Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare från första början
|
|
- Ulrika Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vem är jag? Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare från första början Magnus Fogelberg Skövde Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser Arbetsgruppen för terminologi i hälsoinformatiken, Europeiska standardiseringskommittén 1 Vad blir det nu, då? Vad innebär det medicinska språket? Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi och språkvård Standardisering Sekreterarens roll i språkhantering I begynnelsen var ordet och ordet var sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst synonym på tyska: Ruhe förstås av djur kan uttalas på finska och av ormar 2 3 Flera ljud språket bildades Babels torn (inte Babels hus) nationalspråk parallella språk talspråk teckenspråk för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk gester, kroppshållning internetspråk uttryckssymbol, emotikon, :-) datorspråk systemens kommunikation Det medicinska språket Beskrivning i Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet) 4 5 1
2 Den tredje språkdimensionen 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong Fackspråk och allmänspråk Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 6 7 Fackspråk terminologi En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg Det är mänskligt att fela Kvalitetsundersökning i USA dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% 8 9 Krisstöd Krisstöd? Hälso- och sjukvården behöver ett accepterat och entydigt språkbruk för: god kvalitet patientsäkerhet effektivisering av vårdtjänster processorienterat arbetssätt Maria Areblad Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Patient Student Sjuksköterska Läkare Administratör
3 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Jönköping Göteborg Luleå Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Ortopedi Medicin Rehabilitering Malmö Kirurgi Linköping Neurologi Det medicinska språket Språklagen Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas Varför det?!!! De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas
4 Västgötaklimax Allmänspråket D: Detta måste röra sig om ett slaganfall P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? allmänspråket domineras av svenska dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Fackspråket: ett dilemma Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation Bättre Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige Fackspråk Fackjargong Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation
5 Ett exempel Förkortningar Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut. Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär FEMurfraktur p5!!! Men Magnetresonanstomografi (eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) Språklig förvaltning språkvård är att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom Informatiken Spris grundjournal stöder språkvård och språklig utveckling ställer krav på språkliga överenskommelser = terminologier Spri råd 4.7 Grundjournal
6 Spris grundjournal När teknik styr(de) struktur ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi Journalen, ett dokument Patientjournal Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården
7 Modern journalstruktur från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig Oberoende informationsmängder Adm.data Vårdbegäran Bakgrundsfakta Anamnes Utredande aktiviteter Status Bedömning Resultat Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Namn på mall Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Informationsdelar Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpations ömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Informationsmängd Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökningvisar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättningoch reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Synonymer Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömmamuskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättningoch reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse) ağaç arbre koks tree дeрево träd drvo term Baum muorra begrepp definition referent Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Från Terminologicentrum TNC
8 Begrepp Vad gör språket? kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO :2000) betecknar begrepp Begrepp definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp Term Definition Referent Symboler Den tydliga journalen blir : och ) bokstäver? :) Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras på vilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg Språk respektive terminologi Terminologi och språkvård språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga Utöver terminologiskt arbete etablerandet av terminologier måste ett språkvårdande arbete bedrivas
9 Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård Språkkommitténs frågesida vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning Terminologi och språkvård Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket Terminologi och språkvård För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds ( nedmuntras ) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till Terminologiskt arbete ett fackområde t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet
10 Begreppsanalys Definition Finn kännetecknen till ett fenomen Lunginflammation: inflammatoriskt tillstånd i en eller båda lungorna orsakat av bakterier sitter i lungorna (eller en lunga) är en inflammation orsakas av bakterier Begreppet är identifierat 58 Skriv termposten lunginflammation pneumoni J Begreppsmodell term synonymer: klartext kod definition inflammatoriskt tillstånd i en eller båda lungorna orsakat av bakterier 60 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning. 61 Men inte detta? Svar: nationella standarder. 10
11 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken Mindre viktiga (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter Standardisering i hälso- och sjukvården Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om från annan aktör, från annat tillfälle ISO Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse , världsstandardiseringsdagen fr.o.m Detta firades /10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!! Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument CEN Sverige Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär
12 Den stora frågan Terminologistandarder Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal Snomed CT Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Systematized Nomenclature of Medcine Clinical Terms Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande begrepp med cirka 1 miljon termer Rupturerat ovarium Ruptur Ovarium Cysta Ovarialcysta Rupturerad cysta Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering Exempel Man misstänker samband mellan vaccination mot influensa A (H1N1), svininfluensan, och narkolepsi. Narkolepsi har översatts sömnsjuka i pressen. Men sömnsjuka är letargi som sprids av tsetseflugan. Översättning sömnstörning har rekommenderats
13 Stavning Egennamn och sjukdomar Latinska och engelska låneord stavas på försvenskat sätt torax (ej thorax) koklea (ej cochlea) skanner, skanrar (ej scanner, scanners) stejpla av stejpel (ej staple) Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson Sammansatta ord Svensk huvudregel sätt ihop orden aortaaneurysm screeningundersökning sympatikusblockad men när det ger tydlighet C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska Struktur och terminologi Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext Kodad text?? Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift frånskild partnerskap
14 Kodverk Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO Värdemängder Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal Terminologier och informationsstruktur Bureau international des poid et mesures (BIPM) International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) Laboratorieterminologi, storheter och enheter Världshälsoorganisationen (WHO) Klassifikationer (ICD 10, ICF) Terminologier och informationsstruktur International health terminology standards development organisation (IHTSDO) SNOMED CT (Systematized Nomenclature of Medicine clinical terms) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen) Terminologier och informationsstruktur HL7 (health level seven) Tillämpad informationsstruktur (Arkitekturledningen) Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen) Nationell patientöversikt (Sjukvårdsrådgivningen) En klassisk djurklassifikation djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djur som är tecknade med en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djur som just slagit sönder en vattenkruka djur som på avstånd ser ut som flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idioma analítico de John Wilkins (1941)
15 Sekreterarrollen i terminologin Tolka diktat inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda Tack! Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@vgregion.se
Terminologi. RDK Frösundavik 2011-03-25. Magnus Fogelberg
Terminologi RDK Frösundavik 2011-03-25 Magnus Fogelberg Vem är jag? Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Skaraborgs sjukhus Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS
Läs merSpråk och terminologi
Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare Magnus Fogelberg Göteborg 2012-05-11 Språkets tre dimensioner 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong Nationalspråk
Läs merStandardisering. Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg
Standardisering Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg 2010-09-28 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning.
Läs merDatorspråk medicinsk terminologi
fogare Datorspråk medicinsk terminologi Magnus Fogelberg neurolog, NU-sjukvården/Uddevalla ordf. Svensk Förening för Medicinsk Informatik ordf. Europeiska standardiseringskommitténs arbetsgrupp för terminologi
Läs merAllmänspråk och fackspråk
Allmänspråk och fackspråk vilka risker för missförstånd finns i övergången mellan dem? Nathalie Parès, Språkrådet Hälso- och sjukvårdens nationella termkonferens 28 29 september 2010 Språkrådet Sveriges
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merLiten termskola för teknikinformatörer
Liten termskola för teknikinformatörer Workshop FTI-konferensen våren 2013 Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 13 mars 2013 Terminologicentrum TNC är det centrala organet i Sverige för terminologi och fackspråk
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merKvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
Läs merProcess för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merRemiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011
2011-09-30 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation,
Läs merWebbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merSkillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser
Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva
Läs merSNOMED CT. Jan Florin. jfl@du.se 2009-03-17. Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att
2009-03-17 Översättning av SNOMED CT Jan Florin Högskolan Dalarna jfl@du.se Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att normera användningen av nationella termer och begrepp samt ta fram en enhetlig
Läs merNationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28
Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merNationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Läs merSpråkhantering i vården
Vem är jag? Språkhantering i vården Magnus Fogelberg Stockholm 2012-11-12 Göteborg 2012-11-22 Malmö 2012-11-27 Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Uppdragsägare dokumentation
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merJag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter.
De uppdrag Socialstyrelsen fick av regeringen att översätta Snomed CT -- (Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms ) är ett mycket stort översättningsuppdrag. Man kan jämföra med t.ex. det
Läs merGemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merVarför skäms vi över att inte kunna uttrycka oss på engelska MEN skryter över att vi inte kan hitta rätt ord på svenska?
Precis! Absolut! Exakt! Ingenjörens behov av korrekt terminologi Varför skäms vi över att inte kunna uttrycka oss på engelska MEN skryter över att vi inte kan hitta rätt ord på svenska? Åsa Holmér, Terminologicentrum
Läs merStrukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merResultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan
2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet
Läs merTerminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt
Läs merIntroduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning
ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merDefinition och begrepp Introduktion i det terminologiska angreppssättet
Definition och begrepp Introduktion i det terminologiska angreppssättet Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Workshop 2: Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 15 februari 2011 Presentationens
Läs merLedning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Läs merMedicinsk Informatik VT 2006
Informatik VT 2006 dokumentation och journalhantering Användningsområden Kliniska informationssystem bild- och signalbehandling Modellering och simulation Kunskapsrepresentation och beslutsstöd statistik
Läs merSynpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.
2015-09-23 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården, dnr 4.1-39055/2013
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merSocialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merEasyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
Page 1 of8 ~ Socialstyrelsen Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen ansvarar
Läs merResultat av remiss för diagnosbegrepp
2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merEU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter
EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin
Läs merNytta med arketyper i journalsystem
Nytta med arketyper i journalsystem Nationell Termkonferens 2009-09-24 Maria Areblad -1-2009-09-25 Arketyper - språk och kommunikation Vad är Arketyper Hur är de tänkta att användas Är arketyper till någon
Läs merFokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag
Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag Innehållet i inrapporteringen till olika jämförelser måste hålla hög kvalitet Nationell modell för beskrivning av behov
Läs merStandardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin
Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen Janne Florin 2017-05-16 En profession Att vara sjuksköterska innefattar att ha en professionell identitet Tillhöra en profession Man
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merArkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0
Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation Version 1.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definitioner... 3 Referenser och underlag... 5 Revisionshistorik Version, datum Författare
Läs merRegional riktlinje för radiologiska utlåtanden
Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs mer- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merStrukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Läs merAnvändning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist
Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist Inst. för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, och Centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet maria.kvist@karolinska.se
Läs merErfarenheter av nationella fackspråket inom cancer
Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Kombinerade metoder och verktyg för implementering Resultat från försöksverskamhet vid onk.klin. Karolinska 2013 Vitalis 10 april 2014 Medverkande: Rolf
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merInformationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merUppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merUppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Läs merInformatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik
Informatik- en kärnkompetens Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik Källa: https://www.swenurse.se/karnkompetenser/ Kompetensbeskrivningar 2017 2012 En bild av världen Omsorg Fritid
Läs merUML och processmodellering i hälso- och sjukvård
UML och processmodellering i hälso- och sjukvård Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen Magnus Fogelberg fd projektledare elektronisk journal SU, svenska CONTsys och SAMBA
Läs merRubella eller röda hund vad ska vi välja?
Rubella eller röda hund vad ska vi välja? Exempel från arbetet med språkliga riktlinjer för Snomed-projektet Svensk-finskt översättarseminarium Vår Gård, Saltsjöbaden 11 12 september 2008 Åsa Holmér Terminologicentrum
Läs merNPU-koder för immunologiska laboratorieundersökningar: hur bidrar detta till förbättrad e-hälsa och kvalitetssäkring i Sverige?
NPU-koder för immunologiska laboratorieundersökningar: hur bidrar detta till förbättrad e-hälsa och kvalitetssäkring i Sverige? Rebecca Ceder, Christine Portin, Karin Dahlin Robertsson Equalis användarmöte
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merMetoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg
Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merInformationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merInformationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga
Läs merUndersköterska Besök kort
Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merNationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Läs merSpråk och begriplighet i journaler Mia Kvist
Språk och begriplighet i journaler Mia Kvist Inst. för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, och Läkaresällskapets språkkommitté maria.k.kvist@sll.se Hypertoni o DM, brtsm och St lyft
Läs merSökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
Läs merData från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder
Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 31-9
SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-20 1 1 (33) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation
2015-11-30 Dnr:23846/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring uppmärksamhetsinformation.
Läs merLedning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron
Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk Bengt Kron Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Socialstyrelsen 2011-03-31 Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport
Läs mer