Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se gunilla.carlsson-kendall@provivus.se Vad hjälper elever som har svårt med: Tiden Saker Koncentration Självständigt arbete Känslor Sociala situationer Aktiv och processinriktad utbildning Komplettera den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den egna vardagen Utforma och pröva strategier mellan gångerna Stöd & behandling Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför? Kunskap VIS - Verksamt i skolan Förhållningssätt
Sårbarhet Vad kan leda till att eleven får skolsvårigheter? Individuella faktorer: Egna svårigheter med Koncentration Kognitiv nivå Förståelse Språk, kommunikation Relationer Psykiska svårigheter Motivation osv Familjesituation Problem Möjlighet att få hjälp och stöd i hemmet Andra stödmöjligheter: kamrater, andra vuxna etc Bristfällig skolgång Flykt Yttre faktorer: Kravnivån Intellektuell kapacitet Exekutiva funktioner Psyko-sociala omständigheter Skolans organisation Struktur Bemanning -Organisation i klassrummet Fånga elevernas intresse, entusiasmera, förmåga att möta eleven Överblickbar, tydlig process Kamratrelationer, gruppfaktorer Lärande Hälsa Förutsä(ningar för psykiskt välbefinnande A( man lever i e( begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom anpassade krav och med möjlighet a( påverka situa?onen Fri( e@er Aaron Antonovsky Hälsans mysterium, 1991 Stress - Sårbarhets-modellen Sårbarhet kan både ärvas och förvärvas biologiska faktorer psykologiska -?diga upplevelser och senare erfarenheter Stress och belastning på individen är individuellt Stress kan också utlösas av posi?va upplevelser: honungsfällan Stress Klicka här för a( ändra format på högbakgrundstexten ohälsa låg låg hälsa s hög
Stress - sårbarhetsmodellen Exempel på stressorer: Skrivningar och andra bedömningar Byte av skola eller klass Nya krav: ha saker i e( skåp och byta klassrum hålla reda på?d, nycklar etc Födelsedagskalas, fly(ning, semesterresa Nya familjemedlemmar Julfest, skolavslutning, uolykt Exempel på sårbarhet: Koncentra?onssvårigheter Svårt a( förstå det som sägs Försenad utveckling Funk?onsnedsä(ningar Soma?ska svårigheter som allergi, astma, diabetes Svagt stöd hemifrån Psyko-social problema?k Sömnsvårigheter Elevröster från skolinspektions rapport om Elevhälsa 2015 Man måste kunna allting, man känner sig stressad när man inte förstår. Vi är stressade av det nya betygssystemet, lärarna påminner varje dag om att allt vi gör handlar om betyg. Lärarna tror att man snappar upp allting, och vi har prov imorgon. Kan vara att jag inte varit uppmärksam. Men lärarna ställer höga krav på oss, och jag har magkatarr på grund av stress. Förknippat med detta [att fler elever får särskilt stöd] är att det har skett en förskjutning av ansvar till den enskilda eleven. Andelen individuellt arbete har ökat i skolorna och därmed ställs krav på nya kompetenser hos eleverna, framförallt de förmågor som behövs för att på egen hand planera och genomföra studierna. Studier vittnar om att många elever i behov av särskilt stöd har svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör (Skolverket, 2008b). Vad kräver eget arbete? Förmåga att överblicka, planera och på ett självgående sätt genomföra uppgifter Att ha en inifrån kommande motivation Förmåga att arbeta självständigt och koncentrerat Skolverket : Vad påverkar resultatet i svensk grundskola s 27
Vad krävs av elever i grundskolan idag? Problembaserat lärande = Vetenskapligt och teoretiskt angreppssätt: Söka information Kategorisera Se övergripande samband Hypotetiskt vad om? Tänka logiskt och systematiskt Sammanställa och dra slutsatser Nivå = hastighet x tid Alla elever utvecklades genom träningen men.. Inom en och samma klass utvecklades de snabbare eleverna 3 gånger snabbare än de långsammaste De som är snabbast förbättras mest : Samma mängd träning ger inte samma effekt, elever med långsam inlärningstakt behöver träna mer Är det svårare att lära sig lägger man mindre tid på träning Datoriserade metoder kan göra det möjligt att individualisera träningen lättare? Interaktion mellan gener och miljö Funktionshinder Krav i miljön Personens funktionsnivå Personens funktionsnivå Funktionshinder
Förväntningar på eleverna Intresserade Nyfikna Vilja lära sig Vara schyssta emot varandra Sitta stilla Vara koncentrerade Fråga när de inte förstår Kunna arbeta självständigt Ta initiativ Räcka upp handen Ha koll på tiden Vara motiverade Bidra till god stämning Ta lagom med mat Inte springa i korridoren Plocka upp efter sig Lämna in läxorna i tid Inte retas, mobbas, slåss mm Vara rädd om sina böcker Ha med sig papper, penna och skolmaterial Hålla reda på sina kläder Duscha efter gympan Hur stödja elever med neuropsykiatriska funk?onsnedsä(ningar när skolan ställer krav på nya förmågor och färdigheter? Symtom Diagnos Kognitiva problemområden 4 av 5 lärare tycker att de saknar kompetens att ge elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar rätt förutsättningar för att lära sig. Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga ADHD Intellektuell funktionsnedsättning Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Exekutiva funktioner, Hämma impulser Teoretiskt tänkande Processhastighet Debattartikel från KIND: Aftonbladet 19/10 2015 Svårt med socialt samspel och kommunikation Autismspektrumsvårigheter Asperger syndrom Förstå andras tankar Förstå helhet Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner Arbeta självständigt Ta ansvar för sitt eget lärande Planera sitt arbete, strukturera och prioritera Ha koll på deadlines Hålla reda på saker, schema, material, planering, tider, rum, grupper Exeku?va funk?oner: Vad behövs för a( styra sig själv? Kontrollera sin uppmärksamhet Selek?v uppmärksam fokusera på något och inte låta sig avledas av annat Upprä(hålla uppmärksamheten Bromsa impulser Sä8a upp mål Planera tänka ut i förväg Sä(a igång Lösa problem tänka ut en strategi Använda en viss strategi i en viss situa?on Exeku?va funk?oner Kogni:v flexibilitet Arbetsminne kunna hålla informa?on?llräckligt länge för a( kunna lösa problem med hjälp av den Växla uppmärksamhetsfokus avsluta en sak och gå?ll en annan Överföra informa?on från en situa?on?ll en annan Växla mellan lång och kortsik?ga mål Stämma av om jag är på rä( väg Exeku?va funk?oner handlar också om känslor Medvetenhet om egna och andras vilja och önskemål Kunna sä(a sig in i hur den andre tänker och känner Förmåga a( hantera sina egna känslor och impulser Kunna styra si( eget beteende e@er regler och överenskommelser
När det är svårt med?den: Är det svårt a( lära sig klockan stabilt, liksom andra?dsbegrepp: års?der, månader, dagar Är det jobbigt a( det inte ringer in lä( a( komma försent Är det svårt a( hålla lagom tempo Kan det vara svårt a( hålla reda på vilken dag det är, om det är på morgonen eller på e@ermiddagen, vilken dag som kommer e@er vilken Problem med arbetsminnet påverkar Förmågan a8 hålla informa:on, instruk:oner kvar i huvudet: Glömsk : tappar bort saker Glömmer a( följa instruk?oner Svårt a( memorera fakta, stavning, datum etc Svårt a( göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av e( problem medan man arbetar med e( annat Svårt a( sammanfa(a Kan ha svårt a( plocka fram minnen, har därför svårt a( lära sig av misstag ADHD ovan vattenytan ADHD under vattenytan Uppmärksamhet Upprätthålla Skifta fokus och fördela Reglera aktivitetsnivån Överaktiv: svårt att sitta stilla, klättrar på väggarna. Flickor: pillar, skriver, tuggar, pratar, pysslar Underaktiv: passiv, frånvarande, saknar motor Somliga växlar främst tonåringar Impulsivitet Reagerar omedelbart på intryck Svårt att stanna upp och tänka efter Svårt att låta bli att lägga märke till saker och agera Svårigheten att bromsa och tänka efter missar att uppmärksamma sådant som är viktigt och använda sig av erfarenheter Arbetsminnesproblem hålla kvar det som är viktigt att komma ihåg Exekutiva svårigheter - agera på ett målinriktat sätt Motivationsberoende - ofta inte ett kunskapsproblem när personer med ADHD inte gör som de ska.
Grundläggande svårigheter vid autismspektrumsvårigheter A( förstå sammanhang och helhet. Central Coherence Andra svårigheter som påverkar fungerandet Sensorisk överkänslighet för t.ex. ljud, lukter eller synintryck A( förstå hur andra tänker och känner. A( tolka mina egna känslor. Theory of mind A( styra sig själv Exeku?va funk?oner Mat: äter bara saker som t ex har en viss färg eller konsistens, på speciella tider eller viss ordning. Känslig för lätt beröring hög smärttröskel/okänslig för kyla Grundläggande problem att processa information om andra Svårigheter vid autism: Grundläggande problem att processa information om mig själv Grundläggande problem att processa icke-social information Intellektuell funktionsnedsättning utvecklingsstörning Beteendeskillnader sociala interaktionssvårigheter Problem att ta hand om sig själv Svårigheter med abstrakt och logiskt tänkande som leder till inlärningssvårigheter och svårigheter att klara de krav som ställs i samhället Svagt socialt stöd Sociala konsekvenser konsekvenser i vardagslivet Kronisk stress Ångest Depression Sara Hendrickx, Lindrig utvecklingsstörning diagnosticeras ofta i skolåldern Tidiga tecken: utvecklingsförsening, klarar inte 4- årskontrollen, behöver längre tid att träna på färdigheter
Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad Bild: Ingrid Adolfsson Normalbegåvning Utvecklingsstörning Normalfördelningskurva Bild: Ingrid Adolfsson 12-14% av befolkningen? IQ 70 100 130 Teoretiskt tänkande Förmåga att förstå omvärlden
Vad är teoretiskt och abstrakt? Olika typer av intelligens? Siffror Att bokstäver blir ord Tiden Att föreställa sig sammanhang i huvudet Tänka i flera led Att föreställa sig hur något blir Pengar Alla kombinationer som: tid + pengar + planering Teoretisk Praktisk Social Musikalisk Kroppslig Emotionell osv Vilken av dessa är viktigast för att nå målen i grundskolan? Vad mäter intelligenstest INTE? Visdom Kreativitet Social förmåga Förmåga att samarbeta med andra Ledarskap Jo, vi pratar visst om det. Sinsemellan. Men inte på EHT eller i något sånt sammanhang. Och skriver inte om det i något dokument. Faktorer som är betydelsefulla för framgång i arbetslivet
Tecken i skolåldern Långsam inlärning Ter sig som ett yngre barn Osjälvständig, behöver mycket stöd Koncentrationssvårigheter Behöver enskild instruktion Kommer för nära i kontakten Enkelt språk Bokstavlig förståelse Svårt att bedöma olika situationer Svårt att ändra sig En grupp elever vars stödbehov man ofta tvingas nedprioritera vid resursfördelningen är de tysta, initiativsvaga och blyga eleverna. Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Giota, Emanuelsson Gbg Uni, 2011 Vad gör vi med de här eleverna som inte hör hemma i särskolan och som hamnar någonstans mitt emellan. Alla de elever som hade 1:or och 2:or, på den tiden man hade sådana betyg, som ändå var okej på nåt vis och som nu får IG. Var hamnar man som människa när man är icke godkänd? Diagnoser är sällan svaret på de pedagogiska utmaningarna Uppdraget för skolan är att anpassa den pedagogiska verksamheten efter elevens behov och skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oavsett om det finns en diagnos eller ej. Men för att kunna anpassa rätt behöver man förstå vad problemet är.. Lärare intervjuad i uppsatsen De osynliga eleverna Karin Åsebring, C-uppsats, Karlstad universitet, 2011
Ansträngning= värde x sannolikhet Motivationen ökar när man upplever att man är duktig på något Det är viktigt att det finns en mening med det man gör Inre motivation i kombination med hur troligt vi uppfattar det vara att nå målet är viktigt för att vi ska anstränga oss Torkel Klingberg: Hjärna, gener och jävlar anamma NoK 2016 Inflexibla barn som möter en inflexibel omgivning hamnar lätt i affekt Vanliga kritiska situationer Bristande färdigheter Problem är möjliga att förutse Krav från omgivningen Förflyttningar Förändringar Eget ansvar Nya personer vikarier Koncentrera sig på en sak i en stimulansrik miljö Fri lek Schemabrytande aktiviteter Hålla reda på saker Hålla reda på tiden Använda lagom mycket tid Växla mellan olika aktiviteter Handskas med frustrationer Samarbeta med andra barn Vänta på sin tur Stå ut med tråkiga uppgifter
Att kontrollera sina känslor vad krävs? Att lägga band på sig bromsa och tänka efter Förmåga att bortse från stimuli Snabbt bilda sig en uppfattning Att kunna tänka om Att kunna se in i framtiden vad blir konsekvenserna? Låg-affektivt bemötande Metoden - grundtankar En del personer har svårare att reglera sina affekter än andra Affekter smittar Vårt förhållningssätt spelar därmed stor roll för hur en situation utvecklar sig Barn gör så gott de kan Vi behöver kompensera för bristande förmågor Vad påverkar lärarens möte med eleven? Om eleven inte når målet på samma sätt som andra betyder det att det är något fel på eleven? De yttre kraven Alla ska nå målen, Arbetet i klassen skall föras framåt i rätt takt Förändringsprocessen på skolan Eleverna ska bete sig rätt, följa gruppen, komma överens med de andra annars kommer eleven att skapa irritation hos andra Relationen till eleven och föräldern
Nytorpsmodellen Anna Borg. Skolsamordnare på KIND: Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Det handlar om: Relation och individens delaktighet Börja med relationen Positiv uppmärksamhet en startpunkt Lösningsfokuserat arbete. Kartläggning, sätta upp mål, följa upp och utvärdera Samverkan mellan professioner och olika aktörer Anna Borg: Varför behövde mina elever stöd? 16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete många klassrum läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevskåp hålla schemat planering av tid under skoltid, schema planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint) Till de(a kommer y(erligare krav under fri?den. Hur gör barn för a( klara de(a? Kan vi pedagoger stö(a våra elever i a( klara av deras skolvardag/vardag bä(re?
Nytorpsmodellen- Individuellt strukturerad arbetsmodell Kartläggning: Tidigare utredningar, intervjuer(e,p,vh och andra viktiga relationer) Pedagogisk utredning Tidsanalys (skola-fritid) Inventering av elev/ nätverkets resurser (kartläggningen) Kort och långsiktiga mål (motivation) Elevplanering skrivs utifrån mål(veckobrev/ skrivschema) Kontinuerlig uppföljning och utvärdering via veckoplaneringen Struktur - Tydlighet - Förutsägbarhet Kartläggning (av exekutiva svårigheter) Kan du följa instruktioner som ges i skrift? Kan du följa muntliga instruktioner som ges av lärarna i skolan? Tycker du att ditt skolschema är lätt att följa? Tycker du att det är lätt att göra skoluppgifter på egen hand? Berättar/signalerar du till läraren om du behöver hjälp med någon uppgift? Vet du vad du ska göra på rasterna? Och så vidare. En skala att pricka in svaret på och möjlighet att skriva kommentarer. Varför leder Nytorpsmodellen till förbättringar i närvaro och måluppfyllelse? utvärdering 12/13 Föräldrar: Repa/bandy Kompisar/skola 18-20 Bandy Huddinge Regelbundna läxtider uppmuntrar föräldrasamverkan och delaktighet Kontaktperson 15-16.30 Repa Tumba 15-16.30 Träffa kontaktperson Läx$d: 18-20 (Pappa hemma) Tydlig ansvarsfördelning Regelbundna mötestider som är relationsskapande och uppmuntrar samverkan Spela på bästa fot Veckoplaneringen ger en förutsägbarhet, struktur och trygghet Fokus på helhetslösningar skapar förutsättningar för samarbete
Pedagoger/skolledare : Undervisningsstrategier som bygger på elevens styrkor/ förutsättningar och som kompenserar Ett sätt att tydligt uttrycka positiva förväntningar Utvecklingen är ett resultat av samsyn, samarbetet kan följas av andra aktörer Redskap för att skapa förtroendefulla relationer Skapar samsyn på organisationsnivån Utvärderingsbart är användbart Dokumentation som underlättar analys av insatser inför övergångar eller skolbyten Elever: Jag tycker att det är skitbra! Om jag har det nedskrivet så känns det självklart att jag ska göra det och då blir det av. Jag visste inte riktigt hur man gjorde en bra planering innan och hur man fick sig själv att genomföra den. Man slipper gå runt med oro i magen för att man inte ska hinna klart med allt i tid. Vad skulle ni vilja att lärarna/ skolledningen förstod eller gjorde när ni möter dem? Lyssna på föräldrarna och barnen För min del uppska(ar jag a( någon visar intresse för våra barn och ungdomar Få alla att känna sig som ett team runt barnet Satsa allt krut på a( vara förtroendeskapande. Ni har o@a a( göra med både barn och föräldrar som tappat?lltron?ll skolan. Att personalen förstår att man ofta har en lång historia bakom sig De lärare som mi( barn uppska(at och få( förtroende för har varit genuint intresserad av honom och få( honom a( känna sig uppska(ad Jag skulle vilja att de förstod vikten av nära relationer. Barn som kanske har svårt att få vänner är extra beroende av fungerande relationer med vuxna.
Att lösa problem tillsammans med föräldrar Beskriva sakligt och konkret utifrån barnets perspektiv Vad blir besvärligt? Bjuda in föräldrarna till analysen: Känner de igen det ni ser? Vad har de erfarenhet av hjälper? Lyssna på hur de ser på saken. Det är viktigt med samsyn och det kan ta tid innan man är där. Undvik att pressa föräldrarna. När ni har en gemensam bild av problemet är det dags att göra ett åtgärdsprogram Sök en balans Anpassa för a( underlä(a Skapa förutsä(ningar för a( utveckla nya förmågor Mål och mening Det finns en mening, ett högre syfte. Det kan vara tråkigt just nu, men viktigt att träna
Rätt sorts träning Hopp tydligt definierat mål, full koncentration och ansträngning, omedelbar feedback, repetition, reflektion och finslipning tron på att man kan förbättra sig Alla skall nå målen Hur hjälpa elever med inlärningssvårigheter? du kan bara du vill! Jag vill bara jag känner att jag kan Ta reda på vad eleven har för exekutiva svårigheter! Fundera på vad uppgiften ställer för krav på dessa förmågor. Ta reda på vad eleven kan, se till att eleven vågar fråga Planera tillsammans med eleven: bryt ned uppgifter i mindre delar, konkretisera uppgiften, arbeta med förförståelse: tydliggörande och tänk på påminnelser Vad behöver eleven för stöd i att genomföra planen? Täta uppföljningar Positiv uppmärksamhet: se till att de inte ger upp! Höga och realistiska förväntningar
Ge tid för analysen! Tänk: Efter Konkret Tillsammans Identifiera risksituationer i miljön Förstå + Kunna planera + Motivation