Väg 21 Kristianstad-Hässleholm

SAMRÅDSHANDLING Väg 21 Kristianstad-Hässleholm Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad Kristianstads och Hässleholms kommuner, Skåne Län Beslutsunderlag för val om viltpassage över eller under väg 21 vid Ekeberg, 2016-03-21 Projektnummer: 138598

Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7, Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Väg 21 Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad. Beslutsunderlag för val om viltpassage över eller under väg 21 vid Ekeberg Författare: Structor Mark Malmö AB Dokumentdatum: 2016-03-21 Ärendenummer: TRV 2014/35136 Projektnummer: 138598 Version: 1.1 Kontaktperson: Eva Kühl, Trafikverket Foto och illustrationer om inget annat anges: Viveca Sennmalm

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 2. INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Projektmål... 5 3. UTGÅNGSPUNKTER... 6 Viltpassagens funktion... 6 Ställningstagande för trafiken... 7 Ställningstagande för byggnadsverken... 7 4. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 8 Befintlig väg... 8 Olycksstatistik... 8 Landskapet... 8 Naturmiljö... 9 Kulturmiljö... 10 Byggnadstekniska förutsättningar... 10 Markanvändning... 10 5. ALTERNATIV... 11 Viltpassage över väg 21... 11 Viltpassage under väg 21... 13 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 14 Effektivitet... 14 Trafiksäkerhet... 14 Naturmiljö... 14 Kulturmiljö... 15 Landskapsbild... 15 Trafikantupplevelse... 15 Grundvatten... 15 Markintrång... 15 Påverkan under byggtiden... 16 Byggnadstekniska konsekvenser... 17 Livscykelkostnad, LCC... 17 Masshantering... 17 Kostnader... 17 7. SAMLAD BEDÖMNING... 17 Uppfyllelse av projektmål... 17 Sammanfattning av konsekvenser... 18 8. FORTSATT ARBETE... 19 9. KÄLLOR OCH UNDERLAGSRAPPORTER... 20

1. SAMMANFATTNING Väg 21 är idag ett stort vandringshinder för vilt och det sker i genomsnitt 1,9 viltolyckor per kilometer och år på sträckan mellan Hässleholm och Kristianstad. Detta är många viltolyckor jämfört med andra vägar av samma slag. Trafikverket håller på att ta fram en vägplan för sträckan Vankiva-Önnestad angående en planfri viltpassage vid Ekeberg samt generell viltsäkring. Vägplanens syften är att öka trafiksäkerheten och att säkerställa en god rörlighet för vilt i landskapet. Landskapet vid Ekeberg är flackt och terrängen ger inte ett logiskt svar på huruvida passagen ska gå över eller under väg 21. Det finns inga naturliga svackor eller höjdformationer som passagen kan stödja sig på och skapa en naturlig anslutning till omgivande mark. Föreliggande rapport utgör ett underlag för Trafikverkets val av om passagen ska ske över eller under väg 21 och belyser för- och nackdelar med respektive alternativ. En viktig aspekt som är belyst i rapporten är hur väl passagen kommer att nyttjas av djuren i de olika alternativen. Sammantaget bedöms att en passage över vägen sannolikt ger en högre nyttjandegrad avseende klövdjur och är det alternativ som bäst uppfyller projektmålet om att säkerställa en god rörlighet för vilt i landskapet. Det beror främst på att genomsikten blir sämre och på begränsad höjd. Trafiksäkerhetsmässigt och framkomlighetsmässigt har det inte någon betydelse om viltpassagen går över eller under väg 21. Effekter och konsekvenser av de båda alternativen över respektive under sammanfattas i en jämförande matris i kapitel 7. Alternativ över har mest fördelar både avseende miljöaspekter och påverkan under byggtiden och kan även byggas till en lägre kostnad. 4

2. INLEDNING Bakgrund Mellan Kristianstad och Hässleholm löper väg 21 utmed foten av Nävlingeåsen, i gränsen mellan skogsbygd och slättland. Området är mycket viltrikt med höga tätheter av bland annat älg, rådjur och vildsvin. Detta har, i kombination med den omfattande trafiken, gjort att sträckan är hårt drabbad av viltolyckor. På den aktuella sträckan har vägen nyligen byggts ut till 2+1-väg, kompletterat med anläggning av ett omfattande lokalvägnät, parallellt med huvudvägen. Hastigheten har samtidigt höjts till 100 km/h. Åtgärderna har fått till följd att vägens redan tidigare stora barriäreffekt på djurlivet ökat ytterligare. Den utgör nu en mycket stark barriär för traktens djurliv och orsakar fragmentering av naturmiljön med isolering och försvagning av populationer som följd. För att minska trafikolyckorna såväl som vägens barriäreffekter utarbetar Trafikverket nu en vägplan gällande viltsäkringsåtgärder utmed väg 21 på sträckan Vankiva-Önnestad. Åtgärderna inbegriper stängsling, viltanpassning av befintliga vägportar och anläggning av en ny viltpassage. Beträffande viltpassagen har Trafikverket i tidigare planskede studerat alternativa lokaliseringar utmed den aktuella sträckan och fattat beslut om att gå vidare med anläggning av en passage vid Ekeberg, strax väster om Ullstorp (se figur 1). I det nu aktuella planskedet ska viltpassagens exakta läge och utformning projekteras. Som ett första steg i arbetet ska Trafikverket fatta beslut om passagen ska utföras som en passage över väg 21 (bro) eller som en passage under väg 21 (port). Syfte Detta beslutsunderlag som omfattar alla berörda teknikområden är framtaget för att Trafikverket ska kunna ta beslut om viltpassagen vid Ekeberg ska gå över eller under väg 21. Projektmål Vägplanens projektmål har definierats enligt följande. Planen ska: Säkerställa en god rörlighet för vilt i landskapet. Med detta avses att klövvilt inom 5 år efter viltpassagens anläggande, ska använda viltpassagen i minst samma utsträckning som de använder en genomsnittlig plats i den omgivande naturen. Minska mängden viltolyckor på riksväg 21 mellan Kristianstad-Hässleholm. Med detta avses att 5 år efter anläggning av viltpassage och viltsäkringsåtgärder ska antalet klövviltolyckor på vägen ha reducerats med minst 90 procent jämfört med idag. Ekeberg Figur 1. Översiktskarta med lokaliseringsalternativet Ekeberg markerat (röd ring). 5

3. UTGÅNGSPUNKTER Viltpassagens funktion En viltpassage är ett säkert stråk över eller under vägen för de vilda djuren. Hit räknas ekodukter, landskapsbroar, viltportar, viltbroar, viltslussar/stängselöppningar, tunnlar, grodtunnlar, strandpassager, vägtrummor och i viss mån linor och inflygningshinder. Avgörande faktorer för hur väl en passage fungerar för klövvilt är storlek och öppenhet. Många studier visar att klövvilt föredrar breda och öppna passager som ger god överblick och goda möjligheter att upptäcka faror, medan de undviker smala, trånga och mörka passager. Öppenheten avgörs av passagens bredd, längd och (för portar) höjd. Vad beträffar hjortdjur pekar nya studier mot att bredden är det viktigaste av dessa mått samt att portars höjd är av betydelse främst inom intervallet 2-4,5 meter. Även andra faktorer avgör i hög grad den enskilda passagens effektivitet såsom mänsklig störning, trafikmängder, placering och utformning samt landskapets utseende i närområdet. Vid planeringen behöver därför hänsyn tas till långsiktig funktion hos ledstrukturer ute i landskapet, som leder mot passagen, och till anpassningar i passagens närhet. Med anpassningar menas åtgärder i, eller i nära anslutning till, passagen för att naturligt koppla an mot ledstrukturer i landskapet. Det kan t.ex. vara etablering av fältvegetation eller plantering av träd och buskar. Viltpassagen ska även förses med 2,2 meter höga buller- och bländskydd (faunaskärmar). Figur 2. Bild av vägport under en järnväg i norra Lund. Förutsättningarna är likartade de som råder i Ekeberg. Porten har anlagts i ett mycket flackt landskap varför porten har skapats enbart genom schaktning. Ramplutningar är kring 1:15. Vid Ekeberg är föreslagen port emellertid tre gånger så bred och har öppna sidoslänter. Foto: David Reuterskiöld. Figur 3. Bild av faunapassage i Überlingen, Tyskland. Foto från Trafikverkets exempelsamling. 6

Ställningstagande för trafiken Viltpassagen ska dimensioneras för tre körfält både i bro- och portalternativet. I båda alternativen kommer den parallella lokalvägen strax söder om väg 21 att dras så nära väg 21 som möjligt för att inte viltpassagen ska bli för lång. Detta kräver räcke och bländskydd. Passagen ska i båda alternativen dimensioneras för en trafiksituation år 2045. Detta kan komma att kräva en fyrfältig väg. Väg 21 får endast förändras genom uppförande av ett eventuellt mittstöd till broalternativet. Bedömningen är dock att bron i alternativ över kan byggas utan mittstöd. Någon justering av vägens profil på grund av viltpassagen får ej ske. En omledning av lokalvägen förbi södra delen av viltpassagen ses inte som rimlig ur markintrångsynpunkt då detta kommer att påverka både viktiga kultur- och naturvärden såsom ekhagen i sydost och fornlämningarna söder om viltpassagen. Ställningstagande för byggnadsverken Byggnadsverken 1 ska utformas så att passagen i så hög grad som möjligt nyttjas av traktens djurliv. Figur 4. Ortofoto med utredningsområdet vid Ekeberg. 1 Byggnadsverk i det här sammanhanget avser brokonstruktioner. Även vid alternativ under byggs en bro som då lyfter vägbanan över viltpassagen. Vägbanans höjdläge kommer dock ej att ändras. 7

4. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Befintlig väg Väg 21 mellan Vankiva och Önnestad är en mötesfri landsväg så kallad 2+1-väg med skyltad hastighet 100 km/h. För närvarande finns inga viltstängsel eller andra viltåtgärder längs sträckan. Inga särskilda viltanpassningar av befintliga planskilda passagerna har heller gjorts. Väg 21 är hårt trafikerad och antalet fordon som passerar på sträckan uppgår till cirka 12 000 per dygn. Olycksstatistik Den omfattande trafiken och den höga vilttätheten har gjort att sträckan är hårt drabbad av viltolyckor. Det sker i genomsnitt 1,9 viltolyckor per kilometer och år på sträckan mellan Hässleholm och Kristianstad. Detta är många viltolyckor jämfört med andra vägar av samma slag. Landskapet Sett från ett större perspektiv ligger Ekeberg i en glesbefolkad landsbygd vid foten av Nävlingeåsen, i övergångszonen mellan åsens skogslandskap och slättbygden norr därom. Närområdet kring vägen utgörs av en mosaik av skogsplanteringar, betesmarker och andra öppna eller halvöppna marker. Centralt i området, på en mindre höjd på vägens sydsida, ligger Ekebergs gård med boningshus och ekonomibyggnader. Därutöver förekommer enstaka hus spritt inom närområdet. Med undantag för den höjd på vilken Ekebergs gård och ekbacken är belägna, är terrängen närmast väg 21 mycket flack med nivåskillnader på endast någon meter. Vägens yta ligger i stort sett i nivå med omgivande marks nivå. På båda sidor om vägen finns vägdiken av någon meters djup. På sydsidan om vägen löper en nybyggd grusbelagd lokalväg cirka 5 meter från väg 21. Även på norrsidan finns en grusad lokalväg (gamla landsvägen), men denna löper drygt 100 meter norr om väg 21, genom granplanteringarna. Ekeberg Figur 5. Flygbild över området vid Ekeberg, taget mot Kristianstad. Fotot är taget innan arbetena med standardhöjning av väg 21 utfördes. Foto: Trafikverket. 8

Naturmiljö Omedelbart nordväst om Ekebergs gård ligger en betad ekhage av högt naturvärde, med rikt inslag av grövre ekar, som tillsammans med anslutande lövskog mot söder, är upptaget som område av högsta naturvärde i Hässleholms kommuns naturvårdsprogram. Nordväst om ekhagen vidtar en homogen, tät, 50-årig granplantering. Ytterligare mot nordväst övergår denna i en halvöppen, gräsdominerad mark. Mot norr, och väg 21, övergår granplanteringen i en långsmal betesmark, som ingår i samma fålla som ekhagen. Betesmarken var till nyligen också planterad med gran. Träden togs dock ner för ett par år sedan varefter bete har återinförts. Ekhagen, granplanteringen och betesmarkerna avgränsas alla av ett äldre system av stenmurar (se figur nedan). På norrsidan av vägen domineras marken av en granplantering av liknande karaktär och ålder som den på sydsidan. Mot sydost, mitt för Ekebergs gård, övergår granplanteringen i större betesmarker, avgränsade av stenmurar. Mot nordväst ersätts granplanteringen av en yngre, inhägnad ekplantering med lärk som amträd. Figur 6. Närområdet kring Ekeberg där viltpassagen planeras. Gula streck anger lägen för befintliga stenmurar. Bild hämtad från PM Beslutsunderlag Naturmiljö, Väg 21 Viltpassage och viltsäkring på delen VankivaÖnnestad, Trafikverket, 2016-03-07. 9

Kulturmiljö Kring Ekeberg finns ett kulturlandskap som karaktäriseras av betesmarker och odlingsskiften som omgärdas av välbevarade stenmurar. I söder, på åssluttningen, dominerar skogen. Hägnader i form av stengärdsgårdar som inhägnar tidigare åkermark samt även bildar fägator finns i närområdet vid Ekeberg. Hägnaderna är markerade på laga skifteskartan över Järseke från 1845 och fägatan på en karta från 1741. De är därmed klassade som fornlämningar. Stengärdsgårdarna bildar ett välbevarat och bevarandevärt system av åkermark och vägar omkring gårdssamlingen Ekeberg. Byggnadstekniska förutsättningar Väg 21 löper längs foten av Nävlingeåsens nordsluttning. Nävlingeåsen är en urbergshorst som bildats genom förkastningar i jordskorpan för cirka 300 miljoner år sedan. På åsen ligger urberget direkt under de lösa jordlagren. Norr om åsen överlagras urbergsskölden däremot av sedimentära bergarter från kritperioden. De ytliga jordlagren förstärker områdets karaktär av gränszon. Vid foten av åsen löper ett smalt stråk av postglaciala sand- och grusjordar som skiljer moränjordarna uppe på Nävlingeåsen från Kristianstadsslättens mer blandade jordar. I området närmast Ekeberg består marken av sand ovanpå siltig sandmorän. Jorddjupet är ca 5-8 m mäktigt och vilar på sedimentär berggrund av kalkberg. Grundvattnet har observerats på ca 4 meters djup under markytan. Förväntade årsvariationer är +/- ca 1 meter. Markanvändning Markanvändningen varierar och trakten har karaktär av småbruten, äldre odlingsbygd där mindre skogsplanteringar omväxlar med betesmarker och odlade fält. Figur 7. Foto över gården Ekeberg. 10

5. ALTERNATIV I detta skede har den optimala placeringen av passagen bedömts vara vid den västra delen av föreslagen delsträcka av väg 21, se figur nedan. Motivet till placeringen är att minimera skadan på de natur- och kulturmiljövärden som finns i området samt att koppla passagen till bryn och andra naturliga stråk som djuren nyttjar i sin rörelse. Under arbetet med att ta fram förslag till utformning av en viltpassage över respektive under väg 21 vid Ekeberg har ett flertal olika alternativ, vad avser bredd, längd, höjd, ramplutningar med mera studerats. Efter noggranna analyser och i dialog med viltexpertis har huvuddragen i ett broalternativ och ett portalternativ definierats. Nedan ges en kort beskrivning av respektive alternativ tillsammans med illustrationer. Figur 8. Placeringen av viltpassagen är föreslagen till den västra delen av utredningsområdet. 11

Viltpassage över väg 21 Sett från djurens perspektiv har broalternativet en fri bredd på cirka 20 meter och en längd på cirka 25 meter. Den befintliga lokalvägen som går förbi Ekeberg flyttas så att den kommer närmare väg 21. Om lokalvägen skulle legat kvar där den är idag skulle bron bli onödigt lång. Lokalvägen förses med räcke och bländskydd mot väg 21 och mot viltpassagen. Broytan (där djuren går) kommer att ligga cirka 7,3 meter över vägbanan på väg 21. Ramperna upp till bron ges en släntlutning på cirka 1:10 och blir därmed cirka 90 meter långa (se figur 10). Längs brons kanter sätts en 2,2 meter hög faunaskärm. Skärmen löper även minst 20 meter ner på båda sidor om bron (längs ramperna). Skärmen ska reducera visuella och bullrande störningar från vägen. Utmed brons kanter (närmast skärmen) planteras en bård av buskar. Bron över väg 21 kommer att utformas utan mittstöd, varför någon justering av körfält i sidled inte behöver göras. Om väg 21 i framtiden byggs ut till fyrfältig väg kommer den att få plats inom föreslagen brobredd förutsatt att lokalvägen flyttas och förläggs någon annanstans. Ekeberg Figur 9. Illustration för alternativ över. Bilden visar närområdet vid Ekeberg i riktning mot Kristianstad. Figur 10. Sektion som visar alternativ över väg 21. 12

Viltpassage under väg 21 Portalternativet är utformat som att väg 21 förläggs på en trespannsbro med sidoslänter och pelarrader som stöd. Fri höjd i passagen blir cirka 3,5 meter i mitten och 3 meter intill pelarstöden (medel cirka 3,25 m). Sett från djurens perspektiv har porten en fri bredd (med minst tre meters höjd) på cirka 18 meter (20 meter pelarradernas bredd). Sidoslänterna (som har en lutning på 1:2) är också öppna, vilket i praktiken ger en något större passagebredd och ökad öppenhet. Portens längd (motsvarande bredden på väg 21 samt intilliggande lokalväg) är cirka 21 meter. Markytan i porten (där djuren går) hamnar cirka 4,5 meter under vägbanan på väg 21. Ramperna ner till porten ges en släntlutning på cirka 1:15 och blir därmed knappt 65 meter långa. Längs kanterna av väg 21 sätts en 2,2 meter hög faunaskärm. Lokalvägen kommer lokalt vid viltpassagen att flyttas så nära väg 21 som möjligt och förses med räcke och bländskydd mot väg 21. Lokalvägen görs 3,5 m bred över viltpassagen. Utformning av skiljeremsa mot väg 21 görs 2 meter bred och förses med räcke och bländskydd. Om väg 21 i framtiden byggs ut till fyrfältig väg kommer den att få plats inom föreslagen brobredd förutsatt att lokalvägen flyttas och förläggs någon annanstans. Ekeberg Väg 21 Figur 11. Illustration för alternativ under. Bilden visar närområdet vid Ekeberg i riktning mot Kristianstad. Figur 12. Tvärprofil för alternativ under. Porten utformas som trespannsbro med sidoslänter och pelarrader som stöd. Bild: Ekologgruppen i Landskrona AB. 13

Figur 13. Sektion som visar alternativ under väg 21. 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Effektivitet Med passagens effektivitet avses hur väl den utnyttjas av djurlivet på platsen. Effektiviteten kan förenklat definieras som kvoten mellan antal observerade passager vid spårningskontroller och förväntat antal observationer utifrån djurens förekomst i närområdet. En effektivitet på 100 procent innebär att passagen utnyttjas i förväntad utsträckning. En viktig faktor som på den aktuella platsen har stor betydelse är att marken på båda sidor om väg 21 är mycket flack och att vägen ligger nära omgivande marks nivå. Det finns ingen naturlig anpassning av viltpassagen till landskapet. Antingen får djuren gå upp över vägen eller ner under densamma. Dessa förhållanden bedöms skapa risk för att effektiviteten påverkas negativt och det gäller för både alternativet över respektive under. Med en bro över vägen är bedömningen att nyttjandegraden blir högre jämfört med för alternativet med en port. En port ger sämre genomsikt och begränsad höjd. Vid broalternativet bedöms det vara lättare att bygga bort problemet med den flacka omgivningen genom att utforma tillräckligt flacka och vida ramper upp mot faunabron, så att denna upplevs som en naturlig kulle i terrängen. Trafiksäkerhet Ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt är det inte någon skillnad om passagen går över eller under väg 21. Huvudsaken är att viltolyckorna minskar, vilket de bör göra i likartad omfattning vid båda alternativen. Naturmiljö De konsekvenser för naturmiljön i området som kan komma att uppstå vid anläggning av en viltpassage på den aktuella platsen bedöms vara likartade för båda alternativen. Identifierade sådana miljökonsekvenser är: Direkt ianspråktagande av oexploaterad mark för uppbyggnad eller urgrävning av ramper. Framför allt gäller detta betesmarken på södra sidan av väg 21, även om denna inte bedöms hysa högre naturvärden. Denna effekt blir totalt något större vid broalternativet. Detta eftersom bron blir högre än vad passagen är djup och därmed kräver broalternativet större ytor för uppbyggnad av sidoslänter. Eventuellt uppstår påverkan på en eller två biotopskyddade stenmurar med vissa naturvärden på södra sidan av vägen. Enstaka lövträd kan behöva fällas vid anläggning av ramperna och för att tillgodose behovet av arbetsområden, tillfarter och upplag under byggtiden. 14

Anläggs en port finns risk att grundvattennivåerna påverkas under byggskedet, vilket kan påverka närområdet. Beträffande vegetationen bedöms särskilt den intilliggande ekhagen med höga naturvärden och förekomst av grövre ekar vara känslig. Ekarna är sannolikt i hög grad beroende av grundvattnet för sin vattenförsörjning och deras rotsystem är då anpassade efter de grundvattennivåer som råder idag. Kulturmiljö Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms vara likartade för båda alternativen; över respektive under. Med placering av passagen i utredningsområdets nordvästra del påverkas ej stenmurarna. Kulturlandskapet vid ekhagen påverkas inte. Landskapsbild Marken på båda sidor om väg 21 är mycket flack och vägen ligger nära omgivande marks nivå. Det finns alltså inga bankar eller skärningar som passagen kan stödja sig mot för att skapa en naturlig anslutning till omgivande mark norr och söder om väg 21. Påverkan på landskapsbilden är lokalt stor för alternativ över. På håll kommer inte viltpassagen synas på grund av omgivande skog. Med plantering på ramper och uppe på bron åstadkoms en viss landskapsanpassning. Alternativ under väg 21 ger en måttlig påverkan på landskapsbilden. Plantering ske på ramper. Trafikantupplevelse Vid alternativ över syns viltpassagen tydligt för trafikanter, vilket kan ge ett visst pedagogiskt värde. Bron blir ett landmärke. Vid alternativ under kommer trafikanter endast se de 2,2 meter höga faunaskärmarna. Grundvatten Om passagen utförs som en bro över väg 21 påverkas inte grundvattnet. Anläggs den däremot som en port under vägen finns risk att grundvattennivåerna påverkas under byggskedet. Sannolikt kommer under-alternativet även att kräva permanent sänkning av grundvattnet på platsen (genom pumpning) för att undvika alltför frekventa översvämningar och säkra portens funktion. Permanent avsänkning av grundvattennivån kräver tillstånd till vattenverksamhet vid Mark- och miljödomstolen. Även tillfällig avsänkning under byggtiden kräver sannolikt sådant tillstånd. Effekterna av en grundvattensänkning är svåra att säkert avgöra utan att noggrannare kalkyler görs. Då marken domineras av sandiga jordar med förmodat hög genomsläpplighet finns dock en uppenbar risk att en grundvattensänkning påverkar ett förhållandevis stort kringområde. Detta kan yttra sig som dels sinande enskilda brunnar i närområdet, dels påverkan på vegetationen. Markintrång Området norr om väg 21 är vid viltpassagen delvis skogbevuxet. Marken som behövs söder om väg 21 för att bygga ramp och slänter har tidigare varit skogbevuxen, men är idag betesmark. Rampen till viltpassagen kommer att bli ca 90 meter lång i alternativ över. I alternativ under blir rampen ca 65 meter. Ramperna har en lutning på 1:10 i broalternativet och en lutning på 1:15 i portalternativet. Ramperna i broalternativet blir trots det längre beroende på att bron ligger högre upp ovanför väg 21 än vad porten i alternativ under ligger under väg 21. Anledningen till de flackare lutningarna i alternativ under är att skapa genomsikt i passagen. 15

Viss avverkning av skog behöver utföras vid anläggandet av själva viltpassagen. Markyta för lanseringsgropen i portalternativet bedöms kunna inrymmas i det område där ramper och slänter anläggs. Vid broalternativet är markintrånget större än vid portalternativet. Figur 14. Planskisser för alternativ över (till vänster) respektive under väg 21. Vid broalternativet är markintrånget (rödprickad linje) större än vid portalternativet. Påverkan under byggtiden Körskador och markpackning kan uppstå i samband med anläggningsskedet. Skadorna bedöms dock bli likvärdiga i de båda alternativen. Temporära negativa effekter kommer att uppstå i form av lokalt förhöjda bullernivåer och utsläpp av luftföroreningar från arbetsfordon under byggtiden. Tillfälligt kan även markvibrationer med flera störningar uppstå. Störningarna kopplade till byggskedet är till största delen reversibla och upphör så snart anläggningsarbetena är klara. Dock kan problem med markpackning bli mer bestående. Även dessa skador bedöms dock generellt bli likvärdiga med båda alternativen. Kortvarig avsänkning av grundvattennivån under byggskedet (gäller vid portalternativet) kan sannolikt ske utan större skador på träden i ekhagen, förutsatt att det görs under lämplig årstid. En permanent avsänkning innebär däremot en uppenbar risk att flera av ekarna kan komma att dö i förtid, med stora negativa konsekvenser för naturmiljön som följd. Vid alternativet viltpassage under väg 21 föreslås att den bro som då måste anläggas för väg 21 byggs söder om vägen och lanseras in 2. Detta innebär att trafiken kan fortgå obehindrat på väg 21 under byggandet av bron. Att bygga ut bron etappvis med avstängning av ett körfält i taget är orimligt. Bland annat krävs temporära sponter i väg 21 mellan körfälten och det är praktiskt ej genomförbart. En avstängning under ett antal dagar kommer dock att krävas. Vid alternativet över väg 21 kan bron göras så hög att formen tillåter fri höjd för väg 21. I det fallet att gjutformen tillåter fri höjd kan trafiken passera byggplatsen obehindrat. Byggtiden för viltpassagen beräknas till ca 4-5 månader för båda alternativen. 2 Lansering innebär att bron byggs vid sidan av och skjuts in på plats vid den tidpunkt när störningen av trafiken blir som minst. 16

Byggnadstekniska konsekvenser Vid alternativet viltpassage över väg 21 kan dagvatten 3 ta sina naturliga avrinningsvägar till skillnad mot portalternativet där dagvatten måste pumpas upp. Det är ingen skillnad i hur byggnadsverken i de olika alternativen grundläggs. Vid båda alternativen bedöms byggnadsverken kunna grundläggas på packad fyllning och med konventionell plattgrundläggning. Vi byggandet av porten till alternativ under krävs en lanseringsgrop som måste länshållas. Det är förhållandevis riskfyllt att arbeta med lansering av en bro av denna storlek, bland annat föreligger risk för klämskador. Livscykelkostnad, LCC LCC-analys är i detta sammanhang resultatet av en ekonomisk analys av kostnader för konstruktion och underhåll av viltpassagen. Analysen tar hänsyn till både energikostnader, investeringskostnader och framtida driftskostnader. Vid en jämförelse av de två alternativen är alternativ över förknippat med en lägre livscykelkostnad. Det grundar sig på att byggnadsverket i alternativ under är större och därmed generar större mängd betong och armering, men också på grund av lanseringsmetoden som kräver extra schakt och fyll. Masshantering Vid alternativ över väg 21 väntas ett massunderskott på cirka 25 000 m 3 uppstå i samband med att befintlig mark runt viltpassagen vid Ekeberg är flack och fyllnadsmassor för ramper ska utföras. Vid alternativ under väg 21 bedöms ett massöverskott på ca 10 500 m 3 uppstå i samband med schakt av ramper samt schakt för själva passagen. Kostnader Vid en jämförelse av de två alternativen är alternativ över förknippat med en lägre byggkostnad. 7. SAMLAD BEDÖMNING Uppfyllelse av projektmål Med uppsatta viltstaket och styrda viltpassager längs sträckan kommer målet med färre viltolyckor på riksväg 21 mellan Kristianstad-Hässleholm att uppnås för båda alternativen. Målet att skapa en viltpassage för att säkerställa en god rörlighet för viltet får anses vara uppfylld i både alternativ över och alternativ under även om nyttjandegraden sannolikt blir något bättre vid broalternativet. Det alternativ som bedöms att bäst uppfylla projektmålet om att säkerställa en god rörlighet för vilt i landskapet är alternativ över. Sannolikheten bedöms här vara större att passagen fungerar väl och inom 5 år nyttjas av klövdjur i samma omfattning som landskapet i övrigt. Utslagsgivande bedöms framför allt vara att en passage under är behäftad med betydligt större osäkerhet avseende funktionen som passage för klövdjur. Detta främst på grund av: att fullgod genomsikt inte kan uppnås beroende på de topografiska förhållandena att den begränsade höjden troligen har viss negativ inverkan på nyttjandegraden. 3 Dagvatten är regnvatten som tillfälligt rinner på markytan. 17

Sammanfattning av konsekvenser Syftet med tabellen nedan är att redovisa en uppskattning av vilket alternativ som är mest fördelaktigt ur olika aspekter (grön markering). Där båda alternativen markerats är skillnaderna så obetydliga att det är svårt att peka ut ett alternativ som mest fördelaktigt. Viltpassage över väg 21 Viltpassage under väg 21 Effektivitet Förhållandevis hög förväntad Sannolikt något lägre förväntad nyttjandegrad, nyttjandegrad. Bättre möjligheter att pga begränsad genomsikt och fri höjd. Bättre anlägga grönt stråk utmed passagen. möjligheter att anlägga viltvatten i passagen. Trafiksäkerhet Viltsäkring skapar säkrare trafikmiljö. Viltsäkring skapar säkrare trafikmiljö. Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Trafikantupplevelse Grundvatten Markintrång Påverkan under byggtiden Byggnadstekniska konsekvenser Livscykelkostnad (LCC) Masshantering Ianspråktagande oexploaterad mark. Ev ingrepp i biotopskyddade stenmurar, fällning av enstaka lövträd. Med placering av passagen i utredningens nordvästra del påverkas ej stenmurarna. Kulturlandskapet vid ekhagen påverkas inte. Påverkan på landskapsbilden är stor lokalt. Bron är 7,3 meter över befintlig väg. På håll kommer inte viltpassagen att synas pga omgivande skog. Med plantering på bron och ramper kan anläggningen landskapsanpassas något. Trafikanter ser bron tydligt. Bron blir ett landmärke. Visst pedagogiskt värde. Grundvattnet berörs ej då det ligger på en nivå omkring 4 meter under befintlig väg 21. Ramperna till bron byggs med lutning 1:10. Ramper och slänter tar större mark i anspråk än i alternativ under. Körskador och markpackning kan uppstå. Avstängning av 1 av de 3 körfälten krävs under hela byggtiden. Byggtiden för bron uppskattas till ca 4-5 månader. Dagvatten kan ta sina naturliga avrinningsvägar. Bron bedöms kunna grundläggas på packad fyllning och konventionell plattgrundläggning. Byggnadsverkets area är 540 m 2. Beräknat massunderskott på cirka 25 000 m 3. Kräver troligen permanent grundvattensäkning, vilket kan få stora negativa konsekvenser för natur av högt värde (ekhagen). Med placering av passagen i utredningens nordvästra del påverkas ej stenmurarna. Kulturlandskapet vid ekhagen påverkas inte. Påverkan på landskapsbilden är måttlig lokalt. Djuren passerar 4,5 meter under befintlig väg. Med plantering på ramper kan anläggningen landskapsanpassas något. Trafikanter kommer endast att se de 2,2 meter höga bländskydden längs väg 21. Grundvattnet kommer med största sannolikhet att beröras. Ramperna ner till porten byggs med lutning 1:15. Ramper och slänter tar mindre mark i anspråk än i alternativ över. Temporär grundvattensänkning är nödvändig. Körskador och markpackning kan uppstå. Lansering krävs. Väg 21 måste stängas av under 3-4 dygn. Byggtiden för porten uppskattas till ca 4-5 månader. Pumpstation krävs för dagvatten. Byggnadsverket bedöms kunna grundläggas på packad fyllning och konventionell plattgrundläggning. Lanseringsgropen måste länshållas. Riskfyllt arbete med lansering. Byggnadsverkets area är 840 m 2. Större byggnadsverk ger större livscykelkostnad. Lanseringsmetoden kräver extra schakt och fyll. Beräknat massöverskott på ca 10500 m 3. Kostnader 17.9 miljoner kronor 23,6 miljoner kronor 18

8. FORTSATT ARBETE Efter att Trafikverket tagit beslut om huruvida viltpassagen vid Ekeberg ska gå över eller under väg 21 fortsätter arbetet med att upprätta en vägplan för väg 21 mellan Kristianstad och Hässleholm i Skåne län. Vägplanen gäller anläggning av en planfri viltpassage vid Ekeberg samt generell viltsäkring på sträckan Vankiva-Önnestad. Vägplanens syften är att öka trafiksäkerheten och att säkerställa en god rörlighet för vilt i landskapet. Placering och detaljutformning av viltpassagen kommer att studeras mer utförligt. Särskild vikt kommer att läggas på en god landskapsanpassning. Om broalternativet väljs kommer noggrannare analys att göras för att bedöma huruvida höga fordon ska ledas om eller ej under byggtiden. Kravet med fri höjd på 4,7 meter under bron även under byggtiden medför att gjutformens höjd ska inräknas i den totala höjden. Bron blir således i färdigt utförande, och när gjutformen tagits bort, högre än vad som krävs. Konsekvenserna av en högre bro är extra långa ramper, mer fyllnadsmassor samt sannolikt något sämre nyttjandegrad. 19

9. KÄLLOR OCH UNDERLAGSRAPPORTER Konsekvensanalys Plattrambro över väg 21, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 Konsekvensanalys Plattbro under väg 21, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 Fördjupad landskapsanalys, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 Rapport naturvärdesinventering, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 PM Beslutsunderlag naturmiljö, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 PM Kulturarvsanalys, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva- Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 Teknisk PM Avvattning, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva- Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 Rapport avvattningstekniska förutsättningar, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 Projekterings-PM Geoteknik, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 Teknisk PM Geoteknik, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva- Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 PM Masshanteringsanalys, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 LCC-analys Plattbro under väg 21, Väg 21 Kristianstad-Hässleholm, Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad, Trafikverket, 2016-03-07 20

Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7, Malmö Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se