Centralskolans Likabehandlingsplan

Transkript

1 Centralskolans Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Syfte Ingen elev ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling.

2 Centralskolans vision Centralskolan är en skola där trygghet, trivsel och lärande ska genomsyra vardagen för både elever och lärare. Det är också en kunskapsskola med fokus på undervisningen och med en helhetssyn på eleven. Varje elev ska synliggöras, utmanas och lyckas. Hos oss är eleverna stjärnor som inte får slockna. Alla ska få möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Mål Vi vill att elever ska kunna lära och nå framgång. För att kunna det behöver de känna sig trygga i skola. De ska känna trivsel med sina kamrater och tillit till de vuxna. Att förebygga diskriminering och åtgärda alla former av kränkande behandling är en viktig del i vårt arbete för att ge eleverna förutsättningar att nå ovanstående mål. FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflyttande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i samband med utredningar som rör enskilda ärenden om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen.

3 Definitioner Vad är diskriminering? Direkt diskriminering är när en elev missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar. Det vill säga kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Indirekt diskriminering är då tex. ordningsregler tillämpas så att de får en diskriminerande effekt (såsom användning av kollektiv bestraffning). Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig som är kränkande, utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Gemensamt för all kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara: Verbala ( tex. att bli hotad eller kallad fula ord) Fysiska ( tex. att bli utsatt för slag) Psykosociala ( tex. att bli utsatt för ryktesspridning eller utfrysning) Text och bildburna ( tex. sms, lappar, sociala medier) Vad är mobbning? Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid känner sig utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer.

4 Förebyggande arbete Alla som arbetar på Centralskolan ska ingripa mot alla former av kränkande behandling. Ordningsreglerna och konsekvenser ska vara kända för alla Alla ska uppmuntra positivt beteende Vuxennärvaro på raster = organiserad verksamhet med rastvärdar och matvärdar. Klassråd och elevråd ska hållas där eleverna får lyfta de frågor, som de tycker är angelägna. Lärarna arbetar aktivt på lektionstid med att stärka relationerna mellan eleverna Aktiviteter för elever över klassgränserna: - Faddersystem för de yngre eleverna - De äldre eleverna har elevens val Mållgans vänner är elever ur alla skolans äldre klasser, som regelbundet träffar personal ur Antimobbinggruppen. Detta för att upptäcka mobbning och utanförskap så snart som möjligt. Tydliga regler för vad som gäller på en lektion och att alla lärare på på skolan följer dessa regler, även vikarier informeras. Lärarna ska vara tydliga ledare i klassrummen. Personalens positiva förväntningar på eleven inför lektionsstart ska sättas upp på utsidan och insidan av alla klassrumsdörrar. Vid behov ska klasser kartläggas enligt en modell som arbetats fram av forskaren Helen Jenvén. Kartläggningen ska visa vilka normer som gäller i en klass och vilka elever som är normgivare. Elevhälsokonsulent informerar elever i år 1-5 om förhållningssätt på sociala medier. När kränkning befaras ska all personal: Rapportera detta till rektor. Anmälan görs på särskild blankett som skannas in via Ciceron till BUnämnd. Rektor meddelar Barn- och utbildningsförvaltningen att utredning har startas kring ett ärende.

5 Vid misstänkt mobbning arbetar Antimobbinggruppen enligt Centralskolans rutiner. Kartläggning och utvecklingsområden: Vi behöver få en bättre arbetsro och trivsammare miljö för eleverna på Centralskolan. Brist Åtgärd Ansvarig Synliga vuxna på rasterna Fungerande rastvärdsschema Rektor och lärare. Nyanlända elever förstår ej skolans ordningsregler. Ordningsregler översätts till aktuella språk, där det är Rektor, modermålslärare och sptudiehandledare möjligt. Stökigt i matsalen Fler vuxna som rastvaktar i Tydligt rastvaktsschema. matsalen. Mattiderna ska hållas. Matschema skall finnas i matsalen. Bättre välfärdssystem (elever) All personal ska ha kunskap Möte med berörda om Likabehandlingsplanen Alla kränkningar ska anmälas till rektor. yrkesgrupper Anmälan till rektor som läggs in i Ciceron och rapporteras till nämnden. Rektorer via SAMS Rektor och all personal. Mörkt på kullen på skolgården Mer belysning Henrik och Margareta Peter B Saknas duschdraperier i Kontakt ska tas med kultur och Henrik och Margareta omklädningsrum i Frejahallen. fritid. Uppföljning och utvärdering Åtgärderna följs upp under Antimobbinggruppens möten. Uppföljning av elevernas svar i Unikum (socialutveckling) i slutet av varje termin. Dessa ligger till grund för utvärdering av mentorer och skolans skolutvecklingsgrupper. Implementering / Förankring Likabehandlingsplanen förankras hos elever, föräldrar och personal genom följande metoder: Elevrådet avsätter tid till fördjupning av Likabehandlingsplanen. Elevrådsmedlemmarna tar sedan med sig planen till sina klassråd. Utifrån elevernas ålder anpassas språket i denna genomgång. All personal går gemensamt igenom skolans ordningsregler och Likabehandlingsplan innan skolstart. En kort genomgång av Likabehandlingsplanen sker på föräldramötet under hösten i alla årskurser. Föräldragruppen får lämna sina synpunkter vid föräldramöten varje läsår. Likabehandlingsplanen finns alltid uppdaterad på skolans hemsida. Mållgans vänner får en genomgång av Likabehandlingsplanen varje år. Vid nyanställningar, schemaläggning och introduktioner aktualiseras Likabehandlingsplanen.

6 Ordningsregler Du ska hålla tider och ha med dig ditt arbetsmaterial. Du som elev är medansvarig till arbetsron i klassrummet. Det är förbjudet att slåss eller säga och göra saker som gör någon ledsen. Du ska använda ett vårdat språk. Kränkande uttalanden till någon annan är förbjudet. Det är förbjudet att klottra, skräpa ner eller på andra sätt förstöra vår skola, dess omgivning och allt som finns i den. Föremål som stör skolverksamheten eller är en fara för säkerheten får omhändertas och behållas i högst fyra dagar. Det är förbjudet att röka, snusa eller använda droger på skolansområde. Vid upptäckt kontaktar mentor/klasslärare vårdnadshavaren. Det är förbjudet att äta godis, tugga tuggummi och dricka läsk på lektionerna, om inte detta är godkänt i förväg av undervisande lärare. För år F-5 gäller skoltid. Cyklar, mopeder och liknande får inte användas på skolans område under skolans öppethållande Snöbollskastning får endast ske vid angiven plats. Gräsplan i hörnet mot Westerbergsgatan-S:t Olofsgatan. Samt vid gavel byggnad 1. Inga ytterkläder på i matsal eller klassrum. Mössa och keps räknas som ytterkläder. Ytterkläder hängs upp i kapprum eller låses in i elevskåpen. Mobiltelefon och andra värdesaker får medföras till skolan på egen risk. Alla mobiltelefoner som tas med till lektion kommer läraren att samla in och sedan dela ut när de ska användas under lektionen alternativt delas ut efter lektionens slut. Mobilförbud gäller i matsal. Läraren meddelar när dator ska användas och startas upp under lekttionstid. Konsekvenser vid regelbrott: (regelbrottets karaktär avgör vilket eller vilka av stegen som behöver användas.) (1) Direkt tillsägelse. (2) Samtal med klasslärare/mentor och meddelande till hemmet. Åtgärder kan vidtas. (3) Samtal med rektor. Utredning startas och åtgärder kan vidtas. (4) Rektor kallar till möte med vårdnadshavare. I detta möte fattas beslut om vidare åtgärder. (5) Rektor utfärdar en skriftlig varning, om problemen kvarstår. (6) Tillfällig omplacering kan bli aktuell, om problemen kvarstår. Kontakt med polis och socialtjänst tas vid behov. Ett föremål som skolan behåller mer än en dag, ska hämtas av vårdnadshavare.

7 Lärares befogenheter: Läraren får visa ut en grundskoleelev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass och anvisa plats att vara. Lärare får omhänderta föremål som anses störande eller farliga. Det är tillåtet för skolledningen att öppna och visitera elevskåp under förutsättning att eleverna fått information om att skåpen inte är privata. Den i princip enda situation då användande av våld kan anses godtagbart är vid en nödvärns- eller nödsituation. Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet. Lärare får avvisa utomstående elever och obehöriga vuxna, utan ärende, från skolan

8 Blir ditt barn utsatt för kränkande behandling? Följande tecken kan tyda på att ditt barn är utsatt för kränkande behandling: Ovilja mot skolan Ofta ont i magen och huvudvärk Inga eller få kamrater, isolering Smutsiga, trasiga kläder Blåmärken Trasiga ägodelar och åtgång på pennor, radergummi o dyl. Verkar nedstämd och ledsen Blivit tystare Dalande prestationer Glömmer idrottskläder Ströfrånvaro Dessa tecken kan givetvis även bero på andra saker. Ser du någon av dessa signaler fråga och prata med ditt barn! Är förklaringen rimlig? Var nyfiken! Tag kontakt med skolan. Utsätter ditt barn andra för kränkande behandling? Det kan vara svårt att ta till sig, att det egna barnet mobbar eller kränker andra. Om det är så, måste du göra något åt det! Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget barn! Forskning visar, att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet, om det inte ändrar sitt beteende. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsak, måste du göra något. Barnet behöver din hjälp att bryta sitt negativa beteende! Detta kan du göra: Gör klart för barnet att du inte accepterar mobbing/kränkande behandling och att du ser mycket allvarligt på sådant beteende! Tag kontakt med skolan för att få hjälp med problemet!