Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring



Relevanta dokument
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Gemensamt språk och ICF

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Individens behov i centrum

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Äldres behov i centrum ÄBIC

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Delaktighet i forskning

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Konsten att hitta balans i tillvaron

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Välfärd på 1990-talet

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Individens behov i centrum

Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut. Enligt SOSFS 2008:20

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Delaktighet i vardagssituationer

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Personcentrerad rehab på äldre dar

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Riktlinje anhörigstöd

Utbildningsplan för magisterprogrammet

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN

Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

WHODAS frågeversion, intervjuadministrerad

WHODAS 2.0. Introduktion

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Socialstyrelsens författningssamling

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Brukarorganisationers syn på ICF som arbetsredskap

Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Aktivitet Relation - Identitet

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Perspektiv på kunskap

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Transkript:

Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet och FoU Sörmland Plats: Handikappförbundens konferensrum, vån 2, Sturegatan 4, Sundbyberg Tid: kl 18.00 20.00 tisdagen den 10 februari 2009 Vad är ICF? ICF, International Classification of Functioning, som är utvecklat av Världshälsoorganisationen (WHO), är ett nytt sätt att tänka om funktionshinder. ICF fokuserar på situationer: vad personen gör och deltar i och det som finns i omgivningen. Med ICF:s hjälp går det att beskriva positiva och negativa faktorer i situationen. Genom att beskriva situationer kan det som behöver förändras bli tydligt. ICF kan användas för att öka delaktigheten och medvetenheten om vad som underlättar och hindrar i en persons liv. Vem som helst kan använda ICF för detta ändamål. Kerstin Möller har forskarexamen i handikappvetenskap och arbetar med forskning och utveckling i Sörmlands län. Hon har skrivit en handbok om ICF och håller ofta kurser om ICF. Kerstin sitter i styrgruppen för projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Kerstin berättar om ICF ICF är ett sätt att tänka kring hälsa och är en klassifikation. Den svenska översättningen av ICF innehåller massor av koder och kan vara svår att använda. Historiskt pratade man om krymplingen, inte normal som blev handikapp. ICF är en internationella en av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Oavsett land kan ICF användas och kom i slutet av 70-talet. Utgångspunkten är att en person drabbas av något som leder till funktionshinder. Om man inte kunde utföra sina normala uppgifter så blev man handikappad. Sjukvårdskostnaderna ökade och det fanns behov av att hitta ett system som beskriver hur en person lever. Det finns en kritik från den internationella handikapprörelsen. Bl a Mårten Söder kritiserade ICF. WHO (Världshälsoorganisationen) tog bort handikappbegreppet från ICF. ICF beskriver människor i sin fysiska och sociala situation och är en 1

beskrivning av positiva och negativa effekter. Funktionstillstånd beskrivs i positiva termer. ICF är ett verktyg för att beskriva med hälsorelaterade aspekter och är en gemensam modell för alla. Kerstin menar att ICF kan vara ett vapen för handikapprörelsen. Kerstin visar ett nummer av Närkes Allehanda med Rasmus och hans mamma. Han föddes 3 månader för tidigt och får ingen försäkring från försäkringsbolag då man anser att det är för stor risk (för företaget). Personliga faktorer och situationer som personer befinner sig i kan beskrivas i ICF och det är fritt att beskriva annat som är unikt för personen. ICF ringar in fysisk omgivning, social omgivning och samhället. Kerstin berättar om sin forskning med dövblinda där hon kom fram till att hon behövde förenkla; som att lägga pussel utan att veta hur mönstret kommer att se ut Ett exempel på hur ICF kan användas i praktiken: Herbert vill lägga pussel med barnbarnen, men det finns svårigheter då Herbert har nedsatt syn. Då kan man beskriva situationen noggrant med hjälp av en bild t ex. Utifrån beskrivningen kan man sedan göra åtgärder för personen och åtgärder i omgivningen. Vården arbetar inte så; man undersöker t ex synfunktionen men tittar inte på omgivande faktorer där personen befinner sig. Kerstin menar att ICF är till för alla aktörer; brukare, närstående, handikapprörelsen, politiker. Alla skulle kunna använda komponentorden som blir gemensamma för alla som använder dem. ICF skulle kunna vara ett gemensamt verktyg. Vem få använda ICF? Vem som helst. Ett exempel på kontrollerad mätning är febertermometern och det påminner om ICF. Diskussion: Någon har en tanke: Kan vi bilda ett gäng som har svårt att koncentrera oss och lyssna på föreläsningar och skapa ett sammanhang som funkar för oss? Skyddslösheten; är det unikt för dövblinda? Nej, säger Kerstin, Samma känsla och fenomen kan finnas hos ett litet barn eller hos en psykotisk person. Informationsbehovet kan lösas på olika sätt; vi vet aldrig vilka som hör, ser eller kan svenska t ex. ICF som klassifikation: Värderande ord i ICF: inget, lätt, måttligt, svårt, totalt. Gradering mellan 0 4 alt. i procent. Ibland kan talen behöva beskrivas tydligare i antal t ex 1 = 5. WHO bestämde om ICF, inte forskare. Mike Oliver tog fram den sociala 2

modellen och var kritisk till ICF då den fokuserar på individen och det negativa istället för att se till strukturen i samhället. Bilaga 6 Kerstin menar att hon kunde peka på de systematiska bristerna i vården för dövblinda. Hur används ICF idag? Barnhabiliteringen, en del inom Vuxenhabiliteringen och lite inom socialpsykiatrin. Bilder: Från funktionshinder till delaktighet ICF ett nytt sätt att tänka om funktionshinder Kerstin Möller Fil. Mag. Hälso- och sjukvårdsadministration Med dr handikappvetenskap kerstin.moller@fou.sormland.se För länge sedan: krymplingen För inte så länge sedan: Inte normal den handikappade En bild på en flicka som sitter i en stol och tittar ner i sitt knä 3

ICF: Människor i sin fysiska och sociala situation Samma flicka men nu ser man också att hon har en hund som sitter vide hennes fötter. Bakom henne finns en trädgård med trädgårdsmöbler och en liten damm. ICF ett verktyg för att beskriva Hälsa och hälsorelaterade faktorer Från optimal hälsa till maximal ohälsa Gemensamma begrepp och skala Alla människor i alla tider ICD-10 r ICF Sjuk frisk Ohälsa hälsa Kroppen (anatomi) Kroppens strukturer Kroppen funktioner Kroppens funktioner Aktivitet Delaktighet Personliga faktorer Omgivningsfaktorer 4

ICF WHO 2001, Bichenbach et al 1999 Positiva och negativa faktorer Sex delar Alla människor Funktionshinder = resultat av många olika mekanismer Social modell Oliver 1996 Negativa faktorer Två delar Funktionshindrade Funktionshinder = Förtryck genom sociala och samhälleliga system Bilaga 6 Som att lägga pussel utan att veta hur mönstret kommer att se ut En bild som ett pussel där omgivning omsluter de andra bitarna med kroppsfunktion, aktivitet, delaktighet, personliga faktorer och kroppsstruktur. Ett exempel Herbert 80 år vill lägga pussel tillsammans med sina barnbarn. Han ser dåligt. Många pusselbitar är lika varandra 5

Beskrivning med ICF termer Delaktighet Kan inte ta del i att lägga pussel, total inskränkning Aktivitet Ser inte mönstret på bitarna, svår begränsning Kropps funktion Synnedsättning? Kropps struktur Avvikelse i ögonen? Personliga faktorer: En 80-årig man som vill lägga pussel med de barnbarnen Omgivningsfaktorer: Han har inga glasögon. Personliga åtgärder Personliga åtgärder: Information och strategi t.ex. berätta för barnbarnen att han ser dåligt. Föreslå att han plockar ut pusselbitar efter hur de är formade och att barnbarnen tittar efter mönsterpassning. Beställa tid för synundersökning Åtgärder omgivningen kan vidta Barnbarnen kan t.ex. underlätta genom att följa morfars förslag Ögonkliniken kan t.ex. underlätta med kort kötid, Kunnig personal som gör undersökning av ögon och syn, optiker kan underlätta genom professionell utprovning av glasögon 6

ICF en interaktiv bio-psyko-social modell om hälsa WHO:s ICF figur 2001 (Socialstyrelsen 2003) Möjliga användningsområden Fackspråk inom vård och omsorg nationella IT-strategin Verktyg för handikapporganisationer beskriva behov Socialpolitiskt verktyg planering Verktyg för forskning mäta resultat Statistiskt verktyg sammanställa data Redskap för utbildning m.m. Vem får använda ICF? Vem som helst Självskattning, egenbedömning, observation, professionell bedömning och kontrollerad mätning Kvalitativa och kvantitativa data 7

Funktionstillstånd det positiva paraplybegreppet Funktionshinder det negativa paraplybegreppet ICF:s sex komponenter Delaktighet De kroppsliga funktionerna möjliggör för människor att vara engagerad i något: att vara delaktig Delaktighet kan vara inskränkt Personen är delaktig i någon omgivning som också har inflytande på personen 8

Aktivitet De kroppsliga funktionerna möjliggör för människor att göra något: att vara aktiv Aktivitet kan vara begränsad Aktivitet som personen gör sker i någon omgivning som också har inflytande på aktiviteten Omgivning Människor befinner sig alltid i en omgivning fysiskt, socialt, kulturellt och samhälleligt. Faktorer i omgivningen kan underlätta och eller hindra Omgivningen påverkar personen Kroppsstruktur Alla människor har en kropp och kroppen har olika delar Kroppsdelarna kallas strukturer som även kan vara avvikande Kroppen interagerar med omgivningen via personen 9

Kroppsfunktion Kroppsstrukturerna möjliggör kroppsliga funktioner Kroppsfunktioner kan vara nedsatta Kroppen och dess funktioner interagerar med omgivningen via personen Personliga faktorer I alla situationer så ingår personens fysiska, psykologiska och sociala erfarenheter Personen själv har liksom omgivningen stor betydelse ICF beskriver inte människor utan situationer som människor ingår i ICF som klassifikation Fem av de sex komponenterna är indelade i kapitel t.ex. Kroppsstrukturer, kapitel 2: Öga, öra och därmed relaterade strukturer Kapitlen är indelade i koder t.ex. s220: Strukturer i ögonlob Koderna är indelade i underkoder t.ex. s2203 Näthinna 10

Klassifikationens termer för grad av inverkan Värderande Heltal Procent ord Inget 0 0-4 % Lätt 1 5-24 % Måttligt 2 25-49 % Svårt 3 50-95 % Totalt 4 96-100 % Primära mål Alternativa mål Viktigaste resultaten Relaterade resultat Preventiv strategi Förebygga sjukdomar Reducera ohälsofaktorer Hälsa Överlevnad Funktionstillstånd, funktionshinder Livskvalitet Behandlande strategi Bota sjukdomar Förbättring Sjukdomskontroll Livskvalitet Hälsa Rehab strategi Återställa funktion Optimera funktion Överlevnad Funktionstillstånd Funktionstillstånd Livskvalitet Hälsa Överlevnad Sektor Hälsa Hälsa Hälsa Utbildning Stödjande strategi Optimera livskvalitet Bevara autonomi Livskvalitet Hälsa Överlevnad Funktionstillstånd Hälsa Hälsa Social tjänst Stucki, et al. 2007 Möller 2008: Med hjälp av ICF blottades systematiska brister i vård och stöd till personer med dövblindhet 11

Länktips Kerstin Möllers avhandling: http://www.divaportal.org/oru/abstract.xsql?dbid=2027 Kerstin Möllers videofilmade föreläsning http://stare.oru.se:8080/ramgen/ha/km.rm ICF barn och ungdom (ICF-CY) http://www.socialstyrelsen.se/amnesord/kla ssifikationer/specnavigation/icf/icf-cy/ Ett projekt som drivs med stöd av Allmänna Arvsfonden 12