SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län

SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län Marina Sand & Anders Romelsjö SoRAD Forskningsrapport nr 30 2005

Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län Marina Sand & Anders Romelsjö SoRAD Forskningsrapport nr 30 2005

Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län av Marina Sand & Anders Romelsjö Marina Sand & Anders Romelsjö SoRAD Forskningsrapport nr 30 2005 SoRADs rapportserie ISSN 1650-5441 ISBN 91-975134-9-0 Tryckt av Akademitryck AB, Edsbruk 2005

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 3 3. Material och metod... 3 3.1 Analysmetod... 3 3.2 Data... 3 3.3 Urvalsmetod och urvalsstorlek... 4 3.4 Reliabilitet och validitet... 5 3.5 Metodfrågor... 5 4. Sociodemografiska data... 6 4.1 Frekvens- och könsfördelning... 6 4.2 Åldersfördelning... 7 4.3 Utbildning... 7 4.4 Barn... 7 5. Resultat... 7 5.1 Social situation och hälsa... 7 5.1.1 Social situation... 7 5.1.2 Hälsa... 9 5.1.3 Hälsovådligt beteende... 10 5.2 Användning av droger och alkohol... 11 5.2.1 Droger... 11 5.2.2 Alkohol... 12 5.3 Behandling... 13 6. Diskussion... 15 7. Referenser... 20 Bilaga ROSE intervjuformulär

Sammanfattning I Sverige kan närmare 10 000 individer vara beroende av heroin, efter en kraftig ökning de senaste 25 åren. Missbruk av opiater, framför allt heroin, är en viktig dödsorsak bland unga vuxna. Behandling med metadon kom till Sverige i mitten på 1960-talet. 1999 kom Subutex (buprenorfin), utan metadonbehandlingens restriktioner. Både metadon och Subutex ersätter heroin och andra opiater, minskar suget, ger ej fysiska komplikationer, normaliserar hormonfunktionen, förbättrar den sociala situationen och minskar kriminalitet och dödlighet. Sedan Subutex kom har andelen opiatberoende under behandling fördubblats från c:a 10% till c:a 20%, dock en låg siffra. Från 1 januari 2005 råder samma regler för behandling med metadon och Subutex. Har de Subutexbehandlade samma missbrukshistoria och sociala situation som de metadonbehandlade, eller har man nått en ny grupp tidigt i karriären? Vilka likheter och skillnader finns mellan dessa två grupper och opiatberoende utan behandling? Dessa frågor behandlas i analyser av intervjuer med 143 opiatmissbrukare (120 män och 23 kvinnor) i EU-projektet ROSE år 2003. 69 personer var utan behandling, medan 51 var i metadon- och 23 i Subutexbehandling och där kända för sidomissbruk och liknande under behandlingen. Medelådern var omkring 40 år i alla grupper, och man rapporterade 14-18 års heroinmissbruk. C:a 80% hade hepatit C, 36% hepatit B och 10% var HIV-positiva. Några resultat Den sociala situationen var sämst bland de obehandlade, med 58% hemlösa, 62% arbetslösa medan 78% i denna grupp begått brott. Men siffrorna var höga även i metadon- och Subutexgruppen, med 23% respektive 30% hemlösa, 54% och 44% arbetslösa, medan 33% och 50% begått brott. Under de senaste 30 dagarna rapporterades att: -Fysiska och psykiska symptom var vanligast bland de obehandlade, men omkring 30% i metadon- och 15% i Subutexgruppen hade hög nivå av fysiska och psykiska besvär. Av de obehandlade hade 74% ofta hopplöshetskänslor inför framtiden jämfört med 44% av de behandlade. -Av de obehandlade hade 94% injicerat narkotika och 39% hade injicerat med använd kanyl. Mellan 25-30% av de behandlade hade injicerat narkotika, och omkring 20% med använd kanyl. Alla utom två personer i metadongruppen hade använt narkotika och nästan alla hade upplevt drogproblem. De obehandlade hade i genomsnitt använt 30 000 kr/person på narkotika, jämfört med 10 000 kr i metadon- och 5 000 kr i Subutexgruppen. -Drygt 30% av de obehandlade och 20-25% av de behandlade hade haft oskyddat sex. -Omkring 65-70% hade använt alkohol, varav 50% av de obehandlade och 60% i metadongruppen druckit sig berusade 10 dagar, vilket var klart fler än i Subutexgruppen. -I alla grupperna rapporterades i genomsnitt över 20 tidigare behandlingsperioder. -Av de obehandlade ansåg 73% att behandling med metadon eller Subutex var viktigt. -De behandlade patienterna i ROSE är i sämre läge än andra patienter i substitutionsbeh. Konklusion Den sociala situationen och hälsosituationen var sämst, kriminaliteten högst, och narkotikamissbruket störst bland de obehandlade, där en majoritet ansåg att underhållsbehandling var viktigt. Den upplevda hälsan var bättre i Subutexgruppen än i metadongruppen, alkoholkonsumtionen var lägre och mindre medel hade också använts till narkotika och alkohol i denna grupp. En betydande andel av patienterna i behandling hade injicerat narkotika, ej sällan med använd kanyl, och majoriteten upplevde drogproblem. Alkoholmissbruk var vanligt liksom psykiska symptom. Detta talar för att behandling bör erbjudas fler opiatberoende och att sannolikt ganska många patienter behöver behandling även för alkoholmissbruk och psykiska besvär. Injektion med använd kanyl och oskyddat sex var vanligt och fordrar särskilda insatser. Generaliserbarheten är dock begränsad i studien.

1. Bakgrund Socialstyrelsen uppskattar att cirka 0,15 % av alla svenskar i åldrarna 15-57 år är beroende av heroin (Socialstyrelsen 2004). Detta motsvarar cirka 7 600 individer. Enligt den senaste rapporten om drogutvecklingen i Sverige från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) pekar flera olika kartläggningar och indikatorer på en fortlöpande ökning av det tunga missbruket (CAN 2004). Denna utveckling blev tydlig redan i det så kallade MAX-projektet från 1998 där CAN, på uppdrag av Socialdepartementet, genomförde en studie av narkotikamissbrukets omfattning (CAN 2005). I studien framkom att antalet tunga missbrukare med opiater som dominerande preparat ökade med över 300 procent under perioden 1979-1998, från cirka 2 300 till cirka 7 300. MAX-rapporten visade också att heroin var det vanligaste enskilda preparatet bland tunga missbrukare under 35 år och att nytillkomna användare främst fanns bland socialt marginaliserade och utsatta grupper (Olsson et al. 2001). Det råder en stor överdödlighet bland problemmissbrukare och enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är problematiskt narkotikamissbruk, i synnerhet opiat- och injektionsmissbruk, en av de främsta dödsorsakerna bland unga vuxna i de flesta EU-länderna. 1 Enligt 2004 års rapport från ECNN visar tidigare kohortstudier att denna grupp har upp till 20 gånger så hög dödlighet som motsvarande åldersgrupp i befolkningen i övrigt. Den främsta anledningen till den höga dödligheten är oavsiktliga överdoser, andra orsaker är HIV och andra infektionssjukdomar, olyckor och självmord. Under 1990-talet fördubblades den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. 2 Andelen personer över 35 år bland drogrelaterade dödsfall med inblandning av opiater ökade med 44 procent under åren 1990-2001. Opiatmissbruk står dessutom för en betydande del av narkotikarelaterade hälsoproblem och sociala komplikationer som medför omfattande konsekvenser, såväl för missbrukarna själva som för deras närmaste omgivning och samhället i stort (ECNN 2003, 2004; Socialstyrelsen 2004; MOB 2005b:48). Substitutionsbehandling med metadon för opiatberoende har funnits inom den svenska narkomanvården sedan mitten på 1960-talet. Fördelar med metadon är bland annat att det minskar suget efter heroin och inte ger upphov till eufori eller fysiska komplikationer Det kan anses vara ett medicinskt säkert preparat, om intaget sker kontrollerat och inte kommer till obehöriga. Underhållsbehandling med metadon har visat på goda resultat bland annat beträffande retention i behandling, minskad dödlighet, minskat missbruk och förbättrad social funktion även i svenska undersökningar (Gunne 1983, 2002; Stenbacka & Romelsjö 1997; Grönbladh 2004). Hösten 1999 introducerades ett nytt buprenorfinbaserat läkemedel för substitutionsbehandling i Sverige Subutex. Till skillnad från metadon som är en ren opioidagonist är buprenorfin en partiell kombinerad opioidagonist/antagonist och förmodas ge en lägre grad av fysiskt beroende än metadon. Den antagonistiska effekten hos buprenorfin stör pågående samtidigt heroinmissbruk, upphäver heroineufori och minskar suget efter heroin. Subutex kan således vara ett användbart alternativ till metadon vid substitutionsbehandling (Läkemedelsverket 2000; Grönbladh 2004). Skillnaderna i villkoren för behandling med metadon respektive Subutex har dock varit mycket stora i Sverige. Medan behandling med metadon varit mycket starkt reglerad och begränsad har inga riktlinjer funnits för förskrivning av Subutex, annat än rekommendationer i FASS, och förskrivningen har mer än tiodubblats sedan år 2000. I januari 2005 utkom Socialstyrelsen med nya gemensamma 1 ECNN definierar problematiskt narkotikamissbruk som injektionsanvändning eller långvarig/vanemässig användning av opiater, kokain och/eller amfetamin (2004:66). 2 Antalet dödsfall med drogdiagnos som huvud- eller bidiagnos 1

föreskrifter för dessa två former av läkemedelsassisterad underhållsbehandling som sammanfattningsvis innebär att reglerna för metadonbehandling förenklas medan förskrivningen av Subutex stramas upp (Socialstyrelsen 2004; SVD 2004). Debatten kring substitutionsbehandling har många gånger varit livlig mellan olika grupper och organisationer i samhället bland annat på grund av olika ideologiska, politiska eller medicinska uppfattningar och egna erfarenheter. Det mest kontroversiella tycks vara behandlingens själva grundkoncept, det vill säga att behandla opiatmissbrukare med narkotikaklassade läkemedel. Vissa menar att det bara innebär att ersätta ett beroende med ett annat. Andra menar dock att de medicinska och sociala vinsterna är så stora och viktiga att de väger upp detta dilemma och att problem främst uppstår vid okontrollerat användande, exempelvis när substitutionsmedlet finns att tillgå på svarta marknaden, vid förekomsten av sido-/blandmissbruk och på grund av brister i psykosocial behandling (Gunne 2002; RNS 2002; DNet 2003; Gustafsson 2004; UNT 2004; Läkemedelsverket 2005; Nätverket Vileda 2005). I skuggan av debatten om substitutionsbehandling och trots en snabbt växande kunskap om olika behandlingsmetoder, finns det faktum att en stor andel opiatmissbrukare inte är i behandling över huvudtaget. Till stor del kan detta förmodas bero på substitutionsbehandlingens tidigare svårtillgänglighet. En annan förklaring är att sidomissbruk är relativt vanligt förekommande och detta är den vanligaste orsaken till att behandlingen avbryts på grund av ofrivillig utskrivning. Den form av substitutionsbehandling som finns att tillgå idag är därmed kanske inte anpassad för alla som skulle vilja ha eller behöva behandling för sitt beroende. Ytterligare en förklaring kan vara att en del opiatberoende helt enkelt inte har kraft eller motivation nog att söka sig till behandling (ROSE EU Projektplan 2001). Oavsett orsak så utgör opiatmissbrukare utan behandling en i det närmaste outforskad grupp, såväl i Sverige som utomlands. Denna grupp kan också betraktas som en högriskgrupp beträffande såväl fysisk som psykisk sjuklighet och därmed även i fråga om dödlighet. Flera av dessa individer är dessutom inblandade i kriminell verksamhet och prostitution. En viss uppfattning om storlek och utseende på gruppen utan behandling kan fås från olika register som omfattar exempelvis brott, kriminalvård, sjukdom och dödsfall som är narkotikarelaterade (CAN 2004). Att identifiera och karaktärisera denna högriskgrupp har såväl individspecifika som samhällsekonomiska fördelar. Ett stort antal studier visar på goda individuella resultat, både hälsomässigt och socialt, för dem som genomgår substitutionsbehandling, men man har visat mindre intresse för den grupp som inte klarar sig så bra under behandlingen. En indikator på mindre framgångsrik behandling är sidomissbruk. Behandling ökar dock missbrukarens chanser och möjligheter för återanpassning till samhället och ett yrkesverksamt liv samt minskar risken betydligt för tidig dödlighet (Gunne 1983; Stenbacka & Romelsjö 1997; White 2000; Grönbladh 2004). Detta är också en av utgångspunkterna i det europeiska projektet Risk Opiate addicts Study Europe (ROSE EU) vars övergripande mål är att identifiera denna högriskgrupp och att påverka policyn för behandling av opiatberoende, så att den kan anpassas bättre även till dessa opiatberoendes behov. 2

2. Syfte Denna rapport tar sin utgångspunkt i den svenska delen av ROSE-materialet för analysen av olika grupper av opiatmissbrukare. Syftet är att beskriva och jämföra tre grupper av opiatmissbrukare: 1. opiatmissbrukare som inte har varit i behandling de senaste sex månaderna 2. opiatm

anpassas till de opiatberoendes behov (ROSE Projektplan 2001). I slutrapporten från ROSE (Haasen et al, 2004) framgår förhållanden och resultat från alla deltagande städer. Ansvarig för den svenska delen av projektet var Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) och det svenska datamaterialet avser Stockholms län. Materialet har samlats in i två etapper. Den ena innefattar telefonintervjuer med nyckelpersoner inom socialtjänst, landsting, kriminalvård och politisk verksamhet för att i möjligaste mån uppskatta såväl antalet opiatberoende i Stockholms län som fördelningen inom denna grupp med avseende på kön, ålder, missbruk och behandling. I den andra etappen genomfördes 150 personliga kvantitativa intervjuer med opiatmissbrukare uppdelade i två grupper. Den ena gruppen består av opiatmissbrukare i substitutionsbehandling med metadon eller Subutex sedan minst tre månader, men som haft sidomissbruk under de senaste 30 dagarna eller annat problematiskt beteende som brottslighet eller våld som bryter mot reglerna inom behandlingsprogrammet. Den andra gruppen omfattar opiatmissbrukare som använt opiater m

Även urvalets storlek har betydelse för en undersöknings generaliserbarhet. Enligt Kvale (1997) är det undersökningens syfte som avgör hur stort urvalet bör vara och han menar att det finns en risk i kvalitativa intervjuundersökningar att antalet intervjupersoner antingen är för stort eller för litet. För många personer medfo9tj28 Tm( undersù8.7000 0 12 369.480101.6805004 Tm(å

i undersökningen och att resultaten därmed i viss mån är missvisande. Det är även osäkert hur väl de intervjuade representerar patienter i behandlingsprogram med sporadiskt sidomissbruk. Ett pågående arbete av Davstad och medarbetare visar att sporadiskt återfall i opiatmissbruk eller i sidomissbruk var mycket vanligt bland patienter i Stockholms metadonprogram 1995-2000. En i2 Tc -0.0030072 Tm2Cdie kan-0.0a b0a at 12 0 0 12 70. 0 0 12 213.48012 718.71.80 Tm(En i2 Tc -0.0t

4.2 Åldersfördelning Tabell 1 visar medelåldern vid intervjutillfället för samtliga och för män respektive kvinnor. Tabell 1. Medelålder vid intervjutillfället Medelålder Obehandlade

Tabell 2. Vanligaste boendeförhållande de senaste tre åren (%) Boendeförhållande Ob

Enligt denna analys hade 78 procent i gruppe

Medelvärdet för gruppen obehandlade var 4 gånger per dag och för metadon- och Subutexgruppen 3 gånger per dag. Injektion med använd kanyl Analyser av injektion med redan använd kanyl visar att 39 procent i gruppen obehandlade hade injicerat med använd kanyl någon gång de senaste 30 dagarna. Motsvarande siffra för metadongruppen är 23 procent och för Subutexgruppen 17 procent. Chi 2 -test gav dock ingen signifikant skillnad (p-värde 0,41). Medelvärdet för hur många gånger de senaste 30 dagarna respondenten injicerat med en använd kanyl var 10 gånger för gruppen obehandlade, 3 gånger för metadongruppen och 2 gånger för Subutexgruppen. Oskyddat sex Ytterligare ett tänkbart mått på hälsovådligt beteende kan vara om respondenten har haft oskyddat sex. Cirka 36 procent i gruppen obehandlade, 19 procent i metadongruppen och 17 procent i Subutexgruppen uppgav att de haft oskyddat sex någon gång de senaste 30 dagarna. Skillnaden var inte signifikant (p-värde 0,68). 5.2 Användning av droger och alkohol 5.2.1 Droger Medelvärdet för debutålder för regelbundet bruk av heroin var relativt lika för samtliga grupper, 24 år för gruppen obehandlade och 22 år för metadon- och Subutexgruppen. En ganska stor skillnad fanns dock beträffande maximiåldern som var 47 år för gruppen obehandlade, 37 år för metadongrupp

Så gott som samtliga, 95 procent i grupperna obehandlade och Subutex samt 90 procent i metadongruppen, uppgav att de upplevt drogproblem de senaste 30 dagarna. Medelvärdet för antal dagar med upplevt drogproblem var 27 da

skillnaden mellan grupperna var större för medianvä

För metadon- och Subutexgruppen skiljer sig behandlingstiden med respektive preparat åt i antal månader (år) enligt tabell 13. Tabell 13. Fördelning av tid i månader (år) för respektive substitutionsbehandling Tid i behandling Metadon (n = 51) Subutex (n = 23) Medelvärde 36 (3) 13 (1,08) Median 22 (1,83) 8 (0,67) Variationsbredd 2-180 (0,17-15) 3-48 (0,25-4)

6. Diskussipn Syftet med denna rapport har varit att beskriva och jämföra tre grupper av opiatmissbrukare: missbrukare som inte har varit i behandling de senaste sex månaderna och missbrukare i substitutipnsbehandling med metadpn respektive Subutex sedan minst tre månader, men där sidomissbruk eller annat beteende som bryter mot reglerna inom behandlingsprogrammet observerats. Det är naturligt att man jämför olika förhållanden mellan dessa två grupper. Skillnader kan tillskrivas behandling, men också möjligen selektipnsförhållanden. Det är rimligt att tänka sig att den genomsnittliga motivatipnen att sluta eller minska missbruket är större hos dem som är i behandling. Frågan om selektipn och dess betydelse är alltid relevant vid studier av perspner under behandling över huvudtaget. En viktig fråga är hur man ska bedöma uppgifterna från dem som är i behandling, men som där är kända för sidomissbruk eller annat. Det ter sig relevant att jämföra med förhållanden för en totalgrupp med substitutipnsbehandling. Våren 2004, det vill säga bara ett år efter denna undersökning, gjordes en intervjuundersökning av opiatmissbrukare under behandling med Subutex och metadpn i Stockholmsområdet (som i denna studie) med sammanlagt 112 perspner (Sand M, Romelsjö A. Opiatmissbrukare i Subutexbehandling på 3 olika enheter och i metadpn behandling - en jämförelse. SoRAD Rapport 2005.) Vissa jämförelser kommer att ske med denna grupp i slutet av avsnittet. Sociodemografi Av sociodemografiska data framgår att urvalet är snedfördelat beträffande könsfördelningen. Det är knappt 20 procent kvinnor i grupperna obehandlade och metadpn och inga kvinnor alls i Subutexgruppen och därför saknas könsspecifika analyser och jämförelser. Detta är en nackdel eftersom opiatberoende kvinnor ofta har en mer och delvis annorlunda problematisk bakgrund och är en mer utsatt grupp än män i samma situatipn (Byqvist 1997; Grönbladh 2004). Också med tanke på att ROSE-materialet är tänkt att användas som underlag för att bättre anpassa behandling till de opiatberoendes behov är den låga andelen kvinnor i undersökningen en brist. En möjlighet hade varit att genomföra ett stratifierat urval, med tillräckligt stor andel kvinnor. Social situation Det fanns signifikanta skillnader för såväl vanligaste boendeförhållande de senaste tre åren som aktuell boendesituatipn. Resultaten visar att en större andel av gruppen obehandlade varit utan stabila boendeförhållanden de senaste tre åren och var hemlösa vid intervjutillfället jämfört med metadon- och Subutexgruppen. Majoriteten i båda dessa grupper bodde i egen lägenhet. En del av förklaringen till denna skillnad kan finnas i urvalsmetoden för de olika grupperna, eftersom gruppen obehandlade främst rekryterats via olika enheter för bostadslösa. Att majoriteten av såväl metadon- som Subutexgruppen har egen lägenhet kan bero på att dessa patienter får stöd av socialtjänsten till egen bostad, men också på att behandling främjar självständighet och ökar förmågan att behålla bostaden. Inga signifikanta skillnader fanns för sysselsättning, men över 90 procent i alla tre grupper uppgav att de inte haft någon dag med avlönat arbete den senaste månaden. En fjärdedel av gruppen obehandlade, en femtedel i metadongruppen och mer än en tredjedel i Subutexgruppen var förtidspensionerade. Det saknas frågor om försörjning för att ge en tydligare uppfattning om hur uppehället finansieras. Analysen av brottslighet under de senaste 30 dagarna visade exempelvis en signifikant högre frekvens för gruppen obehandlade. Nästan fyra femtedelar av denna grupp hade begått någon form av brott under den senaste månaden, 15

jämfört med en tredjedel av metadon- och hälften av Subutexgruppen. En viktig skillnad i detta avseende var försäljning av narkotika som tre femtedelar i gruppen obehandlade men mindre än en femtedel i grupperna metadon och Subutex ägnat sig åt. Hälsa Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna beträffande grad av fysiska och psykiska symptom under den senaste månaden. För såväl fysisk som psykisk hälsa finns ett tydligt mönster där gruppen obehandlade i större utsträckning än övriga har en hög grad av symptom. Dessa resultat är i linje med tidigare studier som visat att individer med behandling i allmänhet har en bättre hälsa än de utan behandling (Stenbacka & Romelsjö 1997; Grönbladh 2004). Mellan 50-60 procent av grupperna metadon och Subutex uppgav dock att de upplevt hög eller medelhög grad av psykiska symptom den senaste månaden. Motsvarande andel bland obehandlade var nästan 75 procent. Att andelen bland dem i behandling ändå är så pass hög är anmärkningsvärt. Det tyder på att observans på psykiska problem brister inom substitutionsbehandlingen och att den erbjudna vården är otillräcklig. För de enskilda psykiska symptomen finns anledning att särskilt framhålla att cirka 30 procent fler i gruppen obehandlade än i grupperna metadon och Subutex uppger att de upplevt känslor av värdelöshet och hopplöshetskänslor inför framtiden ofta eller alltid den senaste månaden. Cirka 10 procent i alla tre grupper hade dessutom haft självmordstankar ofta under samma period. Många studier har visat att psykiska symptom och psykisk sjuklighet är betydligt vanligare bland opiatmissbrukare och andra drogmissbrukare än i den jämnåriga befolkningen (Romelsjö 2003a; Palmstierna 2004). Hur sambandet mellan psykisk ohälsa och missbruk egentligen ser ut är oklart. Det finns studier som stödjer såväl hypoteser om att psykisk ohälsa föregår missbruk som omvänt (Muesner et al 1998; Kushner et al 1999; Öjehagen 1998). Samsjuklighet, det vill säga en kombination av psykisk ohälsa och missbruk, är ett allvarligt problem när det gäller vård av de drabbade eftersom den psykiatriska vården inte tar emot individer med missbruk och missbruksvården inte tar emot individer med psykisk sjukdom. Användning av droger och alkohol Analyserna visar att användning av droger och alkohol de senaste 30 dagarna var mycket vanligt bland samtliga respondenter. Alla intervjuade utom två personer i metadongruppen hade använt någon form av drog den senaste månaden. Signifikanta skillnader fanns för användandet av heroin, heroin tillsammans med bensodiazepiner och flera droger samma dag. Dessa drogtyper hade gruppen obehandlade i genomsnitt använt fyra till fem gånger så ofta som metadongruppen. Subutexgruppens droganvändning var i allmänhet något lägre än metadongruppens utom för heroin tillsammans med bensodiazepiner, som Subutexgruppen använt nästan dubbelt så ofta som metadongruppen. Resultaten pekar på att även om droganvändning förekommer bland dem i behandling så är den betydligt lägre än i gruppen obehandlade. Detta medför i sin tur bland annat minskade hälsorisker vilket blir ännu tydligare i analysen av injektion av droger. Där fanns en signifikant skillnad mellan grupperna och i gruppen obehandlade hade 20-30 procent fler injicerat droger cirka tre gånger så ofta som metadon- och Subutexgruppen den senaste månaden. Medelåldern för när regelbundet bruk av heroin påbörjats var 22 år för metadon- och Subutexgruppen och 24 år för obehandlade vilket är förenligt med resultaten från hela ROSEundersökningen (Haasen et al 2004). 6 Det är dock något högre än i exempelvis Byqvists studie, baserad på BAK/SWEDATE-projektet från 1982-83, där genomsnittsåldern vid 6 I den slutliga rapporten med resultat från samtliga tio deltagande städer utom London och Bordeaux, var medelåldern för regelbundet bruk av heroin 21 år för opiatmissbrukare i behandling och 22 år för obehandlade. 16

regelbundet bruk av opiater var cirka 19 år för män och 17 år för kvinnor (Byqvist 1997:I.298). Analyserna av alkoholbruk visade att medelåldern för regelbundet bruk av alkohol i genomsnitt var 8 år lägre än för heroin. Inga signifikanta skillnader kunde noteras beträffande alkoholbruket, men en något större andel i grupperna obehandlade och metadon uppgav att de använt alkohol och druckit sig berusade dubbelt så ofta som Subutexgruppen den senaste månaden. Användandet av alkohol och droger var dessutom mycket kostsamt. Inte heller här var skillnaderna signifikanta men den genomsnittliga summan som uppgavs ha spenderats på droger var 29 700 kronor för gruppen obehandlade, 10 000 för metadongruppen och 4 700 kronor för Subutexgruppen. Motsvarande medelvärden för alkohol var 2 200 kronor för gruppen obehandlade, 1 000 kronor för metadongruppen och 530 kronor för Subutexgruppen. Eftersom en liten andel var i arbete måste man anta att en del av medlen för att finansiera detta kommer från brottslig verksamhet. Analyserna visade ju också på signifikanta skillnader i brottslighet, där en betydligt större andel av gruppen obehandlade begått fler brott än metadon- och Subutexgruppen. Resultaten för alkohol- och droganvändning stämmer väl överens med tidigare studier som visat att alkoholmissbruk bland opiatmissbrukare är vanligt (Stenbacka & Romelsjö 1997; Byqvist 1997; Grönbladh 2004). I ett opublicerat arbete av Stenbacka m.fl. finns uppgifter om alkoholmissbruk bland mer än var tredje ny patient i Stockholms metadonprogram 1995-2000. De med indikation på alkoholmissbruk hade ökad sannolikhet för drogmissbruk under behandlingen och för tidig utskrivning (Stenbacka m.fl. 2005, Insänt arbete). Sido- och/eller blandmissbruk är också en vanlig orsak till för tidig utskrivning från behandlingsprogram (Romelsjö 2003). Ett intressant fynd i denna studie är missbrukarnas egen syn på sina alkohol- och drogvanor. Cirka hälften av grupperna obehandlade och metadon och knappt 10 procent av Subutexgruppen uppgav att de är mycket eller ganska besvärade/oroade över sina upplevda alkoholproblem. Nästan 10 procent i grupperna obehandlade och metadon tyckte att det är mycket eller extremt viktigt med behandling för alkoholproblemen. För droganvändningen är resultaten än mer anmärkningsvärda och visar på signifikanta skillnader mellan grupperna. Här uppgav mer än fyra femtedelar i gruppen obehandlade och drygt hälften i metadon- och Subutexgruppen att de är mycket eller extremt besvärade/oroade över sina drogproblem. En lika stor andel tyckte dessutom att det är mycket eller extremt viktigt med behandling för drogproblemen. Andelen är förmodligen lägre i metadon- och Subutexgruppen för att de haft behandling de senaste tre månaderna. Behandling Analyserna av behandling visar att mellan hälften och två tredjedelar i de olika grupperna har varit på avgiftning i slutenvård under det senaste året. En betydande andel i alla tre grupper tyckte att hjälp med det dagliga livet (såsom lägenhet, arbete och pengar) var viktigt. Så gott som alla i grupperna metadon och Subutex och tre fjärdedelar i gruppen obehandlade ansåg att underhållningsbehandling var viktigt. Drygt två tredjedelar i gruppen obehandlade och cirka en tredjedel i grupperna metadon och Subutex tyckte att avgiftning är en viktig service. Dessa resultat kan, tillsammans med resultaten av missbrukarnas egen syn på användandet av droger, tolkas som att det finns en önskan hos missbrukarna själva om att bli av med sitt missbruk och om hjälp med praktiska problem. 17

Trots att alkoholbruk är vanligt bland opiatmissbrukare uppgav 80-90 procent i samtliga grupper att de aldrig fått behandling för alkoholproblem. Detta talar för att det finns ett behov av att beakta alkoholproblem mer än i dagsläget. Det kan exempelvis vara lämpligt att rutinmässigt ta upp en ordentlig alkoholanamnes i samband med behandling. Signifikanta skillnader fanns för användandet av olika vård- och serviceenheter. Hälften av gruppen obehandlade och 70-80 procent i metadon- och Subutexgruppen hade vänt sig till läkare den senaste månaden. Att andelen är större i dessa grupper beror förmodligen på att de är i behandling. Resultaten kan även tolkas som att det inom gruppen obehandlade finns otillfredsställda vårdbehov. Jämförelse med opiatberoende patienter under behandling Som nämndes i inledning av diskussionsavsnittet genomfördes våren 2004 en intervjuundersökning av 112 opiatmissbrukare under behandling med Subutex vid tre mottagningar och metadon vid en mottagning i Stockholm. De som intervjuades var opiatmissbrukare som fanns tillgängliga på dessa mottagningar vid besök av intervjuaren och som godtog att bli intervjuade (informerat samtycke). Planeringen av besökstid skedde i samarbete med personalen. I jämförelsegruppen var cirka 30% gifta eller samboende, jämfört med c:a 15% (22 av 143, Tabell 2) av opiatmissbrukarna under behandlingen i denna rapport. Droganvändningen under de senaste 30 dagarna var också avsevärt lägre i jämförelsegruppen, med t.ex. 0-2 dagar för heroin, jämfört med 9 dagar bland patienterna under behandling i denna studie (Tabell 7). Storkonsumtion av alkohol (5 drinkar eller mer vid samma tillfälle) var mindre vanligt i jämförelsegruppen, jämfört med uppgifterna från de behandlade patienterna i ROSE. Medan patienterna i den förra gruppen använt cirka 270 kr på alkohol under de senaste 30 dagarna, är motsvarande uppgifter 1.000 kr respektive 530 kronor i ROSE-gruppens behandlade patienter (Tabell 11). Under de senaste 30 dagarna skedde injektion av narkotika under 1-4 dagar i jämförelsegruppen och 8-9 dagar bland de behandlade i ROSE. Medan jämförelsegruppen använt 0-1.400 kr på narkotika under den senaste månaden var motsvarande summa för de i ROSE behandlade patienterna 4.700-10.000 kr (Tabell 8). Men denna selekterade grupp av behandlade patienter som intervjuades i ROSE utgör en riskgrupp för ofrivillig utskrivning. Just därför är deras förhållanden av särskilt intresse. Det är viktigt för vården att söka utveckla bättre metoder för att hjälpa denna grupp. För denna undersökning kan det sammanfattningsvis konstateras att inom de tre huvudområdena social situation och hälsa, användning av droger och alkohol samt behandling, har gruppen obehandlade sämre förhållanden än metadon- och Subutexgruppen. Situationen inom dessa områden var dessutom i allmänhet sämre för metadongruppen än för Subutexgruppen. Detta kan förmodas ha samband med att de strikta kriterierna för att få substitutionsbehandling med metadon också medför en längre tid i missbruk. Det innebär i sin tur troligen ett svårare missbruk med mer allvarliga konsekvenser. Att reglerna ändras så att behandling blir tillgänglig på ett tidigare stadium kan därför anses ha positiva effekter för missbrukaren själv och därmed även samhällsekonomiskt. Jämfört med en icke selekterad grupp av patienter i substitutionsbehandling är de behandlade patienterna i ROSE i ett sämre läge. Icke desto mindre är denna grupp särskilt intressant då de löper ökad risk för ofrivillig utskrivning, vilket som regel åtföljs av ökat drogbruk, ökad kriminalitet och sämre hälsa och sociala förhållanden. Särskilt denna grupp utgör en utmaning för vården. 18

Det vore önskvärt med ytterligare uppföljningsstudier om effekter av och retention i substitutionsbehandling med Subutex. Även studier av eventuella skillnader beträffande metadonbehandling, sedan reglerna för denna form av behandling förenklats och fler därmed bör få tillgång till behandlingen, är av intresse. 19

Referenser: Byqvist, S (1997). Svenska narkotikamissbrukande kvinnor och män, missbruksförlopp och kriminalitet. Rapport i socialt arbete nr 84 1997. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan CAN (2004). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport nr 82. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning ECNN (2003). Årsrapport 2003: situationen på narkotikaområdet i Europeiska unionen och Norge. Lissabon: ECCN ECNN (2004). Årsrapport 2004: situationen på narkotikaområdet i Europeiska unionen och Norge. Lissabon: ECCN Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wägnerud, L. (2003). Metodpraktikan (andra upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik AB Finne, E. (2003). Statistik över socialtjänstens kontakter med missbrukare, hemlösa och psykiskt störda i Stockholm år 2001. Socialtjänsten, FoU-rapport 2003:6. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten Franfort-Nachmias, C. & Nachmias, D. (1996). Research methods in the social sciences (fifth edition). London: Arnold. Grönbladh, L. (2004). A National Swedish Methadone Program 1966-1989. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 1325. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Gunne, L. (1983). The case of the Swedish Methadone Maintenance Treatment Program. Drug and Alcohol Dependence. 1983; 11:99-103 Haasen, C., Stallwitz, A., Lachmann, A., Prinzleve, M., Gûttinger, F., Rehm, J. (2004). Management of high risk opiate addicts in Europe (Risk Opiate addicts Study- Europe). Hamburg: Centre for Interdisciplinary Addiction Research, University of Hamburg and Addiction Research Institute, Zurich University, Zurich (Final Report) Kushner, MG., Sher, KJ., Ericson, DJ. (1999). Prospective analysis of the relation between DSM-III anxiety disorders and alcohol use disorders. American Journal of Psychiatry. 1999;156:723-32 Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur MOB (2005b). Den svenska narkotikamarknaden. Attityder, missbruk och konsekvenser. Vägen ut ur missbruk. 51 aktuella forskningsprojekt. Mobilisering mot narkotika presenterar Forskningsdagarna 2005 Stockholm 14-16 juni. Stockholm: Mobilisering mot narkotika Muesner, K., Drake, R. and Wallach, M. (1998). A review of etiological theories. Addictive Behaviors. 1998;23:717-34 20

Olsson, B., Adamsson Wahren, C., Byqvist, S. (2001). Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige 1998. Maxprojektet, delrapport 3. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Palmstierna, T. red. (2004). Behandling av personer med komplexa vårdbehov pga psykisk störning och missbruk. Stockholms läns landsting: Fokusrapport Romelsjö, A. (2003). Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning. Nordisk Alkohol & Narkotikatidskrift 20: 255-259 Romelsjö, A. (2003a). Missbrukare med psykisk sjuklighet i Stockholms län. Stockholms Universitet: SoRAD rapportserie nr 14 ROSE Projektplan (2001). Management of high risk opiate addicts in Europe (Risk Opiate addicts Study Europe). Part B, Bilaga 4 Rutherford, MJ., Cacciola, JS., Alterman, AI., McKay, JR., Cook, TG. (2000). Contrast between admitters and deniers of drug use. Journal of Substance Abuse Treatment 18:343-348. Socialstyrelsen (2004). Läkemedelsassisterad behandling av heroinmissbrukare. En kunskapsöversikt. Artikelnr: 2004-110-11. Stockholm: Socialstyrelsen Stenbacka, M. & Romelsjö, A. (1997). Metadonutvärderingen i Sverige. Beskrivning och utvärdering. SoS-rapport 1997:22. Stockholm: Socialstyrelsen Stenbacka, M., Leifman, A., Romelsjö, A. (2003). The impact of methadone treatment on registred convictions and arrests in HIV-positive and HIV-negative men and women with one or more treatment periods. Drug and Alcohol Review 22:27-34 Stenbacka, M., Beck, O., Leifman, A., Romelsjö, A., Helander A. (2005). Alcohol Use among Opiate Addicts in Methadone Maintenance Treatment in Relation to Treatment Outcome. (Manus) Vejde, O. & Rydberg, S. (1996). Hur man räknar statistik. Borlänge: Olle Vejde Förlag Ward, J., Mattick, R., Hall, W. eds. (1999). Methadone maintenance treatment and other opiod replacement therapies; pp. 17-57. Amsterdam: Harwood Academic Publishers. White, J. editor (2000). New options in Australia: Buprenorphine a gateway treatment for opioid dependence. Selected proceedings from the combined APSAD and methadone conference held at Hotel Sofitel Melbourne Victoria Australia 20-22 November 2000. Kent: Wells Medical Holdings Ltd Öjehagen, A. (1999). Om människor med dubbla diagnoser. I Alkohol och narkotika politik, vård och dilemman. Stockholm: Centralförbundet för socialt arbete, Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen och Socialvetenskapliga forskningsrådet. (Rapport från konferens i Göteborg 12-13 april 1999). 21

Internet: CAN (2005): http://www.can.se/aon.asp?navid=4&artid=42 2005-06-09 (från tidningen alkohol & narkotika nr.6/02 artikel av Staffan Hasselgren) DNet (2003) Dagens Nyheters nätupplaga 2003-09-04: http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=178096&previousrendertype=8 2005-03-29 Gunne, L. (2002). Vad innebär en restriktiv narkomanvård? Alkohol & Narkotika 06 http://www.can.se/aon.asp?navid=4&subid=44&artid=43 Gustafsson, N (2004): http://www.brukarforeningen.com/artiklar_pressmeddelanden/gustafsson_nils_subutex_en_li vraddare.htm 2005-03-29 Läkemedelsverket (2000): http://www.mpa.se/mono/subutex.shtml 2005-03-29 MOB (2005a) Mobilisering mot narkotika: http://www.mobilisera.nu/upload/3398/aktionsplan_040315.swf 2005-06-13 MPF (2005) MetadonPatientFöreningen: http://web.comhem.se/~u18415058/ 2005-06-09 Nätverket Vileda (2005): http://www.natverketvileda.se/vileda/index.php?id=6 2005-03-29 RNS (2002) Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle: http://www.rns.se/comment.asp?intld=5 2005-03-39 Smittskyddsinstitutet (2005): http://www.smittskyddsinstitutet.se/smitemplates/article.aspx?id=2834 2005-06-21 Smittskyddsinstitutet (2005a): http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/4552/hiv_total_smittväg_kön_1988-2004a.xls 2005-11-04 SVD (2004) Svenska Dagbladet: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_7144636.asp 2005-03-29 UNT (2004) Uppsala Nya Tidning: http://www2.unt.se/avd/1%2c1786%2cmc=1-av_id=352389%2c00.html 2005-03-29 22

Frågeformulär -Rose SEKTION A: ALLMÄN INFORMATION A1. Löpnummer: A2. Intervjudatum: dag / månad / år A3. Målgrupp: Grupp 1: Opiatanvändare som "misslyckats" inom substitutionsbehandling (besvara fråga A3.1 nedan) Grupp 2: Opiatanvändare utan vård senaste 6mån (besvara fråga A3.2) A3.1 Inkluderings kriterium för grupp 1 (båda måste vara uppfyllda för att IP ska inkluderas) ( ) Har varit i substitutionsbehandling minst 3 månader ( ) Sidomissbruk av heroin, kokain eller andra substanser eller annat problematiskt beteende som brottslighet eller våld. Var vänlig ange vad: A3.2 Inkluderings kriterium för grupp 2 (båda måste vara uppfyllda för att IP ska inkluderas) ( ) Använt opiater minst fyra dagar i veckan under de senaste två månaderna ( ) Inte varit i substitutionsbehandling eller annan drogfri behandling de senaste 6 månaderna (räkna här inte med avgiftning). Alla besvarar A4. Kön: 1) Man 2) Kvinna A6. Ålder: 1

SEKTION B: DROGANVÄNDNING Antal dagar som olika preparat/substanser använts samt huvudsakligt intagningssätt Instruktion a. Fyll i antal dagar av de senaste 30 dagarna som olika droger/preparat använts (kort 1). Fyll i 0 om drogen inte använts. b. Ange huvudsakligt intagningssätt (kort 2). Om fler än ett intagningssätt är aktuellt, välj det allvarligaste. B1.a Hur många dagar av de senaste 30 har du använt följande droger eller preparat? B1.b Hur har du tagit drogen? B3.c Hur gammal var du när du började använda drogen regelbundet? A. Dagar använt av senaste 30 B. Intagningssätt C. Debut ålder (obs! regelbundet bruk) B1.1 Alkohol B1.2 Heroin B1.3 Icke-förskrivet metadon B1.4 Icke-förskrivna bensodiazepiner / barbiturater / sedativa mediciner / hypnotika / lugnande medel B1.5 Kokain B1.6 Crack B1.7 Amfetamin B1.8 Cannabis B1.9 Hallucinogener B1.10 Lösningsmedel B1.11 Annat (specificera): B1.12 Kokain/crack tillsammans med heroin ("speedballs") B1.13 Kokain/crack tillsammans med heroin och Benzodiazepiner B1.14 Heroin tillsammans med benzodiazepiner B1.15 Antal dagar du använt flera droger samma dag 2

B2. Hur mycket alkohol dricker du på en typisk dag (under de senaste 30 dagarna)? B2.A B2.B B2.C Hur mycket öl dricker du på en sådan typisk dag? Enheter etanol (avrunda uppåt): 0.5 l öl =2.5 EE, 1 l öl =5 EE Hur mycket vin dricker du på en sådan typisk dag? Enheter etanol (avrunda uppåt): 0.2 l glas vin =2.5 EE, 0.7l flaska vin = 9 EE Hur mycket starksprit, dvs. whiskey, konjak, vodka, dricker du på en sådan typisk dag? Enheter etanol (avrunda uppåt): 0.04 l stark sprit = 2 EE, 0.7 liter flaska = 35 EE 0.2 long drink =2 EE, 0.2 coctail =3 EE EE EE EE B3. Hur många dagar av de senaste 30 har du druckit dig berusad av alkohol (dvs. mer än 5 EE)? Dagar B4. Hur mycket pengar har du spenderat på droger de senaste 30 dagarna?..kr..euro B5. Hur mycket pengar har du spenderat på alkohol de senaste 30 dagarna?..kr..euro 3

SEKTION C: BEHANDLING C1. Hur många gånger i ditt liv har du fått behandling för C1.1 alkoholproblem Antal behandlingsperioder C1.2 drogproblem Antal behandlingsperioder Behandlingstyper C.2 Har du fått följande typer av behandling i ditt liv och/eller under de senaste tolv månaderna? Livstid Senaste 12 mån C2.1 Avgiftning i öppenvård O O C2.2 Avgiftning i slutenvård O O C2.3 Underhållsbehandling/föreskrivning av drogsubstitut O O C2.4 Regelbunden psykosocial vård O O C2.5 Drogfri öppenvård O O C2.6 Drogfri slutenvård O O C2.7 Eftervårdsprogram i slutenvård O O C2.8 Dagklinik (i öppenvård) O O C2.9 Psykiatrisk slutenvård O O C2.10 Psykiatrisk öppenvård O O C2.11 Annat: O O C2.12 Inget O O C3. Får du för närvarande underhållsbehandling/föreskrivning av drog substitut? O Ja O Nej C4. Om IP får underhållsbehandling/drogsubstitut: Vilka av följande substitut får du och i vilka doser? (per dag) Dos i mg, eller i ml O Metadon O Buprenorphine (Subutex) O Kodein/Dihydrokodein O Heroin O Morfin O Annat: * Helst i Mg, annars i ml, om okänd dos skriv? 4

C5. Om IP får underhållsbehandling/drogsubstitut: Hur länge har du blivit behandlad med detta substitut? I månader (eller år). C6. Om IP får underhållsbehandling/drog substitut: Var får du din behandling? O Läkare i (privat) klinik O Öppenvårdsklinik O Annat: C7. Om IP får underhållsbehandling/drogsubstitut: Vilken typ av och hur intensiv psykosocial vård får du tillsammans med underhålls/substitutionsbehandlingen? Antal dagar senaste 30 (Visningskort 1) O Drogrådgivning/terapi O Öppenvård O Slutenvård O Annat: O Inget Användning av vård- eller serviceenheter C8. Vilka av följande vård- eller serviceenheter har du använt under de senaste 30 dagarna? Antal dagar senaste 30 O Doktor/Läkare O Beroendevårdsklinik O Drogrådgivningsbyrå O Inackorderingshem/härbärge O Café/mötesplatser för drog/alkoholanvändare O (shooting gallery) O Akupunktur O Fältassistenter O Självhjälpsgrupper O Annan service: O Ingen service 5

Vårdbehov C9. Varför använde du dig inte av följande behandlingsenheter under de senaste 30 dagarna? Koda: 1) otillräcklig information 2) dålig kvalitet 3) inget behov 4) inte lämpligt/tillräckligt 5) inte tillgängligt 6) Annat (skriv ner svar) Om annat: O Doktor/Läkare O Underhållsbehandling O Beroendevårdsklinik O Drogrådgivningsbyrå O Inackorderingshem/härbärge O Café/mötesplatser för drog/alkohol användare O (shooting gallery) O Akupunktur O Fältassistenter O Självhjälpsgrupper O Annan service: O Ingen service.................. C10. Vilken typ av service är viktig för dig? (Fler än ett svar är möjligt) O Information O Rådgivning O Underhållsbehandling/föreskrivning av drogsubstitut O Avgiftning O Hjälp med det dagliga livet (lägenhet, arbete, pengar) O Hjälp med familjeproblem O Annat: 6

Respondentens skattningar (kort 4) Instruktion a. Under de senaste 30 dagarna: Hur många dagar har du upplevt alkohol och/eller drogproblem? Hur besvärad eller oroad är du över dessa drogproblem? Hur viktigt är det med behandling för dessa drogproblem nu? b. Definition på alkohol och/eller drogproblem: begär/sug, abstinenssymptom, störande konsekvenser av att använda alkohol/droger, oförmåga att sluta efter att ha börjat. c. Använd kort 1 för antal dagar med alkohol/drogproblem, använd kort 4 för respondentens skattning av problemens svårighetsgrad och i vilken utsträckning han/hon känner att behandling är viktig. d. OBS! Man kan inte bedöma icke-existerande problem! Om C11 = 0, så måste C13 också vara 0! C.11 Hur många dagar har du upplevt alkoholproblem under de senaste 30? C.12 Hur besvärad eller oroad är du över dessa alkoholproblem? C.13 Hur viktigt är det nu för dig med behandling för alkoholproblem? C.14 Hur många dagar har du upplevt drogproblem under de senaste 30? C.15 Hur besvärad eller oroad är du över dessa drogproblem? C.16 Hur viktigt är det nu för dig med behandling för drogproblem? 7

SEKTION D: HÄLSOVÅDLIGT BETEENDE Infektioner D1. Har du någon av följande infektioner? a. Hepatit B ( ) 0 Nej ( ) 1 Ja ( ) 99 Vet ej / ej testad b. Hepatit C ( ) 0 Nej ( ) 1 Ja ( ) 99 Vet ej / ej testad c. HIV ( ) 0 Nej ( )1 Ja ( ) 99 Vet ej / ej testad Om inga illegala droger injicerats under de senaste 30 dagarna, hoppa till D5 D2. Hur många dagar har du injicerat droger under de senaste 30 dagarna (kort 1) D3. Hur många gånger har du injicerat under en typisk dag under de senaste 30? D4. Hur många gånger har du injicerat med en kanyl/spruta som någon annan redan använt? Dagar Gånger Gånger Sexuellt beteende Om inget samlag de senaste 30 dagarna, fyll i 0 och gå direkt till Sektion E D5. Hur många personer har du haft samlag eller oralsex med utan att använda kondom? Personer D6. Ange hur många gånger du hade sex utan att använda kondom Gånger 8

SEKTION E: HÄLSOSYMPTOM (kort 3) Fysisk hälsa E1. Hur ofta har du upplevt följande fysiska symptom under de senaste 30 dagarna? E1.1 Dålig aptit E1.2 Trötthet / utmattning E1.3 Illamående E1.4 Magont E1.5 Svårigheter att andas E1.6 Ont i bröstet E1.7 Värk i leder E1.8 Muskelvärk E1.9 Domning / stickningar E1.10 Darrningar / skakningar Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid (0) (1) (2) (3) (4) Psykisk hälsa E2. Hur ofta har du upplevt följande känslomässiga eller psykiska symptom under de senaste 30 dagarna? E2.1 Spändhet E2.2 Plötsligt rädd utan anledning E2.3 Ängslighet E2.4 Nervös / labil E2.5 Anfall av fasa eller panik E2.6 Hopplöshetskänslor inför framtiden E2.7 Känslor av värdelöshet E2.8 Likgiltighet E2.9 Ensamhetskänslor E2.10 Självmordstankar Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid (0) (1) (2) (3) (4) 9

SEKTION F: PERSONLIG / SOCIAL FUNKTIONSFÖRMÅGA F1. Ditt vanligaste boendeförhållande (under de senaste 3 åren) 1) Med partner och barn 5) Med vänner 2) Med partner utan barn 6) Ensam 3) Endast med barn 7) I kontrollerad miljö (inst. el. dyl.) 4) Med föräldrar eller familj 8) Inga stabila förhållanden F2. Vad bor du just nu? 01 Egen lägenhet 02 Partners lägenhet 03 Med föräldrar eller släktingar 04 Delad lägenhet eller rum 05 Hotell, pensionat 06 Tillfälligt hos vänner eller bekanta 07 Institution (sjukhus, slutenvårdsbehandling, fängelse osv.) 08 Härbärge eller annat akut och tillfälligt boende 09 Hemlös 10 Annat F3. Hur många barn har du? Om inget partnerförhållande de senaste 30 dagarna, hoppa till F6 F4. Hur många dagar har du haft kontakt med din partner under de senaste 30 dagarna (kort 1) (dvs. träffats eller pratat i telefon) Dagar 10

Om inga släktingar (dvs. familj och anhöriga) eller kontakt med släktingar, hoppa till F8 11

F13. Antal dagar 12

SEKTION H: TPQ Var snäll och kryssa i det svar som bäst beskriver vad du tycker om den enhet du får behandling just nu eller det ställe du senast fick behandling (om aldrig behandling, lämna tomt). 14

SoRADs rapportserie ISSN 1650-5441 Leifman H. & Trolldal B. (2001). Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000. Stockholms Universitet: SoRAD Forskningsrapport nr 1 Leifman H. & Trolldal B. (2001). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2000/2001. Stockholms universitet: SoRAD Forskningsrapport nr 2

Eriksson A., Palm J. & Storbjörk J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av klientgruppen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län 2001-2002. Stockholms universitet: SoRAD Forskningsrapport nr 15 Westfelt L. (2004). Kasinoetablering, spelvanor och spelproblem. Situationen före och efter etableringen av statliga kasinon i Sundsvall och Malmö. Stockholms universitet: SoRAD