Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande

Relevanta dokument
Programutvärdering av psykologprogrammen VT15

Krav på en projektledare.

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

Vurdering for og av læring. Ett allmänt och europeiskt perspektiv

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Sammanställning av kursutvärdering PBL/Case ht 09

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Utmaningar för vuxenutbildningen ur ett forskningsperspektiv

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003

energibyggare EnergiTing Sydost Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

Kulturskolerådets remissyttrande på SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (19)

INTRODUKTION. Akut? RING:

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Verksamhetsförlagd utbildning LP11 VFU-bedömning beskrivning

Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Inledning och syfte Tillvägagångssätt Avgränsningar Metod...

Modersmål - på skoj eller på riktigt

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

Bilaga 1 Kravspecifikation

Kort omvärldsanalys och kartläggning av hur universitet i Europa hanterar forskningsdata och open access

Integrerade ledningssystem artikelsamling

.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna

Per Sandström och Mats Wedin

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

Verksamhetsplan för Sveriges läkarförbund Strategi2020

Handlingsplaner för Arbetsmiljö och Lika Villkor

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Aktivitet Beskrivning Ansvarig Startdatum Slutdatum 1. Adminstration. Bokföringsfirma. Vattenråd

Vad påverkar investerare att välja hållbara investeringar? e

KLIMATSMARTA & LÖNSAMMA LUNCHER

Arkitekturell systemförvaltning

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

Delårsrapport

Isle.::4.;Z...,Z*..#...Z,5:..

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

KLIMATSMARTA LUNCHER MED PANERAD FISK

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Ideologiska skiljelinjer

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

EKOTRANSPORT Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Gefle IF Friidrott. Rehab

SVENSK STANDARD SS 482:2013

- Från Christian till Krister -

Kristianstads. kommun. uuj.de- Justerare: Jan-Ake Wendel PROTOKOLL. KRF Kommunala Rådet för Funktionsnedsatta. Kommunala rådet för funktionsnedsatta

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt.

EKOTRANSPORT Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

Verksamhetsberättelse

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide)

GRANSKNINGSRAPPORT 1/2004

Skiften: Specialnummer: Intervjuer med alla nya talespersoner

Bengt Sebring Januari 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 3/2002

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium

1 Sammanfattning Nämndens ansvarsområde Analys över nämndens nuläge och omvärld Kund & samhälle... 6

Verksamhetsberättelse 2016 Kultur o Samhällsservice

Undersökningen. du kan göra skillnad. Kalas-Extra! Dags för årets hyresgästenkät

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Ansgars fritidshem. Vi försöker vara. Västerås bästa fritidshem

Med alla härliga upplevelser från förra året i

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Ett sekel av samarbete

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Norrmalms stadsdelsnämnd Tertialrapport Samverkansversion.

Transkript:

Från avdlning till barngrupp fokus på barns utvckling och lärand Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand Pia Williams Skolriksdag 2017

Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand www.gu.s

Bildn av dagns svnska förskola vad blir synligt? qsvnsk barnomsorg bdöms ha god kvalitt i tt intrnationllt prspktiv, mn. - Färr utbildad förskollärar i vrksamhtn och flr barn i grupprna är några bidragand faktorr till n sänkning av kvalittn i dn svnska förskolvrksamhtn - Barngruppr varirar i storlk mllan förskolor och kommunr - Kvalittn varirar mllan och inom kommunr Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand

Gruppstorlk int tt isolrat fnomn rlatrat till flra samvrkand faktorr qarbtslagts utbildning och komptns qprsonaltätht qbarns åldr, gruppns sammansättning och organisring qförskolans lokalr: yta och utrymm inn och ut Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand

Arbtslagts utbildning och komptns qförmåga att gnomföra och utvckla dt systmatiska kvalittsarbtt i förskolan q Komptns att förstå och utföra förskolans uppdrag q Förmåga att intragra och kommunicra md barn q Förmåga att intgrra innhåll, förskoldidaktisk kunskap och fördjupad kunskap inom såväl d förstärkta områdna i förskolans läroplan som bild, musik, sttiska uttrycksformr, tik, filosofi, närmiljö och samhäll q Förmåga att intgrra barns sociala, kognitiva och motionlla kunnand i olika lärandsituationr Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand ) www.gu.s

Går dt att dfinira n stor och n litn barngrupp? qför litn när vuxna int bhövs barngruppn fungrar qför stor när vuxna blir strssad, int hinnr md barnn och att arbta utifrån läroplansmåln qför litn när barn int hittar kamratr qför stor när barn int blir sdda sdda utifrån sina bhov av omsorg och lärand, int har inflytand llr är dlaktiga i vrksamhtn Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand www.gu.s

Varför upplvs gruppn som stor? qd förtydligad kravn i läroplann och mål och intntionr md förskolan: matmatik, språk, naturvtnskap, tknik qatt vara arbtsldar qen kunskapssyn md fokus på kommunikation och individualisring qökad krav på dokumntation qbrist på tid att planra, rflktra och organisra Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand

Förskollärars bdömning av förmågor och färdightr barn bör lära sig i förskolan i rlation till gruppstorlk Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand

Slutsatsr qmånga barn i gruppn, försvårar för vuxna att kunna s, möta, samtala md och ngagra sig i nskilda/fåtal barn och för barn att vara dlaktiga och ha inflytand i vrksamhtn qlokalr som int är anpassad ftr antal barn och vuxna på förskolan försvårar n fungrand vrksamht qviktn av att ta tillvara och lyssna på d yrksvrksamma i förskolan qfundra övr hur arbtstidr, schmaläggning och vrksamht är organisrad - vilkn flxibilitt är möjlig? qvilkn komptns bhövr utvcklas och hur kan man göra dt? qdiskutra: var går gränsn för antal barn i gruppn? För barnn, för arbtslagt, för förskolans kvalitt? Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand

Om du vill läsa mr Pramling Samulsson, I., Williams, P., & Shridan, S. (2015). Stora barngruppr i förskolan rlatrat till läroplanns intntionr. Tidskrift för Nordisk Barnhagforskning. 9, 7. 1-14. Pramling Samulsson, I., Williams, P., Shridan, S., & Hllman, A. (2015). Swdish prschool tachrs idas of th idal prschool group. Journal of Early Childhood Rsarch. 1 17. Rosnqvist, A. (2014). Förskollärars prspktiv på barngruppsstorlkn i förskolan. Licntiatuppsats. Götborgs univrsitt. Shridan, S., Williams, P., & Pramling Samulsson, I. (2014). Group siz and organisational conditions for chilchildrn s larning in prschool: a tachr prspctiv. Educational Rsarch, 56, 4. 379 397. Shridan, S., Sandbrg, A., & Williams, P. (2015). Förskollärarkomptns i förändring. Lund: Studntlittratur. Williams, P., Shridan, S., Harju-Luukkainn, H., & Pramling Samulsson, I. (2015). Dos group siz mattr in prscool tachr s work? Th skills tachrs mphasis for childrn in prschool groups of diffrnt siz. Journal of Early Childhood Education Rsarch, 4, (2), s. 93-108. Williams, P., Shridan, S., & Pramlilng Samulsson, I. (2016). Barngruppns storlk i förskolan. Konskvnsr för utvckling och kvalitt. Stockholm: Natur & Kultur. Williams, P & Shridan, S. (2016). RAPPORT 433 2016. Barngrupprs storlk i förskolan En kartläggning av aktull pdagogisk, utvcklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning. Stockholm: Skolvrkt. Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand