betalar för Tjänster och kapacitetstillgång Simundervisning Föreningsverksamhet Service för funktionshindrade
Förfrågningsunderlaget Dokument och innehåll Beskrivande dokument Bilaga till beskrivande dokument (Grundkrav) Tydliga grundkrav Tydlig utvärderingsmodell
Val av upphandlingsform LOU Vilken upphandlingsform skall vi använda? Förhandlad upphandling eller konkurrenspräglad dialog Fördelar och nackdelar Iakttagit de grundläggande principerna i LOU
Utvärderingskriterier Kvalitet och pris 210 poäng Anläggningens funktionalitet för tjänster till kommunen (30 p) Kvalitet och ändamålsenlighet på tjänster till kommunen (30 p) Extern gestaltning (30 p) Kommersiellt serviceutbud (30 p) Pris (90 p)
Processen Processens gång Annons Kvalificering Dialog Anbud Ev förhandling Utvärdering Tilldelningsbeslut och avtal
Bakgrund Externa utförare inom äldreomsorgen sen 1992 Driftentreprenader Stor upphandling 1997 (Grannskapsservice numera Carema) 25% av verksamheten över 100 mnkr per år Carema hade 24% och Attendo 1% Brännagården omsorgskooperativ Högarna
Objekten Äldreboenden Antal brukare Björkbacka 40 Brunkullan 18 Sjöängen 19 Rådmansgatan 34 Totalt 111
Objekten Hemtjänst Antal brukare (juni 2008) Lugnvik 65 Norr 63 Odensala 84 Hornsberg 54 Totalt 265
Politiska överväganden - Underlätta för mindre företag lokalt förankrade - Upphandlingsmetod pris / kvalitet
Förändringar mot nuvarande avtal Upphandlingsprocessen enkelt att lämna anbud Tydliga kvalitetskrav, krav som ställs följs upp, sanktioner Kombinatorisk upphandling Ändrad områdesindelning mer hemtjänst färre boenden Matdistribution gör kommunen Erbjuds köpa mat till säbo från kommunen Ssk i säbo, må-fredag Dsk hemtjänst må- fredag Kommunen tillhandahåller ssk, dsk kvällar, nätter och helger AT/SG säbo - kommunen tillhandahåller Erbjuda att köpa insatser från usk nattpatrull Ändrade vårdnivåer, ersättningsregler säbo Betalningsregler
Kombinatorisk upphandling Anbudsgivare kan lägga bud på samtliga delar, men ange - kapacitetstak. Småskaliga fördelar. Anbudsgivare får sätta en minsta volym. Stordriftsfördelar.
Kombinatorik Lämna bud på flera objekt och maximera Lämna bud på flera objekt och minimera Lämna bud på olika kombinationer Utnyttja synergimöjligheter Regler för att gynna mindre företag ( t ex singelbud måste lämnas) Två boendeobjekt enbart singelbud
Kombinationsbud - exempel Leverantör 1 Leverantör 1 Leverantör 2 Leverantör 2 Leverantör 3 Objekt Komb Singel Komb Singel Singel A 100 105 100 105 110 B 110 115 90 C 90 95 90 95 100 D 100 105 110 Summa 400 420 410
Kombinationsbud - exempel Leverantör 1 Leverantör 1 Leverantör 2 Leverantör 2 Leverantör 3 Obejkt Komb Singel Komb Singel Singel A 100 105 100 105 110 B 110 115 90 C 90 95 90 95 100 D 100 105 110 Summa 400 420 410 385
Kombinatorik krav på singelbuden Anbudsgivare Objekt 1 K 1 S 2 S A 100 120 90 B 110 140 C 90 130 85 D 100 150 Summa 400 465
Kombinatorik krav på singelbuden Anbudsgivare Max 5% Objekt 1 K 1 S 1 S 2 S A 100 120 105 90 B 110 140 115 C 90 130 94 85 D 100 150 105 Summa 400 395
Vinnande kombination Tkr per månad enkelbud Attendo Förenade Care AB Carema AB Struktur rutan Kombinations Objekt bud 45 1 Attendo 969 1 020 1 522 1 176 1 509 Kombinations Objekt bud 45 2 Attendo 938 988 964 1 062 1 385 Kombinations Objekt bud 45 3 Attendo 670 705 791 846 1 022 Enkelbud Objekt 4 Care AB 673 765 673 871 1 118 Kombinations Objekt Carema bud O 5 AB 1 232 1 351 1 419 1 294 1 214 Enkelbud Objekt 6 Carema AB 582 666 785 582 615 Kombinations Objekt Carema bud O 7 AB 602 738 797 632 658 Enkelbud Objekt 8 Struktur rutan 1 077 1 121 1 308 1 097 1 077 Summa 6 744 7 354 8 258 7 560 8 598 Diff procent 9% 22% 12% 27% Rabatt 5% 6 987 7 845 7 182 8 168 Diff per månad 243 1 101 438 1 424 Diff per år 2 910 13 210 5 258 17 092 Sju år 20 370 92 468 36 805 119 647
Kombinatorisk upphandling Den totala upphandlingskostnaden för de åtta objekten blev ca 1,5 miljoner kronor lägre per år jämfört med summan av de lägsta enkelbuden. Metodvalet har gett 6 miljoner kr i lägre kostnader under den fyraåriga avtalstiden. Obs dock - kalkylresultat utifrån ett teoretiskt resonemang.
Nackdelar? Pedagogisk utmaning internt och mot anbudsgivare Behov av stöd för -att sätta villkor -utvärdering Kostnaden
SLs arbete med incitament i trafikavtalen Upphandling24s konferens 4 november 2009, Helene Molander
AB Storstockholms Lokaltrafik SL har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik Själva trafiken med kringtjänster upphandlas i konkurrens Flera trafikslag: tunnelbana, lokalbana (inkl. snart Spårväg City), pendeltåg och buss 1 trafikavtal per trafikeringsområde
Citat från SOU 2009:39 ( En ny kollektivtrafiklag ) Den monopolliknande roll trafikhuvudmännen har, de detaljerade avtalen med kollektivtrafikföretagen och avsaknaden av relevanta incitament och drivkrafter i avtalen hindrar kollektivtrafikföretagens kreativitet. Företagen blir passiva i sin roll och liknar i stor utsträckning ett bemanningsföretag.
Målstyrningsmodell
SLs övergripande mål per perspektiv Ägare Kund Leverantör Ekonomi i balans Fler och mer nöjda kunder Affärsmässig upphandling & avtalsuppföljning Samhälle Gemensamt arbetssätt Medarbetare Hållbar utveckling av regionen Intern effektivitet och ständiga förbättringar Motiverade och kompetenta medarbetare
Vad vill SL uppnå? (styrtal) Kund Övergripande mål Fler och mer nöjda kunder Styrmått och styrtal 2010 2011 2012 2013 2014 Nöjda kunder 75% 75% 76% 78% 80% Resenärer per vardag (tusental) 722 733 744 755 767 Andel kunder i tid 89% 90% 91% 93% 95% Leverantör Övergripande mål Affärsmässig upphandling och avtalsuppföljning Styrmått och styrtal 2010 2011 2012 2013 2014 Affärsmässighetsindex 66 68 71 73 75 Medarbetare Övergripande mål Motiverade och kompetenta medarbetare Styrmått och styrtal 2010 2011 2012 2013 2014 MPI 71 72 73 74 75
Hur kan målen uppnås? Via marknadsundersökningar känner vi till följande framgångsfaktorer: Kundanpassat trafikutbud Lättillgänglig och tillförlitlig trafikinformation inkl. störningsinformation God tidhållning (upplevd) Kundnära service (trevlig & påläst trafikpersonal) Attraktiva och trygga kundmiljöer (rent, ej trängsel) Tillgänglighet för funktionshindrade Aktiv marknadskommunikation
Utvecklingen av SL trafikavtal Från detaljkrav till funktionsupphandlingar Ett paradigmskifte eftersträvas Samverkan/partnerskap Dela på vinsten vid besparingar!? Större del rörlig ersättning/ bättre sanktionsmöjligheter Morötter : förlängningsoptioner, bonus, etc. Piskor : viten, hävningsmöjligheter, etc.
Praktiskt exempel från SLs verksamhet Kvalitet Bonus Kvalitetsnivå som krävs för att inga viten ska utgå Viten Certifiering (ISO 9001 och 14001) Tid
Praktiskt exempel, forts. 25 MSEK 0-25 -50-75 Försäljning Resande Sammanf at t ande bet yg Tidhållning St örningsinf ormat ion Kundservice St ädning f ordon St ädning st at ion Provision Bonus Viten Överblick av den rörliga ersättningen styrd av NKI samt intäkter
Incitament v. utvecklingen av kollektivtrafikens marknadsandel (vad man bör tänka på) Svårt med rent tjänstekoncessionsupplägg SL styr inte över biljettpriserna Om resandet ökar/minskar, vad beror på trafikutövarens insatser och vad beror på andra faktorer? Demografiska förändringar Förändrat trafikutbud på andra linjer Trängselskatter Bensinpriset Är mer skräddarsydda marknadsundersökningar lösningen?
Erfarenheter så här långt SLs inställning Marknadens inställning Frågor!? Mer information om SL finns på www.sl.se Tack för visat intresse!
ä ä ä ä ä ö ä ö ä ä
ä ä ä ö
ä ä ö ä ö
ö ö ö ö ö ö å ä
é ä ö å
ö ä ö ä å
Innovationsupphandling - att köpa något som inte finns? Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd Offentlig Upphandling för Innovation Vinnova
Vilken roll har du? Ett offer för omständigheter eller en aktiv projektledare? 2009-11-05 95 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Om VINNOVA Sveriges forsknings- och innovationsmyndighet Bildades 1 januari 2001 Myndighet under Näringsdepartementet Generaldirektör: Charlotte Brogren Cirka 2 miljarder kronor i budget (som dubbleras genom medfinansiering) VINNOVAs FoU-anslag 2009 motsvarar cirka 6,5 procent av statens FoU-finansiering Cirka 200 anställda Kontor i Stockholm och Bryssel 2009-11-05 96 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Innovationer Forskning: Omvandlar pengar till kunskap och kompetens. Innovationer: Omvandlar kunskap och kompetens till pengar. 2009-11-05 97 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Vad är innovation? Forskning Nyfikenhetsdriven Tillämpad Utveckling Innovation När det når en marknad 2009-11-05 98 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Upphandling - en felande länk i innovationssystemet Utbud Innovation no man s land death valley Behov 2009-11-05 99 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
En bättre balans - systemtänkande Utbudsdriven eller Behovsdriven Skillnad? Båda behövs! 2009-11-05 100 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Behovsdriven innovation Inte efterfrågedriven! Vems behov? Marknadens behov vilken marknad? Behövs dialog marknadskunskap Kunskap om användarens behov Kunskap om möjligheter Koppla samman behov med tillgänglighet och möjlighet ELLEMTEL, ASEA- Vattenfall/SJ OPP/PPP 2009-11-05 101 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Förutsättningar Statsmakterna har tillgång till vissa verktyg: Lagstiftning Standardisering Märkningsinstrument Utbildning Offentlig upphandling 2009-11-05 102 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Exempel på verktygsmix Offentlig upphandling kan nyttja lagstiftning standarder certifiering märkning etc. genom att referera till dem När de etablerats, kan de omvärderas! 2009-11-05 103 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Offentlig upphandling Definitivt behovsdrivet! Verksamhetsutveckling Dock bara en del av behovet samhällets Men kan fungera som katalysator och vägvisare legitimitet Kan skapa kritisk massa Decentraliserat och helt utan samordning Borde kunna ta risker men skattepengar!!! 2009-11-05 104 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Detta gör Vinnova Ett system Kartläggning Internationellt utbyte Metodstöd Dialog Pilotprogram Finansiering 2009-11-05 105 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Målet med innovationsupphandling Anbud till upphandlande myndigheter erbjuder innovativa lösningsförslag i väsentligt större omfattning än idag 2009-11-05 106 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Effekter 2009-11-05 107 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
de representerar fler än tre olika policyområden! Ickedärförty 2009-11-05 108 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
är det nödvändigt Att förena dessa olika mål! 2009-11-05 109 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Intressekonflikt 2009-11-05 110 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Upphandlingsstrategi och organisering Möjlighet för innovation?? Nej Ja 2009-11-05 111 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Metoder Offentlig Upphandling för Innovation Innovationsfrämjande Uppmuntrar till innovativa förslag Kan hantera idéer/initiativ från anbudsgivare/innovatörer efterfrågade eller inte efterfrågade Offentlig upphandling av innovationer (radikal) Kräver Innovativ offentlig upphandling = kompetens! 2009-11-05 112 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Exempel - olika kravnivåer Effektmålskrav Prestandakrav Funktionskrav Detaljerade krav Men också ökad risk! 2009-11-05 113 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
The Öresund Bridge A Pre-PPP (Design & Build) Restricted Procedure (Works Directive 93/37) Management by Defined Objectives Clear evaluation criteria Incentives Creative problem resolution Risk and responsibility allocation Tailor-made contract Very co-operative spirit 2009-11-05 114 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Pre-commercial procurement Public sector needs as a driver of innovation OMC-NET workshop on technology procurement Stockholm, Sweden 18th of June Ulf Dahlsten, Director European Commission, DG INFSO ulf.dahlsten@ec.europa.eu
Leveraging procurement power Phase 0 Research Phase 1 Solution proposal Phase 2 Prototype Phase 3 Pre-commercial product/service Phase 4 Commercial product/service Pre-commercial Procurement Innovative Procurement Procurement of R&D Services - Exception to procurement rules Procurement rules 2009-11-05 116 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
LOU (2007:1091) Undantag från lagens tillämpningsområde Särskilda undantag (6 ) Denna lag gäller inte för kontrakt som avser 6. forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i den egna verksamheten och betalas av myndigheten Kommentar: samarbeten eller gemensam finansiering faller utanför 2009-11-05 117 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Processflöde för offentlig innovationsupphandling 1. Behovsanalys 2. Marknadsundersökning och analys 3. Kan behovet uppfyllas utan offentlig intervention? Ja= innovativ offentlig upphandling Nej = offentlig upphandling av innovationer och/eller forskningsstöd 2009-11-05 118 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Proposed framework DG INFSO Pre-commercial Procurement Innovative Procurement Phase 0 Research Phase 1 Solution proposal Supplier A Phase 2 Prototype Phase 3 Pre-commercial product/service Phase 4 Commercial product/service Supplier B Supplier C Supplier D Supplier E Tendering (GPA not applicable) Supplier C Supplier D Supplier E Supplier C Supplier E Supplier A,B,C,D,E or X Tendering (GPA applicable) 2009-11-05 119 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Behov Innovationskompetens för att utveckla och värdera specifikationer och förslag Upphandlingskompetens för att utveckla metoder och affärskompetens» I samverkan Ett system för att sprida dessa erfarenheter Medfinansiering dyrare investering, men billigare i längden (LCC/TCO) Riskhanteringspengar och -system Utvecklingspengar för innovationsfrämjande offentliga upphandlingar Eventuellt helt nya områden områden med potential (LMI) 2009-11-05 120 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Vad är OUI? Behovsanalys Artikulerade behov Underliggande behov Etablera användargrupper Marknadsanalys Forskningsinventering Strategiskt beslut Förfrågningsunderlag, inkl. specifikation, avtal, etc. KPI/NTI för utvärdering och uppföljning Lärande, erfarenheter, förbättringar 2009-11-05 121 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Offentlig upphandling av Innovationer Nyckeltalsindikatorer intelligent upphandling Förkommersiell upphandling (Pre- Commercial Procurement) Innovationsutlysningar 2009-11-05 122 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Intelligent offentlig upphandling Normalt; öppet eller selektivt förfarande Förhandlat förfarande Competitive dialogue ( konkurrenspräglad dialog ) Designtävling Pre-commercial public procurement, PCP Ramavtal Standarder Specificationsnivå Effektmål Prestanda Funktion Detaljerat Forward commitment Incitamentsavtal, value engineerin g, etc. 2009-11-05 123 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Pilotprogram
Pilotprogram Målet är att belysa olika förutsättningar för några situationer där offentlig upphandling används för att främja innovationer. Erfarenheterna ska efter analys ligga till grund för beslut om framtida initiativ och handlingsplaner. Kanske utlysningsmodell. 2009-11-05 125 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Hinder för innovativ offentlig upphandling skall lösas/utredas Riskfördelning upphandlande/leverantör (upphandlings-/affärsmodeller, kontrakt, IPR etc.) Hur behålla effektivitetsvinster i myndigheten? Hur bäst utnyttja småföretags potential för innovation och jobbskapande? Innovationshöjd validering Statsstöd vad är tillåtet och inte? Regelverket och innovation inkl. underlag till EU:s diskussioner Men framför allt hur gör man? Vad behöver göras? 2009-11-05 126 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Cato d.ä. Och för övrigt anser jag 2009-11-05 127 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Syftet med offentlig upphandling 2009-11-05 128 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd
Cato d.ä. att vi behöver ett system och policy 2009-11-05 129 Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd