Definition och begrepp Introduktion i det terminologiska angreppssättet

Transkript

1 Definition och begrepp Introduktion i det terminologiska angreppssättet Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Workshop 2: Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 15 februari 2011

2 Presentationens disposition Kort om TNC Varför behövs terminologiarbete? Terminologilärans grunder Termer i text Begreppen särskilt viktig samhällsfunktion och kritisk infrastruktur

3 Terminologicentum TNC har regeringens uppdrag att genom terminologiarbete verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället.

4 TNCs vision En störningsfri fackspråklig kommunikation i samhället. TNCs mål För att förverkliga visionen har TNC som mål att höja medvetenheten om fackspråk och terminologi i samhället och sprida kunskaper om fackspråk och terminologi genom information och utbildning, att verka för att ändamålsenlig terminologi skapas och används inom näringsliv, myndigheter, utbildningsväsen och massmedier, att erbjuda ett brett urval av terminologiska tjänster och produkter.

5 TNCs finansiering Basanslag från Näringsdepartementet (ca %) Abonnemangsavgifter (Terminologifrämjandet) (ca 4 5 %) Uppdrag (ca %) Förlagsintäkter (ca 3 4 %)

6 Ur Språklagen (SFS 2009:600): 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

7

8 Terminologisk oklarhet Territoriell sammanhållning är ett nytt mål för EU och finns med i förslaget till nytt EU-fördrag, det s.k. Lissabonfördraget. [ ] Ett problem är att det inte finns någon entydig och allmänt accepterad definition av vad territoriell sammanhållning är. Det är från början ett franskt begrepp som [ ] nu ska överföras till andra samhällsstrukturer och begrepp och ges ett innehåll i dessa sammanhang. Hur territoriell sammanhållning ska definieras var också en av de viktigaste frågorna på konferensen. Man kan inte säga att det gavs något tydligt svar. [SKL:s webbplats, nov. 2008]

9 Terminologisk oklarhet En av de frågor som nätverket har att fundera på är att definitionerna när det gäller tjänster inte är särskilt distinkta. Trots att tjänsteverksamheter har funnits mycket länge varierar uppfattningarna om vad som ska rymmas i tjänstebegreppet. Ur IVA-aktuellt : Ökad kunskap om tjänster mål för IVA- initiativ

10 Allmänord och facktermer ströva i skog och mark upplåta mark för en fotbollsplan marken är redan bar känna marken bränna under fötterna mark jordskorpans yttersta skikt bestående av berg eller jord, som direkt påverkas av klimat och vegetation TNC 59 Geoteknisk ordlista

11 Synonymer i allmänspråk genomskinlig om kropp eller ämne: som genomsläpper ljus; som man kan se tvärs igenom genomsynlig genomskinlig, genomlysande, transparent Svenska Akademiens ordbok

12 Precision i fackspråk genomskinlig, translucent som släpper igenom ljus genomsynlig, transparent som släpper igenom ljus och bild av lysande eller belysta objekt TNC 70 Byggnadsglasordlista

13 ledsagning allmänspråk besök terminologisering gäng fackspråk akrylamid avterminologisering bogvisir richterskalan

14 Relation term begrepp (1) term term (term) begrepp term term term

15 Relation term begrepp (2) begrepp begrepp begrepp term begrepp begrepp

16 Om ords betydelser För att vinna reda och sanning i våra omdömen måste vi giva orden en fast betydelse, vad de ingalunda i regel ha. [Hans Larsson, svensk filosof, ]

17 Mycket är vunnet, bara man lär sig beräkna dessa skiftande betydelser, men därjämte måste vi sörja för, så långt möjligt eller behövligt är, att betydelserna fixeras, eller, från en annan synpunkt, att föreställningarna göras konstanta, så att de ej omärkligen få en annan logisk innebörd vare sig från ena ögonblicket till det andra i mitt eget medvetande, eller vid meddelandet från den ena personen till den andra. Logik (H. Larsson, 1953)

18 Terminologiskt ordlisteprojekt Företrädare för fackområdet är initiativtagare till ordlisteprojektet. Fackexperter och terminologer samarbetar. Syftet är att inom fackområdet komma överens om de fackspecifika termernas betydelse. Arbetet är begreppsorienterat. Resultatet får en normerande verkan.

19 Terminologiläran har rötter i andra vetenskapsområden Logik Filosofi Lingvistik och har beröringspunkter med Språkvård Klassifikation Information och dokumentation Begrepps- och informationsmodellering

20 Begreppsbildning ağaç begrepp drvo koks arbre tree träd term referent дeрево Baum muorra definition vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam har stam är högvuxna är inte klättrande är vedväxter kännetecken

21 Terminologins centrala begrepp referent entitet som kan påvisas eller uppfattas eller som man kan föreställa sig och som ett begrepp kan knytas till begrepp kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av kännetecken term, fackterm benämning för ett allmänbegrepp som tillhör ett fackområde definition beskrivning av ett begrepp som ska avgränsa detta begrepp mot andra begrepp kännetecken abstraktion av en egenskap hos en viss referent eller hos en grupp av referenter Kännetecken används för att beskriva begrepp.

22 Generiskt begreppssystem typ av begreppsdiagram träd överbegrepp lövträd underbegrepp barrträd björk lönn ek gran tall lärkträd sidobegrepp

23 De tre världarna begrepp term referent definition

24 Legaldefinition motorväg En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

25 motorväg flerfältsväg med mittremsa, utan plankorsningar och med särskilt anordnade på- och avfarter Anmärkning: För att en sådan väg ska räknas som motorväg, måste den också vara utmärkt med vägmärke för motorväg. Jfr avfart, flerfältsväg, motortrafikled, plankorsning, påfart. TNC 95 Plan- och byggtermer (1994), anmärkningen baserad på förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

26 Vad är en term? En term är ett uttryck som genom tradition eller överenskommelse används inom ett visst fackområde i en väl avgränsad betydelse.

27 Alla termer består av ord, men alla ord är inte termer. Ett ord eller uttryck blir en term först när... det är spritt inom ett visst fackområde det är accepterat och använt bland fackexperter begreppet bakom termen är klart avgränsat

28 Krav på termer (1) Termen bör vara precis Ex.: öppningsspak hellre än öppnare; Termen bör vara entydig (en term ett begrepp) Ex.: radar, laser, webbplats Termen bör vara accepterad av fackmän, ibland även internationellt Ex.: jitter, litopon, tungt vatten

29 Krav på termer (2) Termen bör passa in i språkbruket, bl.a. i fråga om byggbarhet Ex.:infartsparkering hellre än park-and-ride Termen bör inte vara missvisande Ex.: kärnenergi hellre än atomenergi, energiomvandling hellre än energiproduktion Termen bör vara språkekonomisk Ex.: förnybar hellre än förnyelsebar, betalkort hellre än betalningskort Termen bör vara genomsynlig. Ex.: höghusbrevbäring, lättkluven ved

30 Termer i text En vanlig metod, framför allt i forskningssammanhang, är att bestämma midjeomfånget i förhållande till höftomfånget, så kallad midja/höftkvot. [ ] För att justera för en persons storlek divideras bukomkretsen med höftomkretsen, varvid den så kallade midja/höftkvoten erhålls. Midjemåttet eller bukomfånget ger information om bukens sammanlagda fettmassa, utanpå och inuti. SBU-rapport nr 160 Fetma problem och åtgärder (2002)

31 Termer i text En vanlig metod, framför allt i forskningssammanhang, är att bestämma midjeomfånget i förhållande till höftomfånget, så kallad midja/höftkvot. [ ] För att justera för en persons storlek divideras bukomkretsen med höftomkretsen, varvid den så kallade midja/höftkvoten erhålls. Midjemåttet eller bukomfånget ger information om bukens sammanlagda fettmassa, utanpå och inuti. SBU-rapport nr 160 Fetma problem och åtgärder (2002)

32 Termer i text En vanlig metod, framför allt i forskningssammanhang, är att bestämma midjeomfånget i förhållande till höftomfånget, så kallad midja/höftkvot. [ ] För att justera för en persons storlek divideras midjeomfånget med höftomfånget, varvid den så kallade midja/höftkvoten erhålls. Midjeomfånget ger information om bukens sammanlagda fettmassa, utanpå och inuti. SBU-rapport nr 160 Fetma problem och åtgärder (2002)

33 verksamhet - begreppsanalys verksamhet (1) (allmänt:) målinriktat arbete som fortlöpande utförs verksamhet (2) organisatorisk enhet där verksamhet (1) utförs Problem: verksamhet är en tvetydig term.

34 funktion funktion bestämd (tilldelad) uppgift i ett visst sammanhang Exempel: samhällsfunktion, servicefunktion Källa: Svensk ordbok

35 verksamhet och funktion Termen verksamhet (1) fokuserar på att något utförs. Funktion fokuserar på vad som görs eller vad som ska fungera.

36 särskilt viktig samhällsfunktion samhällsviktig verksamhet samhällsfunktion av sådan betydelse att ett bortfall eller en svår störning av dess funktion skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden Kommentar: En samhällsfunktion som också har till uppgift att hantera en pågående allvarlig händelse eller kris hör till kategorin särskilt viktiga samhällsfunktioner.

37 Att tänka på Genom att använda termen "särskilt viktig samhällsfunktion" i stället för "samhällsviktig verksamhet" har man möjlighet att vara tydlig i sammanhang där funktionen OCH aktörerna som ansvarar för funktionen samtidigt behöver omtalas. Det innebär att man kan tala om inom vilken eller vilka verksamheter som vissa särskilt viktiga samhällsfunktioner utförs, på ett tydligt sätt.

38 infrastruktur infrastruktur system för transport av information, varor, personer, vattentillgång m.m. Exempel på infrastruktur är radionät, telefonnät, vägnät, vattensystem. källa: Räddningsverket, RPS; Rikspolisstyrelsen: Ordlista 2008

39 kritisk infrastruktur fysisk struktur vars funktionalitet bidrar till att säkerställa upprätthållandet av särskilt viktiga samhällsfunktioner

40 TNC, Terrassen Tfn: Fax: