Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping vid Södra infarten... 6 1.5. Shopping vid Hammarshus... 7 2. UPPDRAGET... 8 2.1. Uppdrag... 8 2.2. Definitioner... 8 3. MARKNADSOMRÅDE OCH BEFOLKNING... 9 3.1. Marknadsområde... 9 3.2. Folkmängd och befolkningsprognoser...10 4. TOTAL KONSUMTIONSUTVECKLING... 11 5. MARKNADSANALYS... 12 5.1. Stadskärnans tillgänglighet...12 5.1.1. Allmänt om tillgänglighet till stadskärnan...12 5.1.2. Kritiska avstånd...13 5.1.3. utformning av stadskärnan och god tillgänglighet för alla trafikslag...13 5.1.4. Östra centrum, planering och tillgänglighet...13 5.2. DV-marknaden...14 5.2.1. Södra infarten...15 5.2.2. Systembolaget...16 5.2.3. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen...16 5.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror...17 5.4. Shopping vid Södra infarten...17 5.5. Shopping vid Hammarshus...18 6. UPPDRAGSGRUPP... 19

1. SAMMANFATTNING 1.1. Södra infarten Två stora dagligvarubutiker (DV) med en säljyta för DV på ca 8 000-9 000 kvm kan tillsammans sälja för ca 450 Mkr. Detta är en stor etablering för en marknad av Kristianstads storlek. Dock tar det oftast ett par tre år för de nya butikerna att nå denna försäljning. Vi bedömer att butikerna det första hela året kan nå upp mot 350 Mkr, och att ca 275 Mkr av detta tas inom Kristianstads kommun. Den genomsnittliga påverkan på DV-handeln i kommunen skulle då bli drygt 10 %. För dagligvaror gäller regeln lika slår mot lika vilket innebär at nya stora butiker tar mer av sin försäljning från liknande enheter. Stora butiker kan dock lättare fånga upp marknadstillväxten och ta igen förlorad marknad. NIRAS bedömer att närbutiker som redan idag till stor del är kompletteringsbutiker, t.ex. butiker i Degeberga, Fjälkinge och Arkelstorp, redan har utsatts för konkurrens från stormarknader och påverkas mindre, uppskattningsvis 5 %. Generellt kan sägas att en liten butik med ordnad och bra ekonomi oftast klarar en omsättningsminskning på ca 5 % med vissa anpassningar. Viktigt för hur det går för dessa mindre butiker är befolkningsutvecklingen på närmarknaden. De större butikerna tappar i snitt drygt 10 % trots normala försvarsåtgärder. Vi kan nog räkna med att de stora butikerna sätter in all kraft på att försvara sig. Detta kan som nämnts i sin tur leda till att det tar några år för de nya butikerna att nå ovan nämnda försäljning, och att trycket ökar på butikerna utanför kommunen. Konkurrensen mellan de stora butikerna i Kristianstad kommer att bli hård men de kommer främst att konkurrera med varandra. Exempelvis Ica Maxi, Willys samt ICA Kvantum i Kristianstad och Åhus är tillräckligt stora butiker för att kunna försvara sig. DV-butiken i nuvarande Domus är bra och bör klara den nya konkurrensen bra, särskilt om tillgängligheten är god, dvs max. 50-100 m gångavstånd till parkering, samt trygg trafikmiljö för gående och cyklande. Ett Systembolag vid den Södra infarten skulle grovt skattat leda till en minskad försäljning av mat och shopping i centrum på 10-20 Mkr per år. Det är viktigt att systembutiken i centrum försvarar sin position som huvudbutik i handelsregionen. Kommunen bör vara försiktig med att uppmuntra en extern systembutik. Dock måste i så fall den centrala butiken ha kapacitet och parkering för att ta emot alla kunder. 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen NIRAS här även fått i uppdrag att bedöma en etablering av 9 000 kvm DV mittemot nuvarande Ica Maxi. NIRAS bedömer det inte sannolikt att detta sker i närtid om drygt 15 000 kvm DV etableras vid 5 (19)

Södra infarten. Om det ändå skulle ske ökar påverkan på stora butiker från drygt 10 % till ca 15 %. Minst en av de stora butikerna vid infarten och Maxirondellen (det skulle då bli fyra stora butiker) skulle få svårt att klara sig, i alla fall som en stor aktör. 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror NIRAS skall även bedöma vilka alternativ med s k volymhandel som inte skadar city. Här avses stora butiker med heminredning, gör det själv-butiker, hemelektronik mm. Den totala volymhandeln bedöms växa med ca 40-50 Mkr per år i Kristianstad. En snabb översikt över möjliga volymhandelsbranscher: Blomsterlandet eller Plantagen finns ännu inte i Kristianstad, och skulle kunna vara ett alternativ. Blomsterlandet skulle kanske behöva 2 000 kvm och plantagen ung. dubbelt så mycket Byggvaror är ett annat alternativ. K-Rauta t ex skulle troligen kunna få plats på tomten. Varken trädgårds- eller bygghandel skadar stadskärnan. Det som påverkar stadskärnan mest är handel med kläder och skor. En enstaka skobutik påverkar inte så mycket det är först om det blir flera butiker inom mode som konkurrensen blir allvarlig. Slutsatsen är att det inte går att svara på hur stor volymhandel som kan etableras vid Södra infarten utan att skada centrum, det beror på vilken bransch som kommer. Antag att vi vet att det är en bygghandel som skall etableras. Då kan den vara 10 000 kvm eller mer utan att störa city. Likadant är det med en trädgårdshandel på säg 4000 till 5 000 kvm. Sådana etableringar skulle sålunda påverka Härlöv i begränsad utsträckning och city nästan inte alls. Om kommunen inte vet vilken handel som kan etableras vid sidan av dagligvaruhandel, apotek och snabbmat är ett alternativ att bara bevilja ett par tusen kvm för kompletterande handel för att minimera risken city skadas. 1.4. Shopping vid Södra infarten Om shopping senare skall etableras i Hammarshus är det mindre lämpligt att etablera shopping vid Södra infarten. Marknaden räcker inte till för två externa shoppingcentra plus city. Den minsta av de tre kommer få mycket svårt att klara sig långsiktigt. 6 (19)

1.5. Shopping vid Hammarshus Ett shoppingcenter vid Hammarshus skulle kunna få ca 10 000 kvm stormarknad och 20 000 kvm shopping BYA. För shopping bedöms 20 000 kvm BYA kunna bli ca 15 000 kvm uthyrbar yta. Antag att ett shoppingcenter vid Hammarshus kan ha sitt första hela år någon gång år 2015. Tillväxten inom shopping i Kristianstad och i riket har varit högre sedan 2006 än vad vi vågade tro då. Påverkan på shoppinghandeln i stadskärnan skulle bli upp mot 15 %, vilket också är lägre än i bedömningen 2006. Bedömningen förutsätter att stadskärnan har god biltillgänglighet, annars kan förlusten bli större, se nedan. En shoppingetablering vid Hammarshus skulle vara beroende av en stor dagligvaruenhet. Om två stora DV-butiker etableras vid Södra infarten kan det ta tid innan det finns marknad för ytterligare en stor DV-enhet i Kristianstad, mer än fem år. Slutsatsen kan vara att det kan ta lång tid innan det finns marknad för ett stort shoppingcenter med ytterligare en stor DV-butik. Om ändå detta centrum med shopping och dagligvaror etableras i Hammarshus inom några år, bedömer NIRAS att det troligaste är att en stor DV-enhet flyttar från Södra infarten eller den sk ICArondellen till Hammarhus. Om ingen butik flyttar är det troligt att en de stora butikerna inom detta område slås ut eller omprofileras till en mindre butik. 7 (19)

2. UPPDRAGET 2.1. Uppdrag NIRAS (f.d. Nordplan) har fått i uppdrag av Kristianstads kommun att utreda konsekvenserna för etablerad handel av en eventuell utbyggd handel vid Södra infarten till Kristianstad (strax söder om Ica Maxi). Utredningen skall också vara en uppdatering av Nordplans utredning från år 2006. Det alternativ som skall utredas är: 1. Två dagligvaruenheter (DV) på ca 9 500 kvm resp ca 5 800 kvm. 2. Drygt 13 000 kvm för övrig handel. I sammanhanget kan nämnas att volymhandel fortsätter att etableras i Härlöv. Nu planeras etablering av Media Markt och Jula. Kommunen räknar i nuläget inte med att det kommer att etableras någon stor dagligvarubutik (t ex en stormarknad) i Härlöv. Om några år kan det etableras ett shoppingcenter, externt eller halvexternt, i Kristianstad. Ett ofta utpekat läge är Hammar. NIRAS skall uppdatera den bedömning som vi gjorde 2006, bland annat om effekter av en sådan etablering på cityhandeln. Vi ska även lämna allmänna synpunkter på tillgängligheten till city med olika trafikslag, till exempel framkomligheten i gatunätet och hastighetsbegränsningar. 2.2. Definitioner Detaljhandeln har i denna utredning indelats i två huvudkategorier: DV Dagligvaror som innefattar mat, blommor, kemtekniska artiklar m.m. Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel enligt livsmedelsstadgan. SV Sällanköpsvaror är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två huvudgrupper: 1. Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) 2. Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) Till egentlig detaljhandel räknas inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer, system och apotek. Årsomsättning: försäljning per år inkl moms i 2008/09 års priser. 8 (19)

3. MARKNADSOMRÅDE OCH BEFOLKNING 3.1. Marknadsområde NIRAS bedömer att 70-80 % av den nya DV-försäljningen tas inom Kristianstad kommun. För SV bedömer vi att en lägre andel än så tas inom kommunen, det beror också på vad som etableras. Karta 1: Kristianstad med omland. 9 (19)

3.2. Folkmängd och befolkningsprognoser Kristianstads befolkningsökning har varit något högre än rikets men svagare än länets under åren 2005-2009. Figur 1: Årlig befolkningsförändring i procent för Kristianstads kommun, Skåne län och hela Sverige. Kommunen räknar med att befolkningen växer med ca 0,68 % per år vilket är något mer än den prognostiserade befolkningstillväxten för hela Sverige. År 2025 beräknas kommunens befolkning uppgå till 87 405 invånare. Figur 2: Befolkningsprognos för Kristianstads kommun. Källa: Kristianstads kommun. 10 (19)

Figur 3: In- och utpendling från Kristianstad år 2007. Källa: Kristianstads kommun. I tabellen ovan framgår att arbetspendlingen är störst mellan Hässleholm och Kristianstad. Den största nettoutpendlingen går till Malmö, och den största nettoinpendlingen kommer från Östra Göinge. 4. TOTAL KONSUMTIONSUTVECKLING År 2008 var DV-omsättningen i kommunen enligt Handeln i Sverige ca 2 200 Mkr. För SV var den ca 2 600 Mkr. KPG 1 bedömer konsumtionstillväxten år 2009-2020 till 3,6 % per capita och år för sällanköpsvaror där kläder väger tungt. NIRAS föreslår en försiktigare bedömning på 2,5 % per capita och år fram till 2015. För dagligvaror bedömer KPG tillväxten till 1,6 % per capita och år fram till 2020 vilket NIRAS anser vara rimligt och väljer att använda. Detta tillsammans med befolkningsökningen ger en årlig tillväxt på 2,3 % vilket motsvarar ca 50 Mkr för DV och 3,2 % motsvarande 85 Mkr för SV. Med ett ökat inflöde av handel till Kristianstad kan vi räkna med ca 55 Mkr för DV och ca 100 Mkr per år för SV. 1 KPG står för Konsumtionsprognosgruppen, som består av ledande svenska konsulter, bl a NIRAS och handelsföretag. Gruppens prognoser baseras bl a på nationalräkenskaperna. 11 (19)

5. MARKNADSANALYS 5.1. Stadskärnans tillgänglighet 5.1.1. ALLMÄNT OM TILLGÄNGLIGHET TILL STADSKÄRNAN För att få kunskap om dagens tillgänglighet, och hur man ska göra förbättringar av tillgängligheten i stadskärnan, ger en resvaneundersökning ett bra underlag. Detta är särskilt viktigt då en stad står inför utveckling av stadskärnan, utbyggnad av extern handel eller något annat som påverkar stadskärnan. En tumregel för en medelstor stadskärna likt Kristianstad är att minst 50 % av besöken görs med annat färdmedel än med bil. En nyligen utförd undersökning 2 i Växjö visar att så mycket som 35 % använder cykel som färdmedel för sitt besök till centrum som. Totalt använde 65 % av handelbesökarna till stadskärnan i Växjö andra färdmedel än bilen. NIRAS har utfört en rad liknande undersökningar och besöksintervjuer. Vid en kundundersökning 3 i Huddinge Centrum, som har en karaktär av stadskärna, visade det sig att ca 30 % gjorde sitt besök till centrum som gång- eller cykelresenär. Kollektivtrafikandelen till Huddinge C var så mycket som 40 %. Tilläggas ska att Huddinge C ligger i ett väldigt bra kollektivtrafikläge med både pendeltågsstation och bussterminal. Klart är att en modern stadskärna behöver god tillgänglighet för alla vanligt förekommande färdmedel. En trygg, trevlig och tillgänglig miljö för gående, cyklande och kollektivresande blir ett krav samtidigt som tillgänglig bilparkering är viktigt. Vid planering av en modern stadskärna är det nödvändigt att man arbetar med gågator och stråk för cyklister samt bra cykelparkering i absolut närhet till butiker. Det skapar inte bara förutsättningar för fler att cykla eller gå till stadskärnan. En bilfri miljö i butiksstråken skapar även en trivsam miljö med plats för uteserveringar mm. Ju bättre planerad miljö för alla trafikslag, desto större är chansen att fler använder alternativ till bilen. Arbetet med god tillgänglighet för alla bör dock inte ske på alltför stor bekostnad av tillgängligheten för besökande med bil. Det som då kan inträffa är att de som vanligtvis tar bilen till centrum söker sig till andra städer eller till externa anläggningar. Detta kan i sin tur öka trafikarbetet i hela regionen och därmed öka miljöbelastningen totalt sätt. NIRAS bedömer att en viktig kvalitet för en trygg och säker miljö för alla som vistas i stadsmiljön är att hastighetsbegränsningen i centrum generellt är 30 km/h och att gaturummet utformas på ett 2 Konsumentundersökning- Cyklisternas betydelse for handeln i Vaxjö centrum, AB Handelns utredningsinstitut, september 2010 3 Besökarintervju Huddinge Centrum, NIRAS (fd Nordplan), maj 2009 12 (19)

sådant sätt att det känns naturligt att hålla hastighetsgränsen. På så sätt minskas buller från biltrafiken och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökas. Genom en sänkning från 50 km/h till 30 km/h blir körtiden inom centrum obetydligt längre. 5.1.2. KRITISKA AVSTÅND Gångavståndet från bilparkering till butik/restaurang bör inte vara längre än 2-3 minuter, vilket motsvarar max ca 200 m 4. Om gångavståndet från p-plats till närmsta butik i det sammanhållna centrum är under 150 m kan parkeringen betraktas som nyttig parkering för butikerna i centrum. Är stadsmiljön trevlig kan uppemot 200 m accepteras. Max avstånd för bussresenärer till närmsta butik i centrum eller ett butikskluster är ca 150 m. 5.1.3. UTFORMNING AV STADSKÄRNAN OCH GOD TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA TRAFIKSLAG Vanligt förekommande är de olika trafikslagen utrycker bristande respekt för varandra. Ett grundproblem är bilister generellt tycker att cyklister inte visar hänsyn mot andra trafikslag samtidigt som cyklister upplever det otryggt med parkerade bilar (risk för dörruppslag) och svängande bilar (särskilt vid högersväng). Viktigt är att synliggöra cyklisten i trafikmiljön inte minst vid vanliga korsningar och vid cirkulationsplatser. Ett exempel där cyklister synliggörs är arbetet med s.k. cykelboxar vid signalkorsning. Cyklister placeras längst fram i korsningen framför övrig trafik. Det är en kvalitet att ha bilfria stråk i stadskärnan t.ex. att anlägga gågator. Vid planering av gågator är det dock viktigt att klargöra cykelns roll på gågatan. Gående kan uppleva otrygghet på gågator som även fungerar som cykelstråk. Cykelstölder eller skadegörelser av cyklar är vanligt förekommande. Bra cykelparkering är mycket viktigt. Arbeta gärna med upplyst cykelparkering med tak och möjligheter att låsa fast ramen. Cykelbanor och cykelvägar kan behöva förbättras och byggas ut. Viktigast i stadskärnan är dock ofta att göra traditionella gator mer cykelvänliga. 5.1.4. ÖSTRA CENTRUM, PLANERING OCH TILLGÄNGLIGHET Kristianstads läge i en region med många invånare som inte bor i stadskärnan gör att god biltillgänglighet ett viktigt konkurrensmedel gentemot andra städers handel och köpcentra utanför tätorten. När nu handeln i Kristianstads stadskärna byggs ut är det viktigt att tillgängligheten dvs. 4 Parkering som en intäktsgenerator för en stadskärnas kommersiella verksamheter. KTH 1996 L Lagerén. 13 (19)

kapaciteten anpassas efter det. Detta blir särskilt viktigt om/när stadskärnan i Kristianstad får konkurrens av ett externt shoppingcentrum. Förutsatt att vi dag har balans i antalet p-platser idag, bör då varje p-plats som tas bort ersättas. Vidare är det viktigt att de olika delarna av centrum har närhet till tillräckligt antal bilplatser, annars riskerar centrum att tippa dvs. tyngdpunkten kan förskjutas och någon del tappa i attraktivitet. Ett nytt Östra centrum måste således få tillräcklig egen parkering under butikernas öppettider, ca 30-35 p-platser per 1 000 kvm butiksyta. Det finns oftast goda möjligheter att arbeta med samnyttjande av parkering i stadskärnan, t ex att identifiera olika verksamheters maxtidpunkt som infaller vid olika tider på dygnet. Detta är några nedslag och exempel. Utredningen kan fördjupas på detta område. 5.2. DV-marknaden Figur 4: Dagligvaruindexutveckling i Kristianstad och omgivande kommuner. Kristianstads dagligvaruindex är högre än grannkommunernas vilket understryker att kommunen är stark i sin region. Kristianstad har dock tappat något under perioden 2004-2008. (2009 års siffror kommer i månadsskiftet september/oktober 2010). NIRAS räknar med att det första hela öppningsåret är 2013 och med en årlig tillväxt för DV på 2,3 % och för SV 3,2 % (i fasta priser). DV väntas då år 2013 omsätta drygt 2 450 Mkr och SV 3 100 Mkr. Tillväxten år 2008 till och med 2013 bedöms således till drygt 250 Mkr för DV och 500 Mkr för SV. 14 (19)

5.2.1. SÖDRA INFARTEN Två stora DV-butiker på 9 500 kvm respektive 5 800 kvm bedöms ha en säljyta för DV på ca 8 000-9 000 kvm och tillsammans kunna sälja för 400-500 Mkr. Vi räknar med 450 Mkr. Detta är en stor etablering för en marknad av Kristianstads storlek. Dock tar det oftast ett par tre år för de nya butikerna att nå denna försäljning. Vi bedömer att butikerna det första hela året kan nå upp mot 350 Mkr, och att ca 275 Mkr av detta tas inom Kristianstads kommun. Den genomsnittliga påverkan på DV-handeln i kommunen skulle då bli drygt 10 %. För dagligvaror gäller regeln lika slår mot lika vilket innebär at nya stora butiker tar mer av sin försäljning från liknande enheter. Stora butiker kan dock lättare fånga upp marknadstillväxten och ta igen förlorad marknad. De små butikerna har mindre resurser att försvara sig. Därmed blir det svårare för de små enheterna att på sikt kunna ta igen omsättningsminskningar. För mindre enheter krävs därmed andra åtgärder. Det kan t.ex. vara att profilera sig eller på annat sätt göra sig mer attraktiv för kunden. Östra Centrum Maxirondellen Hammarshus Södra infarten Figur 5: Karta över centrala Kristianstad utvecklingsområden för handel. Källa: Kristianstads kommun. NIRAS bedömer att närbutiker som redan idag till stor del är kompletteringsbutiker, t.ex. butiker i Degeberga, Fjälkinge och Arkelstorp, redan har utsatts för konkurrens från stormarknader och 15 (19)

påverkas mindre, uppskattningsvis 5 %. För att bedöma vilka nedläggningsrisker detta kan innebära skulle NIRAS behöva se varje butiks ekonomi. Generellt kan dock sägas att en liten butik med ordnad och bra ekonomi oftast klarar en omsättningsminskning på ca 5 % med vissa anpassningar. En förlust på 10 % kräver i regel neddragningar på personal mm, men flertalet butiker klarar också en sådan omställning. Viktigt för hur det går för dessa mindre butiker är befolkningsutvecklingen på närmarknaden. De större butikerna tappar i snitt drygt 10 % trots normala försvarsåtgärder. Vi kan nog räkna med att de stora butikerna sätter in all kraft på att försvara sig. Detta kan som nämnts i sin tur leda till att det tar några år för de nya butikerna att nå ovan nämnda försäljning, och att trycket ökar på butikerna utanför kommunen. Konkurrensen mellan de stora butikerna i Kristianstad kommer att bli hård men de kommer främst att konkurrera med varandra. Den stora butiken i Åhus (ICA) riskerar att tappa upp mot 10 %. Ett tapp på 10 % motsvarar ca 4 års tillväxt. Exempelvis Ica Maxi, Willys samt ICA Kvantum i Kristianstad och Åhus är tillräckligt stora butiker för att kunna försvara sig. DV-butiken i nuvaenade Domus är bra och bör klara den nya konkurrensen bra, särsklit om tillgänglighetn är god, dvs max. 50-100 m gångavstånd till parkering, samt trygg trafikmiljö för gående och cyklande. En tumregel är att kunder inte åker bil mer än 15 eller som mest 20 min för att handla dagligvaror om inte resan samordnas med ett annat ärende. Enstaka butiker utanför Kristianstads kommun kan tappa upp mot 10 %, men de flesta påverkas inte så mycket. Butikerna i Östra Göinge riskerar störst långskig påverkan, främst därför att befolkningsunderlaget minskar och arbetsutpendlingen är stor. De nya etableringarna är alltså inte huvudanledningentill detta. Stora dagligvaruenheter, i t.ex. Bromölla, Hässleholm, Hörby och Osby kan tappa ca 5 % och i något enstaka fall upp mot 10 %. 5.2.2. SYSTEMBOLAGET Ett Systembolag vid den Södra infarten skulle grovt skattat leda till en minskad försäljning av mat och shopping i centrum på 10-20 Mkr per år. Det är viktigt att systembutiken i centrum försvarar sin position som huvudbutik i handelsregionen. Kommunen bör vara försiktig med att uppmuntra en extern systembutik. Dock måste i så fall den centrala butiken ha kapacitet och parkering för att ta emot alla kunder. Jfr avsnittet om stadskärnans tillgänglighet. 5.2.3. MER DAGLIGVARUHANDEL VID MAXI-RONDELLEN NIRAS här även fått i uppdrag att bedöma en etablering av 9 000 kvm DV vid Shell-macken mittemot nuvarande Ica Maxi. NIRAS bedömer det inte sannolikt att detta sker i närtid om drygt 15 000 kvm DV etableras vid Södra infarten. Om det ändå skulle ske ökar påverkan på stora butiker från drygt 16 (19)

10 % till ca 15 %. Minst en av de stora butikerna vid infarten och Maxirondellen (det skulle då bli fyra stora butiker) skulle få svårt att klara sig, i alla fall som en stor aktör. 5.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror NIRAS skall även bedöma vilka alternativ med s k volymhandel som inte skadar city. Här avses stora butiker med heminredning, gör det själv-butiker, hemelektronik mm. Den totala volymhandeln bedöms växa med ca 40-50 Mkr per år i Kristianstad. En snabb översikt över möjliga volymhandelsbranscher: Sport är tveksamt. Stadium har en butik och Intersport två. Elektronik är också tveksamt om nu MediaMarkt är på väg in i Härlöv. Jula är också på väg in i Härlöv. Möbelkedjorna är väl företrädda (utom IKEA). EM-möbler finns inte i Kristianstad men i Vinslöv. Vitvaror finns också (Hemma finns inte i tätorten men i Åhus). Blomsterlandet eller Plantagen finns ännu inte i Kristianstad, och skulle kunna vara ett alternativ. Blomsterlandet skulle kanske behöva 2 000 kvm och plantagen ung. dubbelt så mycket Byggvaror är ett annat alternativ. K-Rauta t ex skulle troligen kunna få plats på tomten. Varken trädgårds- eller bygghandel skadar stadskärnan. Det som påverkar stadskärnan mest är handel med kläder och skor. En enstaka skobutik påverkar inte så mycket det är först om det blir flera butiker inom mode som konkurrensen blir allvarlig. Slutsatsen är att det inte går att svara på hur stor volymhandel som kan etableras vid Södra infarten utan att skada centrum, det beror på vilken bransch som kommer. Antag att vi vet att det är en bygghandel som skall etableras. Då kan den vara 10 000 kvm eller mer utan att störa city. Likadant är det med en trädgårdshandel på säg 4000 till 5 000 kvm. Sådana etableringar skulle sålunda påverka Härlöv i begränsad utsträckning och city nästan inte alls. Om kommunen inte vet vilken handel som kan etableras vid sidan av dagligvaruhandel, apotek och snabbmat är ett alternativ att bara bevilja ett par tusen kvm för kompletterande handel för att minimera risken city skadas. 5.4. Shopping vid Södra infarten Om shopping senare skall etableras i Hammarshus är det mindre lämpligt att etablera shopping vid Södra infarten. Marknaden räcker inte till för två externa shoppingcentra plus city. Den minsta av de tre kommer få mycket svårt att klara sig långsiktigt. Storlek är en avgörande fördel för shopping, kunden vill ha många butiker att välja på. 17 (19)

5.5. Shopping vid Hammarshus Vid resecentrum i den östra delen av Kristianstad planeras ny shoppingyta. Idag finns ca 10 000 kvm handelsyta för shopping, och i framtiden kommer det att finnas ca 25 000 kvm. Försäljningen i centrum bör då efter några år kunna öka med 250-300 Mkr. En utbyggnad av handelsytorna vid resecentrum skulle således stärka handeln i stadskärnan. Ett shoppingcenter vid Hammarshus skulle kunna få ca 10 000 kvm stormarknad och 20 000 kvm shopping BYA. För shopping bedöms 20 000 kvm BYA kunna bli ca 15 000 kvm uthyrbar yta. Shoppingförsäljningen bedöms kunna bli ca 300 Mkr vilket är lägre än det NIRAS beräknade i handelsrapporten från 2006. Antag att ett shoppingcenter vid Hammarshus kan ha sitt första hela år någon gång efter 2015, kanske 2016-2017. Tillväxten inom shopping i Kristianstad och i riket har varit högre sedan 2006 än vad vi vågade tro då. Påverkan på shoppinghandeln i stadskärnan skulle bli upp mot 15 %, vilket är lägre än i bedömningen 2006. Bedömningen är grov, då vi inte vet vilken tillväxt vi får fram till år 2017. Bedömningen om en påverkan upp mot 15 % förutsätter att stadskärnan har god biltillgänglighet, annars kan förlusten bli större, se ovan. Det är inte säkert att ett shoppingcenter i Hammarshus blir lönsamt. Även denna bedömning är mycket osäker, det beror på hur bra det nya centret blir och vilka butiker man kan locka till sig. Det beror också på tillväxten i efterfrågan åren framöver. En shoppingetablering vid Hammarshus skulle vara beroende av en stor dagligvaruenhet. Om två stora DV-butiker etableras vid Södra infarten kan det ta tid innan det finns marknad för ytterligare en stor DV-enhet i Kristianstad, mer än fem år. Slutsatsen kan vara att det kan ta lång tid innan det finns marknad för ett stort shoppingcenter med ytterligare en stor DV-butik. Om ändå detta centrum med shopping och dagligvaror etableras i Hammarshus inom några år, bedömer NIRAS att det troligaste är att en stor DV-enhet flyttar från Södra infarten eller den sk ICArondellen till Hammarhus. Om ingen flyttar är det troligt att en de stora butikerna inom detta område slås ut eller omprofileras till en mindre butik. 18 (19)

6. UPPDRAGSGRUPP Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende rapporten och dess innehåll. NIRAS Sweden AB Analys & Utveckling Box 5782 114 87 Stockholm Thomas Hellström (Uppdragsansvarig) 08-503 844 75 thomas.hellstrom@niras.se Charlotte Rudling (Konsult) 08-503 844 56 charlotte.rudling@niras.se Johan Ericsson (Konsult, trafik) 08-503 844 69 johan.ericsson@niras.se 19 (19)