Standardisering. Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg

Transkript

1 Standardisering Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg

2

3 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning.

4 Men inte detta? Svar: nationella standarder.

5 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken Mindre viktiga (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter

6 Standardisering i hälso- och Höjer säkerheten Ökar kvalitén sjukvården Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete

7 Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om från annan aktör, från annat tillfälle

8 Det är mänskligt att fela Kvalitetsundersökning i USA dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel

9 ISO Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse , världsstandardiseringsdagen fr.o.m Detta firas i år 12/10 i EU, 23/9 i Förenta staterna Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument

10 CEN Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär

11 Sverige Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen (HSS) SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik

12 Den stora frågan Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar

13 Standarder Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitetsbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal

14 Kirurgiska procedurer Kategoristruktur för klassifikationer och kodsystem avseende kirurgiska procedurer (EN 1828) Bestämmer hur kirurgiska procedurer ska beskrivas med fastställda egenskaper

15 Laboratoriemedicin Representation av bestämda egenskapstyper i laboratoriemedicin (EN 1614) Ger regler för hur laboratoriemedicinska resultat ska redovisas

16 Läkemedelshantering En grupp standarder som bl.a. fastställer hur man identifierar läkemedelsprodukter från tillverkningsstället till förbrukningen, allt från enskild dos till transport av stora mängder identifierar farmakologiska substanser beskriver läkemedelskoncentrationer beskriver dosering

17 Kontinuitetsbegrepp Begreppssystem för att stöda kontinuitet i vården (EN 13940, CONTsys) Basala begrepp: aktörer, tidsbegrepp, aktiviteter, vårdplaner, dokumentation, ansvar Processrelaterade begrepp: hälsorelaterade, processrelaterade, arbetsflöderelaterade, informationshantering, processutvärdering Ger stöd för struktur i processorienterad journal

18 Omvårdnadsterminologi ISO Beskriver representation av omvårdnadsåtgärder Utgår från principer i standarden för kirurgiska procedurer

19 Kliniska fynd Begreppsramverk för fynd och problem (ISO TS 22789) Standardiserar beskrivningen av undersökningsfynd i en kategoristruktur

20 Kommunikation av elektronisk journal EN (EHRCOM) Beskriver journalutdrag, hur de hämtas från en eller flera delar av en journal Föreslår journalstruktur Anger en metod att strukturera informationen i journalens delar (arketyper)

21 och Om vi följer en arketypstruktur när vi bygger elementen i en journal och låter terminologin följa regler för representation av kliniska fynd, omvårdnadsåtgärder, kirurgiska procedurer, laboratorievärden och beskriver vården i processform för att visa kontinuiteten kan vi lättare utväxla data enligt standard