Workshop nr 3. Förhandling, avtal & nya finansieringslösningar.

Transkript

1 SATSA Workshop nr 3 Förhandling, avtal & nya finansieringslösningar SATSA 1:2 Verktyg för effektiva planprocesser

2 SATSA Projektets upplägg en lärandeprocess Projektslut Startseminarium WS 1 - Ideala pl.processen Ws 2 - Att rigga för större infraprojekt WS 3 - Förhandling, avtal & finans WS 4 - Konflikthantering lösa upp knutar WS 5 - Ny trafiklagstiftning i praktiken (prel.) Slutseminarium S W1 23/9 W2 21/10 W3 2/12 W4 17/2 W5 14/4 S?/10 Dokumentation underlag till handbok Utvärdering Handbok - Råd för effektiva planeringsprocesser SG

3 SATSA WS 1 WS 3 WS 2

4 SATSA Några reflektioner från WS 2 med bäring på WS 3 Oklara målbilder och oklart ansvarstagande ger olika engagemang, inget händer. Tydliggör ansvar och mandat i tidigt skede. Behov av att tidigt identifiera och analysera nyttorna för inblandade parter. Det skapar driv och engagemang. Ta tag i målkonflikter och red ut. Vad är oeftergivligt, vad är förhandlingsbart? Behov av kunskaper och känsla för gruppens funktion och dess särskilda förutsättningar för engagemang. Behov av goda processledare. Sambandet förhandling & planering. Samspel mellan förhandling (sluten) och planering (öppen) ger förutsättningar för effektiv & kreativ process tydliggör samspelet. Carl-Johan Engströms modell & hur fungerar det? Behandla alla perspektiv samtidigt (nationellt, regionalt, stadsutveckling, detaljutformning) undvik ställningskrig mellan perspektiven. Lyckade processer är oftast de där alla medverkar med pengar, det ger balans i processen. Medfinansiering. (Hur det går till? för- och nackdelar? Skillnad för stor resp. liten kommun? Vad innebär medfinansiering för samarbetet och processen? Hur fördelar man de olika nyttorna mellan kommunala nyttor och regionala nyttor? Partsgemensam nyttoberäkningsmodell? m.m.)

5 SATSA Dagens program 09:00 Inledning 09:15 Förhandling planering avtal 10:00 Fika 10:20 Begreppsskola vad menar vi egentligen? 11:00 Gruppdiskussion 12:00 Lunch 13:00 Kommunal medfinansiering. Varför? När? Hur? 14:00 Kommunal medfinansiering. Slutsatser från fallstudier. 14:45 Gruppdiskussion + fika 15:30 Summering

6 Förhandling Planering Avtal Bertil Järnberg, Trafikverket

7 Trafikverket Staten är väghållare för allmänna vägar. Trafikverket handhar väghållningen för statens räkning. Trafikverkets verksamhet är anslagsfinansierad via statsbudgeten och riksdagsbeslut för varje år. Nationell respektive regional plan för infrastrukturinvesteringar Trafikverkets 6 regioner är väghållningsmyndigheter Väghållningsmyndigheten är ansvarig för planprocessen enligt väglagen ungefär som byggnadsnämnden i kommunen. Upprättar arbetsplanen och sänder den till fastställelse. Väghållningsmyndigheten är även att jämföra med gatukontor gatunämnden i en kommun såsom ansvarig för drift och underhåll.

8 Rättsliga utgångspunkter PBL 6 kap och där specifikt 29, 19 i prop2009/10: I den mån staten är väghållare inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska det som enligt 18 gäller i fråga om kommunens skyldighet att ordna gator i stället gälla staten. Om en gata ges en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden. Regeringen får i det enskilda fallet besluta att staten ska svara för den merkostnad som avses i andra stycket. 22 Om staten är väghållare för en allmän väg inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska staten svara för att vägen underhålls i enlighet med väglagen (1971:948). Om underhållet blir dyrare än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden. Detta gäller dock inte om regeringen beslutar att staten ska betala merkostnaden.

9 Rättsliga utgångspunkter Väglagen 7 och 70 7 Är staten väghållare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser, skall kommunen tillhandahålla den mark eller det utrymme som behövs för väg inom området. Lag (2005:940) 70 Om en kommun enligt 7 har tillhandahållit staten mark eller annat utrymme för väg, är kommunen berättigad till ersättning av staten för skäliga kostnader efter avdrag för förvaltningskostnad. Framställning om ersättning görs hos Vägverket. Om en överenskommelse inte kan träffas, väcks talan om ersättning vid den fastighetsdomstol som anges i 66. Lag (2005:940).

10 Huvudmannaansvar Ansvarsfördelningen enligt huvudmannaprincipen gata allmän väg Trafikverket är ansvarig för det som är anordning för allmän väg enligt en arbetsplan

11 Infrastrukturplaneringen Trafikverket och länen upprättar långsiktiga planer för statliga insatser i vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur. Infrastrukturplanerna beskriver hur de av regeringen avsatta finansiella medlen årligen fördelas över planperioden. Planperioden är 12 år och planerna revideras var 6:e år. Planeringen sker för att: Prioritera behoven för en effektiv resursanvändning. Skapa ett långsiktigt underlag för riksdagens ettåriga budgetbeslut om statliga medel till infrastrukturinvesteringar. Få möjlighet att analysera systemsamband mellan olika enskilda åtgärder och sätta in dem i ett långsiktigt utvecklingsperspektiv. Skapa framförhållning för den fysiska planeringen och miljöprövningen av åtgärderna så att de kan förberedas i tid tills de har finansiering.

12 Planeringsprocessen för väg Förstudie Vägutredning med MKB Tillåtlighetsprövning Arbetsplan med MKB Bygghandling Bygge År NATIONELL/ REGIONAL INFRASTRUKURPLAN BUDGET

13 Avtal i olika skeden Avsiktsförklaringar Medfinansierings / Finansieringsavtal Förskotteringsavtal Genomförandeavtal Driftavtal

14 Avsiktsförklaringar Träffats för genomförande av planprocessen och för planprocesserna nödvändig projektering Syftet med avsiktsförklaringen är att i första hand reglera arbetsfördelning och kostnadsansvaret mellan parterna för planprocessen och därtill hörande utredningar. För genomförandet av ett byggande krävs lagakraftvunnen detaljplan enligt plan och bygglagen, arbetsplan enligt väglagen. Detaljplanearbetet klarlägger helheten i förslaget, medan arbetsplanen definierar anordningar för den allmänna vägen. Först därefter kan parterna ta ställning till kostnaderna för projektets genomförande.

15 Medfinansierings / Finansieringsavtal Avses här fördelningen av parternas del i finansieringen av ett projekt utifrån huvudmannaprincipen eller är det en kommuns bidrag till statens kostnadsansvar utöver kommunens eget ansvarsområde? Vanligt vid stora projekt och då en övergripande överenskommelse på läns /regionnivå För normala projekt som en del i planeringen/förhandlingar inför Infrastruktur planeringen utifrån en uppskattning av värdestegringar pga. projektet. Avtal mellan Trafikverket och en kommun för ett projekt som inte kommit med i Infrastrukturplaneringen och där finansiering ligger helt på kommunen

16 Förskotteringsavtal Trafikverket ska följa följande riktlinjer vid hanteringen av förskotteringar: Ett objekt som förskotteras får maximalt tidigareläggas med 5 år i förhållande till plan. Skälen för behovet av förskottering ska anges i den förskotterande aktörens ansökan till Trafikverket. För att sluta avtal om förskottering från kommun ska fullmäktigebeslut uppvisas i ärendet. Konsekvenserna för fullgörandet av den långsiktiga planen ska utredas innan avtal ingås och eventuell påverkan på andra objekt ska klargöras. Avtal om förskottering får inte innehålla uppgifter om tidpunkt för återbetalning av förskottering, annat än att förskottering återbetalas när medel finns tillgängliga itrafikverkets budget.

17 Genomförandeavtal Syfte: Att säkerställa genomförandet av ett vägprojekt för allmän väg inom en detaljplan med kommunen som huvudman för allmän plats och gata. Legala förutsättningar: PBL, Väglagen och MB Infrastrukturplaneringen: Nationell/Regional plan

18 Syfte Att säkerställa genomförandet av ett vägprojekt för allmän väg inom en detaljplan med kommunens som huvudman för allmän plats och gata Ansvarsfördelning mellan parterna för genomförandet, beställare, byggherre, arbetsmiljöansvar, rättsligt underlag för markåtkomst permanent och tillfälligt, klarlägga parternas del i finansieringen

19 Genomförandeavtal Vanliga kontroversiella förhandlingspunkter Definitionen av projektets delar Projektmedlens nyttjande visavi parterna eget kostnadsansvar Markupplåtelsernas omfattning permanent och tillfälligt, fastighetsbildningen, detaljplanens utformning Uppsägning av avtal för flytt av ledningar. Miljöfarlig verksamhet pga. föroreningar i mark

20 Driftavtal Slutlig gränsdragning mellan Huvudman/Väghållaren Drift, underhålls och förnyelsefrågor Garantibesiktningar

21 Diskussionspunkter Huvudmannaprincipen tolkningen Tillhandahållande av mark enligt 7 väglagen

22 Begreppsskola vad menar vi egentligen? En kortkurs i det terminologiska angreppssättet Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Workshop inom projektet SATSA 2 december 2010 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

23 Terminologicentum TNC har regeringens uppdrag att genom terminologiarbete verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället. Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

24 TNCs vision En störningsfri fackspråklig kommunikation i samhället. TNCs mål För att förverkliga visionen har TNC som mål att höja medvetenheten om fackspråk och terminologi i samhället och sprida kunskaper om fackspråk och terminologi genom information och utbildning, att verka för att ändamålsenlig terminologi skapas och används inom näringsliv, myndigheter, utbildningsväsen och massmedier, att erbjuda ett brett urval av terminologiska tjänster och produkter. Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

25 TNCs aktieägare SIS, Swedish Standards Institute Teknikföretagen Sveriges Ingenjörer Svenska Akademien Jernkontoret Metamatrix Plast- & Kemiföretagen Terminologicentralen TSK (Finland) Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

26 TNCs finansiering Basanslag från Näringsdepartementet (ca %) Abonnemangsavgifter (Terminologifrämjandet) (ca 4-5 %) Uppdrag (ca %) Förlagsintäkter (ca 3-4 %) Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

27 Terminologiarbete varför? Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

28 Terminologi i samhället Frågan om byggherrens kompetens ter sig aktuell mot bakgrund av byggbranschdebatten i media. Men för att kunna avgöra vilken kompetens som krävs måste man fastställa vad en byggherre är. En definition av byggherre lyder den som för egen räkning utför eller låter utföra mark-, byggnads-, installations-, rivningseller anläggningsarbeten. [Fastighetsnytt ] Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

29 Terminologisk oklarhet Territoriell sammanhållning är ett nytt mål för EU och finns med i förslaget till nytt EU-fördrag, det s.k. Lissabonfördraget. [ ] Ett problem är att det inte finns någon entydig och allmänt accepterad definition av vad territoriell sammanhållning är. Det är från början ett franskt begrepp som [ ] nu ska överföras till andra samhällsstrukturer och begrepp och ges ett innehåll i dessa sammanhang. Hur territoriell sammanhållning ska definieras var också en av de viktigaste frågorna på konferensen. Man kan inte säga att det gavs något tydligt svar. [SKL:s webbplats, nov. 2008] Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

30 Terminologi i samhället (annons från Renhållningsförvaltningen, Metro, ) Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

31 Terminologiska gränsdragningar anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna jämför närstående Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. närstående person som den enskilde anser sig ha en nära relation till jämför anhörig Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

32 Allmänord och facktermer ströva i skog och mark upplåta mark för en fotbollsplan marken är redan bar känna marken bränna under fötterna mark jordskorpans yttersta skikt bestående av berg eller jord, som direkt påverkas av klimat och vegetation TNC 59 Geoteknisk ordlista Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

33 grundvatten vatten som förekommer under marken, i jordlager och i berggrunden Svensk ordbok Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

34 grundvatten vatten som fyller hålrum i den mättade zonen och vars portryck är högre än eller lika med atmosfärstrycket markvatten vatten i den omättade zonen och vars portryck är lägre än eller lika med atmosfärstrycket TNC 86 Geologisk ordlista Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

35 Synonymer i allmänspråk genomskinlig om kropp eller ämne: som genomsläpper ljus; som man kan se tvärs igenom genomsynlig genomskinlig, genomlysande, transparent Svenska Akademiens ordbok Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

36 Precision i fackspråk genomskinlig, translucent som släpper igenom ljus genomsynlig, transparent som släpper igenom ljus och bild av lysande eller belysta objekt TNC 70 Byggnadsglasordlista Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

37 ledsagning allmänspråk besök terminologisering gäng fackspråk akrylamid avterminologisering bogvisir richterskalan Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

38 Vad är en tunnel? Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

39 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

40 anläggning tunnelanläggning tunnelutrymme tunnelrör sidoutrymme utrymningsväg trafikutrymme mellanutrymme kanalisation VA-ledningar fria rummet övrigt trafikutrymme Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

41 tunnelanläggning, tunnel (1) anläggning som består av ett eller flera tunnelrör, sidoutrymmen och utrymningsvägar tunnelrör, tunnel (2) passage som omges av berg, jord eller vatten och som mynnar i dagen eller som förbinder utrymmen under mark med varandra eller med dagen Tunnelterminologi för Vägverket (2004) Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

42 Relation term begrepp (2) begrepp begrepp begrepp term begrepp begrepp Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

43 Relation term begrepp (1) term term (term) begrepp term term term Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

44 Om ords betydelser För att vinna reda och sanning i våra omdömen måste vi giva orden en fast betydelse, vad de ingalunda i regel ha. [Hans Larsson, svensk filosof, ] Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

45 Mycket är vunnet, bara man lär sig beräkna dessa skiftande betydelser, men därjämte måste vi sörja för, så långt möjligt eller behövligt är, att betydelserna fixeras, eller, från en annan synpunkt, att föreställningarna göras konstanta, så att de ej omärkligen få en annan logisk innebörd vare sig från ena ögonblicket till det andra i mitt eget medvetande, eller vid meddelandet från den ena personen till den andra. Logik (H. Larsson, 1953) Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

46 Varför terminologiprojekt? I många fall används ord i olika betydelser eller med vacklande innebörd, ofta beroende på att olika praxis utbildats inom skilda områden. [Plan- och byggtermer, 1973] Avfallsproblemen och de därmed sammanhängande förslagen till tekniska lösningar har drivit fram behov av precisering av både begrepp och benämningar. [Avfallsordlista, 1976] Många av samhällets sektorer kom att engagera sig inom energiområdet Sådant brukar ställa stora krav på de fackspråkliga uttrycksmedlen. [Energiordlista, 1984] Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

47 Terminologiskt ordlisteprojekt Företrädare för fackområdet är initiativtagare till ordlisteprojektet. Fackexperter och terminologer samarbetar. Syftet är att inom fackområdet komma överens om de fackspecifika termernas betydelse (för en effektiv kommunikation). Arbetet är begreppsorienterat. Resultatet får en normerande verkan. Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

48 Terminologilärans grunder Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

49 Terminologiläran har rötter i andra vetenskapsområden Logik Filosofi Lingvistik och har beröringspunkter med Språkvård Klassifikation Information och dokumentation Begrepps- och informationsmodellering Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

50 Begreppsbildning? Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

51 fågel Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

52 Begreppsbildning ağaç begrepp drvo arbre koks tree träd term har stam är högvuxna är inte klättrande är vedväxter referent дeрево Baum muorra definition vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam kännetecken Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

53 ağaç begrepp drvo arbre koks tree träd term referent дeрево Baum muorra definition vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

54 De tre världarna begrepp term referent definition Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

55 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

56 Begreppssystem för stol sittmöbel (sittmöbel för en person) (sittmöbel för flera personer) pall stol fåtölj? soffa bänk fåtölj? Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

57 stol stol kännetecken möbel sittbar för en person med ganska hård sits med ryggstöd definition sittenhet som är avsedd för en sittande person i upprätt eller lätt bakåtlutad ställning och som är försedd med ryggstöd [SIR 2002] Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

58 Utbytesprincipen postort utdelningspostkontor postort ort som i postalt sammanhang hör till fastställt utdelningspostkontor lokal som är bas och utgångspunkt för en eller flera brevbärare ort som i postalt sammanhang hör till fastställd lokal som är bas och utgångspunkt för en eller flera brevbärare Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

59 planering? Exempel: arbetsplanering detaljplanering familjeplanering framtidsplanering fritidsplanering katastrofplanering långtidsplanering resursplanering samhällsplanering skatteplanering vårdplanering Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

60 planering 1. verksamhet som förbereder framtida aktiviteter för att bestämda mål skall uppnås 2. identifiering och specificering av framtida aktiviteter i syfte att uppnå bestämda mål 1.TNC 98 Tekniska basord 2. ur revideringen av TNC 98 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

61 Legaldefinition motorväg En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

62 motorväg flerfältsväg med mittremsa, utan plankorsningar och med särskilt anordnade på- och avfarter Anmärkning: För att en sådan väg ska räknas som motorväg, måste den också vara utmärkt med vägmärke för motorväg. Jfr avfart, flerfältsväg, motortrafikled, plankorsning, påfart. TNC 95 Plan- och byggtermer (1994), anmärkningen baserad på förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

63 Termer Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

64 Vad är en term? En term är ett uttryck som genom tradition eller överenskommelse används inom ett visst fackområde i en väl avgränsad betydelse. Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

65 Hur ser termer ut? Enkla ord: besök, diameter, årsring, fastighet Sammansatta ord: fallsjuka, diameterfördelning, årsringsindex, fastighetsregister Flerordstermer: fallande längd, tertiär skogsproduktion, byggnad med särskilt bevarandevärde Förkortningar: hiv VAB (vård av barn) Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

66 Alla termer består av ord, men alla ord är inte termer. Ett ord eller uttryck blir en term först när... det är spritt inom ett visst fackområde det är accepterat och använt bland fackexperter begreppet bakom termen är klart avgränsat Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

67 Krav på termer (1) Termen bör vara precis Ex.: öppningsspak hellre än öppnare; plan yta (utan ojämnheter), horisontal yta (som inte lutar) Termen bör vara entydig (en term ett begrepp) Ex.: radar, laser, webbplats Termen bör vara accepterad av fackmän, ibland även internationellt Ex.: jitter, litopon, tungt vatten Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

68 Krav på termer (2) Termen bör passa in i språkbruket, bl.a. i fråga om byggbarhet Ex.:infartsparkering hellre än park-and-ride Termen bör inte vara missvisande Ex.: kärnenergi hellre än atomenergi, energiomvandling hellre än energiproduktion Termen bör vara språkekonomisk Ex.: förnybar hellre än förnyelsebar, betalkort hellre än betalningskort Termen bör vara genomsynlig. Ex.: höghusbrevbäring Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

69 Rikstermbanken Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

70 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

71 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

72 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

73 Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

74 Slutord Håll reda på de tre världarna: den verkliga, den kognitiva och den språkliga världen Leta fram redan gjorda definitioner, men granska dem kritiskt; återanvänd helt eller delvis. Tänk på att terminologiarbete inte är något enmansjobb. Rusta dig med tålamod terminologiarbete tar tid. Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

75 TNC Västra vägen 7 B, Terrassen Solna Tfn: Fax: tnc@tnc.se Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Terminologicentrum TNC Webbplats: E-post: tnc@tnc.se

76 SATSA Gruppdiskussion (1) Nedanstående anser TrV är grundförutsättningar för en lyckad förhandling om genomförandeavtal. A) Utred huvudmannaskapsprincipen Tydliggör ansvar för ägande och skötsel av anläggning/del av anläggning B) Tolkning av Väglagens 7 Tydliggör ansvarsfördelning avseende miljöfrågor, tillhandahållande av mark och fastighetsbildning Fråga 1 Vilka ytterligare grundläggande förutsättningar behöver redas ut? Fråga 2 Synpunkter på TrV:s tolkning av A och B? Kan ansvarsfördelningen tolkas på annat sätt?

77 SATSA Medfinansiering pågående utredningar? 1. Förvaltning av avtal om medfinansiering av statliga infrastruktursatsningar (TrV:s regeringsuppdrag N2010/5738/TE, redovisas 31 jan 2011) 2. Erfarenheter från genomförda MF-avtal (lägesrapport sept. 2010) (TrV+SKL, redovisas vår 2010) 3. Finansiering av infrastruktur? (TrV+TVV+SKL+KTH, redovisas under jan 2011) 4. MF i samband med den långsiktiga planeringen av infrastruktur (Statliga medfinansieringsutredningen dir 2010:92, redovisas 31 maj 2011)

78 SATSA Förvaltning av avtal om medfinansiering av statliga infrastruktursatsningar (TrV) Projektet skall bestämma och beskriva rutiner för förvaltning av avtal som då skall bl.a. omfatta: 1. Löpande hantering av avtalade förpliktelser 2. Regler för hantering av medfinansiärernas betalningsförpliktelser 3. Tidsplaner för investering och beslut. Rutiner för uppföljning skall bl.a. omfatta: 1. Kostnadsutveckling för projektet (belastning på anslag, utnyttjande av låneram etc.) 2. Hur tidsplaner följs 3. Om de nyttor som investeringarna avses leda till uppnås. Förutom beskrivning av ovannämnda rutiner för förvaltning och uppföljning ska Trafikverket inom uppdraget: Statusrapport över tecknande medfinansieringsavtal som bl.a. skall innehålla följande: eventuella problem med genomförande av avtalen om nödvändigt, alternativa tillvägagångssätt för att avtalens intensioner skall kunna uppfyllas. Särredovisa rutiner och processer för investeringar som helt eller delvis finansieras med inkomster från vägavgifter, avgifter på färjor, banavgifter eller trängselskatt. Genomföra en systematisk genomgång av de krav som EU-rätten och nationell rätt ställer på tillämning och utformning av vägavgifter och särskilda banavgifter. Genomgången ska omfatta statsstödsreglerna. För aktuella vägavgiftsfinansierade projekt ska Trafikverket föreslå en tidsplan för nödvändiga beslut, inklusive eventuella behov av lag- och förordningsändringar. <<<<<<<<

79 SATSA Erfarenheter från genomförda MF-avtal (TrV, SKL) Projektet syftar till att utveckla gemensamma kunskapsunderlag kring medfinansiering i praktiken, samt skapa en plattform för fortsatt dialog kring spelregler och andra förutsättningar för överenskommelser om medfinansiering. 1. Kartläggning av hittills slutna avtal 2. Samspel/process i förhandlingarna 3. Metoder. Redogöra för metoder att beskriva, kvantifiera och beräkna nyttor och värden för olika parter <<<<<<<<

80 SATSA Finansiering av infrastruktur (TrV, TvV, SKL, KTH) Hur har finansieringsformerna utvecklats de senaste årtionden? Drivkrafterna bakom finansieringsformen medfinansiering Lärdomar från svenska och internationella fallstudier MF skapar nya rollfördelningar MF skapar möjligheter för win-win MF förutsätter förändrade org.kulturer MF förutsätter att planeringsprocessen omstruktureras Överväganden, råd m.m. Metod för att skapa nyttor Hur fördela kostnader och värden från ett infra.projekt Risker. Suboptimeringar, rika kommuner Rollfördelning stat, kommun, region i infraplaneringen MF i olika former att välja & kombinera <<<<<<<<

81 SATSA MF i samband med den långsiktiga planeringen av infrastruktur Utredningen ska föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering i det framtida planeringssystemet för nationell åtgärdsplanering. m.m. <<<<<<<<

82 Medfinansieringsutredningens direktiv, m.m. Bengt Jäderholm

83 Utvärdera förhandlingsarbetet kring medfinansiering under åtgärdsplaneringen för perioden Den statliga ramen utökades genom ett 50-tal avtal om medfinansiering med drygt 60 miljarder kronor under planperioden. Medfinansieringen består av bidrag från kommunal och privat sektor samt inkomster från trängselskatt och brukaravgifter. Utredaren ska utvärdera förhandlingsarbetet kring medfinansieringsavtal under åtgärdsplaneringen för perioden

84 Utformning av medfinansiering av transportinfrastruktur i framtida planeringssystem Hur kan medfinansiering bidra till ändamålsenliga och regionalt förankrade investeringsbeslut? Hur bör kopplingen till den statliga budgetprocessen regleras? Hur kan spelregler och rollfördelning mellan staten å ena sidan och kommunal och privat sektor å den andra tydliggöras? Hur kan ansvarsfördelning och mandat inom staten tydliggöras? Hur kan enhetlighet och effektivitet i utformning av brukaravgifter och trängselskatt säkerställas? Hur kan enhetliga villkor för lån säkerställas?

85 Nytt planeringssystem Utredaren ska analysera trafikverkens förslag till nytt planeringssystem och anpassa förslaget till utredarens förslag avseende frågor om medfinansiering. Utredaren ska även beakta de förslag som presenteras i slutbetänkandet från Transportinfrastrukturkommittén (SOU 2010:57). Vid behov ska utredaren lämna förslag på justeringar och kompletteringar som kan utveckla och förtydliga trafikverkens förslag. Utredaren ska samlat beskriva sitt anpassade och utvecklade förslag med utgångspunkt från ett regeringsperspektiv och särskilt beakta regeringens kontakter med myndigheter och riksdagens inflytande över planeringen samt behovet av regional förankring och dialog med användarna.

86 Sammanfattning av uppdraget Vi ska föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering av transportinfrastruktur, t.ex. i form av bidrag eller brukaravgifter, i det framtida planeringssystemet för transportsystemet. Vi ska även analysera trafikverkens förslag till nytt planeringssystem och anpassa förslaget till utredarens förslag rörande medfinansiering. Vid behov ska utredaren vidare lämna andra förslag på justeringar och kompletteringar som kan utveckla och förtydliga trafikverkens förslag.

87 Medfinansiering av transportinfrastruktur SATSA/Länsstyrelsen 2 december 2010 Presentation och reflektioner kring två fallstudier Vegastaden, Haninge Umeåprojektet Jacob Witzell Forskningsassistent, avdelningen för Urbana och regionala studier, KTH

88 Medfinansiering av transportinfrastruktur Rapport på uppdrag av Trafikverket, SKL, Tillväxtverket Bo Malmsten, Göran Cars, Jacob Witzell Liknande upplägg som tidigare rapporten Bana väg för infrastruktur (2009)

89 Bakgrund

90 Några förändringar i transportplaneringen sedan 2006 Initialt intresse för OPS. Näringsdepartementet: för dyrt Regeringen: Underlätta kommunal medfinansiering (jan 2008) De fyra trafikverken: riktlinjer för medfinansiering (sept 2008) Förslag på nytt ekonomiskt planeringssystem för statlig infrastruktur (2010) Nya transportpolitiska mål (funktionsmålet tillgänglighet, hänsynsmålet) Två lagändringar: Kommuner kan skriva av medfinansiering som investering Kommuner har rätt att medfinansiera utanför kommungränsen Medfinansiering förhandlades i två processer: Närtidssatsning Åtgärdsplaneringen Trafikverket har bildats

91 Fallstudie Vegastaden

92 Vegastaden, Haninge Ca 3000 lägenheter kring pendeltågsstation Kringliggande omvandlingsområden Behov av tpl + stn

93 Vegastaden Utgångsläge i förhandlingen om medfinansiering Utpekad regional kärna (RUFS), utvecklingsområde (ÖP) Utvecklingsprogram framtaget 2003 Landshövdingens bostadsuppdrag Vegastaden förutsätter väganslutning + pendeltågsstation Kommunen och staten har båda intresse av att få till ök 2004 ÖK om erforderlig planering Kommunen + SL + BV + VV + lst 2007 Stockholmsförhandlingen, Vega tpl + stn ingår Kommunen anmäler intresse för medfinansiering 2008 Ramavtal om exploateringen skrivs med fastighetsägarna, inklusive anläggande av huvudgata för ca 40 mkr

94 Trafikplats Vega 297 mkr (prisnivå 2008) Trafikplatsen Lokalgator ca 1,6 km Åtgärder i trafikplatserna Handen och Länna

95 Vega station 286 mkr Centralt belägen i stadsdelen Särskilt utformad bussanslutning kräver längre bro

96 Förhandlingen Början av 2009: Vägverkets förhandlingsman tog kontakt Exploateringsnytta (konsultutredning avfärdas) Banverket ansluter till förhandlingarna Procentsats ett visst belopp krävs för att det ska handla om medfinansiering Kommunen lämnar bud utifrån rimlighetsuppskattning - 50 mkr Handslag kommunen + Vägverket Banverket begär fortsatt förhandlingsprocess, men bunden av kommunens bud

97 Exploateringsnytta?

98 Exploateringsnytta? Värderingsmetod som kraftbolag använt för medfinansiering av nedgrävning av högspänningsledningar i Stockholm Har även diskuterats vid ex. överdäckning av trafikled/järnväg Konsult gör bedömning av möjlig exploatering till följd av projektet, utgår från kommunala planeringsdokument, främst ÖP Kommunerna har i huvudsak varit negativa, i Haninge och Umeå Kritik: Utgår från optimal markanvändning Tar ej hänsyn till markförhållanden, exempelvis dyr grundläggning Oklart var metoden kommer från dess legitimitet Hur långt bort i tiden kan man räkna exploateringsnytta? Svårt belasta exploatörer med ytterligare exploateringsavgifter

99 Exploateringsnytta? Kommunen Planmonopol Exploateringsavgift Markvärdestegring Byggrätt (DP) Lokal infrastruktur Exploatören

100 Exploateringsnytta? Staten Nationell & regional infrastruktur? Kommunen Planmonopol Exploateringsavgift Byggrätt (DP) Lokal infrastruktur Exploatören

101

102 Förhandlingen Början av 2009: Vägverkets förhandlingsman tog kontakt Exploateringsnytta (konsultutredning avfärdas) Banverket ansluter till förhandlingarna Procentsats krav på visst belopp för att räknas som medfinansiering Kommunen lämnar bud utifrån rimlighetsuppskattning - 50 mkr Handslag kommunen + Vägverket Banverket begär fortsatt förhandlingsprocess, men bunden av kommunens bud Förhandlingarna fortsätter i två processer, med BV+SL respektive VV

103 Avtalet: Trafikplats Vega Ett rent finansieringsavtal Hela genomförandet ligger på Vägverket Kommunal medfinansiering på 70 mkr 40 mkr utifrån vägutformning/standard 30 mkr utifrån nyttor genom alternativ markanvändning Därtill ska nödvändig mark ställas till Vägverkets förfogande

104 Det konstruktiva i det vi sen gjorde var att vår överenskommelse var en lösning, ett ansvarsupplägg och en finansiering. På det sättet har vi ju säkrat genomförandet på ett helt annat sätt, och det är just där, i den processen, som vi har en massa positiva krafter i medfinansieringen. (Tjänsteman vid Banverket)

105 Avtalet: Vega station Finansierings- och genomförandeavtal Tredelat ansvar Reglerar: Fortsatt planprocess Kopplingar till exploatering Ansvar för proj. & byggande Finansiering Ägande Drift- & underhåll Projektorganisation & samarbete Preliminär tidplan

106 Reflektioner Vega Gemensam målbild Bostadsuppdraget gemensamt intresse Förhandling rörande kostnadsfördelning och tidpunkt, snarare än om Skillnader i komplexitet stn tpl Två skilda förhållningssätt: integrativ förhandling kontra rent finansieringsåtagande Avsaknad av praxis för stationen oklara ansvarsförhållanden Strängöverenskommelsen, bolagisering Exploateringsnytta kontra rimlighetsbedömning Kommunen ifrågasatte beräkningsmetod, ansågs olämplig för att avgöra kommunal medfinansiering Bud om klumpsumma på 50 mkr Tycks ha löpt genom förhandlingen. ÖK KSO+VV låste BV. Fastighetsägarnas bidrag redan intecknat Kommunens ramavtal skrevs före medfinansieringsprocessen. Osäkerhet kring hur ev kostnadsökning för tpl ska hanteras Effekt av ett rent finansieringsåtagande, där VV tar på sig genomföranderisken före projekteringen?

107 Tidpunkt för finansieringsöverenskommelse Öppet planeringsläge Osäker kostnad Infrastrukturplanering Slutet planeringsläge God kostnadsuppskattning Fysisk planering (PBL)

108 Tidpunkt för finansieringsöverenskommelse Öppet planeringsläge Osäker kostnad Infrastrukturplanering Stn Slutet planeringsläge God kostnadsuppskattning Stn: förhandling integrerade planerings- och utformningsfrågor. Successiv kalkylering och skisser.. Fysisk planering (PBL)

109 Tidpunkt för finansieringsöverenskommelse Öppet planeringsläge Osäker kostnad Infrastrukturplanering Tpl Stn Slutet planeringsläge God kostnadsuppskattning Stn: förhandling integrerade planerings- och utformningsfrågor. Successiv kalkylering och skisser.. Fysisk planering (PBL) Tpl: förhandling endast om finansiering. Kostnaden baseras på vägplanens uppskattning osäkerhet kring slutlig kostnad.

110 Fallstudie Umeåprojektet

111 Umeåprojektet Ringled runt centrala Umeå, ca 2 miljarder kronor Problembild: Dålig luftkvalitet Trängselproblem Olycksdrabbad väg E4 + E12 går rätt genom centrum MKN överskrids Förbindelse till ny godsbangård

112 Umeåprojektet Utgångsläge i förhandlingen om medfinansiering 1993 Överenskommelse Umeå Vägverket om systemlösning 1999 Regeringen stoppar projektet omstart 2001 Kolbäcksbron invigs byggd med kommunal finansiering 2005 MKN kvävedioxid överskrids Senarelagd byggstart i omgångar, Trollhättepaketet Oro rörande godsbangården 2007 Diskussioner om medfinansiering 2008 Närtidssatsning staten förhandlar om medfinansiering i 5 projekt 2009 Byggstart

113 Förhandlingen Seminarium med infrastrukturministern och statssekreteraren Kommunen lämnar in intresseanmälan om medfinansiering (närtidssatsningen) Diskussioner om OPS Parallell förhandling i 5 möjliga medfinansieringsobjekt Kommunalrådspoker OPS-diskussionen avfärdas av finansdep. exploateringsnytta, förskottering Exploateringsnytta avfärdas, istället kommunalekonomisk avvägning Volvo inkluderas i förhandlingarna kommunen mellanhand Tidspress förhandlingen måste avslutas i tid för att kunna ingå i närtidssatsningen Hur redovisa medfinansieringsåtagandet krav från kommunen på avskrivning

114 Umeåprojektet finansieringsöverenskommelse Volvo Umeå kommun Vägverket 388 mkr utifrån kommunalt väghållaransvar 280 mkr avseende kommunens tidigare investering i Kolbäcksbron. 108 mkr för 6 trafikplatser 250 mkr i direkt medfinansiering utifrån alternativ markanvändning förvärv av de omkring 13 km statlig väg innanför ringleden 265 mkr i förskottering 115 mkr i förskottering: arbetsplan för Västra länken, projekteringskostnader, byggnation av två trafikplatser. 150 mkr i ytterligare förskottering under förutsättning att statliga medel anslås senast år 2010, och byggstart av etapp ett Ytterligare förskottering från Volvo 100 mkr, förmedlade av kommunen, villkorat byggstart 2011, slutförande 2014

115 Reflektioner Umeåprojektet KSO: Gemensam problemlösning inte medfinansiering! Gemensamma problem: MKN, framkomlighet, trafikolyckor, Europavägar Umeå kommun: godsbangården MKN Åtgärdsprogram Vägpaketet Exploateringsnytta kontra kommunalekonomisk bedömning Exploateringsnyttan accepterades som princip, men inte som metod Istället omfattande diskussioner om redovisning kommunens ekonomer Bokföringstekniska överväganden Kommunens köp av tidigare statliga vägar Bidrog förmodligen till lagändringen om avskrivning 1/ Förhandlingsspel Hur mycket medfinansiering krävdes för att matcha andra kommuners bud?

116 Reflektioner Umeåprojektet II Brist i statens samordning av ömsesidigt beroende investeringar Botniabanans godsbangård och logistikcentrum + Umeåprojektet Minskar den samhällsekonomiska nyttan, äventyrar kommunens investering Osäkerhet i statens medelstilldelning Genomförandet sköts upp vid flera tillfällen Brist i synkroniseringen mellan ekonomisk och fysisk planering Arbetsplan för Västra länken avvaktade finansiering, men finansieringslösningen bygger på forcerad byggstart Staten dubbeltydig i synen på samhällsekonomisk nytta? Kommunen: Överdimensionering. Departementet: sänk projektkostnaden! VV: Samhällsek. Lönsamhet Hur fördela eventuellt överskott? VV utreder inre alternativ för Västra länken igen (dyrare). Kommunen: hur motivera för kommuninvånarna att medfinansieringen bidrar till dyrare lösning?

117 Tidpunkt för finansieringsöverenskommelse Öppet planeringsläge Osäker kostnad Umeå Infrastrukturplanering Tpl Stn Slutet planeringsläge God kostnadsuppskattning Stn: förhandling integrerade planerings- och utformningsfrågor. Successiv kalkylering och skisser.. Fysisk planering (PBL) Tpl: förhandling endast om finansiering. Kostnaden baseras på vägplanens uppskattning osäkerhet kring slutlig kostnad. Umeå: samordnad planeringsprocess. Vissa utformningsfrågor inkluderade i förhandlingen. Planering för Västra länken avvaktade finansiering.

118 Summerande reflektioner Kommunala budgeten måste klara medfinansiering Avskrivningsregler. Löstes i Umeå genom köp av infrastruktur Integrerade förhandlingar kan skapa win-win Kan tydliggöra ansvar, ökar säkerheten i genomförandet och skapa en bättre lösning Exploateringsnytta avfärdas Accepteras som princip, men inte som metod åtminstone i sin nuvarande form Det saknas en självklar beräkningsmodell för kommunens insats ökar inslaget av förhandling Staten beroende av kommunen för att ta del av exploateringsnytta Om regionen/staten hade kunnat ta ut exploateringsavgift eller öronmärkt skatt hade medfinansiering behövts? Projektutformning lägsta kostnad kontra samhällsekonomi Staten dubbeltydig. Kommun ovillig betala för överstandard. Olika synsätt på nytta. Medfinansiering ett sätt att binda upp staten Osäkerhet i medelstilldelning, uppskjuten byggstart

119

120 SATSA Gruppdiskussion (2) 1. Är inslag av medfinanisering nyckeln till en effektiv process? (Effektiv=optimal planeringstid, till lägsta möjliga kostnad, till bästa möjliga kvalitet) 2. Vilka är de stora knäckfrågorna som behöver hanteras i den statliga medfinansieringsutredningen för att få ett bra och fungerande finansieringsinstrument? 3. Vilka positiva och negativa aspekter på medfinansiering har inte berörts idag, som är viktiga att lyfta fram? 4. Vilka är de viktigaste lärdomarna jag tar med mig ifrån dagen till nästa gång då jag är med i en förhandlingsprocess? Vad skulle jag vilja fördjupa mig i ytterligare?

121 SATSA Nästa Workshop Konflikthantering, lösa upp knutar Förhandlingsteknik. Vinnare eller förlorare? Hur uppstår en konflikt/låsning & hur förebygga? Hur hantera opinioner? (Utskick med detaljerat program & bekräftelse om deltagande till WS 4 i slutet av januari) Tid: 17/2 kl 09 - ca 15:30 Plats: Konferens Odenplan, Norrtullsgatan 6 (prel.)