BILDKONSTUNDERVISNG I SKOLAN BILD KONST UNDERVISNING

Relevanta dokument
Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

Pekplatta, pensel och penna

In i språket med musik

Barns skärmbaserade texthantering:

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Reviderad kursplan i bild Lgr11

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?

STUDIEGÅNG OCH KURSINNEHÅLL LLBD00 och LLBD20

Vuxendidak*k. Per Andersson Linköpings universitet ViS- konferensen 13 april 2015

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

SALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30)

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

IT-strategi. Essviks skola 2015

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

Delkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Material Undersökningens moment. Problemlösningsbaserat undersökande arbetssä1. 3 stora delar

Digitala resurser i undervisningen

Forma&v undervisning - forma&v bedömning

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Tillgänglighet! Mångfald!

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Förskolans digitalisering

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

ESTETISKA LÄRPROCESSER en studie om elevers lärande på en lokal webbplattform

FORSKNING OM DIGITALISERING AV FÖRSKOLAN

När leken och lärandet får gå hand i hand.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Digitalisera-Revitalisera

Torbjörnsson, Tomas (2015). Geografiämnets didaktik i Jan Wiklund och Tomas Torjörnsson Geografi 4-6 lärarbok. Falköping: Capensis Förlag [21 sidor]

Forskning om den digitaliserade skolan. Susanne Kjällander Fil Dr & Post Doktor Lektor & Lärarutbildare

Grafisk form för användargränssnitt

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Matema&ksatsningen

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Digitala resurser och flerspråkighet

Kursintroduk+on. Informa(on Systems and Management 15 Hp

Bedömning av elevers multimodala texter

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

FLOWER POWER är en slogan som används av hippier för att symbolisera deras kärleks och icke våldsideologi

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

STUDIEGÅNG OCH KURSINNEHÅLL LLBD10

Fackspråksinslag på TM år 1

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Design i lärande. Staffan Selander & Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet

Det poetiska glappet. - Att få fatt på det estetiska. licentiand i bildämnets didaktik/estetiska lärprocesser

svenska kurskod: sgrsve7 50

KURSPLAN. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points

Jörgen From, Umeå universitet

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014

Om passion och nyfikenhet i samtidens museum. Emily Johnsson FUISM 8,9 oktober 2012

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

AKK. Johnny Andersson

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett

Att se och förstå undervisning och lärande

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Designmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Figur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?

Broskolans röda tråd i Svenska

Kri$skt tänkande i yrkesämnesundervisningen? - Medborgarskapande i yrkesprogrammens styrdokument och klassrumsprak$k.

TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare

ESTETISK KOMMUNIKATION

Massive Open Online Courses, MOOCs Hur påverkas svenska universitet?

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Studiehandledning. Lärandeteorier och identitetsskapande. i yrkesutbildning. 7.5 hp. Halvfart + VAL. Stockholms universitet

Avdelningen för fackspråk och kommunika7on på Chalmers

Delkurs 1, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning A, 7,5hp

3101 studentschema v001, 22 februari 2014

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

A" bygga en progression och arbeta med genusinkludering:

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, högskolepoäng (hp)

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

L6EN10, Engelska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 1 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Multimodalt arbete i undervisningen

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng

Visa vägen genom bedömning

Transkript:

BILDKONSTUNDERVISNG I SKOLAN BILD KONST UNDERVISNING

Konstpedagogisk ansats En beskrivning av bildkonstundervisning - estetisk fostran - kulturfostran - sinnlighetsfostran ( Varto, 2001, taidekasvatus)

PRE positionering En inledande ansats för projektet BLICKPUNKTER ipad i bildkonstundervisning är ar3keln Classroom blogging a genre of wri@ng into knowledge (Arnolds- Granlund, Heilä- Ylikallio, Kaihovirta- Rosvik & Åkerlund; w. in p.). FörfaGarna diskuterar hur didak3skt handlande och elevers lärande kommer 3ll ugryck i bloggar vars informella formspråk lyns in i en formell lärmiljö. I vilken utsträckning lärare och elever problema3serar mogagarmedvetenhet och bildspråkets semio3k då de mul3modalt ugrycker det vidgade textbegreppets möjligheter i bloggens digitala miljö?

Forskarteam Klasslärare, ämneslärare, lärarutbildare, lärarstuderande Intervention Pröva utvecklingsmöjligheter Ämnes- och årskursövergripande samarbete Samtida teorier om visuell kultur ICT, undervisning och lärande Spegla med tidigare forskning, generera ny kunskap

Hypotes: Multimodal lärmiljö Forskarabstraktion: Multimodala skärningspunkter Lärmiljö: Mul7modalitet Begreppet mul3modalitet beskriver meningsskapande som människan gestaltar genom ag kombinera flera teckensystem. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i språk- - - och kommunika3onsteori där modalitet innebär ag formen ger innehållet mening. En modalitet förstås alltså i sammanhanget som en resurs för hur människan förmedlar innehåll, mening (Jfr. Kress, 2010). Lärmiljö: Fantasi och förnimmelse Studien undersöker hur förmågan ag fan3sera har en vik3g plats då människan tränar kri3skt tänkande (Jfr. Booth, 2008). Studien undersöker hur lärare och elever som arbetar i en mul3modal lärmiljö beskriver förnimmelse; vilka ontologiska värden (så som kontakt och kommunika3on) gestaltas i beskrivningarna? Lärmiljö: Mul7modal bricolage Begreppet mul@modal bricolage (Jfr. Hoechsmann & Poynts, 2012; Kress 2010) innebär ag eleven arbetar med både analy3skt och krea3vt problembaserat lärande där försök, misstag och omprövning är didak3skt medvetandegjorda som lärande.

Men var är ipadden? Inledande tema7sering Hur u\ormar lärare didak3skt handlande i en mul3modal lärmiljö? Hur använder elever pekplagan som bildskapande och bildtolkande redskap? Hur tar lärare i anspråk didak3sk förståelse då de kommunicerar uppmärksamhet på hur fantasi och förnimmelse kommer 3ll ugryck som kunskapande vid bildproduk3on i mul3modal lärmiljö? Hur beskriver elever fantasi, förnimmelse och bildspråk som kunskapande då pekplagan är eg verktyg i lärmiljön? Hur ugrycker elever mo3va3on för ag lära sig något på rik3gt? Gör ipad som verktyg ag elever upplever ag lärande är på rik3gt?

För sam3da och fram3da undervisning är utmaningen ag greppa lärande i eg sammanhang där heterogena och decentraliserade sammansägningar av kultur och kommunika3on anses meningsskapande och auten3ska. Det här kan utmana skolan 3ll ag än mer medvetet arbeta med lärande och meningsskapande som visar på och står för alterna3vt lärande istället för det räga lärandet. Är det en tanke som provocerar? Planeringen fortsätter. Projektet inleds under hösten 2012.

Arnolds- Granlund, S- B, Heilä- Ylikallio, R., Kaihovirta- Rosvik, H. & Åkerlund D. (2012). Classroom blogging a genre of wri@ng into knowledge. Opublicerad. Booth, D. (2008). It s Cri@cal. Classroom strategies for promo@ng cri@cal and crea@ve comprehension. Canada: Pembroke Publishers. Gallas, K. (2003). Imagina@on and litercy. A teachers search for the heart of learning. NY: Teachers College Press Columbia University. Gärdenfors, P. (2010). Lusten ai förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Hoechsmann, M. & Poynts, S. (2012). Media Literacies: A Cri@cal Introduc@on. UK: Blackwell Publishing. Kaihovirta- Rosvik H. (2009). Images of Imagina3on an aesthe3c approach to educa3on. Vasa: Åbo Akademi University Press. (Diss.) Kress, G. (2010). Mul@modality: A social semio@c approach to contemporary communica@on. New York: Routledge. Lévi- Strauss, C. (1966). The Savage Mind.US: The University of Chicago Press. Papert S.(1993, 2ndra upplagan). Mindstorms: Children, computers and powerful ideas. New York: Basic Books. Selander, S & Rostvall A- L.(2008). Design för lärande. EI mul@modalt perspek@v. Stockholm: Norstedts. Selander, S. & Särdenmo- Åberg (red.)(2009). Didak@sk design i digital miljö- nya möjligheter för lärande. Stockholm: Liber. Shulman L. & Wlson, S. M.(2004). The wisdom of prac@ce: essays on teaching, learning and learning to teach.