Att finnas men inte synas

Stockholms Universitet Statsvetenskapliga institutionen Magisterkurs i statsvetenskap, politik och ekonomi Magisteruppsats Vt -04 Handledare: Fil.Dr. Maria Wendt-Höjer Att finnas men inte synas En idéanalys av kvinnors närvaro på ledande poster i näringslivet Författare: Ann-Charlotte Dahl 780930-0143

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...5 1.2.1 Frågeställningar...5 1.3 Tidigare forskning och avgränsningar...5 1.4 Metod...7 1.5 Material och urval...9 1.6 Teoretisk utgångspunkt...11 1.6.1 Kön och/eller Genus?...12 1.6.2 Kön som politisk dimension...14 1.6.3 Ledarskap, makt och kön...18 2. OM KVINNORS NÄRVARO OCH REPRESENTATION...21 2.1 Hur görs kön?...21 2.1.1 Föreställningar om kön...21 2.1.2 Kompetens och kön...25 2.1.3 Glappet jämställdhet på ytan...29 2.2 Hur formuleras problemet?...32 2.2.1 Frihet eller hot problem eller icke-problem?...34 2.2.2 Att omformulera problemet...38 3. ATT INTE VARA KVINNA EN VÄG TILL MAKTEN...44 3.1 Den (o)synliga jämställdheten...44 3.2 Mansdominans ett demokratiproblem!...47 4. SLUTSATS...49 5. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING...53 5.1 Dagspress...53 5.2 Litteratur...54 5.3 Offentligt tryck...56 5.4 Internet...56 2

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Vi anser att målet om en jämn könsfördelning kan uppnås inom en tioårsperiod (SOU 1987:19, s. 4) Generellt sett anses Sverige allmänt vara ett av världens mest jämställda länder, ändå är det av allt att döma långt kvar till det i realiteten jämställda samhället. I den politiska sfären i Sverige idag är könsfördelningen synbarligen jämn och kvinnorepresentationen hög. Lika jämställt är det dock inte i näringslivet där avsaknaden av kvinnliga representanter både på höga chefsposter, andra ledande positioner och i styrelserummen är mycket tydlig 1.I företag med privat ägandeform är 90 procent av ledningsgrupperna och 93 procent av styrelserna av mansdominerade, vilket innebär att 90 procent av ledningsgrupperna har mer än 60 procent män. De reella siffrorna innebär att det i företagsledningar i företag med privat ägandeform är 84 procent män och i styrelserna 87 procent män (SOU 2003:16, s. 105 ). Frågor om kvinnors representation på ledande positioner i näringslivet i allmänhet och kvotering av kvinnor till börsbolagens styrelser och till andra topp-positioner i näringslivet i synnerhet, är en fråga som kan ha setts fått ett uppsving under de senaste åren. Denna fråga är emellertid inte helt oomtvistad. Vissa menar att det inte går att ställa samma krav på kvinnors representation i näringslivet som görs i politiken då dessa ses som två vitt skilda sfärer och följaktligen med olika krav på närvaro. En aspekt av detta är att näringslivet fokuserar på lönsamhet och att företagen på den marknadsekonomiska arenan därmed inte behöver ta hänsyn till den politiska och demokratiska aspekten. Andra menar tvärt om att det visst går och att man till och med bör ställa samma krav på näringslivet som på politiken. Näringslivet och politiken har därmed framställts som två skilda arenor, på vilka man inte heller kan ställa samma krav. Men är det verkligen så enkelt? Att andelen kvinnor på ledande poster i näringslivet är låg kan ses ur ett flertal olika aspekter, både som ett demokratiproblem, ett rättviseproblem men också som ett jämställdhetsproblem Demokratiaspekten innebär att det kan ses som ett demokratiproblem dels då en avsaknad av kvinnor på ledande poster i näringslivet innebär att kvinnor hålls utanför den ekonomiska 1 Begreppet näringsliv användas här på samma sätt som i SOU 2003:16, s. 18: [ ] organisationer med fler än 200 anställda i ett antal branscher inom privat sektor, där majoriteten är aktiebolag med privat ägandeform. 3

maktens boningar, men även då både kvinnor och män bör ha inflytande över samhället, både det politiska och ekonomiska. Det handlar således om att kvinnor och män borde dela makt, ansvar och inflytande på alla områden i samhället och inte bara inom politiken. Mansdominansen innebär därmed att Den som har möjlighet att formulera vad som är problemet styr inte bara vad som sägs, samtalet, utan också vad som bör göras. (SOU 1994:3, s. 12). Att öka kvinnors närvaro och representation på ledande poster i näringslivet skulle också kunna betraktas som en väg för att fånga upp de tidigare frånvarande rösterna och göra dem delaktiga. Rättviseaspekten handlar inte om att kvinnor biologiskt sett är annorlunda och att de utifrån detta faktum skulle kunna bidra med ett annat sätt att tänka och se på saker. Snarare grundar sig denna aspekt i en uppfattning att det borde vara ett grundläggande tillstånd med en jämlik representation i ett samhälle som består av hälften män och hälften kvinnor. Jämställdhetsaspekten innebär främst att ett samhälle som strävar efter att vara jämställt bör sträva efter att vara jämställt på alla nivåer i samhället, styrelserum inkluderat. Kvinnor bör därför även i realiteten ges samma möjligheter som män att klättra uppåt på näringslivets chefsstege. Jämställdhetsargumentet omfattar också argument som att företagen går miste om kompetens och därmed resurser när de ensidigt rekryterar män till de ledande posterna. Jämställdhetsargumentet kan också ses ha ett till viss del symboliskt värde, där en jämställdhet i näringslivets toppskikt sänder ut signaler till kvinnor att det går att lyckas och klättra hela vägen upp på karriärs-stegen. Valet av medel kan sedan ses som nästa heta debattämne. Debatten aktualiserar huruvida det är möjligt att använda samma medel i näringslivet som i politiken för att nå ett gemensamt mål. Debatten kring en lagstiftning om användandet av kvotering av kvinnor på ledande poster i näringslivet kan här ses som det mest omdebatterade medlet. Diskussionen aktualiserar emellertid i ett flertal fall skillnader mellan näringslivet och den politiska sfären. Skillnader som enligt kvoteringsmotståndarna gör att det inte heller är möjligt att använda sig av samma redskap för att nå jämställdhet i den ekonomiska sfären som den politiska. Vi kan helt enkelt inte ställa demokratiska krav på den ekonomiska sfären och det svenska näringslivet. Om så nu är fallet, vad är det då som skiljer politiken från näringslivet och vilka argument används kring kvinnors närvarande i detta sammanhang? 4

1.2 Syfte Uppsatsens övergripande syfte är att med en feministisk utgångspunkt 2 diskutera och jämföra argumentation och debatt i fyra tidningar kring kvinnors representation på ledande poster i svenskt näringsliv. Ett underliggande syfte blir att tydliggöra kopplingar mellan argumenten kring kvinnors representation på ledande poster i näringslivet och föreställningar om ledarskap, demokrati, kompetens, ekonomi och politik, för att sedan tolka hur dessa kan förstås och kopplas till makt, och kön. Hur kan dessa argument och de föreställningar som synliggörs kopplas till den låga kvinnorepresentationen på ledande poster i näringslivet? Det sekundära syftet blir sedan att undersöka huruvida de föreställningar som uttrycks i det empiriska materialet bidrar till att befästa eller utmana den existerande könsmaktsordningen genom att osynliggöra kopplingar mellan kön och makt. 1.2.1 Frågeställningar De frågeställningar som kommer att användas som utgångspunkt för att uppfylla uppsatsens ovan nämnda syfte är: På vilket sätt argumenteras det kring kvinnors representation på ledande poster i näringslivet och vilka föreställningar om kön och ledarskap synliggörs och/eller konstitueras för att stödja resonemanget? Skiljer sig argumenten från de som används vid diskussioner kring närvaro i den politiska diskursen, eller används samma argument men i olika sammanhang? Hur kan dessa föreställningar kopplas till demokrati, makt och representation? 1.3 Tidigare forskning och avgränsningar Studien handlar om Sverige och är begränsad både i tid och i antal tidningar. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på argumentationen kring kvinnors närvaro på ledande poster i näringslivet. Detta förmedlar sedan naturligt kopplingar till argument för och emot olika lösningar på kvinnors frånvaro, främst frågan om kvotering, då denna metod kan ses som den mest omtvistade och debatterade av de som finns att tillgå. Tidigare forskning har i huvudsak koncentrerat sig kring de teoretiska fälten organisation och kön och/eller ledarskap och kön 3, eller kvinnors närvaro/frånvaro på olika områden inom 2 Denna presenteras under kapitlet Teoretiska utgångspunkter. 3 Se exempelvis: Wahl, Holgersson, Höök & Linghag, 2001, och Höök, 2001, eller Wahl, Holgersson & Höök, 1998 5

politiken 4. Den tidigare forskningen har därmed tenderat att hålla sig inom de konventionella ramarna och skiljt mellan de olika arenorna politik och ekonomi. Denna uppsats strävar efter att föra samman de två olika inriktningarna för tidigare forskning. Detta innebär att använda teorier om representation, makt och demokrati som utvecklats inom den statsvetenskapliga forskningen och sedan sammanföra dessa med organisationsteoretiska teorier kring ledarskap, organisation och kön, för att analysera argumenten kring kvinnors närvaro och representation på ledande poster i näringslivet. En av uppsatsens utgångspunkter blir därför att frånvaron av kvinnor på ledande poster i näringslivet går att analyseras med hjälp av statsvetenskapliga teorier. Att ha denna tvärvetenskapliga utgångspunkt innebär att uppsatsen för samman två vanligtvis åtskilda sfärer och återinbäddar den ekonomiska sfären i samhället. Där denna sedan ställs inför statsvetenskapliga analysverktyg. Då den ekonomiska sfären till stor del fattar beslut som får effekter för samhället i stort, anses det i denna studie vara av största intresse att den också ställs inför statsvetenskapliga teorier om makt och representation. Det ämne uppsatsen behandlar är således av både utomvetenskaplig och inomvetenskaplig relevans. Tidigare företagsekonomisk forskning fokuserar främst på frågor och problem som rör organisation, ledarskap och kön. Detta innebär att frågan om kvinnors icke-närvaro på den ekonomiska arenan utifrån teorier kring representation och ett kanske mer politiskt perspektiv. De frågor som behandlas i denna forskning är främst betydelsen av kön i organisationer och vad kön och föreställningar om kön har för betydelse för organisationer och ledarskap. Frånvaron av kvinnor som chefer och på ledande poster i näringslivet diskuteras här främst i termer av föreställningar om kvinnor som chefer än behandlar det i termer av demokrati. Som exempel på detta och på forskning rörande organisation och kön kan nämnas: Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön av Wahl, Holgersson, Höök & Linghag, 2001. Vidare diskuteras ledarskap, kön och jämställdhet i avhandlingen: Stridspiloter i vida kjolar Om ledarskapsutveckling och jämställdhet av Pia Höök, 2001 och Rekrytering av företagsledare en studie i homosocialitet av Charlotte Holgersson, 2003 men även i: Ironi & sexualitet Om ledarskap och kön av Wahl, Holgersson & Höök, 1998. 4 Se exempelvis: Wängnerud, 1998 6

Den statsvetenskapliga forskningen fokuserar i kontrast till ovan mer på problem och frågor som rör demokrati, makt och kön. Den statsvetenskapliga forskningen har därför i större utsträckning än den företagsekonomiska huvudsakligen behandlat kvinnors närvaro och representation på de politiska arenorna. Som exempel på detta kan nämnas den forskning om representationsproblematik som exempelvis behandlas i Anne Phillips bok: Närvarons politik den politiska representationen av kön, etnicitet och ras, eller kvinnors underrepresentation och en problematisering av denna vilken behandlas i Helga Maria Hernes bok: Staten Kvinner ingen adgang? Kvinnors roll i politiken diskuteras också exempelvis i boken Kvinnor som väljare och valda av Maria Oskarsson & Lena Wängnerud. Vidare problematiserar professor Maud Eduards i boken Förbjuden handling Om kvinnors organisering och feministisk teori, kvinnors handlingsutrymme som grupp och belyser förhållandet mellan kvinnors organisering och den demokratiska ordningens regler för hur, när och av vem/vilka offentlig politik bör bedrivas. Boken fungerar som en bra och för uppsatsen relevant grund för teorier och problem vilka behandlar kvinnors handlingsutrymme i det offentliga rummet. De teoretiska antagandena för kvinnors handlingsutrymme kommer i denna uppsats att appliceras på frågor om kvinnors närvaro och representation på den ekonomiska arenan och på ledande positioner i näringslivet. 1.4 Metod Med utgångspunkt i det empiriska materialet har jag för avsikt att genomföra en tolkande undersökning med hjälp av idéanalytisk metod. Idéanalysen kommer främst att användas för att tydliggöra, och i viss mån synliggöra argument och idéer vilka explicit eller implicit synliggör föreställningar om kön, ledarskap, demokrati, ekonomi, politik, kompetens. Dessa kan sedan kopplas och problematiseras i förhållande till makt och kön. Argument kring kvinnors närvaro på ledande poster i näringslivet kopplas sedan till dessa föreställningar för att på så sätt försöka synliggöra könsmaktsordningen och de rådande normerna. Min utgångspunkt är att användandet av olika argument för kvinnors närvaro på ledande poster i näringslivet innefattar outtalade eller uttalade föreställningar om kvinnors sätt att vara, handla och agera, men även vad kvinnor vill respektive inte vill och är kapabla till. En utgångspunkt blir därför att dessa föreställningar blir centrala för att förstå problematiseringen av kvinnors närvaro på ledande poster i näringslivet främst eftersom de skapar en bild av något som verkligt. Om det framställs som om kvinnors närvaro på ledande poster i näringslivet inte har med demokrati att göra, och detta sedan inte problematiseras, kommer denna rådande föreställning att naturaliseras och verka normerande för vad som är politik och demokrati, och 7

vad som inte är det. Så länge det finns föreställningar om kvinnors underrepresentation på ledande poster i näringslivet som ett icke-demokratiproblem, innebär detta att problemet avlänkas demokratiska krav och görs till icke-politik. Hur, och om, dessa föreställningar problematiseras blir därför centralt för förhållandet mellan kön och makt och huruvida könsordningen utmanas eller befästs. Denna metod framstår som den mest lämpliga för denna typ av studie då den tenderar att fokusera på de idéer och föreställningar som ligger till grund för våra handlingar och värderingar. Avsikten med användandet av denna metod är att synliggöra de värderingar och de kopplingar till kön och makt som finns inbyggt i argumentationen kring kvinnors närvaro och representation på ledande poster i näringslivet. De statsvetenskapliga teorierna används för att tydliggöra kopplingen mellan kvinnors underrepresentation på ledande poster i svenskt näringsliv och hur dessa kopplas till aspekter av makt. Mansdominansen på dessa poster blir då ett demokratiproblem eftersom kvinnor pga. sin underrepresentation inte ges möjlighet att påverka de beslut som faktiskt påverkar dem. Genom att använda statsvetenskapliga teorier för att analysera problemet med mansdominans utifrån argumentation och debatt, kommer aspekter av makt och demokrati att tydliggöras på ett sätt som undviks vid ett ensidigt användande av teorier kring organisation och kön. Utgångspunkten för analysen av det empiriska materialet har varit de teman som kan ses återkomma i uppsatsens analys, dessa är: hur görs kön? och hur formuleras problemet? Dessa bör också ses som utgångspunkter för de underrubriker som följer dessa huvudteman. Utifrån dessa teman har materialet också lästs. Valet av teman gjordes med uppsatsens syfte i åtanke d.v.s. att tydliggöra kopplingar mellan argumentationen kring kvinnors representation på ledande poster i näringslivet och föreställningar om: ledarskap, demokrati, kompetens, ekonomi och politik, för att sedan se hur dessa kan kopplas till makt och kön. De teman som valts kan också sägas representera de huvudsakliga utgångspunkterna vid analysen av det empiriska materialet. Vid läsningen av det empiriska materialet har jag därför letat efter argument som explicit eller implicit kan sägas tydliggöra ovan nämnda förhållande. Vidare har jag försökt tydliggöra underliggande föreställningar i uttalanden vilka vid en första anblick är till synes anspråkslösa, men vilka vid en närmare analys har visat sig stötta föreställningar om exempelvis kön, ledarskap etc. Det har därmed inte ansetts vara av vikt att artiklar och 8

argument uttalat skall presentera föreställningar och idéer om kön, ledarskap etc. utan snarare ansetts minst lika intressant att föreställningar och idéer är outtalade. I andra fall kan argument som används för att uttrycka en viss ståndpunkt på ett omvänt sätt tydliggöra föreställningar om kön etc. Som exempelvis att man genom att synliggöra vad som är onormalt samtidigt synliggör vad som är normalt. Med detta menas att om det i en artikel väljer att tydligt poängtera att man faktiskt har en andel kvinnor i ledningsgrupp och styrelse, tydliggör man något som är onormalt. Per automatik tydliggörs därmed normen att andelen kvinnor på ledande poster vanligtvis inte är hög. 1.5 Material och urval Det fyra tidningarna jag valt att använda mig för den empiriska undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Norrländska Socialdemokraten och Västerbottens-Kuriren 5. Valet av dessa tidningar förefaller lämpligt främst då jag till en början eftersträvade en viss ideologisk spridning tidningarna emellan för att på så sätt kunna tydliggöra eventuella skillnader i argumentation 6. Valet av Dagens Industri föreföll skäligt då denna tidning har en i huvudsak ekonomisk prägel. Detta anser jag vara intressant då den eventuella möjligheten finns att debatten kring kvinnors närvaro respektive frånvaro på ledande poster i näringslivet här kanske sätts i relation till en ekonomisk utgångspunkt. Urvalet har begränsats till åren maj 1987 t.om. december 1988 samt 9 mars 2003 till 30 mars 2004 7. För insamlandet av det empiriska materialet har databaser för tidningsartiklar på internet använts. Dessa har främst utgjorts av Affärsdata, ArtikelSök, Mediearkivet och Nya artikelarkivet. De sökord som använts är kvinnor, näringsliv, chef och styrelser. Utifrån de träffar som sedan visats har sedan ett urval gjorts utifrån vilka artiklar som bäst kan tänkas uppfylla det ovan nämnda syftet. Urvalet av artiklar för denna uppsats är ca. 40 artiklar som publicerats i efterdyningarna av två offentliga utredningar; SOU 1987:19 Varannan damernas. Slutbetänkande från utredningen om kvinnorepresentation och SOU 2003:16 Mansdominans i förändring om 5 Nedan skrivs dessa som SvD, DI, NSD respektive VK 6 Urvalet hänvisas till att det till en början fanns en tanke att både tydliggöra skillnader tidningarna emellan men också att försöka tydliggöra skillnader eller eventuella förändringar i tid. Detta har dock inte visat sig vara möjligt eftersom det inte kunde tydliggöras skillnader varken vad gäller tid eller tidningar emellan. Detta kan därför inte ses vara ett syfte med uppsatsen utan fungerar därmed endast s om ett urval. 7 SOU 2003:16 lades fram i mars 2003 och SOU 1987:19 lades fram i maj 1987 därav de specifika datumen. Då uppsatsen skrivits under våren 2004 var en begränsning i slutdatum för artikelurval nödvändigt. Begränsningen bestämdes därför till slutet på mars samma år. 9

ledningsgrupper och styrelser. Valet av artiklar kommer således att koncentreras till 1987-1988 samt 2003-2004. Då uppsatsen skrivits under våren 2004 kommer av naturliga skäl antalet artiklar under 2004 begränsas till årets första månader. Urvalet motiveras med att det den debatt som kan tänkas följt dessa båda utredningar med största sannolikhet bör vara som störst under den närmaste tiden efter det att utredningarna utkommit. Detta hindrar förstås inte att en eventuell debatt blossat upp direkt före eller i samband med publiceringen av utredningarna. Valet av artiklar har koncentrerats till att behandla de artiklar som explicit eller implicit behandlar det för uppsatsen relevanta syftet och innebär således en subjektiv värdering av de olika artiklarna. Avsikten är att endast ta med de artiklar vilka publicerades efter det att utredningarna presenterats. Valet av dessa två utredningar grundar sig i att det i efterdyningarna av dessa båda skapats en offentlig debatt kring kvinnors närvaro på beslutsfattande poster både i politik och näringsliv. Varannan damernas var ett resultat av påtryckningar från ett antal kvinnogrupper (däribland Fredrika-Bremer-Förbundet) och kvinnor i de olika riksdagspartierna, vilket resulterade i detta betänkande på initiativ från den socialdemokratiska jämställdhetsministern (Eduards, 2002, s. 48). Varannan damernas blev till ett slags startskott för både debatt och politik angående kvinnors representation och delaktighet på både den politiska och ekonomiska arenan och för den skull mycket omskriven. Varannan damernas behandlar i första hand sammansättningen i regering, riksdag och sammansättningen i de offentliga organisationerna och styrelserna i de statliga företagen. Det måste dock sägas att Varannan damernas, ses enligt statsvetaren Mats Lundström citerad i Eduards, 2002 ha lett till ett gestaltskifte i förståelsen av svensk jämställdhetspolitik. och att detta innebär att män och kvinnor som grupper har ersatt enskilda män och kvinnor som jämställdhetsprincipens subjekt. (Lundström citerad i Eduards, 2002, s. 48). Med en inledning av krav för alla partier och organisationer kan Varannan damernas därför ses som en utgångspunkt för kraven på jämställdhet och de krav på jämställdhet som senare även kom att omfatta det privata näringslivet. Betänkandet fungerade också som en utgångspunkt för debatten om lagstiftad kvotering och kan i viss mån anses vara banbrytande då den föreslår kvotering av kvinnor i politiken med orden: Könskvotering har visat sig vara den enda metod som med säkerhet ger kvinnor del i makt och inflytande, den enda metod som garanterar att ledningen inom och företrädarna för en organisation blir representativa för sina medlemmar. Könskvotering innebär att 10

kvinnorepresentationen ökar och mansrepresentationen minskar. (SOU 1987: 19 Varannan damernas Slutbetänkande från utredningen om kvinnorepresnetation, s. 68). SOU 2003:16 Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser är som ovan nämnts den andra utgångspunkten för debatt och urval av artiklar. Denna är en uppföljning av en utredning som kom 1994, SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap och syftet med SOU 2003:16 var att föreslå lämpliga åtgärder för att påskynda möjligheterna till en jämnare könsfördelning på chefsnivå i näringslivet. På hösten 2002 kom det välkända uttalandet av dåvarande vice statsministern Margareta Winberg där Winberg hotade med att lagstifta om kvotering av kvinnor på minst var fjärde styrelseplats om detta inte var ett faktum år 2004 (SvD, 2002-11-25, Margareta Winberg förbereder kvoteringslag ). Margareta Winbergs uttalande samt utredningen 2003:16 Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser ledde båda till en stormig debatt om kvinnor, kompetens, närvaro och kvotering vilket gör att utredningen blir till en nästintill självskriven andra utgångspunkt för avgränsningarna i denna uppsats. 1.6 Teoretisk utgångspunkt Feminismen och teorier om kön, makt och representation kommer att vara centrala för denna uppsats. Kön/genus kommer därmed att vara en central analytisk kategori i denna uppsats, men den teoretiska utgångspunkten är inte en enda utan finns i skärningspunkten mellan flera olika teoretiska perspektiv. Kön/genus som analytisk kategori sätts nedan i relation till de för uppsatsen andra centrala begreppen, representation och makt samt kopplas till ekonomiska organisationsteorier för att på så sätt tydliggöra könets centrala betydelse. Vidare diskuteras och problematiseras förhållandet mellan ekonomi och politik utifrån en föreställning om att politiken inte har en plats på den ekonomiska arenan. Det argumenteras också för att politiska teorier i högsta grad kan användas för att analysera en viss typ av organisationsteoretiska problem eftersom den ekonomiska arenan inte kan avlänkas demokratiska krav. Den ekonomiska arenan är därför en del av politiken och de politiska kraven inte kan därför inte åsidosättas. I en inledning i tidskriften Kvinder køn & forskning från 2001 skriver Tanggaard Andersen och Fiig: Det politiske`har i vores forståelse to sammenhængende dimensioner: Dels udspringer det af konflikter om fordeling af værdier/ressourcer, der handler om magtoch dominansrelationer i samfundet og kan derfor ikke forstås eller afgrænses til bestemte arenaer. (Tanggaard Andersen och Fiig, 2001, s. 4). Då maktrelationer som visats ovan är kan ses som något politiskt och inte kan avgränsas till specifika arenor innebär detta att de 11

maktrelationer som kan kopplas till kvinnors underrepresentation på ledande poster i näringslivet kan och bör förstås som politik. Att den låga andelen kvinnor på ledande poster i näringslivet kan förstås som politik blir därmed en del av den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen. 1.6.1 Kön och/eller Genus? Our point of departure is the very words of Simone de Beauvoir one is not born, but becomes a woman. We are constructed (become woman and man) during our lives. We become mirror reflections of each other; men become men because women become women. We relate to each other in a power relationship (Eduards i Holgersson & Höök, 1996 s. 3). Då min avsikt och inte heller uppsatsens syfte är att ge en fullständig översikt till feministisk teori kommer jag att utgå ifrån att könet både finns och har betydelse (Wendt-Höjer & Åse, 2003, s. 7) 8. Att könet finns och har betydelse är en central utgångspunkt för denna uppsats främst eftersom kvinnors frånvaro på ledande poster i näringslivet kan kopplas till denna utgångspunkt, något som diskuteras nedan. Jag gör i denna uppsats i likhet med Wahl, Holgersson & Höök, 1996, ingen skillnad mellan begreppen kön och genus utan menar med de båda begreppen kön som social konstruktion där kvinnor underordnas män och därmed inget biologiskt. Detta trots att att vara kvinna i de flesta fall innebär att man är kvinna både socialt, kulturellt och biologiskt. Utgångspunkten är således att: Kön sitter i huvudet, inte mellan benen. [ ] Könstillhörighetens betydelse skapas, upprätthålls och förändras i ett socialt och politiskt sammanhang och den ojämlika könsrelationen är följaktligen en socialt och politiskt skapad maktordning (Wendt Höjer & Åse, 2003, s. 20 f.). Innebörden av detta blir därför att mansdominansen i näringslivet kan kopplas till denna maktordning, en maktordning som förändras eller upprätthålls i ett socialt och politiskt sammanhang. Således innebär detta att en skapad maktordning inte av sig själv bryts ned bara för att den synliggörs, utan detta kan lika väl innebära att den reproduceras då det kan finnas sociala och politiska sammanhang vilka upprätthåller denna ordning. Uppsatsen ifrågasätter därmed inte huruvida kvinnor och män är olika till utseendet och biologi, utan det handlar snarare om betydelsen och skapandet av kön och ett ifrågasättande av hur könet i sig kan få rättfärdiga maktskillnader (Wendt Höjer & Åse, 2003, s. 13). Detta innebär att mansdominansen och kvinnors frånvaro på ledande poster bör kopplas till dessa maktskillnader. 8 För en introduktion till feministisk politisk teori rekommenderas exempelvis boken Politikens Paradoxer En introduktion till feministisk teori av Maria Wendt Höjer & Cecilia Åse från 2003. 12

En andra utgångspunkt att det finns en maktordning mellan könen, en s.k. könsmaktsordning och att kvinnor som grupp, i motsats till män som grupp, har en socialt lägre status (Oskarsson & Wängnerud, 1995, s.19). Innebörden av den ovan nämnda könsmaktsordningen är att kvinnor i samhället systematiskt underordnas, inte alltid uttalat och synligt utan även osynligt och outsagt, och det finns därför en maktaspekt inbyggd i ordningen. Könsmaktsordningen existerar både på ett privat och offentligt plan och bygger på rådande könsnormer och därmed föreställningar om kön och könsroller. Detta kan kopplas till mansdominansen på ledande poster i näringslivet som att kvinnors frånvaro på dessa poster är ett uttryck för denna maktordning, detta är dock i de flesta fall outtalat och osynligt. Som exempel kan det finnas föreställningar om kvinnor, dvs. inte verklighetsbaserade erfarenheter om kvinnor, vilka omedvetet försvårar för kvinnor att ta sig upp i hierarkierna. Ett exempel på detta kan vara att kvinnor inte vill göra karriär. Denna föreställning om kvinnor som karriärovilliga kan i sig hindra kvinnor från att klättra uppåt på chefsstegen. Vid rekryteringen gör sig dessa föreställningar påminda och man väljer istället någon som faktiskt vill, d.v.s. en man. Professor i Statsvetenskap Maud Eduards avskriver dock könsmaktsordningen rollen som naturlag utan menar i stället att den bör ses som ett socialt och politiskt system, som gynnar män och missgynnar kvinnor. Eduards menar därför att män som grupp måste därför hållas ansvariga för förtrycket av kvinnor och deras brist på handlingsfrihet. (Landby Eduards, 1992, s. 239). Könsordningen är därmed varken är något naturligt eller absolut, utan snarare något som ständigt skapas och reproduceras både socialt och politiskt. Det finns således en relation mellan kön och makt vilken får som följd att kvinnors underordning också ger dem mindre makt. Det innebär vidare att mannen i sin hierarkiska överroll blir till den norm mot vilken kvinnor beskrivs som avvikande och får som följd att: [ ][M]annen ständigt beskrivs som den allmänna personen medan kvinnan beskrivs som den specifika, den särskilda och avvikande. Så allmän blir mannen att endast kvinnan tycks ha kön. (Wendt Höjer & Åse, 2003, s. 8) 9. Innebörden av detta kopplat till uppsatsens syfte blir att manliga chefer blir till den norm mot vilken kvinnor systematiskt jämförs, något som gör kvinnan till det avvikande. Detta får ytterligare konsekvenser som kan ses som inskränkningar i handlingsutrymme. Innebörden blir att det hela tiden är män som sätter gränser och förmedlar de rådande 9 För vidare diskussion kring mannen som avkönad se förslagsvis kapitlet Män finns dom i Eduards, 2002. 13

förhållandena. Kvinnors handlingsutrymme utgörs sedan av de gränser och de rådande förhållandena som männen definierar. Att agera utanför dessa gränser som kvinna innebär att man överskrider sin behörighet, man går över gränsen. Män har möjlighet att töja på dessa gränser och vara banbrytande, denna rättighet finns dock inte hos kvinnor som hela tiden får hålla sig i bakvattnet. Att tydliggöra förhållandet mellan kön och makt blir därför av största vikt för att kunna förstå det samhälle vi lever i, då ett uteslutande av könets betydelse i analysen leder till att osynliggöra den maktrelation som finns mellan könen. Denna inledning får ses som en utgångspunkt och en kort introduktion för kommande problematiseringar av makt och kön. Dessa presenteras nedan både i termer av kön som politisk dimension, men problematiseras även i förhållande till ledarskapsbegreppet. 1.6.2 Kön som politisk dimension Kvinnors underordnade position består av att de som grupp har ett mer begränsat samhälleligt utrymme än män och att mäns som grupp kontrollerar att kvinnor hålls utanför de områden där den avgörande makten finns. (Oskarsson & Wängnerud, 1995, s. 20). För att koppla förhållandet mellan kön och makt till uppsatsens syfte diskuteras nedan förhållandet mellan kön, makt och representation. Dessa tre kan ses sammanlänkade dels för att synliggöra kopplingar begreppen emellan, men även för att tydliggöra kön som en relevant politisk kategori. Kvinnors underrepresentation på ledande poster i näringslivet innebär att kvinnorna lämnas utanför de områden där den ekonomiska makten finns och utövas. Innebörden av detta är att kvinnor systematiskt utesluts från beslutsfattandet och därmed inte har någon möjlighet att vare sig påverka beslutsfattande eller verksamhetens inriktning. Följden av detta blir att kvinnors underordning upprätthålls och visar på hur begreppen kön, representation och makt kan kopplas till varandra. Den kommande analysen kommer att kopplas till den uppdelning i de tre skilda argumentationstyper som ursprungligen myntades av den norska statsvetaren Helga Maria Hernes och vilka stöder föreställningen om kön/genus som relevant politisk kategori (Hernes, 1982, s. 91). Argumenten används i Hernes analys av det politiska systemet och kvinnors frånvaro, eller begränsade närvaro på den politiska arenan. Jag har dock valt att använda mig av Hernes argumentationstyper för kommande analys av kvinnors representation och närvaro i styrelser och ledningar i svenskt näringsliv då ett flertal av de argument som används för, 14

respektive mot kvinnors närvaro i styrelserum och på chefsposter kan ses ta sin utgångspunkt i denna typ av argumentation. Det första argumentet behandlar kvinnors krav på att faktiskt få vara med och delta, och kan ses som ett rättviseargument eller rättighetsargument 10 (nedan rättviseargument). Rättviseargumentet lägger överhuvudtaget ingen som helst vikt vid vilka beslut som faktiskt fattas och huruvida dessa skulle bli annorlunda om fler kvinnor varit delaktiga i besluten, det är helt enkelt rättigheten att delta som är huvudsaken (Hernes, 1982, s. 91). Det andra argumentet medför att samhället går miste om kvinnors erfarenheter och kompetens, vilka enligt Hernes är skilda från mäns erfarenheter och kompetens. Detta argument är således ett resursargument och innebär att hela samhället skulle tjäna på att kvinnors erfarenheter och kompetens tillvaratogs. Utgångspunkten är helt enkelt att enbart manliga beslutsfattare tenderar att glömma, förbise eller inte beakta de möjliga konsekvenserna för kvinnor av de beslut som faktiskt fattas. Det är därför av största vikt att kvinnor blir en del av beslutsfattandet, eller som Hernes själv skriver: Kvinner skal ikke være «forbrukere», men også «produsenter» av politiske beslutninger i samarbeid med menn (Hernes, 1982, s. 91). För att koppla detta till uppsatsens syfte blir betydelsen att kvinnor även i näringslivet ska vara delaktiga i de beslut som faktiskt fattas, främst då de till stor del påverkas av dess beslut. Kvinnor ska inte endast vara nyttjare av de beslut som fattas. Det tredje och sista argumentet är ett intresseargument och innebär att kvinnor och män har olika, ofta motstridiga, intressen. Oftast är det endast är mäns intressen som tillgodotas varför kvinnointressena oftast blir underrepresenterade. Det är också gruppen kvinnor som bör öka sitt politiska deltagande eftersom de som grupp har mindre makt i samhället än män (Hernes, 1982, s. 91). Kvinnors deltagande handlar således både om makt, intresse, rättvisa och kvinnor som resurser. Hernes presenterar alltså tre argument för kvinnors representation. Nedan presenteras en annan ansats. Utgångsläget blir inte en uppdelning i argument i likhet med Hernes, utan det handlar snarare om två sätt att se på representation, ska vi representeras av våra idéer och åsikter, eller är vår sociala representation av större vikt och har könet betydelse? Vad som avses ovan är huruvida det spelar någon roll hur den sociala sammansättningen ser ut bland de personer som befinner sig i beslutsfattande ställning. Återigen kopplas detta till den aktuella representationen av kvinnor på ledande poster i näringslivet. Denna diskussion har 10 Hernes själv skriver rettferdighetsargument (Hernes, 1982, s. 91). 15

uppmärksammats av den brittiska statsvetaren Anne Phillips som i sin bok Närvarons politik den politiska representationen av kön, etnicitet och ras diskuterar detta i termer av idéernas politik (åsiktsrepresentation) och närvarons politik (social representation). Phillips menar att dagens liberala demokratier till ytan är mycket lika varandra med undantag för valsystem där mellan dessa främst kan ses i termer av idéer. Representationen anses vara mer eller mindre bra beroende på hur väl den speglar väljarnas åsikter och/eller preferenser och kan därför ses som en fråga om omdöme och debatt än om representation av kön, etnicitet och ras. Följden av detta är enligt Phillips att känslan av politisk uteslutning hos grupper definierade genom kön, etnicitet eller ras blir starkare och upplevs i termer av förtryck (Phillips, 2000, s. 15). I dagens samhälle tycker sig Phillips i första hand se en ökning av demokratiska argument som främst baseras på krav på politisk närvaro, något som exempelvis tydliggörs genom ökade krav på jämställd representation av kvinnor och män (Phillips, 2000, s. 5). Här omformuleras helt enkelt representationen till att även innefatta vem i stället för som tidigare enbart vad och härmed utmanas idéernas politik av en alternativ närvarons politik. Det är i denna retorik som Phillips tydliggör vikten av en närvarons politik, vars huvudsakliga argument är vikten av symbolisk representation. Den symboliska representationen handlar om förebilder och om att skapa en offentlig bekräftelse på ett likt värde och används dels för att alla ska kunna bli rättvist representerade men även för att spegla nationens sammansättning och därmed ge den välkända föreställda gemenskapen 11 en skjuts (Phillips, 2000, s. 55 ff.). Det borde enligt Phillips vara ett självklart tillstånd med en jämlik representation när ett samhälle består till hälften av män och till hälften av kvinnor (Phillips, 2000, s. 61). Den symboliska representationen kan tolkas som ett första steg mot reell makt, som ett klartecken på att det går att ta sig fram och som en positiv bild att sträva efter. Män kan mycket väl ersätta kvinnor när problemet är en representation av överenskomna policies, program eller ideal. Men hur kan män vara berättigade att ersätta kvinnor, när problemet är representationen av kvinnor i sig? (Phillips, 2000, s.17). En närvarons politik handlar därför varken om att låsa in människor i förutbestämda identiteter eller att definiera de intressegrupper som skulle kämpa för att få uppmärksamhet. Närvarons politik handlar i stället om att göra det möjligt för dem som nu är uteslutna från politikens och därmed maktens korridorer att på ett mer direkt sätt engagera sig i den politiska 11 För vidare beskrivning av begreppet föreställd gemenskap se Anderson, 1993 16

debatten och det politiska beslutsfattandet. Problemet är inte att förneka påståendet att åsikter är av betydelse, utan det handlar snarare om att förespråkarna för den representativa demokratin drivit en argumentation att den sociala representationen är onödig (Phillips, 2000, kap.1). Phillips förespråkar dock inte en representation enbart grundad på egenskap, då detta riskerar att försvaga grunden för politiskt ansvarstagande. Hon menar heller inte att de politiska alternativen enbart bör formuleras i vallöftena utan det är i stället är av största vikt att kombinera dessa i det som av Phillips benämns en deliberativ demokratimodell. Problemet med den låga kvinnorepresentationen på ledande poster i näringslivet får i detta sammanhang som följd att kvinnorna lämnas utanför den reella arenan för maktutövande i näringslivet men även att mäns utformande av kvinnors handlingsutrymme förpassar kvinnor till åhörare och inte aktörer på arenan. Så länge kvinnor lämnas utanför styrelserum och chefsposter kommer de också att lämnas utanför beslutsfattandet. Männen ges därmed också makten att utforma både dagordningen men också morgondagens samhälle. För att koppla diskussionen ovan till uppsatsens syfte innebär det symboliska värdet av kvinnor på ledande poster i näringslivet en bekräftelse för kvinnor på ett likt värde. Kopplingar kan vidare göras mellan Hernes rättviseargument och kvinnors rättighet att delta och Phillips närvarons politik och en jämlik representation som ett naturligt tillstånd då ett samhälle består av hälften kvinnor och män. Det skulle också kunna tydliggöras ett legitimitetsvärde i att det finns en balans mellan könen. Här tydliggörs en demokratiaspekt där problemet med mansdominans i styrelser och på ledande poster i näringslivet också görs till ett demokratiproblem. Kopplingen till demokrati kommer ur den allmängiltiga föreställningen att begreppet demokrati bygger på jämlikhet och om kvinnor till största delen utesluts från formulerandet av den dagordning som faktiskt påverkar dem, kan vi då kalla vårt samhälle för ett jämlikt sådant? Mäns dominans på ledande poster i näringslivet ses av många som ett problem främst eftersom detta innebär att män ges tolkningsföreträde att formulera dagordningen. Mansdominansen innebär att män ges tolkningsföreträde för hur chefskapet utformas, eftersom det också formas en föreställning om könsordningen som något normalt och naturligt (Wahl, Holgersson & Höök, 1996, s. 12). Vidare innebär detta att det skapas föreställningar om chefskap vilka sedan kopplas till föreställningar om kön. Detta skapar sedan en uppfattning hos män på maktpositioner att chefskap och kvinnor inte hör ihop 17

eftersom den naturliga könsordningen format chefskapet utifrån mannen som norm, varför en kvinnlig chef blir till en avvikare (Wahl, Holgersson & Höök, 1996, s. 12). Föreställningar om ledarskap, makt och kön kan därmed ses som ett demokratiproblem främst eftersom kvinnor inte ges möjlighet att påverka de beslut som faktiskt påverkar dem. En diskussion om föreställningar om ledarskap, kön och makt kan därför sägas vara på sin plats. 1.6.3 Ledarskap, makt och kön När man (!) tänker ledare tänker man (!) man ( Höök, 2001, s. 8). Citatet kan ses som en utgångspunkt för den kommande diskussionen nedan kring ledarskap, makt och kön. I likhet med vad som diskuterats ovan finns socialt och kulturellt skapade föreställningar om vad som är typiskt för kvinnor och män på olika nivåer i samhället. Organisationer är inget undantag. De könsrelationer som finns i en organisation är kopplad till de könsrelationer som finns i samhället och återskapas genom aktiviteter i organisationen som till ytan ses som könsneutrala (Höök, 2001, s. 30). Problemet med föreställningar är att de inte är underbyggda av faktiska erfarenheter, vilket får som följd att de reella erfarenheterna saknas (Wahl, Holgersson & Höök, 1996, s. 12). Det kvinnliga ledarskapet skapas utifrån en föreställning om män och kvinnor som varandras komplement, men även utifrån traditionella föreställningar om kvinnlighet. Detta innebär att kvinnligt ledarskap konstrueras som kommunikation, känslor, att ha bra hand med personal, lyhördhet (Höök, 2001, s.40). Utifrån denna föreställning finns alltså förväntningar på att kvinnor som chefer ska vara på ett annat sätt än män. Även begreppet kvinnliga chefer i sig uttrycker ett förhållande där kvinnor på chefspositioner är avvikare och där män på samma position utgör normen (Höök, 2001, s. 40). Manlighet och ledarskap konstrueras i stället som: tuffhet/strid (aggressivitet), framåtanda, tävlingsinriktning, rationellt och logiskt tänkande. (Höök, 2001, s. 41). Cecilia Åse diskuterar detta avvikar-problem i sin avhandling: Makten att se om kropp och kvinnlighet i lagens namn, vilken är en analys av hur kvinnlighet och kropp uttrycks i ett empiriskt material från det svenska polisväsendet. Här tydliggör Åse den paradox som i sig uttrycks i begreppet kvinnlig polis. Åse beskriver hur: [s]jälva termen kvinnlig polisman åskådliggör en grundläggande paradox i hur formande verkar. En paradox innebär att de kvinnliga poliserna samtidigt som de är kvinnor, och för att förbli en resurs inom polisen, inte heller får vara annat än just kvinnor, så är detta att de är kvinnor det som avgör att de inte kan vara riktiga poliser. Polis er kan de endast vara i kraft av det som de inte är, och inte heller kan eller får vara, det vill säga män. (Åse, 2000, s. 110). 18

Citatet används här för att förklara det formandet av det kvinnliga chefskapet. Kvinnorna stannar vid att vara just kvinnor, något som i sin tur gör att de inte kan vara riktiga chefer. Kvinnor kommer aldrig att kunna bli män och därmed aldrig riktiga chefer. Den i citatet nämnda paradoxen tydliggörs därmed också i förhållandet mellan kvinnor och chefskap. En enkönad miljö bör ses som problematisk främst då ett kön helt utesluts från beslutsfattande. Den avspeglar sig på både ledarskap och chefskap och innebär att män ges tolkningsföreträde för hur både chefs- och ledarskap utformas (Wahl, Holgersson & Höök, 1998, s.12). Manlighet och makt vävs samman till ett till synes könsneutralt begrepp där man blir synonymt med makt. Andra begrepp som chef och ledare ges också rollen som könsneutrala och maktsynonyma begrepp. Detta skapar en föreställning att kvinnor är bristfälliga som ledare för att de avviker från normen, men kan också kopplas till aspekter av makt på det sätt att enbart män finns på beslutsfattande positioner och därmed att enbart män finns i maktens korridorer. Det är helt enkelt ett strukturellt problem. Glastaket är det osynliga tak som hindrar kvinnor från att nå de allra högsta positionerna i organisationer. Det är inte ett individuellt hinder som grundar sig i personliga brister i kompetens eller egenskaper. Det är ett hinder som möter kvinnor som kategori. (SOU 1994:3, s. 20). Kompetens är ett annat begrepp som bör aktualiseras i en diskussion kring ledarskap, makt och kön. Kön och kompetens konstrueras ofta som varandras motsatser, en dikotomi som grundar sig i att grupptillhörighet och därmed kön inte bör komma före den personliga kompetensen (Jansson, 1996, s. 213). Problemet här är dock att argumentet ofta ges en förvriden form där kön och kompetens ställs emot varandra: Som så ofta översätts då kön med kvinna. En kvinna med kompetens` blir en självmotsägelse. Kvinnor pekas ut på ännu ett sätt och kvinna` fylls med betydelsen inkompetens`. (Jansson, 1996, s. 213). Kompetens blir till ett könsneutralt begrepp, trots att det fyllts med manliga attribut och [k]ompetens verkar sällan vara detsamma som formell kompetens, dvs utbildning (SOU 1994:3, s. 128). Män beskrivs ha den ledarstil som behövs, inte för att de är män utan som individer. (SOU 1997:135, s. 110). Det är således endast då kvinnor som chefer förs på tal som aspekter av kön problematiseras. I de flesta fall anses då kvinnor inte ha det som krävs för ledarskapet på grund av att de är just kvinnor, och inte som individer (SOU 1997:135, s. 110). Maud Eduards diskuterar detta fenomen som även tydliggörs i politiken, men som jag anser kan överföras på diskussionen ovan : Man kan lätt konstatera att män dominerar politiken, samtidigt som budskapet förmedlas att de inte är där för att de är män. De står för 19

en kombination av självklar närvaro och total frånvaro. Därav frågan: Män finns dom? (Eduards, 2002, s. 106). Det är alltså inte enbart mansdominansen i sig som är problematisk utan även de föreställningar och begrepp som kan ses intimt sammankopplade med mansdominans som t.ex. kompetens, chefskap, auktoritet och föreställningar om kön. Mansdominansen kan dock ses som en utgångspunkt för problematiseringen av kön, ledarskap och makt. Mansdominansen och det faktum att män väljer män som sina efterträdare och kolleger i styrelserummen innebär att den ovan nämnda normen att chefer ska vara män reproduceras och naturaliseras till att förstås som könsneutrala i stället för utmanas. Att kvinnor är frånvarande på dessa poster kopplas därmed inte till det könsneutrala ledarskapet utan döljs bakom argument i stil med att kvinnor inte vill, det finns inga kvinnor etc. Dessa argument användes i sin tur för ca 60 år sedan beträffande kvinnors deltagande i politiska beslutsprocesser (SOU 1997:135, s. 61). Den rådande situationen med den låga kvinnorepresnetationen på ledande poster i näringslivet är påfallande lik den som rådde under 50 år i politiska beslutsprocesser efter införandet av kvinnig rösträtt 1921. Det könsblinda perspektivet, där betydelsen av kön inte problematiseras skapar därmed en föreställning att ledarskapet är könsneutralt, trots att män står för normen och kvinnor för det avvikande. Ekonomie doktor Charlotte Holgersson menar dock att det inte stannar inom organisationens väggar utan att: [ ] homosocialitet inom ramen för företagsrekrytering inte bara bidrar till att återskapa könsordningen i organisationen utan att den även bidrar till att återskapa könsordningen i samhället då företagsledare är en överordnad grupp i organisationer såväl som i samhället. (Holgersson, 2003, s. 216). I den ekonomiska litteraturen beskrivs underrepresentationen i termer av föreställningar om ledarskap, chefskap och kön. Detta innebär att kön problematiseras i förhållande till de föreställningar som finns om ledarskap och om organisationer. Här framhålls också kvinnors alternativa kompetens och intresse. I den statsvetenskapliga litteraturen problematiseras i stället kön främst i förhållande till aspekter av makt. Det skapas således en klyfta mellan de ekonomiska och politiska sfärerna, en klyfta som denna uppsats har som syfte att till viss del synliggöra och problematisera. I denna uppsats problematiseras därför kvinnors frånvaro på ledande poster i näringslivet i termer av demokrati. 20

2. OM KVINNORS NÄRVARO OCH REPRESENTATION 2.1 Hur görs kön? 2.1.1 Föreställningar om kön Schackbrädets aktivaste och mest värdefulla pjäs är damen. Hon är offensiv och mångsidig, men också defensiv och stark när kungen hotas. Hon är ledare. (Ur prospektet för televerkets ledarutveckling för kvinnor citerat i SvD, 1987-05-09 12 ). Föreställningar om kön och innebär förväntningar på att kvinnor och män ska agera på ett visst sätt i olika specifika situationer. Dessa föreställningar kan sedan användas för att argumentera kring kvinnors närvaro på ledande poster i näringslivet. Ett exempel på detta tydliggörs i följande citat: De kvinnliga egenskaperna, intuition, kreativitet och en större närhet till livet tycker jag vi behöver ha mer av i beslutsfattandet. (DI, 1988-03-16 13 ). Här presenteras föreställningar om kvinnor som intuitiva och kreativa och att kvinnor har en större närhet till livet. Som en följd av detta skapas förväntningar på hur kvinnor på dessa poster ska vara, agera och handla för att leva upp till dessa föreställningar. Då kvinnor och män traditionellt sett framställs som varandras motsatser, något som tydliggjorts ovan, skulle detta kunna ses som att männen saknar de egenskaper som presenterats ovan och att de därför behöver kompletteras av kvinnor. Att argumenten för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet baseras på föreställningar om kvinnor och män, riskerar att spä på de redan existerande föresällningarna vilka därmed systematiskt återskapas. Detta blir till ett problem då dessa bidrar till att skapa en norm för hur kvinnor och män i sin tur ska agera och handla. Den som inte handlar enligt det givna mönstret, eller vars egenskaper inte motsvarar ovan nämnda norm, riskerar att pekas ut som avvikande. Det skapas också begränsningar i handlingsutrymmet, eftersom de egenskaper som tilldelas ens kön också formar ens handlingsutrymme. Då mäns villkor som ovan nämnts är normerande också för kvinnor, innebär detta också att det försvårar för kvinnor att öka sitt handlingsutrymme då deras handlingsutrymme skapas av män. Att handlingsutrymmet definieras med hjälp av dessa föreställningar om kön skapar krav och begränsningar på handlande och bör därför ses som en aspekt av makt. Detta kan 12 Rubrik: ledarutbildning för kvinnor ligger i tiden 13 Rubrik: Namn som SYNS Hon tackar ruter dam för vd jobbet 21