Lokal anvisning 2010-09-01



Relevanta dokument
Lokal anvisning

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Innehåll: Inledning sid 1

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

VRE - hygienrekommendationer

Multiresistenta bakterier

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

MRSA vårdhygieniska aspekter

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

MRSA Handlingsplan för Meticillinresistenta Stafylococcus aureus

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Clostridium Difficile

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

MRSA. Information till patienter och närstående

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Mässling - hygienrekommendationer

MRSA. Information till patienter och närstående

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Multiresistenta bakterier

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA i Östergötland 2018

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Vårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA)

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

VRI Vårdrelaterade infektioner

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Virusorsakad gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Transkript:

1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare. MRSA, meticillinresistenta Staphylococcus aureus har utvecklat resistens (motståndskraft) mot betalaktamantibiotika som vanligen används mot infektioner med gula stafylokocker och innebär sålunda konsekvenser för behandling och infektionsprofylax. MRSA omfattas av Smittskyddslagen. Det är mycket viktigt att sjukvården känner till om en patient bär på MRSA så att adekvat antibiotikabehandling kan ges vid en infektion. En patient som är MRSAbärare skall uppge detta i samband med vårdkontakter men kan i samhället leva som vanligt. Genom att förhindra smittspridning av MRSA kan vi behålla vårt hittills gynnsammare läge där vår empiriska antibiotikabehandling mot stafylokockinfektioner fortfarande är verksam. En ökad förekomst av MRSA innebär att mindre optimala antibiotika måste väljas som t.ex. är dyrare, har mer biverkningar, sämre effekt och större ekologisk påverkan. Då den vanligaste smittvägen av MRSA inom vården är via personalens händer kan vi förhindra en stor del av smittspridningen genom att strikt tillämpa basala hygienrutiner. Ytterligare faktorer som gynnar smittspridningen i vården är överbeläggningar, undermålig städning, hög användning av antibiotika, immunnedsatta patienter och sen upptäckt. Det är betydligt enklare att förebygga att MRSA får fäste på våra sjukhus än att försöka bli av med den när den väl etablerat sig i vårdmiljön (blivit endemisk) och det har visat sig kostnadseffektivt att bekämpa smittspridningen av MRSA.

2(6) MRSA-odlingar/undersökningar MRSA-undersökning görs på grund av screening, smittspårning eller kontroll av känd MRSA-bärare. Om patienten står på antibiotika skall proverna tas om, tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabehandling. MRSA-screening MRSA-screening görs tillsammans med screening för VRE och ESBL. Se lokal anvisning Screening avseende multiresistenta bakterier (MRB). Smittspårning Smittspårning utförs kring ett känt fall (känd MRSA-bärare) för att klarlägga smittväg och förhindra vidare smittspridning. Behandlande infektionsläkare (MRSA-PAL) är enligt Smittskyddslagen skyldig att smittspåra. Smittspårning inom vården görs på initiativ från Vårdhygien. Kontroll av känd MRSA-bärare Känd MRSA-bärare skall kontrolleras med MRSA-prover i samband med inläggning på sjukhus, inför operation, dialys, större/återkommande poliklinisk behandling (t.ex. sårvård, cytostatikabehandling, inskrivning för dagvård). Dessutom görs kontroller på Infektionskliniken för uppföljning av MRSA-bärarskapet årligen eller enligt MRSA- PAL:ens bedömning. Personal Se särskild lokal anvisning Screening av personal avseende MRSA.

3(6) Handläggning av nyupptäckta MRSA-bärare OBS! Patient med misstänkt eller konstaterad MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling eller undersökning. Ansvarig avdelningsläkare skall omgående: kontakta infektionsläkare för bedömning och ställningstagande till smittrisk, behov och möjligheter till smittisolering och var fortsatt vård lämpligast sker, på dagtid tas kontakt via infektionskonsulttelefonen och på jourtid söks infektionsbakjouren via växeln skriva remiss till Infektionsmottagningen för uppföljning av patienten avseende MRSA-bärarskapet I första hand vårdas patienten på hemmakliniken. Har patienten flera riskfaktorer såsom utbrett eksem, sår och flera infarter är smittrisken högre och rum kan då eventuellt behövas lånas på Infektionskliniken för smittisolering tills situationen är kartlagd och under kontroll. Vidare gäller följande: patienten skall isoleras på enkelrum med stängd dörr samt egen toalett/dusch Informera all berörd personal patienter som vårdats på samma rum som indexpatienten betraktas som möjligt smittade och skall inte flyttas till rum med andra patienter. om en patient som vårdats på samma rum som en MRSA-bärare måste flyttas till annan avdelning meddelas mottagande enhet att MRSA har påträffats på avdelningen. Överflyttad patient vårdas på enkelrum med stängd dörr och egen toalett/dusch tills samtliga patientens MRSA-undersökningar besvarats Poliklinisk eller utskriven patient Om MRSA påträffas hos poliklinisk eller utskriven patient skall denne snarast remitteras till Infektionsmottagningen för bedömning och uppföljning av patientens MRSA-bärarskap. Märkning av journal Alla MRSA-bärares aktuella journaler skall omgående märkas avseende MRSA. Se lokal anvisning Smittmärkning av journal i Melior. Smittspårning Det är Vårdhygien som initierar smittspårning runt patienten i vården.

4(6) Handläggning av kända MRSA-bärare OBS! Patient med misstänkt eller konstaterad MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling eller undersökning. Med MRSA-bärare avses en person som någon gång varit positiv för MRSA, även om negativa prover finns. Polikliniskt besök på sjukhus Kontakt tas med behandlande infektionsläkaresom ansvarar för planeringen, bedömer smittsamhetsgrad och avgör var polikliniskt besök kan ske. Sker besöket på behandlande enhet så gäller samma rutiner som för övriga patienter. Inläggning på sjukhus Meddela alltid Vårdhygien när känd MRSA-bärare läggs in. Infektionsläkare ska alltid kontaktas för bedömning och ställningstagande till smittrisk, behov och möjligheter till smittisolering och var fortsatt vård lämpligast sker, på dagtid tas kontakt via infektionskonsulttelefonen och på jourtid söks infektionsbakjouren via växeln. I första hand vårdas patienten på hemmakliniken. Har patienten flera riskfaktorer såsom utbrett eksem, sår och flera infarter är smittrisken högre och rum kan eventuellt lånas på Infektionskliniken för smittisolering.

5(6) Vårdrutiner vid MRSA Personal med hudlesioner (t ex sår, psoriasis, eksem) skall inte vårda MRSApatienter! Följande vårdrutiner gäller: patienten vårdas på enkelrum med stängd dörr samt egen toalett och dusch renbädda sängen dagligen begränsa antalet personal runt patienten begränsa mängden engångsmaterial som förvaras på rummet daglig städning av vårdrum, toalett och golv utförs av vårdpersonal. OBS! Informera städpersonal att städning utförs av vårdpersonalen patientnära ytor, t ex sängbord och telefon, avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt eller Virkon 1 % toalett: torka toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt eller Virkon 1 % golv städas med rengöringsmedel Disk Disk diskas i avdelningens diskmaskin. Tvätt och avfall förslut avfallspåsen på rummet, hanteras som vanligt avfall smutstvätt hanteras som vanlig tvätt, tag med tvättsäcksställ in på rummet Undersökning/behandling/operation inom sjukhus mottagande enhet skall alltid informeras om att patienten har konstaterad eller misstänkt MRSA inför transport se till att alla sår och infarter är ordentligt täckta så att ingen risk finns för läckage byt eller töm eventuella urin-, dränage- och sondpåsar efter operation skall patienten vårdas på enkelrum på UVA eller IVA Utstädning desinfektera säng, madrass, sängbord, rullstol etc med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt eller Virkon 1% golv städas med rengöringsmedel toalett: torka toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt, golv torkas med Virkon 1% kuddar skickas på tvätt Besökare Vårdpersonalen informerar besökare som deltar i den patientnära vården om basala hygienrutiner. Möjlighet till handdesinfektion skall finnas.

6(6) Överflyttning till annan vårdavdelning Det skall klart framgå, i alla vårdhandlingar som följer patienten att patienten är MRSA-bärare. Utskrivning till hemmet/särskilt boende Utskrivning till hemmet är att föredra ur smittspridningssynpunkt. I epikrisen skall klart framgå att patienten är MRSA-bärare, liksom vem/vilka inom primärvård och kommun som informerats. Planering inför hemgång görs alltid i samråd med hygiensjuksköterskan för kommunal vård och omsorg. Korttidsboende är inte aktuellt pga hög genomströmning av vårdtagare. Utskrivningsodlingar Vårdhygien avgör om det är aktuellt med utskrivningsodlingar.