Långvarig smärta 100903 OLM 1



Relevanta dokument
Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Information om långvarig smärta

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Effektiv behandling av smärta

Hur förklarar man störd central

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Långvarig smärta Information till dig som närstående

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

När det gör ont innehåll

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2


Den vidunderliga smärtan

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Behandling av långvarig smärta

Smärta och smärtskattning

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Vad säger vi idag? Smärtans komplexitet. Det onda börjar gå mig på nerverna. Psykologiska aspekter på långvarig smärta

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Smärta. Palliativa rådet

Bättre hälsa: antagande

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Vad är psykisk ohälsa?

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Fysioterapeut/sjukgymnast

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Akut och långvarig smärta (EB)

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Rehabiliteringsgarantin

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Smärta och obehag. pkc.sll.se


Smärtläkemedel gamla och nya

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärta palliativa aspekter

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

God palliativ vård state of the art

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta vid cancersjukdom och behandling

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

TENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Akut och långvarig smärta (JA)

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Motivation till förändring

Smärtlindring vid amputation. Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Nacksmärta efter olycka

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?


Transkript:

Långvarig smärta 100903 OLM 1

Långvarig smärta långvarig smärta/värk är en mycket vanlig orsak till att söka sjukvård och andelen patienter verkar till att öka. mellan 40-60% av befolkningen beräknas ha besvär då och då och cirka 5% uppges ha ett stort vårdbehov. smärta föder smärta och om smärtsignalerna fortsätter under en längre tid förändras nervsystemet genom att bli mer känsligt (sensitiseras) och långvarig smärta kan uppstå (Gerdle, 2006). 100903 OLM 2

Långvarig smärta smärta vållar oftast ett stort personligt lidande och ger upphov till stora samhällsproblem på grund av de socioekonomiska konsekvenserna i form av sjukskrivning och förtidspension. 100903 OLM 3

Behandling SBUs rapport (nr 177;2006) visar på att breda och samordnade program där psykologiska och pedagogiska metoder kombineras med fysisk aktivitet är att rekommendera som behandling (Gerdle, 2006) 100903 OLM 4

Definition enl IASP smärta är en obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse, som vi förknippar med vävnadsskada, hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan (1979) betyder att smärta kan förekomma utan vävnadsskada IASP = internationell association for the study of pain 100903 OLM 5

Smärta = smärta är en subjektiv upplevelse! är vad patienten säger att det är hur ont en patient har kan aldrig ifrågasättas, men orsakerna till smärtan måste analyseras och kan diskuteras och åtminstone konsekvenserna av smärtan kan påverkas 100903 OLM 6

Långvarig smärta hos minst 1/3 av befolkningen ser ungefär likadant ut i världen (i-land) 50% av alla 80-åringar har led- och ryggvärk ca 1/3 har ont i nacke/skuldra ca 1/3 har ont i ländrygg 100903 OLM 7

Smärtanalys klinisk undersökning, ev även röntgen/provtagning besvara frågor: Var man har ont, Hur länge man haft ont, Hur smärtan började intensitet lokalisation - karaktär om man haft liknande smärtor tidigare om smärtan ökat eller minskat sedan debuten om smärtan stör eller hindrar nattsömnen 100903 OLM 8

Smärtteckning smärtteckning 100903 OLM 9

Smärtutryck det gör ont det värker det svider det gnager det bränner det sticker det molvärker det trycker Det Känns Obehagligt! det maler det skär som knivar det känns som elektrisk stöt det spänner det känns som kramp det kryper som myror 100903 OLM 10

Smärta Från patientbroschyren 100903 om Kroppen & Smärtan, producerad OLM och utgiven av Roche-produkter AB. Författare 11 och illustratör: Dr Ingemar Söderlund.

Indelning av smärta Akut smärta Postoperativ smärta Cancerrelaterad smärta Långvarig icke malign smärta 100903 OLM 12

Smärttyper 1 (2) nociceptiv: vävnadsskada, trauma, inflammation nerv/neuropatisk/neurogen perifer (neuropathi,neurit) och/eller central (MS, stroke) * WAD kan vara blandning 100903 OLM 13

Smärttyper 2 (2) okänd oförklarlig fibromyalgi, huvud/nacksmärta psykogen orsakad av psykisk sjukdom 100903 OLM 14

Smärta - akut den akuta smärtan signalerar att något är fel och behövs för vår överlevnad oftast tillfällig ofta i samband med vävnadsskada av något slag lever oftast inte länge utan nociceptorer 100903 OLM 15

Smärta cancer ofta det första symptomet vid cancer många har fortfarande otillräcklig smärtlindring och kan bero på: dålig smärtanalys göras regelbundet vet inte om att det är även nervsmärta ger för lite opioider 100903 OLM 16

Refererad smärta ex ont vä arm vid hjärtinfarkt eller ont i ländryggen vid menssmärta när smärtsignalerna når ryggmärgen och sedan leds uppåt kan inte hjärnan urskilja var de kommer ifrån smärtan lokaliseras till ett annat ställe 100903 OLM 17

Visceral smärta en form av nociceptiv smärta framför allt från inre organ 100903 OLM 18

Smärta äldre Behandla grundsjukdom optimalt 50% av alla 80-åringar har led och ryggsmärta ö 70% i geriatrisk vård har daglig smärta (KB) Fysisk aktivitet och psykosocial miljö förebygger Använd TENS sjg - Om läkemedel, ge var 6:e tim och Utvärdera!! Välj prep med så låg riskprofil som möjligt Om inte kan tala ge akt på kroppsuttryck Läkemedelsbasen ska vara paracetamol 100903 OLM 19

Nervfibrer Nociceptor: vävnadsskademottagare hårstrå delat 70 ggr inåtledande nervtrådar finns i det mesta av kroppens vävnad dock mindre i antal i hjärna, lever, njure A-delta fibrer snabbast (akut) Reflexen! C-fibrer lite långsammare (diffusa, bultande) A-beta fibrer (bla tryck, beröring) 100903 OLM 20

Smärtvägen Bild ur boken grundläggande akupunktur 100903 OLM 21

gubben från smärtrehab, Lund 100903 OLM 22

Bilder från Norrbottens landsting, Primärvård 100903 OLM 23

100903 OLM 24

100903 OLM 25

100903 OLM 26

Grinden/Gate kontroll Kontroll av vilka impulser som ska nå medvetandet I ryggmärgen är det trångt eftersom alla impulser vill föras vidare till hjärnan Om ytterligare impulser tillkommer - når alla inte upp Tryck beröring värme vibration TENS(Hi) massage värme/kyla akupunktur m.m. Natt: smärtimpulser når alla fram till hjärnan pga av mindre konkurrens smärta kyla beröring värme vibration 100903 OLM 27

När smärthämningen är störd smärtan sprider sig lättriggad uthållighet nedsatt kan bli svag i händer/armar TENS hjälper ofta inte, ej heller akupunktur eller perifert verkande läkemedel svullnadskänsla, stelhet, köld/värmekänslig ingen nervskademisstanke 100903 OLM 28

Onda smärtcirklar dålig blodcirkulation smärta muskelspänning 100903 OLM 29

Emotionella aspekter Lidande Oro/rädsla Ångest Nedstämdhet/ depressivitet Aggressivitet/ilska 100903 OLM 30

Motoriska aspekter Avlastar smärtande struktur Ökad muskelspänning Försämrad koordination Nedsatt styrka 100903 OLM 31

Kognitiva aspekter Minne Koncentr.förmåga Inlärningsförmåga Simultankapacitet Förmåga att planera och samordna 100903 OLM 32

Långvarig smärta kan ta flera år att utveckla (fibromyalgi, nack-och skuldersmärta, nackskador) lär patienten: smärtmekanismerna hantera smärtan daglig avspänning o aktivitet förändra tankar, beteende o livsstil 100903 OLM 33

Långvarig smärta när smärtan kvarstår efter förväntad läkningstid (3-6 mån) undvik ordet kronisk kan oftast lindras förändringar sker i nervsystemet som blir överretbart (sensitiserat) 100903 OLM 34

Långvarig smärta smärtan sitter i huvudet genom: * känsla och känslor *måste nå medvetandet (hjärnbarken) för att kunna kännas/uppleva 100903 OLM 35

100903 OLM 36

Långvarig smärta förändringar kan uppstå i den centrala smärtregleringen som innebär störningar i smärtsignalerna i ryggmärg och hjärnan. smärtsignalen gör ingen nytta längre 100903 OLM 37

Långvarig smärta 3 6 månader eller efter förväntad läkning undvik ordet kronisk vanlig orsak till kontakt med vårdcentralen mest från muskler/skelett 100903 OLM 38

Långvarig smärta Att ha långvarig smärta innebär oftast - ett stort personligt lidande - försämrad ekonomi (inkl pension) - försämrade familjerelationer 100903 OLM 39

Långvarig smärta Tung belastning för sjukvården (både fysiskt och psykiskt) Stora kostnader för samhället 85,5 milliarder (förtidspension+frånvaro) pain in Europé 2002-2003 100903 OLM 40

Långvarig smärta exempel på diagnoser Fibromyalgi Ryggsmärta Nacke och skuldra Diskbråck Nackskada (whiplash) 100903 OLM 41

Långvarigt smärtsyndrom leder till att individens coping mekanismer inte förslår smärtans konsekvenser dominerar livets alla delar och styr livsföringen överdrivet smärtbeteende undvikande av aktivitet, brist på motivation 100903 OLM 42

Smärtökning oro, ängslan, stress spänning, sömnbrist/störning tid neg erfarenheter trött, nedstämd, depression inaktivitet, överaktivitet sensitisering svag smärtbroms 100903 OLM 43

Smärtminskning information, kunskap, kontroll lugn, ro, avspänning tidigare pos erfarenheter utsövdhet balanserad aktivitet god mental balans, förändrad livsstil medicinering, fysikaliska och/eller mentala metoder 100903 OLM 44

Psykologiska riskfaktorer Undvikande, ex rädd för att röra sig Känslor rädsla för smärta, stress, förlust av kontroll Beteenden överdriven vila, undviker mycket i vardagen, missbruk?, sover sämre Familj överbeskyddande, stödjande, bestraffande Arbete tror arbete är skadligt, vantrivs, negativa erfarenheter av chef Kompensation dålig handläggning, negativa erfarenheter av arbetet Diagnos och behandling olika diagnoser, ingen förklaring, sjukvårdskonsumtion(söker på många olika ställen), väntar på lösningen 100903 OLM 45

Smärtbeteenden Verbala klagomål om smärta o lidande Kroppsspråk o gester (haltar, grimaserar, masserar ett område) Vilar Använder medicin, söker vård, hjälp 100903 OLM 46

Smärta - äldre Ökar med ålder (sjukdomar ökar + naturligt åldrande) Kognitiva störningar kan göra det svårt att se smärtan Ska betraktas som personer med nedsatt njurfunktion Känsliga för biverkningar, spec kognitiva (förvirrade), svårt med koordinationen, motoriken, frakturrisk, blödningar Hög ålder (mindre marginaler) ateroskleros dehydrering hypovolemi trauma operation hjärtsvikt infektion utvecklar lättare konfusion 100903 OLM 47

Loesers modell smärtans aspekter nociception smärta lidande smärtbeteende 100903 OLM 48

Behandling smärta om smärtan är ett problem som inte går att lösa hur ska man förhålla sig till smärtan? 100903 OLM 49

Behandling smärta Lyssna, stödja och informera KBT/ACT gå från problemfokusering (lösa problemet=smärtan) till känslofokusering konsekvenserna av smärtan ses inte som ett problem enbart smärtan ses som ett problem (ändra på uppfattning, hantera känslor) till problemfokusering av konsekvenserna Vad är problemet? Smärtan eller smärtans konsekvenser? 100903 OLM 50

KBT förstärka friskbeteenden förändra problembeteenden öka pat möjlighet att hantera smärtupplevelsen avslappning suggestioner mental ersättning (bilder, meningar m.m) 100903 OLM 51

ACT Acceptans betyder att möta verkligheten som den är inte som man vill att den ska vara betyder inte att resignera eller att smärta är en positiv upplevelse ej heller att inte kontrollera det som går eller att lindra det som går 100903 OLM 52

Psykologiska aspekter Fly Kämpa rädsla ilska undvika konfrontera underaktivering överaktivering katastroftankar förnekande Båda leder till försämring 100903 OLM 53

Behandling av långvarig smärta Information Farmakologisk behandling Icke farmakologisk behandling sjukgymnastik basal kroppskännedom TENS värme/kyla varmvattenbassäng akupunktur avspänning mental träning massage KBT/ACT musik dans motion skratt, humor 100903 OLM 54

Smärta Vad kan sjuksköterskan göra? 100903 OLM 55

Sjuksköterskan fråga har du ont (eller värk) någonstans vid ankomst? fråga anhöriga eller vårdare/personlig ass följa upp läkemedelsbehandling påpeka om något inte är bra * TENS * akupunktur * massage * avspänning * musik * aktivitet/vila hjälpmedel värmebeh/kyla * psykologiska metoder (KBT/ACT) 100903 OLM 56

100903 OLM 57

TENS = Transkutan Elektrisk NervStimulering HI högfrekvent 80 Hz aktiverar A-beta fibrer LO lågfrekvent 2 Hz aktiverar A-alfa fibrer 100903 OLM 58

TENS Behandlingsindikatorer all sorts smärta (akut, långvarig) och nociceptiva och neurogena sårläkning illamående spasticitet 100903 OLM 59

TENS - kontraindikationer pacemaker (samråd med pacemakerenheten) 1:a trimestern torterade pat, rädda, ovilliga halsens framsida, ej sätta framför örat skadat lymfsystem insulinpump el. dylikt 100903 OLM 60

Farmakologisk behandling enligt Skånelistan 2010: Långvarig nociceptiv smärta (inkl. artros och RA) Paracetamol Panodil/Alvedon Cox-hämmare Ibumetin (NSAID) Naproxen Svaga opioider Tramadol Tramadol Retard Starka opioider Dolcontin Injektion i led Lederspan Injektion vid led Depo-Medrol Gikt Allopurinol Neuropatisk smärta Tryptizol Gabapentin 100903 OLM 61

Långvarig smärta smärta finns i all verksamhet inom vården total smärtfrihet kan sällan uppnås! utbildning måste ske hela tiden smärtombud olika policydokumnet (smärtbeh, SBU mm) PV är basen sedan smärtenheterrehabenheter odyl 100903 OLM 62

Behandling Förståelse och Acceptans Förklaring Olika aspekter, olika experter, team Konsensus Struktur Konkreta tips Stöd 100903 OLM 63

Länkar www.1177.se eller www.vårdhandboken.se www.cefar.se www.vardalinstitutet.net www.omv.lu.se/painnet www.sbu.se www.iasp-pain.org www.svensktsmartforum.se www.lakemedelsverket.se/lakemedelsboken www.less-pain.com (Mölnlycke) www.ontikroppen.se (Pfizer) 100903 OLM 64