Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen Språk, kultur och kommunikation Ladokkod: TE06 Tentamen ges för: 11FB00h16 Borås och Värnamo (salstentamen nr 1) TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-12-09 Tid: 09:00-12:00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon för studenter med ett annat förstaspråk än svenska Godkännes ej Litteratur Föreläsningsmaterial/anteckningar Lösa blad Totalt antal poäng på 3 hp tentamen: För att få respektive betyg krävs: Se tentamensuppgift Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst 15 arbetsdagar. Lycka till! Ansvarig lärare: Fredric Gieth FGE Telefonnummer: 435 66 48, 0733 33 66 92 1
Salstentamen för 11FB40h16 (TE06 salstentamen nr 1 Språk, kultur och kommunikation) Maxpoäng: 50 poäng Betyg för VG: 43-50 poäng (minimum 85 procent) Betyg för G: 33-42 poäng (minimum 65 procent) Salstentamen Språk och kultur behandlar följande litteratur: Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (204) Svensson, Ann-Katrin (2013). Litteraturprofil i förskoleverksamheten - vad ger det barnen? En utvärdering av ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem. Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik, BADA, Pantaleo, Sylvia (2007). Interthinking: Young children Using Language to hink Collectively during Interactive Read-Alouds. Journal of Early Childhood Education, vol 34, nr 6 (9 s)
Stryk under det rätta svaret. Endast ett svar är rätt. (Det ges inga minuspoäng.) Frågor om språklekar, sång och rytm 1. Språklekar fokuserar på... hur man talar språkets formsida språkets innehåll 2. I många språklekar övar barn... matematisk förmåga grovmotorik uttalsförmåga 3. Med språklekar avses exempelvis... sagoläsning främmande språk ramsor 4. Allitteration innebär att... flera ord i rad börjar på samma språkljud individen är irriterad verser som rimmar 5. Ramsor för mycket små barn... är tråkiga är onödiga handlar ofta om kroppsdelar 6. Fingerlekar där rörelserna illustrerar innehållet... är motoriskt svåra att genomföra förstärker orden ger upphov till mindre engagemang 7. Fingerlekar är ett språkligt inslag i förskolan som... har funnits sedan slutet av 1800-talet nyligen har införts i förskolemetodiken är ointressant för förskolebarnen 8. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor... gör ramsor tråkiga gör språkljuden tydliga tillför inget i språkutvecklingen 9. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor... ökar medvetenheten om hur man formar språkljuden beror på bristande fantasi hos de som hittade på ramsan tillför inget i språkutvecklingen
10. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor... gör ramsor tråkiga tillför inget i språkutvecklingen medför ökad medvetenhet om var ord börjar och slutar, dvs. gör orden tydliga 11. Upprepning av ord... gör språklekar tjatiga är viktigt för att barn ska lära sig ord är helt onödigt 12. Barn som får vara med och hitta på ny text till gamla melodier blir medvetna om... att man ska lyssna på läraren ords längd och möjligheten att tänja på vokalers längd att man ska vara tyst 13. Barn som får vara med och hitta på ny text till gamla melodier blir medvetna om... olika ord som rimmar att man ska lyssna på läraren att man ska sitta stilla 14. Verser med ord som slutar på samma orddelar (t ex -ack, -is) gör barnen medvetna om... morfem ordens betydelse pragmatik 15. Vilka språkliga förmågor stöder språklekar som att väsa som en orm? semantisk medvetenhet fonologisk medvetenhet pragmatisk medvetenhet 16. Vilka språkliga förmågor stöder lek med sammansatta ord? morfologisk medvetenhet fonologisk medvetenhet syntaktisk medvetenhet 17. Vilka språkliga förmågor stöder vitsar? pragmatisk medvetenhet fonologisk medvetenhet morfologisk medvetenhet 18. Vilka språkliga förmågor stöder rim? syntaktisk medvetenhet pragmatisk medvetenhet fonologisk medvetenhet 19. Vilka språkliga förmågor stöder ordlekar som "kan jag ställa paraplyet vid väggen? "Stället i stället istället" eller "får får inte får får får lamm? semantisk medvetenhet pragmatisk medvetenhet morfologisk medvetenhet
20. Sång påverkar språkutvecklingen genom att... ord segmenteras öka ordförrådet 21. Sång påverkar språkutvecklingen genom att... vissa fonem kan bli mycket tydliga vissa fonem kan bli mycket otydliga 22. Musik och rytm påverkar språkutvecklingen genom att... träna intonation träna ordförståelse Frågor om litteratursamarbete mellan förskolor och bibliotek 23. Litteraturprofilverksamheten i Mölndal innebär att... personalen utser en i gruppen som ska arbeta med barnlitteratur personalen får välja om de vill arbeta med litteratur eller inte all personal måste tillämpa det arbetssätt och de metoder som är en följd av samarbetet 24. Litteraturprofilverksamheten i Mölndal innebär att... pedagogerna dagligen går till biblioteket med barnen bibliotekarierna kommer varje vecka till förskoleavdelningarna pedagogerna väljer böcker och läsmetoder på ett medvetet sätt och organiserar positiva lässtunder på förskolan varje dag 25. Litteratursamarbetet mellan förskolor och bibliotekarier i Mölndal påverkade bibliotekariernas arbete så att de... inte ville utöka kontakten med förskolor fick en förändrad syn på förskolornas arbete med litteratur fick sin syn på förskolornas arbete med litteratur bekräftad 26. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... läste böcker för barnen på förskolorna fick en större insikt i hur förskolorna arbetar med och tänker om litteratur var ointresserade för förskolornas arbete med böcker 27. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... utbildade och inspirerade förskolepersonalen till att bli goda berättare ansåg att samarbetet inte tillförde deras arbete något gick kurser i berättarteknik 28. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... har fått bättre förutsättningar och fördjupad motivation att inspirera förskolorna fick inte ut något av samarbetet hann inte kontakta förskolorna för att utveckla samarbetet 29. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... ansåg att förskollärarna inte engagerade sig i samarbetet inspirerade föräldrar att läsa
ansåg att samarbetet tog för mycket av deras ordinarie arbete 30. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... tyckte samarbetet tog för mycket tid från arbetet med barnen tyckte nyutgiven litteratur var opedagogisk hade en större nyfikenhet på ny och annorlunda litteratur 31. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... ansåg att bibliotekarierna inte engagerade sig i samarbetet upplevde en kunskapsutvecklingen i personalgruppen hann inte kontakta bibliotekarierna för att utveckla samarbetet 32. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... hade lärt sig att läsa bilder och samtala om dem lärde sig att läsa en bok utan uppehåll för samtal tyckte inte att bilderna i böckerna tillförde läsupplevelsen något 33. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... upplevde att barnen inte tyckte om nyutkommen litteratur läste en bok dagligen för barnen bearbetade barnlitteraturen multimodalt 34. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... tyckte inte om litteratur fick inte följa med och låna böcker hade mycket stor tillgång till litteratur och berättelser 35. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... fick inte bläddra i biblioteksböckerna var vana vid att samtala om berättelser lärde sig att sitta stilla och tysta vid högläsning 36. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... tyckte att man läste för mycket på förskolorna visste hur man kan resonera om litteratur fick lyssna på böcker som de inte var intresserade av 37. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... hade svårt att välja böcker när de var på biblioteket tycker om litteratur och valde ofta högläsning under fria leken fick inte tillgång till böckerna under fria leken Frågor om agerande vid bokläsning och samtal 38. I samtal med barn bör förskolläraren... se till att barnet lyssnar på vad förskolläraren säger utveckla och utvidga de ämnen barnen vill prata om rätta barnet om det säger något felaktigt
39. I samtal med barn bör förskolläraren... kräva att barnet lyssnar på vad förskolläraren säger använda ett varierat ordförråd, precisa uttryck, synonymer kräva att barnet uttrycker sig tydligt 40. I samtal med barn bör förskolläraren... tillrättalägga språket så det passar barnens utvecklingsnivå förvänta sig att barnet lyssnar på vad förskolläraren säger använda sig av ledande frågor 41. I samtal med barn som håller på att lära sig svenska bör förskolläraren... leda in barnet på lärorika samtalsämnen upprepa och bekräfta barnets utsagor rätta barnets uttalsfel Frågor om samtal vid högläsning 42. Vid bokläsning bör förskolläraren... se till att barnen är tysta alltid läsa färdigt en påbörjad bok ställa äkta och öppna frågor 43. Vid bokläsning bör förskolläraren... välja en lärorik bok ge tydliga och utvecklande förklaringar till nya ord så att barnen kan sätta in dem i ett känt och förståeligt sammanhang kräva att barnen är tysta 44. Interthinking innebär att... varje individ tänker tyst för sig själv en grupp lyssnar på en mer kunnig person ett gruppsamtal där deltagarna utbyter tankar 45. Den teoretiska utgångpunkten i Pantaleos artikel är... en sociokulturell kunskapssyn en behavioristisk kunskapssyn en nativistisk kunskapssyn 46. Barnen i Pantaleos grupp fick rita efter högläsningen men innan de började rita uppmanades de att tänka på... vad de kände, tänkte, undrade, ifrågasatta och fantiserade om när de lyssnade vad berättelsen handlade om att rita så noggrant de kunde 47. När barnen i Pantaleos studie samtalade om berättelserna... avbröt de ofta varandra var de oftast oense om handlingen stöttade de varandra i tolkningar och utvidgade sin förståelse för innehållet
48. Genom att utbyta tankar om litteratur i smågrupper lärde sig barnen i Pantaleos studie... hur man kan tala om litteratur, t ex att tala om en tänkt fortsättning att man inte ska fantisera om texter att andras funderingar om texter inte tillför något 49. De egna lärdomar som Pantaleo drog av sin studie var att hon själv... talade för lite och inte ställde rätt frågor lät barnen tala för mycket ställde för många frågor och talade för mycket 50. De mest givande lässituationerna är där barnen... engagerar sig och samtalar om det lästa i lässituationen lär sig vara tysta och lyssna efter lässtunden får rita något som de fastnat för i berättelsen