Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573

Transkript

1 Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573 Stefan Lundberg, ordförande Alexandra Antoni, projektledare, SIS Tuula Cammersand, projektledare, SIS

2 Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS 2

3 SIS på 1 minut Ideell förening, ägs av medlemmar (ca 1700 st) företag, myndigheter, organisationer 65 projektledare leder 350 standardiseringskommittéer (tot experter) Bygg och anläggning, hälso- och sjukvård, industriteknik, ledningssystem, informationshantering, materialteknik, tjänster och personlig säkerhet, miljö och energi SIS är [neutral plattform + processmetodik] INNEHÅLLET skapar experter! Exempel på produkter Mätmetoder, checklistor, krav, riktlinjer, rapporter, policies, handböcker SIS Förlag AB SS Svensk standard Sveriges medlem i CEN och ISO

4 Medicinteknik Ledningsystem Hälsa, vård och omsorg Hälsoinformatik och IT i vården Vård- och omsorgstjänster Diagnostik och provningsmetoder

5 Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer

6 Principerna Standardisering Öppenhet Konsensus Intressentstyrt Frivillighet

7 Bred medverkan ger en bra slutprodukt! Myndigheter Universitet/ högskolor Näringsliv Intresseorgani sationer Landsting/kom muner Vårdprofessio ner/användare tjänsteutövare

8 Standardiseringsgrupper inom hälsa, vård och omsorg Tandvård, SIS/TK 327 Alkolholmätare, SIS/TK 486 Anestesi- och respiratorutrustning, SIS/TK 329 Bildsymboler för många fler, SIS/TK 493 Förbrukningsmaterial, SIS/TK 330 Analysmetoder för allergiframkallande ämnen, SIS/TK 495 Laboratoriemedicin, SIS/TK 331 e-tillgänglighet, SIS/TK 504 Sjukvårdstextilier, SIS/TK 332 Renhet i operationsrum, SIS/TK 527 Operationstextilier, SIS/TK 333 Samordningsgruppen för tillgänglighet, SIS/TK 536 Hälso- och sjukvårdsinformatik, SIS/TK 334 Vårdhundar, SIS/TK 551 Mekaniska preventivmedel, SIS/TK 335 Aesthetic Surgery Services, SIS/TK 553 Ögonoptik, SIS/TK 336 Osteopati, SIS/TK 564 Implantat och biologisk säkerhet, SIS/TK 340 Säkerhet för servicerobotar, SIS/TK 567 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning SIS/TK 344 Hälsoriskbedömning av kemikalier, SIS/TK 569 Sterilisering av medicintekniska produkter, SIS/TK 349 Kvalitet i äldreboende, SIS/TK 572 Ambulanssjukvård, SIS/TK 351 Kvalitet i hemtjänst, SIS/TK 573 Medicintekniska kvalitetssystem, SIS/TK 355 Hjärtstartare, SIS/TK 580 Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården SIS/TK 457 Trygghetskedjan för trygghetslarm, SIS/TK

9 Uppdrag från regeringen - Ta fram standarder för kvalitet i vård och omsorg för äldre i ordinärt och särskilt boende

10 Varför standard för äldreboende och hemtjänst? Ett område med stora framtida behov Många olika utförare, privata och kommunala Svårt att göra jämförelser vid upphandlingar Svårt för gamla och sjuka att ställa krav Brister har uppmärksammats Det finns många goda initiativ inom området och arbeten som pågår på olika håll svåröverskådligt och inte lätt att göra jämförelser Tydlighet om vad som karaktäriserar god kvalitet och samordning

11 Närmare 80 deltagare från: Kommuner och landsting Privata företag för äldreboende Privata företag för hemtjänst Universitet och högskolor Myndigheter Intresse- och patientorganisationer Professionsföreningar Fackförbund

12 Exempel på deltagare Kommuner och landsting (t.ex. Jönköpings kommun, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Ängelholms kommun, SKL Sveriges Kommuner och landsting etc.) Universitet, högskolor, forskning (Göteborgs Universitet, Högskolan i Skövde) Myndigheter (Arbetsmiljöverket, Vinnova) Företag för privatvård/äldreboende (t.ex. Aleris Omsorg AB, Attendo, Ambea, Capio Geriatrik etc.) Företag för privatvård/hemtjänst (t.ex. Hemservice i Halland, Kosmo AB, Olivia Hemtjänst) Intresse- och patientorganisationer (t.ex. Demensförbundet, Diabetesförbundet, Hadikappförbundens samarbetsorgan, Hörselskadades riksförbund, Pensionärernas riksorganisation PRO) Fack- och professionsförbund (t.ex. Dietisförbundet, Föreningen Bravå, Kommunalarbetarförbundet, Sveriges Arbetsterapeuter, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet) Övriga (t.ex. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, certifieringsföretag, fastighetsutveckling, konsulter, tillverkare av hjälpmedel)

13 Standarden olika aktörer och användningsområden Kan användas vid certifiering av den levererade tjänsten, utförd av ett oberoende organ som ackrediterats av Swedac. Relaterar till andra standarder t ex: Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården SS-EN 15224:2012 Kan användas av kommunen/utföraren vid uppföljning och kontroll av den levererade tjänsten Regler och riktlinjer från myndigheter påverkar Standarden Kvalitet i vård och omsorg för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende Kan användas vid Myndighetstillsyn Bygger på vetenskap, beprövad erfarenhet och evidensbaserad praktik Kan användas vid utbildning av och information till personal som levererar tjänsten Kan användas av kommuner vid upphandling för att utveckla/ersätta: Förfrågningsunderlag Villkor att bli godkänd baserad på förbestämda kvalitetskrav på utföraren. Överför/ersätter kvalitetskrav/ kravspecifikationer från professionella- och intresseorganisationer

14 Svensk standard SS Titel: Kvalitet i vård och omsorg för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende Omfattning (scope): Denna standard anger krav på levererade tjänster till äldre med omfattande biståndsbedömt behov i ordinärt och särskilt boende och den syftar till att säkerställa en god och säker omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering genom att utgå från den äldres behov. Standarden är avsedd att användas vid kvalitetssäkring och utveckling av levererade tjänster samt utgöra underlag vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, upphandling, utbildning, tillsyn och certifiering

15 SS Utgångspunkt - personcentrerat förhållningssätt Standarden ställer krav på: Omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering (kapitel 4) Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel (kapitel 5) Verksamhetens organisation (kapitel 6)

16 Ur innehållsförteckningen

17 Ur innehållsförteckningen

18 Ur innehållsförteckningen

19 Exempel på krav 4.1 Bemötande, integritet och trygghet Den som bedriver verksamhet ska: säkerställa att den äldre bemöts på ett bra sätt (enligt bilaga A 7 och eventuellt 8, 9, 10) säkerställa att den äldre och närstående får information och introduktion om praktiska frågor inför inflyttning till särskilt boende (enligt bilaga A 1 och eventuellt 2, 8, 9) säkerställa att den äldre och/eller närstående erhåller tydlig information om hur de går tillväga vid rapportering av händelser, avvikelser, missförhållanden, klagomål och synpunkter (enligt bilaga A 1 och eventuellt 8, 9) säkerställa att den äldre får möjlighet att delge sin levnadsberättelse (enligt bilaga A 1) etc

20 forts. exempel etc.

21 Arbetsgång Konstituering den 20 juni 2012 Work shop den 7 september :a mötet för SIS/TK 572/573 den 4-5 oktober 2012 Nationell remiss beräknas till sommaren 2014 Standarden beräknas bli klar årsskiftet 2014/

22 Arbetsgång Arbetet har bedrivits i 15 arbetsgrupper som tar fram förslag för var sin del av standarden. Därefter har förslaget bearbetats i omgångar av hela TK:n tillsammans på mötena och av editeringsgruppen enligt mötesbeslut. 1. Rehab aktivitet 2. Sinnen 3. Inkontinens och sår 3.1 Smärta 3.2 Sömn, oro, ångest 4. Näring och munhälsa 5. Termer och definitioner 6. Begreppsharmonisering 7. Struktur 8. Läkemedelshantering 9. Trygghet Delaktighet Andliga frågor 10. Individuell planering 11. Boende o tillgänglighet 12. Hjälpmedel 13. Hygien 14. Livets slutskede 15. Organisation kvalitetsarbete

23

24 Remiss sommaren 2014 (15 juli 15 september) Remissdokumentet kommer att finnas tillgänglig för läsning och kommentarer på sis.se. Dokumentet har förhandsgranskats av berörda myndigheter (Socialstyrelsen, Inspektion för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Boverket, Swedac, SKL) under januari 2014 och omarbetats efter inkomna kommentarer. Dokumentet kommer att bearbetas ytterligare på ett TK-möte den 9, 10 och 11 juni innan den är klar för remiss

25 Vad kan standarden SS innebära? För den enskilde: Trygghet Minskar akuta sjukhusbesök för de äldre Ökad nöjdhet hos äldre, anhöriga och personal etc

26 Vad kan standarden SS innebära? För organisationen/tjänsteutföraren: Förenklar vid jämförelser Underlättar vid upphandlingar Underlättar vid verksamhetsutveckling Underlättar vid uppföljning/förbättring av egen kvalitet för utförare Underlättar planering, bättre resursutnyttjande Samma spelregler gäller alla oavsett organisationsform (privat alt. offentlig) Underlag för certifiering etc

27 Vad kan standarden SS innebära? För myndigheter: Underlag som underlättar tillsynen etc För samhället: Effektivare användning av skattemedel Samma lägsta nivå på omsorg oavsett var man bor etc

28