Vägplan, Projektnummer:

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM Väg 21 Kristianstad-Hässleholm Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad Kristianstads och Hässleholms kommuner, Skåne Län Vägplan, Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 366, Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7, Malmö E-post: Telefon: Dokumenttitel: Gestaltningsprogram, Väg 21 Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva- Önnestad Författare: Structor Mark Malmö AB, Viveca Sennmalm Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/35136 Projektnummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Eva Kühl, Trafikverket Illustrationer: Viveca Sennmalm 2

3 Innehåll 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte Beskrivning av resultat från landskapsanalys Rekommendationer inför fortsatt arbete Bygghandling Byggskede Drift- och underhållsskede Landskapsbeskrivning... 5 Landskapets värde... 5 Landskapets känslighet Gestaltningsmål och riktlinjer Övergripande idéer för gestaltningen... 7 Faunabrons utformning... 7 Terränganpassning... 7 Vegetation... 7 Faunaskärm... 8 Färister... 8 Påverkan på landskapskaraktären Trafikantupplevelse Anpassning för att öka nyttjandegraden Skadeförebyggande åtgärder

4 1 Inledning Bakgrund Trafikverket har under år 2015 genomfört en förenklad åtgärdsvalsstudie för viltsäkring av väg 21, delen Kristianstad-Hässleholm i Skåne län och därefter beslutat att driva projektet vidare genom att ta fram en vägplan som föreslår åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet och minskad barriäreffekt. En viltstyrningsplan är framtagen med syftet att identifiera viltstråk, beskriva utbredningen av viltolyckor, föreslå åtgärder för att viltanpassa befintliga planskilda korsningar samt utreda lokaliseringsalternativ för ny viltpassage. Den omfattande trafiken och den höga vilttätheten har gjort att sträckan är hårt drabbad av viltolyckor. Väg 21 utgör en mycket stark barriär för traktens djurliv som orsakar fragmentering av naturmiljön. I viltstyrningsplanen förordas lokaliseringsalternativ Ekeberg för en planskild viltpassage på den aktuella vägsträckan. Det grundar sig på bland annat kartläggning av viltolyckor, viltstråk och avstånd till bebyggelse. Trafikverket tog i juni 2015 beslutet att en viltpassage ska byggas vid Ekeberg då det ansågs som det mest lämpliga lokaliseringsalternativet. Då det vid Ekeberg saknas en naturlig höjdrygg för att placera en bro emellan och det även saknas en svacka i terrängen för en undergång är det inte helt självskrivet om passagen ska gå under eller över väg 21. Efter en utredning om detta våren 2016 beslutade Trafikverket att passagen ska gå på bro över väg 21. Viltstängsling kommer att utföras mellan Almaån och trafikplats Önnestad. Figur 1. Lokaliseringskarta Väg 21 Syfte Gestaltningsprogrammet ska innehålla motiv till valda lösningar samt rekommendationer för fortsatt arbete. Det ska sammanfatta det gestaltningsarbete som genomförts i arbetet med vägplanen. Landskapets förutsättningar och tålighet för olika lösningar ska beskrivas. Gestaltningsprogrammet ska visa principer för plantering och markmodellering vid viltpassagen samt översiktliga riktlinjer för viltstängsel och sidoområde. Gestaltningsprogrammet ska behandla åtgärderna både ur ett trafikantperspektiv och ur ett så kallat åskådarperspektiv, dvs. hur viltåtgärderna uppfattas från vägen när man färdas på den såväl som hur viltåtgärderna längs vägen uppfattas från omgivningen ur ett vistelseperspektiv. Vidare redovisas hur gestaltningsarbetet kan bidra till en hög nyttjandegrad, dvs. hur väl djuren kommer att nyttja viltpassagen. 4

5 2 Beskrivning av resultat från landskapsanalys Landskapsbeskrivning Landskapet i anslutning till den aktuella sträckan av väg 21 utgörs av tre olika landskapstyper. Landskapet närmast Kristianstad är ett låglänt slättlandskap som domineras av storskalig odling. Söder om väg 21 breder Nävlingeåsen ut sig vilken utgörs av en urbergshorst. Nävlingeåsen domineras av skog främst ädellöv med inslag av öppen mark i anslutning till byar och gårdar. Närmast Hässleholm löper vägen genom Göinge mellanbygd som huvudsakligen utgörs av ett mosaiklandskap med skog och öppen mark med inslag av vattendrag. Landskapet kring Vinslöv och Önnestad är slättbygd som domineras av stora öppna odlingsmarker vilka avdelas av mindre skogsområden och dungar. Området kring Ekeberg utgörs av ett kulturlandskap med betesmarker och odlingsskiften omgärdade av stengärden. Fläckvis finns även större inslag av lövdominerade skogsdungar och solitära lövträd. Stengärden, vägar, alléer och diken delar in de öppna fälten som tillsammans med de stora gårdarna karaktäriserar landskapet. Landskapets värde De stora natur- och kulturmiljövärdena i landskapet är knutna till stengärden, ekhagar, bryn och vattendrag. Det öppna landskapet ger vackra utblickar för förbipasserande, men är något svårtillgängligt för rekreation och friluftsliv på grund av markanvändningen. Landskapet har även ett värde för den som brukar det till vardags. Människor som bedriver jordbruk och skogsbruk nyttjar marken och är beroende av småvägar och tillgänglighet till sina ägor. Landskapets känslighet Ekhagen vid Ekeberg utgör en visuellt tilltalande miljö med höga natur- och kulturmiljövärden. Eftersom den planskilda viltpassagen för med sig långa och breda ramper och därmed kraftig markmodellering skulle en placering vid eller i omedelbar närhet till ekhagen vara förödande. Det kulturhistoriska värdet i stengärdesgårdarna ligger i helheten, varför det inte bör tas bort delar av stenmurarna. 5

6 3 Gestaltningsmål och riktlinjer Projektmålen finns presenterade i sin helhet i vägplanbeskrivningen. Här kommenteras hur målen omhändertagits i gestaltningsarbetet. Riktlinjer beskriver hur målen kan uppnås. Det övergripande gestaltningsmålet är: God landskapsanpassning, dvs. ett så naturligt utseende som möjligt Följande objektsspecifika riktlinjer för gestaltningsarbetet har formulerats: Viltpassagens ramper utförs så flacka som möjligt för att smälta in i det omgivande landskapet. Viltpassagen ska utformas med vegetation och naturmark både på bron och på dess ramper. Viltpassagens ramper utförs ojämna för att likna den mark som är intilliggande. Viltstängslet ska om möjligt placeras så att det inte dominerar vägrummet. Det innebär att på en bullerskyddsvall ska stängslet inte placeras på krönet utan på baksidan vallen från vägen sett. Figur 2. Typsektion för placering av stängsel vid befintlig bullervall. 6

7 4 Övergripande idéer för gestaltningen Faunabrons utformning Bron utförs i betong och utformas som en platsbyggd öppen ram. Beläggning ovanpå bron kommer bestå av jordmaterial med tjockleken 0,6 meter. Detta för att kunna plantera mindre buskar och växter uppe på bron. Terränganpassning Med viss landskapsanpassning kan påverkan mildras t.ex. genom buskplanteringar och ojämna ramper som liknar den intilliggande marken. Målbilden ska vara ett så naturligt utseende som möjligt. Marken kring stenmurarna och lövträden modelleras så att dessa kan bevaras intakta. Vegetation Ingen insådd av gräsfrö ska göras på de uppbyggda ramperna till faunabron vid Ekeberg. Istället ska fältskiktet få återetablera sig spontant. Den vegetation som då utvecklas bedöms komma att hysa snarlika värden som den nuvarande. Vid plantering av buskar och träd på eller i anslutning till viltpassagen vid Ekeberg ska endast naturligt förekommande lövbärande arter på trakten användas. Gran eller andra barrträd ska inte användas. Figur 3. Viltpassage över väg 21 vid Ekeberg. Sektion. 7

8 Faunaskärm På broar placeras 2,2 meter höga faunaskärmar av trä. Skärmen löper även cirka 20 meter ner på båda sidor om bron. Skärmen ska reducera visuella och bullrande störningar från vägen. På faunabron planteras en bård av buskar intill skärmen för att dölja den och skapa en lummig miljö. Grönskan ska vara högre än skärmen så att den även syns nerifrån vägen och signalerar en ekodukt. Skärmen kan även målas grön. Färister Anslutande mindre vägar till väg 21 som ligger i plan förses med färister. För att stora djur inte ska hoppa snett över färisten och in på vägområdet ska viltstängslet anslutas till den yttre långsidan av färisten (sett från väg 21), se figur 6. Färistkonstruktionen ska utföras så att inga vattensamlingar skapas i färisten. Figur 4. Faunaskärm av trä. Foto: Trafikverket. Figur 6. Principdetalj för placering av färist och anslutning till viltstängsel. Figur 5. Ekodukt med delvis grön faunaskärm samt högt buskage. 8

9 Figur 7. Planskiss för viltpassage över väg 21 vid Ekeberg. 9

10 Påverkan på landskapskaraktären Karaktären i landskapet kring Ekeberg är flack jordbruksbygd med inslag av mindre skogsområden och dungar. En viltpassage utformad som en bro över väg 21 i skogspartiet vid Ekeberg påverkar inte landskapskaraktären negativt i ett större perspektiv. En viltpassage bildar ett grönstråk som överbryggar den barriär som väg 21 utgör. Dock påverkas landskapsbilden lokalt eftersom den höga bron är ett nytt objekt i landskapet. För att minimera påverkan är det viktigt att bron utförs med grönska och eventuellt grönmålade faunaskärmar (se figur 5). Skog behöver tas ned för att ge plats åt brostöd och ramper. Eftersom skogen i sin helhet utgör fond åt viltpassagen samt skydd och ledstråk för djuren är det viktigt att skogsbruket sköts på ett genomtänkt och för ändamålet anpassat sätt. Stora arealer av nedtagen skog skulle vara förödande för hela projektet. Avverkning kan exempelvis utformas som smala skogsgator som samtidigt utgör siktlinjer och stråk för djuren. Ett viltstängsel ger trots sin genomskinlighet en barriärskapande känsla och understryker vägens korridor genom det öppna landskapet. I skogspartier minskar den känslan betydligt. Väg 21 Trafikantupplevelse En grön bro väcker uppmärksamhet. Trafikanter som färdas på väg 21 kan se och uppmärksamma viltstråket, vilket kan anses ha ett visst pedagogiskt värde. Det finns inte många liknande viltpassager i landet. Bron utgör då även ett landmärke på en annars ganska monoton och rak vägsträcka. För att åstadkomma en grön bro som även syns från vägen och uppfattas av trafikanterna behöver höga och snabbväxande buskarter väljas. Det är även viktigt att det bereds plats för ett gott växtbäddsdjup uppe på bron. Om det är möjligt kan även slingerväxter planteras nära brons kanter som tillåts välla över faunaskärmen. Faunaskärmen kommer att placeras nära eller på kantbalken för att ge djuren maximal fri bredd på bron och därmed säkerställa viltpassagens funktion. Därför finns ingen plats för någon växtbädd utanför viltskärmen. Figur 8. Viltpassage över väg 21 vid Ekeberg. Vy mot Kristianstad. Faunabron påverkar inte landskapskaraktären negativt då den bildar ett grönstråk som överbryggar den barriär som väg 21 utgör. 10

11 Figur 9. Landskapet vid Ekeberg är rikt på stenmurar. I planskissen är de stenmurar som berörs av anläggandet av viltpassagen gulmarkerade och stenmurar som ej berörs är rödmarkerade. Anpassning för att öka nyttjandegraden Strategiskt placerade kan stråk av träd och buskar bidra till att styra djur upp mot och över passagen. Stenarna i den mur som rivs kommer att användas till att anlägga en ledlinje (i form av låga stenmurar med vissa avbrott) på ramperna och över bron. Denna placering av stenarna bedöms fylla en viktig funktion genom att den skapar skydd som bidrar till att även mindre djur vågar röra sig över rampen. Även faunaskärmarna har denna funktion. Genom att plantera växter av på trakten naturligt förekommande arter smälter viltpassagen in och blir ett attraktivt grönstråk för djuren. Figur 10. Landskapskaraktären vid Ekeberg som ska efterliknas i den anlagda viltpassagen. Skadeförebyggande åtgärder De negativa konsekvenserna på landskapet kan mildras genom att: Som en kompensation för ingrepp i biotopskyddade stenmurar ska Trafikverket skapa nya murar och ledlinjer. Ramper görs så naturliga som möjligt genom att de liknar omgivande natur. De ska inte se konstlade ut. 11

12 5 Rekommendationer inför fortsatt arbete Bygghandling I det fortsatta arbetet med vägplanen kommer mer detaljerade ritningar tas fram. Växter som planteras på och i anslutning till viltpassagen ska anpassas till omkringliggande landskap. I de funktionskrav som tas fram i totalentreprenaden ska det noga beskrivas vilka slutresultat som önskas. Konstruktionsritningar för bron tas fram och särskild vikt ska läggas på utformning av kantbalken. Då växtbäddens tjocklek på bron kräver en hög kantbalk ska denna utformas så att bron från sidan sett ges ett så smäckert utseende som möjligt (se figur 12). Byggskede De gestaltningsåtgärder och krav som har tagits fram i projekteringen ska följas upp, verifieras och säkerställas under byggskedet. Viktiga gestaltningsfrågor, t.ex. markmodellering, växtval och utseendekrav på bro och faunaskärm ska följas upp genom byggplatsuppföljning via kontrollplanen. Figur 11. Viltpassage över väg 21 vid Ekeberg. Planillustration. Det rödprickade området anger det markområde som tas i anspråk för viltpassagen. Drift- och underhållsskede För att säkerställa viltpassagen framtida funktion efter färdigställandet tas en skötselplan fram. I skötselplanen ska målbilder och bakomliggande tankar tydligt framgå samt en utförlig beskrivning av skötselåtgärder som kan behövas för att nå målet. Figur 12. Skiss på kantbalk med smäckert utseende. 12

13 Referenser Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden, Vägverket 2009, Publikationsnummer 2009:161 Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt, Trafikverket, TRV 2014/78881 Viltstyrningsplan, bilaga till samrådshandling, Väg 21, Viltpassage på delen Kristianstad Hässleholm, Kristianstads och Hässleholms kommun, Skåne län, Trafikverket Samrådshandling, Väg 21, Viltpassage på delen Kristianstad Hässleholm, Kristianstads och Hässleholms kommun, Skåne län, Trafikverket

14 Trafikverket, Box 366, Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7, Malmö Telefon: , Texttelefon: