Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander
Sudan
Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och Sydsudan Krisen i Darfur Oroligheter i de östra delarna av landet
Sudan Andra problemområden Fattigdom Klimatförändringar : torka Stort antal internflyktingar Hög ungdomsarbetslöshet Behov av utbildad arbetskraft
Sudan Utbildningssituation Många barn går inte i skolan p.g.a.: Lång väg att gå Barnarbete Diskriminering mot flickor Skolkostnader Stora klasser Inte så många utbildade lärare, enbart 62 %
Sudan Läs och skrivkunnighet 60 70 % vuxna (över 14 år), ca 7,5 milj.) 2/3 av analfabeterna är kvinnor. Staten satsar på barn och tonåringar ideella organisationer får ansvaret för vuxna.
Studiens syfte Att undersöka den professionella kompetensen hos en grupp alfabetiseringspedagoger i Sudan och att jämföra denna med intentionen som fanns hos organisationen de jobbade för. Att titta på vilken syn på läs och skrivundervisning som pedagogerna hade Att jämföra deras uppfattning med organisationens Att skapa en bild av hur volontärpedagogernas syn hade utvecklats.
Projekten som studerades Internationell biståndsorganisation som bl.a. arbetar med utbildning Alfabetiseringsprojekt riktade till kvinnor. 3 olika ytterområden i Khartoum, Många internflyktingar från Darfur och Nuba Att stötta kvinnorna i att ta makten över sin situation, för att kunna leva ett liv där de möts av rättvisa och respekt.
Projekten som studerades 28 volontärpedagoger 2 veckorskurs i REFLECT Utbildning i t.ex. HIV 25 deltagare/studiecirkel Läs och skrivfokus 4 dagar/vecka (2 timmar/gg). 1 dag/vecka hälsa och miljö Kurser på 2 nivåer: nybörjare (9 mån.) och påbyggnad (8 mån.)
Projekten som studerades REFLECT Vanlig metod i utvecklingssamarbete Pedagogen Paulo Freire Läsning kopplat till identitet och omvärld Texter visar underliggande maktstukturer kritiskt tänkande Deltagarnas erfarenheter som utgångspunkt för lärandet Gruppen väljer själv vad den vill fokusera på Bild ord bokstäver Deltagaraktiva och kreativa metoder
Metodik en kvalitativ studie Intervjuer med 8 volontärpedagoger, projektledaren och 1 REFLECT pedagog Observation av 2 fortbildningstillfällen Analys av dokument Grundad teori ingen hypotes från början, att försöka hitta det gemensamma från olika källor.
Resultat mål Närvaro och lärande Hinder: Lång väg Graviditeter Arbete Kvinnor behöver inte lära sig läsa Gifta kvinnor kan inte lära sig (både ett hinder och en motivation)
Resultat Strategier Relationen till deltagarna Pedagogiska metoder Mål Närvaro och lärande Konsekvenser Förändring hos deltagarna Motiverade tränare Förutsättningar Att bli utrustad
Resultat strategier 1. Relationen till deltagaren: Visa omsorg: Pedagoger med liknade bakgrund Kollektiv sparbössa Hembesök Om någon stannar hemma från kursen går jag hem till henne och ser vad hon har för problem ( ) Då är det möjligt att lösa problemet och få henne att komma tillbaka. En lärare bör vara nära sina elever, lära känna dem och behandla dem på ett öppet sätt. Det är sådant som hjälper dem att lära sig. Visa respekt Ha tålamod och uthållighet
Resultat strategier 2. Undervisningsmetoder: Kontextuellt lärande: relevanta ord och texter, gemensamma aktioner Helordsmetoden Deltagaraktiva moment
Resultat förutsättningar Att bli utrustad Utbildning om REFLECT och relationer Erfarenhet pedagogiska färdigheter Fortbildning inkl. kollegiealt stöd
Resultat konsekvenser av lärandeprocessen 1. Förändring hos och för deltagarna Ökad medvetenhet om sin omvärld och om det skadliga i vissa traditioner Bemyndigande (empowerment) Litteracitet är inte läsande och skrivande. Det är kunskap om hur man löser problem, hur man tänker, hur man kommunicerar med andra. Att få mer kunskap, att få mer erfarenhet, att bli bemyndigad, att få talanger för livet.
Resultat konsekvenser av lärandeprocessen Forts. Bemyndigande: Möjlighet att hjälpa sina barn med skolarbete Kunna signera dokument Ökat självförtroende Vidareutbildning Ökad status bland andra
Resultat konsekvenser av lärandeprocessen 2. Motivation hos volontärpedagogerna Arbeta för samhällsförändring Lyckat lärande hos enskilda deltagare. (Att glädjas med inläraren och bekräftas som pedagog) Uppskattning (från deltagarna, organisationen och närsamhället)
Slutsatser Koppling till olika teorier till vuxnas lärande, Bourdieus teori om socialt och kulturellt kapital och s. k. omsorgsteori. Samstämmig bild organisation och volontärpedagoger. Medvetenhet om REFLECT Största skillnaden mellan pedagogerna och organisationens/reflects företrädare fokus på individ/samhälle Fokus på REFLECT i hela projekten, inte bara i studiecirklarna
Rekommendationer Att inte utesluta omsorgens betydelse, speciellt inte när man jobbar med utsatta grupper Att få redskap och idéer för hur man bäst kan bry sig Att få stöttning från ledarskapet och skapa forum för kollegor att diskutera gemensamma svårigheter Omsorg och ömsesidig respekt bör genomsyra hela organisationen Att uppmuntra kontextualiserat lärande och att anställa pedagoger som är bekanta med deltagarnas situation
Diskussionsfrågor Kan vi lära oss något av exemplet? En lärare är ingen socialarbetare (i Sverige). Om relationen och det sociala stödet är av så stor betydelse för närvaro och lärande som exemplet från Sudan visar, hur kan en skola göra för att fånga upp detta? Vad ingår/bör ingå/bör inte ingå i en (svensk) alfabetiseringslärares ansvar? Vilket är det största problemet i undervisning av analfabeter i Sverige som lärare och skolor brottas med? Vilka strategier används för att få eleverna att komma till undervisningen? Ger de resultat? Vilka strategier används för att få deltagarna att överkomma hinder för lärande? Vilka blir de direkta konsekvenserna av en (lyckad) alfabetiseringskurs i Sverige? Hur viktig är den anda som råder mellan ledning personal och kollegor emellan för ett gott klassrumsklimat?