Program Gemensamma Vägar 31 oktober - 1 november 2017 31 oktober 09:00-10:00 Registrering. Kaffe och smörgås. 10:00-10:30 Konferens öppnas, inledning och kulturellt inslag. Plenar Norge 10:30-11:30 Lærende nettverk og lærende møter - utviklingsarbeid, praksisendring og kompetanseheving Statlige føringer i utviklingsarbeid og kompetanseheving for skoler og etter hvert barnehager har endret karakter. Tidligere var det fokus på kurs for enkeltpersoner. Intensjonen var at få utvalgte skulle sikre spredning av ny kunnskap, som igjen skulle resultere i forbedret praksis. Dagens føring favner hele arbeidsplassen. En legger til grunn at det skal skje en arbeidsplass-basert utviklingsprosess hvor alle ansatte samarbeider om praksisendring. Dette skal skje på en systematisk måte over relativt langt tid. Fokus er på ledelse av utviklingsprosjekter og alle ansattes eierskap og medvirkning i prosessene. To lærende nettverk presenteras och diskuteras. Oddbjörn Knutsen, Sylvi Bratteng og Trond Lekang. 11:30-11:45 Information från Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statsped 11:45-13:00 Salladslunch 13:00-14:15 Dialoggrupp A Sverige och Finland Presentationer, en reflektiv presentation (ca 45 min) som avslutas med en fråga/frågor. Därefter reflekterande samtal som leds av samtalsledare 14:15-14:45 Kaffepaus. Plenar Finland 14:45-15:45 Olika stödformer i finska och svenska grundskolor - en jämförelse Marjatta Takala universitetet i Uleåborg, Finland och Eva Silfver, Pedagogiska institutionen Umeå universitet, Sverige. Föredraget presenterar en jämförande studie som utförts av finländska och svenska forskare som studerat vilka olika stödformer som förekommer i svenska och finska grundskolor. 15.45 16.00 Information om middagen samt dag 2 19:00-- Gemensam konferensmiddag, Elite Mimer hotell (Kungsgatan 75)
1 november Plenar Sverige 09:00-10:00 Kunskap i rörelse- praktiknära forskning i specialpedagogisk verksamhet. Vem kunskapar vem? Kim Wickman och Gerd Pettersson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 10:00-10:30 Kaffepaus Föredraget diskuterar centrala incitament för att åstadkomma praktiknära forskning och exemplifierar hur samverkan mellan skola och akademi kan resultera i både skolutveckling och i forskning med fokus på specialpedagogisk verksamhet. 10:30-11:45 Dialoggrupp B Norge Presentationer, en reflektiv presentation (ca 45 min) som avslutas med en fråga/frågor. Därefter reflekterande samtal som leds av samtalsledare 11:45-12:45 Lunch 12:45-14:00 Dialoggrupp B Norge (upprepning) 14:00-15:15 Dialoggrupp A Sverige och Finland (upprepning) 15.15 15.30 Summering, utvärdering och nästa års konferens. Norge övertar stafettpinnen för Gemensamma Vägar 2018 Pedagogiska institutionen Umeå universitet Statsped
Valbara dialoggrupper Dialoggrupperna är valbara och väljs på plats. Varje dialoggrupp presenteras vid två tillfällen vilket betyder att du får tillgång till totalt fyra valbara dialoggruppspresentationer. Syfte med dialoggrupperna är att dels presentera ett utvecklingsarbete och/eller ett forskningsarbete och dessutom diskutera detta med de som lyssnat på presentationen. Det innebär att presentatören bör avsluta varje presentation med en eller ett par frågor som är centrala för utvecklingsarbetet. Vid varje presentation finns en ordförande som fördelar ordet och tillser att alla får möjlighet att ställa frågor och diskutera. Dialoggrupp B (norska) 1. Kulturspår i landskapet - en resurs i skolan (KIL) Ett projekt som syftar till att underlätta för lärare att upptäcka och använda kulturmiljöer som lärmiljöer. KIL er et interregprosjekt som blant annet inkluderer et nettverk med nærmere 60 lærere fra norske og svenske grunnskoler. Vesterbotten Museum og Nord universitet er prosjekteiere på svensk og norsk side. Wenche Sørmo, professor, fakultet for lærerutdanning og kunst og kulturfag, Nord universitet. Susanne Sundström, arkeolog og kulturmiljöpedagog, Vesterbotten Museum 2. Familiens møte En arena for innovativt samarbeid, med dialogen og refleksjon som verktøy. Voksne er barns mulighet. Familiens møte er et bidrag for ansatte i barnehager og skoler til å snakke med foreldre om uro litt tidligere er en arena hvor familier og nettverk møter BUP, PPT og kommunale hjelpetjenester i ett møte, på familiens premisser oppfyller statens krav om samhandling mellom de ulike forvaltningsnivå
Kristin Nilsen Spesialpedagog m/master i kunnskapsledelse, ansatt ved PPT Rana. Erfaring fra barnehage og skole. Videreutdanning i Dialogisk praksis Elin Skonseng Sosionom med master i spesialpedagogikk, ansatt ved PPT Rana. Erfaring fra kommunalt barnevernsarbeid. Geir Misje Sosionom og familieterapeut, ansatt ved BUP Rana. Erfaring fra statlig barneverntjeneste. Susann Rødseth Klinisk familieterapeut, ansatt ved Barn og familieavdelingen, Rana Kommune. Erfaring fra barnehager og alternativ skole. Kirsten Ellingbø Klinisk familieterapeut, ansatt ved Barn og familieavdelingen, Rana Kommune. Erfaring fra psykiatri og psykisk helsearbeid, barn, unge og familier.
3. «Jeg kan også bidra» Er et tiltak/prosjekt for ungemennesker som mislykkes i skolen, eller for å snu på det, som skolen mislykkes med, og deres vei fra «utenforskapet» til utdanning og jobb. Stikkord er å ha fokus på mestring og det som fungerer, bruk av gulerot og pisk. Presentasjon av metoder og resultat Jørn Moe, daglig leder i Herøy ASVO AS Nr 4. Vägledning på nätet för förskolan Et prosjekt om web-basert digital veiledning fra PP-tjenesten. Fungerer det som kommunikasjonsform i forhold til enkeltbarn med store og komplekse behov for spesialpedagogisk hjelp i barnehagen? Hva kreves av tilrettelegging, informasjon, kompetanseheving og elektronisk infrastruktur for at en slik tjeneste skal fungere? Kan webbasert veiledning bidra til kompetanseutvikling hos de ansatte, større trygghet i yrkesrollen og en utviklende yrkesutøvelse? Pilotprosjektet evalueres våren 2017 og presenteres på konferansen. Oddbjørn Knutsen, dosent i spesialpedagogikk og pedagogikk ved Nord universitet, Nesna. Beate Tømmervik, virksomhetsleder i Leland barnehage i Leirfjord kommune. Hun er utdannet førskolelærer, og har i tillegg styrerutdanning. Airin Levang er virksomhetsleder i Leines barnehage i Leirfjord kommune. Hun er utdannet førskolelærer og har i tillegg videreutdanning i spesialpedagogikk, pedagogisk utviklingsarbeid og ledelse av lærings- og utviklingsarbeid i barnehagen. Elbjørg Larsen, spesialist i pedagogisk-psykologisk rådgiving. Tilsatt ved Pedagogisk-psykologisk tjeneste på Ytre Helgeland. Larsen har prøvd ut og forsket på bruk av digital kommunikasjon i spesialpedagogisk rådgivning og veiledning til skolene via dataplattformen «It s Learning» siden 2007. Det man spurte seg om var om man kunne gjøre PP-tjenesten (PPT) enda mer tilgjengelig for skolene? Og om nettrommet er en god møteplass for personalet som jobber rundt eleven (klienten) og PPT? Dette arbeidet har blant annet resultert i flere publiserte artikler og lærebokkapittel. Elbjørg Larsen er fast medlem i Forskerteamet som er knyttet til «Helgelandsnettet» (FTH)
5. Bättre inkludering genom samarbete mellan flera skolor. Anledningen till varför vi bildat ett interkommunalt nätverk, är at det ofta sitter en och två elever på varje skola med sina behov och utmaningar och på så sätt blir något ensam i sin situation. Även läraren arbetar ofta ensam. Stora avstånd mellan flera av skolorna gör samarbete till en utmaning. Det är därför behov för ett koordinerat samarbete. Som metod används lärande nätverk. Vårt nätverk har arbetat med att underlätta för elever med hörselnedsättning. Lena Halvorsen är allmänlärare med fördjupning inom special- och socialpedagogik och med fortbildning inom teckenspråk och alternativ och supplerande kommunikation (ASK). Hon har mångårig erfarenhet som lärare, teckenspråkslärare och specialpedagog i Tromsö kommun där hon har arbetat i den vanliga skolan och i klassen för teckenspråkliga elever. Hon arbetar f.t. såm rådgiver i Statped inom områdena hörsel, förvärvade hjärnskador och ASK. 6. Sosiale og emosjonelle vansker i skole og barnehage Begrepet sosiale og emosjonelle vansker er et komplekst begrep som kan være aktuelt for mange elever i skolen og barn i barnehagen. I denne presentasjonen vil begrepet bli diskutert ut fra tre ulike perspektiver: det organiske, det miljømessige og det ervervede. Basert på ferske forskningsdata vil begrepet bli diskutert i lys av sosiologiske teorier om den fremmede, klassifisering og stigma. Mirjam Harkestad Olsen er professor ved UiT Norges arktiske universitet. Hennes fagområde er spesialpedagogikk, men hennes forskningsinteresser rekker bredere og tangerer blant annet pedagogikk, psykologi, sosiologi og antropologi. Hun har skrevet og medvirket i flere bøker og artikler, blant annet «Sammen for elevens psykososiale miljø», «Faglig inkludering» og vært redaktør for boken «Relasjoner i pedagogikken - i lys av Baumans teorier». Dialoggrupp A (Svenska och Finland) 1. Innovationer och möjligheter i en unik skola för alla elever Ledande pedagoger från Kyrkostrands skola i Jakobstad i Finland tar dej med på en resa in i den skolvardag vi skapar där möjligheter och innovationer står i fokus. Vi presenterar också vår stora satsning inom lärmiljöer som heter Minnovation Lab där vi jobbar med elever både inom allmänundervisnignen och specialklassundervisnignen. Kyrkostrands skola är en unik skola i Finland där 60 elever med
särskilda behov integreras i en skolvardag med 140 elever inom allmänundervisningen. Det behövs kreativitet och en stark tro på att allt är möjligt för att lyckas. Vi vill dela med oss av våra erfarenheter och tankar kring vår unika pedagogik. Välkommen! 2. Alla ska med (SPSM) El- och energiprogrammet på Jämtlands Gymnasium-Fyrvalla är inne på sitt tredje år i ett SISprojekt, som syftar till att bygga en utbildning som ger möjlighet för elever att lyckas utbilda sig till duktiga yrkesmänniskor, även om de har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom elevintervjuer och klassrumsobservationer har projektet sökt metoder som är förankrade i forskningen och som kan hjälpa elever att tillgodogöra sig en yrkesutbildning, oavsett tidigare svårigheter med koncentration och läsförmåga. Med elevernas hjälp har utbildningen utformats så att eleverna med hjälp av olika lärstilar, lärare som är inne i varandras klasser, praktiska övningar kopplade till teori, större tydlighet med mera, erbjuds en individuell väg mot målen. Den nya utbildningen har en holistisk syn på elev och lärande, och är relationsbaserad. Eva Malmsten, lärare i svenska och engelska. Brinner för att hitta metoder och vägar som ger den enskilde eleven möjlighet att utvecklas till nivåer som hen inte trodde var möjliga. Ulrika Gidlund, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet. Hennes forskningsintressen är inkludering av elever i behov av stöd med fokus på elever med beteendeproblem. 3. Hitta läromedel. Dialoggruppen visar nya och väl beprövade läromedel samt konkreta tips till pedagoger (SPSM). Rikard Sjöstedt, läromedelsrådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, visar söktjänsten Hitta läromedel. Här samlar vi läromedel som kan passa i specialpedagogiska sammanhang. I Hitta läromedel går det att söka läromedel med en, eller flera, tillgängliggörande egenskaper som till exempel Alternativa styrsätt, Långsam progression eller Tydlig layout. Rikard berättar om bakgrunden till söktjänsten och visar hur man kan söka läromedel och dela träfflistor med andra samt hur man kan få inspiration att använda olika typer av läromedel utifrån olika skolformer och ämnen. Rikard Sjöstedt, läromedelsrådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Grundskollärare med 15 års erfarenhet som lärare. Arbetat med Hitta läromedel sedan 2015.
4. Lärande både i skolan och på arbetsplatser Utbildningen inom gymnasiesärskolan ska innehålla ett lärande i skolan och ett arbetsplatsförlagt lärande. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska ske i minst 22 veckor av utbildningstiden och det arbetsplatsförlagt lärande är lärande som eleven genomför på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Gymnasiesärskolan i Umeå kommun har ett utvecklingsprojekt kring det arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsutbildningar inom uppdraget för att ge eleverna en god grund för ett yrkesliv. Carola Jonsson är rektor och samordnare för gymnasiesärskolan i Umeå kommun. Inom nationella programmen på gymnasiesärskolan ska eleverna genomföra 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasiesärskolan har genomfört ett projekt, finansierat av Skolverket, för att förbättra elevernas lärande på arbetsplatser och därmed bättre förbereda eleverna inför ett yrkesliv. Milton Hägglund är yrkeslärare och APL-samordnare gymnasiesärskolan och arbetar i projektet med arbetsplatsförlagt lärande vid gymnasiesärskolan i Umeå kommun. Inom projektet har Milton en uppsökande verksamhet för att finna arbetsplatser inom olika yrkesområden för elevernas placeringar ute på arbetsplatserna. 4. Kommunikationsverktygets betydelse för delaktighet Ann-Christin Sjöström, förstelärare/specialpedagog och Gunilla Colldén rektor/speciallärare från Norrbackaskolan i Sundsvall, en träningsskola med elever på tidig utvecklingsnivå. Vi arbetar med olika kommunikationsverktyg utifrån elevernas behov, men med tyngdvikt på PODD, som är en form av pekprat. PODD är utvecklat av Gayle Porter, logoped från Australien Hon har 30 års erfarenhet av att arbeta med personer med komplexa kommunikationsbehov. Vi kommer att prata om: Att stärka personalgruppen utifrån framgångsfaktorer och öka kompetensen hos samtliga medarbetare. Vikten av att få alla med på tåget. Att arbeta tvärprofessionellt kring kommunikation tillsammans med sjukgymnast, musikhandledare, specialpedagog. Arbeta med gruppen och fiffiga kompisar som förstärkare. Framgångsfaktorer utifrån att elever har fått tillgång till ett kommunikationsverktyg som inneburit att elever kunnat uttrycka både behov, funderingar och åsikter. Ögonstyrning som ett kommunikationshjälpmedel och som en aktivitet. http://pedagogsundsvall.se/norrbackaskolan/
5. Språkutvecklande interaktion i förskolan som gör skillnad Förskolecheferna Inga Dahlgren, Christer Andersson och Nina Jönses. Genom beviljade projektmedel från SPSM har vi fått möjlighet att fördjupa oss i språkutvecklande interaktion mellan pedagoger och barn. Projektet följs också av forskare från Mittuniversitetet. På våra förskolor möter vi många utmaningar kring barns samspels-, kommunikations- och språkutveckling. Forskning från flera håll visar på att interaktionen mellan pedagog och barn är en viktig framgångsfaktor för barns språkutveckling och lärande. Vårt projekt omfattar sammanlagt 36 förskoleavdelningar, ca 100 pedagoger och ca 600 barn. De angreppssätt vi utgår från är Läslyftet med fördjupning, TAKK (tecken som stöd) samt Språkutveckling i samspel. Projektets innehåll - fokus på pedagogens förhållningssätt i språkliga interaktioner - pedagogerna filmar olika situationer - reflektion och analys av filmat material - kollegialt lärande för utbyte av erfarenheter och lärdomar
PLENARFÖREDRAG Finland/Sverige Marjatta Takala professor i specialpedagogik i Finland, vid Uleåborgs universitet och under läsåret 2016-2017 även gästprofessor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Hennes forskningsintressen är relaterade till specialundervisning i Norden samt inlärningssvårigheter, inkludering, hörselskador och special pedagogikens roll. Eva Silfver är docent vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Frågor om makt, demokrati och delaktighet är centrala för Evas forskning som rör sig kring inkludering/exkludering, normalitet/avvikelse och jämlikhet/ojämlikhet. I sina analyser vill Eva knyta samman makro-, meso- och mikronivå, dvs. involvera individ, skola/utbildning och samhälle/samhällsutveckling eftersom den politiska kontext som omger skola, klassrum och individ är avgörande för vad som händer där Sverige Kim Wickman, docent i pedagogik, inriktning specialpedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Forskningsintresset riktas mot flickor, pojkar och lärares delaktighet, kommunikation och lärande i den utbildningspraktik som ämnet idrott och hälsa utgör. Studien kan således bidra till att stödja den specialpedagogiska verksamheten i skolämnet idrott och hälsa så att arbetet kring elever med särskilt stöd genomförs på vetenskaplig grund med syfte att utveckla skolans pedagogiska verksamhet. Den senaste studien genomförs i samverkan och dialog med bland andra Särskolenätverket Norr.
Gerd Pettersson, universitetslektor i pedagogik, inriktning specialpedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor är Gerd Petterssons forskningsintresse. Det klassrumsnära forskningsintresset är inte är en slump utan härrör från åren som lärare i skolan som bidrog till ett djupt engagemang i att bidra kunskap om arbete och undervisning för att fånga alla elevers nyfikenhet och intresse som i sin tur avsåg bidra till alla elevers lärande och utveckling. Gerds avhandling Inre kraft och Yttre tryck. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor har i vissa delar genomförts i samverkan med bland andra Särskolenätverket Norr. Norge Oddbjørn Knutsen er dosent i spesialpedagogikk og pedagogikk ved Nord universitet Nesna. Han har vært prosjektleder for pilotprosjektet «PP-tjeneste på nett i barnehager» i perioden 2013-2017. Et av målene for pilotprosjektet har vært å vurdere om web-basert digital veiledning fra PP-tjenesten fungerer som kommunikasjonsform i forhold til enkeltbarn med store og komplekse behov for spesialpedagogisk hjelp i barnehagen. Sylvi Bratteng er universitetslektor ved Nord universitet, Nesna. Hun har lang erefaring som lærer i grunnskolen og som spesialpedagog i PPT. I ti år var hun leder for interkommunal PP-tjeneste for 6 kommuner på Nord- Helgeland.. Nå jobber hun på lærerutdanninga ved Nord universitet og er engasjert i flere kompetansenettverk. Trond Lekang er dosent i pedagogikk ved Nord universitet. Forskningsinteressene omhandler spesielt veiledning, skoleutvikling og forholdet mellom pedagogikk og teknologi. Han har publisert flere artikler og formidlet forskningen gjennom internasjonale forskningskonferanser om skoleutvikling, innovasjon i lærerutdanningen, profesjonelle veiledningskompetanser, bruk av ny teknologi og nettbasert tilrettelegging.