1mrs 2010 Utildning v kompositrnshen Certifieringskrv vers 1.4 Plst- & Kemiföretgen - Kompositvdelningen - plst- & kemiföretgen the swedish plstis & hemils federtion Plst- & Kemiföretgen Tel +46 (0)8-783 86 00 Fktureringsdress Plst- & Styrelsens säte Stokholm Box 5501 Fx +46 (0)8-663 63 23 Kemiföretgens Servie, PKS AB Org.nr 556096-2341 SE-114 85 Stokholm E-post info@plstkemiforetgen.se Box 5501 Bnkgiro 174-0521 (Storgtn 19) www.plstkemiforetgen.se 114 85 Stokholm Postgiro 450585-5
Certifieringskrv för kompositutildningen 1 Målsättning... 4 1.1 Teorikunskp:... 4 1.2 Prktisk färdigheter:... 4 2 Certifieringsprov... 5 2.1 Teoretisk del... 5 2.2 Prktisk del... 5 3 Kunskpskrv... 6 3.1 Mterilkännedom... 6 3.1.1 Grundläggnde egrepp... 6 3.1.1.1 Uppyggnd, indelnings-grunder... 6 3.1.2 Mterilkunskp... 6 3.1.2.1 Översikt... 6 3.1.2.2 Mtriser... 6 3.1.2.3 Armeringsmteril, hlvfrikt... 6 3.1.2.4 Kärnmteril... 7 3.1.2.5 Härdre oh hjälpkemiklier, reeptur... 7 3.1.2.6 Ytskikt... 7 3.1.2.7 Övrigt... 7 3.1.2.8 Smverkn mtris rmeringsmteril... 7 3.1.2.9 Rektionskinetik... 8 3.1.3 Proesseteende, produktionssystem... 8 3.1.3.1 Yttre påverkn på kemisk rektioner... 8 3.1.4 Hälsoskydd vid produktion oh hntering... 8 3.1.4.1 Föreskrifter, yttre miljö... 8 3.1.4.2 Föreskrifter, retsmiljö (inre miljö)... 8 3.1.4.3 Möjlig åtgärder... 9 3.1.5 Produktkunskp... 9 3.1.5.1 Typisk exempel på produkt / egenskper... 9 3.2 Tillverkningsmetoder... 10 3.2.1 Översikt llmänn metoder... 10 3.2.1.1 Övrig metoder... 10 3.2.2 Tillverkningsmetoder, översikt, kompositmetoder... 10 3.2.2.1 Översikt, kompositmetoder... 10 3.2.2.2 Ytskikt... 10 3.2.2.3 Tillverkning v hrtssystem... 11 3.2.2.4 Hnduppläggning, fiersprutning... 11 3.2.2.5 Övrig öppn AP metoder... 11 3.2.2.6 Slutn kompositmetoder... 11 3.2.2.7 Beretning, förnd, ytehndling... 11 3.2.2.8 Ekonomi... 12 3.2.2.9 Produktionskontroll... 12 3.2.2.10 Allmän kvlitetsteknik... 12 3.2.2.11 Felkorrigering vid produktionsstörningr... 13 3.3 Mskin- oh hjälputrustning... 14 3.3.1 Produktionsmskiner... 14 3.3.1.1 Produktionsmskiner... 14 3.3.1.2 Hjälputrustning... 14 3.3.1.3 Underhåll... 14 3.4 Formr... 15 3.4.1 Grundpriniper... 15 3.4.1.1 Uppyggnd... 15 sid. 2/19
3.4.1.2 Hntering... 15 3.4.1.3 Underhåll... 15 3.5 Mterilegenskper... 16 3.5.1 Grunder... 16 3.5.1.1 Egenskper... 16 3.5.1.2 Produkter... 16 3.6 Konstruktion... 17 3.6.1 Grunder... 17 3.6.1.1 Konstruktionsproessen... 17 3.6.1.2 Kompositkonstruktion speifikt... 17 3.6.2 Konstruktion-dimensionering... 17 3.6.2.1 Konstruktionselement... 17 3.6.2.2 Förnd... 17 3.6.2.3 Beräkningr... 18 3.6.2.4 Miljö... 18 3.7 Reprtioner... 19 3.7.1 Anlys oh reprtionsteknik... 19 3.7.1.1 Anlysmetodik... 19 3.7.1.2 Reprtionsmetodik... 19 sid. 3/19
Certifieringskrv för 2 yrkesktegorier Komposittekniker/ konstruktör är den högst kvlifierde nivån, oh skll förutom grundvsnitten, som är gemensmm för lminerre oh komposittekniker, vis kunskp oh färdighet i kompositkonstrktion oh reprtionsteknik.. Två ertifieringsklsser 1. Lminerre 2. Komposittekniker med följnde kompetenskrv enligt teller nedn;. Vr informerd. Vr instt. Vr väl instt / kunn 1 Målsättning För ertifiering skll eleven h uppvist kompetens inom teoretisk såväl som prktisk färdighet enligt nedn. 1.1 Teorikunskp: kunn uttryk sig i tl oh skrift, förstå skrivn instruktioner h grundläggnde kunskper i mtemtik motsvrnde grundskolns 9 åk. känn till grunder om; modern mtrismteril rmeringsmteril smverkn mtris oh firer hntering oh reeptur v vnlig hrtssystem produktionsfktorer ordning, orgnistion, renlighet formunderhåll trditionell oh modern produktionsmetoder produktionsekonomi metodvl oh metodegränsningr retsmiljölgr oh föreskrifter lgkrv; yttre miljö inre miljö miljölken kvlitetsdokumenttion, ex. ISO 9000 oh 14000 h kunskper om kompositmterilen speiell förutsättningr i olik konstruktioner. 1.2 Prktisk färdigheter: förered formr för läggning v fierrmerd härdplst kunn ställ i ordning retsplts för produktion kunn tillverk hrts härdrlndning enligt ktuellt produktkrv kunn tillverk godkänt stndrdlmint v tre typer: 1. gelot + CSM med förutestämd glshlt oh tjoklek 2. gelot + CSM omväxlnde med WR med förutestämd glshlt oh tjoklek 3. rtikel v fierrmerd härdplst efter givn instruktioner. Under det prktisk retet uppvis god ordning oh renlighet kunn hnter våtfilmsmätre, hårdhetsmätre(brol9, Brookfield viskosimeter. kunn utför underhåll på formr oh eretningsutrustning sid. 4/19
2 Certifieringsprov 2.1 Teoretisk del Elev skll genomgå teoretiskt prov estående v 20 flerlterntivsfrågor smt sex eskrivnde frågor täknde kunskpskrven. För godkännnde erfordrs minst 14 v flerlterntivsfrågorn oh fyr v de eskrivnde frågorn rätt esvrde för godkännnde. 2.2 Prktisk del Lminerre: Prktiskt prov med föreredelse v fier, form, hrts - härdrlndning oh mskinutrustning oh nnt erforderligt mteril eller kringutrustning. Tillverkning v detlj inkludernde eventuell eftereretning oh kvlitetssäkring enligt gällnde instruktion. Komposittekniker: Utför konstruktion oh dimensionering v en kompositprodukt. Produkten skll npsss till en viss tillverkningsmetodik oh kostndseräkns. Produktionsupplägg instruktioner oh kvlitetsinstruktioner skll ts frm. sid. 5/19
3 Kunskpskrv 3.1 Mterilkännedom 3.1.1 Grundläggnde egrepp 3.1.1.1 Uppyggnd, indelnings-grunder 1. 2. Kunskp om; Polymer mterils uppyggnd, struktur oh kem. Uppyggnd Indelningsgrunder 3.1.2 Mterilkunskp 3.1.2.1 Översikt 1. 2. Kunskp om vnlig hndelskvliteter, vrumärken prisnivå, egenskper oh nvändningsområden för; Mtriser Armeringsmteril, rmeringsmteril, hlvfrikt Ytskikt Kärnmteril Härdre Hjälpkemiklier Övrigt 3.1.2.2 Mtriser 1. 2. Kunskp om nednstående hrtstyper; Epoxihrtser Esterhrtser Vinylesterhrtser Kunskp om följnde hrtstyper (polymertyper); Furnhrtser Fenolhrtser Imidhrtser Melminhrtser Silikonhrtser Uretnhrtser 3.1.2.3 Armeringsmteril, hlvfrikt 1. 2. Kunskp om; Glsfier Nturfier Armidfier Kolfier Övrig orgnisk fier Speiell fier (orfier, kermisk fier, metllfier, whiskers) sid. 6/19
Prtikelformig rmeringsmedel 3.1.2.4 Kärnmteril 1. 2. Kunskp om; Cellulär plstmteril Honeyommteril Träserde, lsträ Övrig Smverkn, kärn täkskikt 3.1.2.5 Härdre oh hjälpkemiklier, reeptur 1. 2. Kunskp om; De vnligste enskild härdr-, elertor- oh inhiitortypern för Epoxihrtser Esterplster Vinylestrr De vnligste härdrsystemen, vrm-, kll-, strålningshärdnde för Epoxihrtser Esterplster Vinylestrr Rektiv monomerer 3.1.2.6 Ytskikt 1. 2. Kunskp om; Gelotsystem Lker Ytmttesystem 3.1.2.7 Övrigt 1. 2. Kunskp om; Fyllmedel Lösningsmedel Pigment Rengöringsmedel Släppmedel, intern Släppmedel, extern Släppfilmer 3.1.2.8 Smverkn mtris rmeringsmteril 1. 2. Kunskp om; Smverkn oh vritionsmöjligheter melln komponenter i en reeptur oh lmintsystem med vseende på Fysiklisk egenskper Meknisk egenskper Kemisk egenskper sid. 7/19
Termisk egenskper 3.1.2.9 Rektionskinetik 1. 2. Kunskp om; De vnligste härdningsrektionern för epoxi- oh esterhrtser Vnlig härdre oh elertorer Ktlystorsystem för kll-, vrm- oh strålningshärdning Krkterisering v ktlystorer Initieringstemperturer Hlveringstider Synergieffekter vid ktlystorkomintioner Rektionshstighet Vnlig effekter v exoterm rektioner Värme- oh volymutvidgning Rektions- oh termisk krympning Inre spänningr Härdtider, uthärdningsgrd 3.1.3 Proesseteende, produktionssystem 3.1.3.1 Yttre påverkn på kemisk rektioner 1. 2. Kunskp om; Inverkn v, oh skillnden melln, epoxi-, ester- oh vinylesterhrtssystem med vseende på; Omgivningstempertur oh solstrålning på pot-life oh härdtider Tempertur- viskositets- - impregneringssmnd Inverkn v godstjoklek på exoterm oh inre spånningr Inverkn v hstigheten hos härdningsrektionen hos egenskpern 3.1.4 Hälsoskydd vid produktion oh hntering 3.1.4.1 Föreskrifter, yttre miljö 1. 2. Kunskp om; Miljölken, övrig lgr oh förordningr Avfllshntering Buller Kemikliehntering Restmterilhntering Trnsportföreskrifter Utsläpp 3.1.4.2 Föreskrifter, retsmiljö (inre miljö) 1. 2. Kunskp om; Lgr oh förordningr som erör retsmiljö Andningsskydd sid. 8/19
Buller Hygienisk gränsvärden Kemikliehntering Kontktskydd Ventiltion 3.1.4.3 Möjlig åtgärder 1. 2. Kunskp om; Teknisk möjligheter tt innehåll krv på inre oh yttre miljö Andningsskydd Avfllshntering Buller Hygienisk gränsvärden Kemikliehntering Kontktskydd Restmterilhntering Utsläpp Ventiltion 3.1.5 Produktkunskp 3.1.5.1 Typisk exempel på produkt / egenskper 1. 2. Kunskp om oh kunn; Ge exempel på produkter tillverkde v kompositmteril (AP) smt nge krkteristisk uppyggnd v mterilet för produkter som utmärks v följnde egenskper Anisotropi Dynmisk/meknisk egenskper Elektrisk isolering Frihet i geometrisk utformning Hög teknisk nivå Kemisk motståndskrft Komplex geometrisk utformning Låg vikt i förhållnde till hållfsthet/styvhet Meknisk hållfsthet Frihet från mgnetisk egenskper Termisk isolering sid. 9/19
3.2 Tillverkningsmetoder 3.2.1 Översikt llmänn metoder 3.2.1.1 Övrig metoder 1. 2. Kunskp om; Formpressning Sprutpressning Formsprutning Extrudering; Folie Profiler Skivor Film Formlåsning Rottionsgjutning 3.2.2 Tillverkningsmetoder, översikt, kompositmetoder 3.2.2.1 Översikt, kompositmetoder 1. 2. Kunskp om oh kunn; Redogör för grundläggnde frihetsrdier, geometrisk/teknisk egränsningr, fysisk storlek, optiml seriestorlekr, reltiv nivåer för formkostnder, lämplig hrts-/fiersystem för de vnligste öppn oh slutn metodern; Hnduppläggning Fiersprutning Lindning Centrifuglgjutning Våt-,kll- oh vrmpressning Pressningsmetoder förimpregnert mteril Injieringsmetoder Profildrgning Autoklvmetoder, tryk, vkuummetoder 3.2.2.2 Ytskikt 1. 2. Kunskp om; Vnlig ytmttor Pigmenterde hrtser Gelotsystem; Olik typer Påföringsmetoder Härdning Lker sid. 10/19
3.2.2.3 Tillverkning v hrtssystem 1. 2. Kunskp om oh kunn; Tillverk hrtsystem v epoxi- oh esterplster för; Våt-, kll oh vrmpressning Hnduppläggning Fiersprutning 3.2.2.4 Hnduppläggning, fiersprutning 1. 2. Kunn; Förehndl form Påför gelot Förered fier Genomför läggning/sprutning v detlj Genomför korrekt härdning, plundring, rensning, grdning Genomför kvlitetskontroll 3.2.2.5 Övrig öppn AP metoder 1. 2. Kunskp om; Fierlindning Centrifuglgjutning Vkuumssisterd konsolidering 3.2.2.6 Slutn kompositmetoder 1. 2. Kunskp om; Injieringsmetoder; Resin Trnsfer Moulding, RTM Injiering i slutn formr Vkumsäksmetoder Kllpressning; Med oh utn förformde rmeringsmteril Vrmpressning; Med oh utn förformde rmeringsmteril Med SMC-mteril Med BMC- oh DMC-mteril Autoklvmetoder; Med vkuumimpregnering Med förimpregnerde mteril, pre-preg Profildrgning, pultrudering 3.2.2.7 Beretning, förnd, ytehndling 1. 2. Kunskp om; Limförnd, limtyper, förehndling Meknisk eretning Kppning smmnplstning Meknisk förnd sid. 11/19
Ytehndling, lkering 3.2.2.8 Ekonomi 1. 2. Kunskp om; Mterilpriser Mskinkostnder Formkostnder Ksstionskostnder Volymseroende kostnder Personlkostnder 3.2.2.9 Produktionskontroll 1. 2. Kunskp om; Ankomstkontroll, inkommnde råvror; Provmetoder Certifikt Stndrds De vnligste felen på råvror Tillverkningskontroll; Godstjoklek Luftinneslutningr Utseende Fierhlt Härdningsgrd Dimensioner Meknisk egenskper Levernskontroll 3.2.2.10 Allmän kvlitetsteknik 1. 2. Kunskp om; Företgets kvlitetspoliy Ntionell oh ndr kvlitetsstndrds; ISO 9000, ISO 14000 Kontrollmetoder Ankomstkontroll; Råvror oh Instsmteril Tillverkningskontroll; Produktkontroll Levernskontroll; Produktkontroll sid. 12/19
3.2.2.11 Felkorrigering vid produktionsstörningr 1. 2. Kunskp om; Korrigering v vviknde råvror Korrigering v vviknde produktionsproess Vnlig felorsker; Detljen fstnr i formen Ytdefekter i gelot Krokodilskinn Bukling Fiertekning Porer Blåsildning Klddig yt Delminering Dimensionsfel; Längd, redd, tjoklek Skevning Vinkelfel sid. 13/19
3.3 Mskin- oh hjälputrustning 3.3.1 Produktionsmskiner 3.3.1.1 Produktionsmskiner 1. 2. Kunskp om; Mskiner för; Sprutning v AP lmint, gelotsprutning Förformr Injiering Tillverkning v SMC Tillverkning v GMT Tillverkning v BMC/DMC Centrifuglgjutning Lindning, läggning Pressr Profildrgning Rottionsgjutning Formsprutmskiner 3.3.1.2 Hjälputrustning 1. 2. Kunskp om; Hndverktyg Rulle Knivr Borr Fräs Hyvel 3.3.1.3 Underhåll 1. 2. Kunskp om; Förerednde underhåll Trditionellt underhåll sid. 14/19
3.4 Formr 3.4.1 Grundpriniper 3.4.1.1 Uppyggnd 1. 2. Kunskp om; Formuppyggnd; Lminerde formr Polymergjutn formr Metllisk formr Gipsformr Kermisk formr Utförnde v; Hnduppläggnings-/sprutformr RTM formr Pressformr Konstruktionselement i formr; Delde formr Bkslåpp Kärnor Bkr Gängor Formhållre Låsnordningr 3.4.1.2 Hntering 1. 2. Kunskp om; Inkörning v ny formr Rutiner vid produktionsstrt oh stopp Rengöring Ytehndling Korrosionsskydd Funktionskontroll 3.4.1.3 Underhåll 1. 2. Kunskp om; Underhåll Produktionsstrt Löpnde produktion Produktionsstop Rekonditionering v formr sid. 15/19
3.5 Mterilegenskper 3.5.1 Grunder 3.5.1.1 Egenskper 1. 2. Kunskp om egrepp för; Böjning Drgning Tryk Spånning Töjning Styvhet E-modul Brottegenskper Kemisk egenskper Termisk egenskper Elektrisk egenskper 3.5.1.2 Produkter 1. 2. Kunskp om; Påverknsfktorer på produkter Hrtstyp Fiertyp Fierriktning Fier-/hrtshlt Tid/tempertursmnd Kemisk påverkn; UV ljus Fukt, vtten Luftsyre Kemiklier sid. 16/19
3.6 Konstruktion 3.6.1 Grunder 3.6.1.1 Konstruktionsproessen 1. 2. Kunskp om Krvspeifiktion Idégenerering Prototyper FMEA Mterilvl 3.6.1.2 Kompositkonstruktion speifikt 1. 2. Kunskp om; Påkänningsnlys Användningsmiljö Tidsspekter FMEA 3.6.2 Konstruktion-dimensionering 3.6.2.1 Konstruktionselement Kunskp om Blkr Förstyvningr Energiupptgnde element Förindelseelement Skivor skl Sndwih Axlr oh stänger 3.6.2.2 Förnd Kunskp om Skruvförnd Lägesförnd Kppning Tejpning Svetsning Förstyvningr 1. 2. 1. 2. sid. 17/19
3.6.2.3 Beräkningr Kunskp om Allmänn hållfsthetsegrepp Mterilmodeller Mterildt Krypning Relxtion Utmttning Värmeutvidgning Belstningsfll Dtorserde hjälpmedel, FEM 3.6.2.4 Miljö Kunskp om LCA livsykelnlys Kompositer oh återvinning Förslitning oh degenerering 1. 2. 1. 2. sid. 18/19
3.7 Reprtioner 3.7.1 Anlys oh reprtionsteknik 3.7.1.1 Anlysmetodik 1. 2. Kunskp om Aretssätt oh utförnde v skdenlys 3.7.1.2 Reprtionsmetodik 1. 2. Kunskp om Kosmetisk ytskd Slgskd Riv/fläkskd Skd med ortslitet lmint Komplex lgningr Skdor på flerskiktskonstruktioner Riskrelterde skdor sid. 19/19