Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare



Relevanta dokument
Terminologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Språk och terminologi

Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare från första början

Språkhantering i vården. Magnus Fogelberg Stockholm Göteborg Malmö

Språkhantering i vården

Standardisering. Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg

Datorspråk medicinsk terminologi

Klassifikationer och hkodverk

Allmänspråk och fackspråk

Liten termskola för teknikinformatörer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Process för terminologiarbete

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Tillämpningsanvisningar

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Varför skäms vi över att inte kunna uttrycka oss på engelska MEN skryter över att vi inte kan hitta rätt ord på svenska?

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Definition och begrepp Introduktion i det terminologiska angreppssättet

Medicinsk Informatik VT 2006

Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter.

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

Informationsspecifikation levnadsvanor

Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Gemensamt språk och ICF

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Easyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Introduktion till nationell informationsstruktur

Fotvårdsspecialist Nybesök

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Förråd av nyttiga insikter, taxonomier och begreppssystem

Undersköterska Besök kort

Nytta med arketyper i journalsystem

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Introduktion till nationell informationsstruktur

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Dokumentation i patientjournalen

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Rubella eller röda hund vad ska vi välja?

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

NPU-koder för immunologiska laboratorieundersökningar: hur bidrar detta till förbättrad e-hälsa och kvalitetssäkring i Sverige?

Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg

Språk och begriplighet i journaler Mia Kvist

Händelseanalys. Händelseanalysnummer:HA Datum: Jodkontrastutlöst hyperthyreos. December 2016

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Transkript:

Vem är jag? Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare Magnus Fogelberg Skövde 2011-11-18 Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser 1 Vad blir det nu, då? Vad innebär det medicinska språket? Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi och språkvård Standardisering Sekreterarens roll i språkhantering I begynnelsen var ordet och ordet var sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst synonym påtyska: Ruhe förstås av djur kan uttalas påfinska och av ormar 2 3 Flera ljud språket bildades Babels torn (inte Babels hus) nationalspråk parallella språk talspråk teckenspråk för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk gester, kroppshållning internetspråk uttryckssymbol, emotikon, :-) datorspråk systemens kommunikation Det medicinska språket Beskrivning i Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet) 4 5

Den tredje språkdimensionen 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong Fackspråk och allmänspråk Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 6 7 Fackspråk terminologi En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg Det är mänskligt att fela Kvalitetsundersökning i USA 1997 44000 98000 dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% 8 9 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Patient Student Sjuksköterska Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Jönköping Göteborg Luleå Läkare Malmö Administratör Linköping 10 11

Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Ortopedi Medicin Rehabilitering Kirurgi Det medicinska språket Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt Neurologi 12 13 Språklagen Varför det? 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas 14 15!!! Västgötaklimax D: Detta måste röra sig om ett slaganfall P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? 16 17

Allmänspråket allmänspråket domineras av svenska dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Fackspråket: ett dilemma Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation 18 19 Bättre Fackspråk Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal 20 21 Fackjargong Ett exempel Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut. 22 23

Förkortningar Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär femurfraktur Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär FEMurfraktur p5!!! 24 25 Men Magnetresonanstomografi (eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) Språklig förvaltning språkvård är att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom 26 27 Spris grundjournal Spris grundjournal Spri råd 4.7 Grundjournal 1976 ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi 28 29

123887 nunaodianodiaundn wqcojm ervmt rwerwäoirmq erivmeäoi UTLÅTANDE epro gjäj erpgj eäpg mpcisäpsäfcmsä Äpomcfp e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg sfcmsiäfsmaäfsmäfpsdfämsdfpoc wcfwmf mwifcpo psoficmsi ergmäpvom sfdpomciasä säpomcsäp /sj faj fäpsa / fvwpfoqw+0irpfk qiwmrcwekr weqcråwrm qwrcwercm wercmwirp nnmiräqowmc Jlksajf slfjsösa När teknik styr(de) struktur 30 31 Journalen, ett dokument Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb 000000-0000 Namn Namn Sljfsljslj 17 Ödsogvöoi Ernui 570582 iybbyoib dfvomgäpgm öovjtöoej dvgpomdägm mväp rtsrbr rthy 456 66 SKJLSJ Osdn s nöosinöosiunföo nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof scvgmcäkfmäcsakfmc möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog ervtemieimtävpeäptivm jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g Vgddg Hh gevtpäo öohae eäteimtäve öheröojc igjeqäpj jäpeojtäpqecj eäpotieäpotviem äpejg peojgpeomcäejgeäqr eäpgj täpetäpeoi eäpgj eär teproti pfkjpäo eoit eäpoiv jegjqeä qp p gjep qeejäejcmäep tveotv neäpoeurätp jäeptjeäqpcjeäptcjeprjtc eiätpeiävpeimtv ti eräteärpto ierpot Csfmasäfpkä ecjeqäptjet eteärptieäpv vjeäptjc sfäskfäpsfkmäspfkcmsäpfksäpfkmsaäfkm äi täp epjt et ciäeporm ti eäptierpmvieäptvm e dfsvddg iogjeäpojge räpogj päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg 5crwwaerc asfcsamfcäspmfäspficsäpfcisäpfispfimc eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq gkq gkäem sfcsäfsmäpfmsäpfmsäpfsäpficmspäof epocm tqitpäeiätvm tept eå cepotjc eäe peiätimväpoe eåpj? dfvdvdvg täpeoitepo epoti eä et opeitäetpäeorit pgqeäpogjäerpg päeoit jeäp gjqeäpj ägjerg Fdf gdg äspofmic Qäjc rtä weäcpoj w eoimvt eräpomviteäpm ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo dsfvsdvgdvg scf scmäpoim 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 Patientjournal Kliniken eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ikrg åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g weac 18772 scmpsaäfis sfisäpfimasäpficmspfimcäspfispfmsäpfmisäpfispäfmcos er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog cfow,qåf,owfå,owf eg peorjgäepqro w åfpowåf,owåfp jgeräg,wf åow,få wqo,f åwo,fåcwofåcp kjepg jepgoj erpgojeäpojg wfcwf,owåfco,wåfowåfp,w åfwåfomw åeovwqemåroweqp0riwefwefk wqcrqw4fcimweäfkwmäcfwqäfkmwäfpckmwäpfmcwpfkmq4cfmwke wqcrqwkw fåwekqfåwecf4f äwepfkm re+giqmcöfpdfeigmwaek c 33 34 Patientjournal Modern journalstruktur Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig 35 36

Oberoende informationsmängder Adm.data Vårdbegäran Resultat Bakgrundsfakta Anamnes Utredande aktiviteter Status Bedömning Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Namn på mall Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpations ömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Informationsdelar Informationsmängd 37 38 Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Synonymer Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 39 40 41 42

Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse) Begrepp ağaç begrepp kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO 1087-1:2000) drvo arbre koks tree träd дeрево Baum term muorra definition referent definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Från Terminologicentrum TNC 44 45 Vad gör språket? Symboler betecknar begrepp Begrepp Term Referent :) Definition blir : och ) bokstäver? 46 48 Den tydliga journalen 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras påvilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg Terminologiskt arbete ett fackområde t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet 49 50

Begreppsanalys 51 52 begäran om erhållande av hälso- och sjukvård vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal remiss som hanteras med elektroniskt medium restriktion multiplicitet 52 52 Begreppsanalys Definition Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss: är en vårdbegäran framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat vårdbegäran som framställs av legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal legitimerad har lagts till när definitionen gäller inom ett speciellt fackområde, här elektronisk remiss 53 54

Skriv termposten remiss framställan term synonym definition vårdbegäran som framställs av legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal Språk respektive terminologi språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga 55 56 Terminologi och språkvård Utöver terminologiskt arbete etablerandet av terminologier måste ett språkvårdande arbete bedrivas. Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning 57 58 Språkkommitténs frågesida Terminologi och språkvård www.sls.se Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket 59 60

Terminologi och språkvård För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds ( nedmuntras ) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering 61 62 Exempel Man misstänker samband mellan vaccination mot influensa A (H1N1), svininfluensan, och narkolepsi. Narkolepsi har översatts sömnsjuka i pressen. Men sömnsjuka är letargi som sprids av tsetseflugan. Översättning sömnstörning har rekommenderats. Stavning Latinska och engelska låneord stavas på försvenskat sätt torax (ej thorax) koklea (ej cochlea) skanner, skanrar (ej scanner, scanners) stejpla av stejpel (ej staple) 63 64 Egennamn och sjukdomar Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson Sammansatta ord Svensk huvudregel sätt ihop orden: aortaaneurysm screeningundersökning sympatikusblockad - men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska 65 66

Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning. 68 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken Mindre viktiga (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter 70 Men inte detta? Svar: nationella standarder. 69 Standardisering i hälso- och sjukvården Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete 71 ISO Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om från annan aktör, från annat tillfälle 72 Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse 1946-10-14, världsstandardiseringsdagen fr.o.m. 1970 Detta firades 2010 12/10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!! Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument 73

CEN Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Sverige SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär 74 75 Den stora frågan Terminologistandarder Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal 76 77 Snomed CT Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande 300 000 400 000 begrepp med cirka 1 miljon termer Rupturerat ovarium Ruptur Ovarium Cysta Ovarialcysta Rupturerad cysta 78 79

Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till Struktur och terminologi Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext 80 81 Kodad text?? Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift frånskild partnerskap 82 83 Kodverk Värdemängder Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal 84 85

Terminologier och informationsstruktur Bureau international des poid et mesures (BIPM) International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) Laboratorieterminologi, storheter och enheter Världshälsoorganisationen (WHO) Klassifikationer (ICD 10, ICF) Terminologier och informationsstruktur International health terminology standards development organisation (IHTSDO) Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine clinical terms) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen) 86 87 Terminologier och informationsstruktur HL7 (health level seven) Tillämpad informationsstruktur (Arkitekturledningen) Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen) Nationell patientöversikt (Sjukvårdsrådgivningen) Ordlistor Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel Päron Motorcykel Gåta Fågelnäbb 88 89 Ordlistor Ordlistor Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk Tesaurus = ordlista som ordnats ämmnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden (Bengt Lindskog: Medicinsk terminologi) Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde 90 91

Ontologier Terminologier, terminologisystem Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text) Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) Nomenklatur Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) 92 93 En klassisk djurklassifikation djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djursomärtecknademed en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djursomjust slagitsönderen vattenkruka djursompåavståndser utsom flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idiomaanalíticode John Wilkins (1941) Sekreterarrollen i terminologin Tolka diktat inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda 94 95 Tack! Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@vgregion.se http://www.evama.se/sprakterm 96