2013-08-19 Centralskolans Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Syfte Inget barn och ingen elev ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. 1
Vision Alla på Centralskolan ska känna trygghet, trivsel och lära för livet. Mål Vi vill att barn/elever ska kunna lära och nå framgång. För att kunna det behöver de känna sig trygga i förskola och skola. De ska känna trivsel med sina kamrater och tillit till de vuxna. Att förebygga diskriminering och åtgärda alla former av kränkande behandling är en viktig del i vårt arbete för att ge barnen elever förutsättningar att nå ovanstående mål. FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflyttande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i samband med utredningar som rör enskilda ärenden om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. 2
Definitioner Vad är diskriminering? Direkt diskriminering är när ett barn/elev missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar. Det vill säga kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Indirekt diskriminering är då tex. ordningsregler tillämpas så att de får en diskriminerande effekt. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig som är kränkande, utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Gemensamt för all kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara: Verbala ( tex. att bli hotad eller kallad fula ord) Fysiska ( tex. att bli utsatt för slag) Psykosociala ( tex. att bli utsatt för ryktesspridning eller utfrysning) Text och bildburna ( tex. msn, sms, lappar, fb) Vad är mobbning? Mobbing är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. 3
Förebyggande arbete Alla som arbetar på Centralskolan ska ingripa mot alla former av kränkande behandling. Ordningsreglerna och konsekvenser ska vara kända för alla Alla ska uppmuntra positivt beteende Vuxennärvaro på raster = organiserad verksamhet med rastvärdar och matvärdar. Klassråd och elevråd ska hållas där eleverna får lyfta de frågor, som de tycker är angelägna. Lärarna arbetar aktivt på lektionstid med att stärka relationerna mellan eleverna. Aktiviteter för elever över klassgränserna: - Faddersystem för de yngre eleverna - De äldre eleverna på Tema-arbeten m.m. Mållgans vänner är elever ur alla skolans äldre klasser, som regelbundet träffar personal ur Antimobbinggruppen. Detta för att upptäcka mobbning så snart som möjligt. Tydlig början och slut på lektionen. Fasta placeringar i klassrummen. Personalens förväntningar på eleven inför lektionsstart ska sättas upp på utsidan och insidan på alla klassrumsdörrar. När mobbning befaras ska all personal: Rapportera till rektor eller annan medlem i antimobbinggruppen. Dokumentera händelsen skriftligt. Antimobbinggruppen arbetar med berörda elever enligt en modifierad form av Farstametoden. Rektor meddelar Barn- och utbildningsförvaltningen att utredning har startas kring ett ärende. 4
Kartläggning läsåret 2012-13 Vision: Alla på Centralskolan ska känna trygghet, trivsel och lära för livet. Mål: Centralskolan ska vara en trygg plats för alla att vistas på och i. Kartläggning och nulägesanalys: Vi behöver få en bättre arbetsro för eleverna på Centralskolan. Brist Åtgärd Ansvarig Synliga vuxna på rasterna Fungerande rastvärdsschema Rektor och lärare Fiket hus 2 All personal ska ha kunskap om Likabehandlingsplanen Fler aktiviteter för eleverna Möte med berörda yrkesgrupper Fritidsledare och lärare som är rastvärdar Rektorer via SAMS Mörkt på skolgården Mer belysning Pelle Peter B Uppföljning och utvärdering Åtgärderna följs upp under Antimobbinggruppens möten. Utvärdering genom elevenkät i slutet av varje termin. Implementering / Förankring Likabehandlingsplanen förankras hos elever, föräldrar och personal genom följande metoder: Elevrådet avsätter tid till fördjupning av Likabehandlingsplanen. Elevrådsmedlemmarna tar sedan med sig planen till sina klassråd. Utifrån elevernas ålder anpassas språket i denna genomgång. En kort genomgång av Likabehandlingsplanen sker på föräldramötet under hösten i alla årskurser. Likabehandlingsplanen finns alltid uppdaterad på skolans hemsida. All personal går gemensamt igenom skolans ordningsregler och Likabehandlingsplan innan skolstart. Mållgans vänner får en genomgång av Likabehandlingsplanen varje år.. Vid nyanställningar, schemaläggning och introduktioner aktualiseras Likabehandlingsplanen. 5
Ordningsregler Du ska hålla tider och ha med dig ditt arbetsmaterial. Du som elev är medansvarig till arbetsron i klassrummet. Det är förbjudet att slåss eller säga och göra saker som gör någon ledsen. Du ska använda ett vårdat språk. Kränkande uttalanden till någon annan är förbjudet. Det är förbjudet att klottra, skräpa ner eller på andra sätt förstöra vår skola, dess omgivning och allt som finns i den. Föremål som stör skolverksamheten eller är en fara för säkerheten får omhändertas och behållas i högst fyra dagar. Det är förbjudet att röka, snusa eller använda droger under skoltid. Vid upptäckt kontaktar mentor/klasslärare vårdnadshavaren. Det är förbjudet att äta godis, tugga tuggummi och dricka läsk på lektionerna, om inte detta är godkänt i förväg av undervisande lärare. Cyklar, mopeder och liknande får inte användas på skolans område under skolans öppethållande. Snöbollskastning får endast ske vid angiven plats. Inga ytterkläder på i matsal eller klassrum. Mössa och keps räknas som ytterkläder. Ytterklädes hängs upp i kapprum eller låses in i elevskåpen. Mobiltelefon och andra värdesaker får medföras till skolan på egen risk. Mobiltelefonen ska låsas in i elevskåpet innan lektion. Alla mobiltelefoner som tas med till lektion kommer läraren att samla in och sedan dela ut när de ska användas under lektionen alternativt delas ut efter lektionens slut. Konsekvenser vid regelbrott: (regelbrottets karaktär avgör vilket eller vilka av stegen som behöver användas.) (1) Direkt tillsägelse. (2) Samtal med klasslärare/mentor och meddelande till hemmet. Åtgärder kan vidtas. (3) Samtal med rektor. Utredning startas och åtgärder kan vidtas. (4) Rektor kallar till möte med vårdnadshavare. I detta möte fattas beslut om vidare åtgärder. (5) Rektor utfärdar en skriftlig varning, om problemen kvarstår. (6) Tillfällig omplacering kan bli aktuell, om problemen kvarstår. Kontakt med polis och socialtjänst tas vid behov. Ett föremål som skolan behåller mer än en dag, ska hämtas av vårdnadshavare. 6
Lärares befogenheter: Läraren får visa ut en grundskoleelev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass och/eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. Lärare får omhänderta föremål som anses störande eller farliga. Det är tillåtet för skolledningen att öppna och visitera elevskåp under förutsättning att eleverna fått information om att skåpen inte är privata. Den i princip enda situation då användande av våld kan anses godtagbart är vid en nödvärns- eller nödsituation. Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet. 7
Blir ditt barn utsatt för kränkande behandling? Följande tecken kan tyda på att ditt barn är utsatt för kränkande behandling: Ovilja mot skolan Ofta ont i magen och huvudvärk Inga eller få kamrater, isolering Smutsiga, trasiga kläder Blåmärken Trasiga ägodelar och åtgång på pennor, radergummi o dyl. Verkar nedstämd och ledsen Blivit tystare Dalande prestationer Glömmer idrottskläder Ströfrånvaro Dessa tecken kan givetvis även bero på andra saker. Ser du någon av dessa signaler fråga och prata med ditt barn! Är förklaringen rimlig? Var nyfiken! Tag kontakt med skolan. Utsätter ditt barn andra för kränkande behandling? Det kan vara svårt att ta till sig, att det egna barnet mobbar eller kränker andra. Om det är så, måste du göra något åt det! Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget barn! Forskning visar, att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet, om det inte ändrar sitt beteende. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsak, måste du göra något. Barnet behöver din hjälp att bryta sitt negativa beteende! Detta kan du göra: Gör klart för barnet att du inte accepterar mobbing/kränkande behandling och att du ser mycket allvarligt på sådant beteende! Tag kontakt med skolan för att få hjälp med problemet! 8