LedMot,LUP och ekonomi

LedMot,LUP och ekonomi

LedMot Ledningssystem för Motala kommun Vårt gemensamma arbetssätt Regler och förhållningssätt För både politik och förvaltning Syftet är att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder 2

Bakgrund Kommunkompassen 2005 Oförmåga att genomföra ny politik efter valet 2006 men ny majoritet Uppföljning av politisk mål 2009 Ökat fokus på kommunnytta! 3

Processen när vi tog fram LedMot 1. Kartläggning 2. Viktiga vägval 3. Lärdomar goda exempel 4. Framtagning system Styrdokument Målstruktur Styrmodeller Benchmark Tydligare politisk styrning Målstyrning Gemensam versamhetsutveckling Struktur styrdokument Konkurrenshantering T ex Uddevalla, Halmstad, Botkyrka, Stockholm Stabilitet, långsiktighet, helhetssyn Tydlig politisk styrning Bra kommunikation Uthålliga Framarbetning av LedMot, Motalas eget ledningssystem 4

Revidering av LedMot 2014 Lärande och översyn inför varje ny mandatperiod Största bristerna: 1. Otydliga roller 2. Sektorsövergripande 3. Målstyrningen 5

Kärnvärden Öppen, stolt och nyskapande Både för politik och förvaltning Långsiktiga stabila Organisationskultur avgörande 6

Organisation och roller Stabil organisation Tydliggöra den politiska rollen och tjänstemannarollen Synliggör rollerna reglementen och chefs/medarbetar uppdrag Sektorsövergripande kf ger uppdrag ks eller nämnder - projektstyrningsmodellen 7

Livskvalitet i barn och ungas liv Förtroendevalda Demokrati aktör Prioritera och fördela resurser Medborgare Sätta mål Tjänstemän Service aktör Effektiv verksamhet Kund Upplevd kvalitet i skolan Kvalitetsuppföljning 8

Vision och politiska prioriteringar Tydlig och snabb process för ny LUP Valmanifest LUP med vision, politiska prioriteringar och gemensamma resultatmål Medborgardialog Prioriteringsmodell 9

Målstyrning Målstyrning enligt kommunallagen Grunden - systematisk uppföljning av grunduppdraget Gemensam modell för kvalitetsuppföljning indikatorer Förbättringsarbete på förvaltningsnivå Målstyrningen utgår från politiskt prioriterade områden Gemensamma resultatmål SMART:a nyckeltal Samordningsansvar och delning Aktiviteter kopplas till målen 10

Kvalitetsindikatorer med bäring på fyra perspektiv KUND/ MEDBORGARE Gemensam modell för kvalitetsuppföljning Grunduppdraget enligt nämndens REGLEMENTE MEDARBETARE EKONOMI Nationella och lokala styrdokument (lagstiftning, mål m m) Servicegarantier HÅLLBARHET Processer/Rutiner/ Anvisningar 11

Vision Målstyrnings modell Prioriterat område Gemensamma resultatmål Nyckeltal Kvalitetsuppföljning grunduppdraget =indikatorer + Övergripande aktiviteter (förvaltning) = Verksamhetsplan Aktivitet Aktivitet (enhet) 12

Verksamhetsutveckling Ständiga förbättringar strategi Servicegarantier Synpunktshantering Dialog Motala Innovationssystem Projektmodell 13

Styrdokument 14

Huvuddokument för styrningen Lokalt utvecklingsprogram LUP Planeringsförutsättningar Mål och Resursplan Verksamhetsplan Årsredovisning 15

Årsagenda Fastställa årsagenda för planering och uppföljning Årsagendans processer styrande för innehållet i våra möten Kommunikationsplan 16

Skapa nytta Riktning Riktning Nytta System System Kultur Kultur 17

Bikupa två och två (eller trej Vilken nytta ser du med gemensam ledning och styrning? Vilka utmaningar har politikerrollen att utgå från ett medborgarperspektiv? 18

LUP Lokalt utvecklingsprogram

Resan mot en ny LUP Tidplan för LUP i nya LedMot Internat och 4 sammanträden Dialog med opposition Tjänstemannastöd

Disposition Bakgrund/ingångsvärden Ny vision För varje prioområde: Analys politisk inriktning resultatmål Kort om genomförande 21

Ny kommunvision till 2030 Motala den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden 22

Motala helhet som hänger ihop Vision 2030: Motala den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden KÄRNVÄRDEN: Öppen. Stolt. Nyskapande Öppet och levande Motala med inriktningen aktiv politik för arbete, livslångt lärande samt delaktighet och inflytande Stolt och attraktivt Motala med inriktningen bo och leva, värdskap och evenemang samt en tydlig vision för framtiden Nyskapande och hållbart Motala med inriktningen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, hälsa och självständigt liv samt innovationer och entreprenörskap PLATSVARUMÄRKENA: Motala, Östergötlands sjöstad Borensberg, den lilla sjöstaden vid Göta Kanal STADSVISIONEN: En sjöstad för hela Sverige

Öppet och levande Motala analys/inriktning Brister i matchning/integration - arbetslöshet Förbättrad infrastruktur småföretagande Kritisk faktor för utveckling inflytande ------------------------------------------------------- Aktiv politik för arbete Livslångt lärande Delaktighet och inflytande 24

Resultatmål - öppet och levande Företagsmiljö i toppklass Meningsfull sysselsättning Bildning för individen och samhällets utveckling Tillväxt genom mångfald Medborgarinflytande Samverkan för utveckling 25

Stolt och attraktivt Motala analys/inriktning Ökande befolkning svag nybyggnation Stärka boplats - trygghet fritid kultur Potential evenemang turism -------------------------------------------------------- Bo och leva Värdskap och evenemang Tydlig vision för framtiden 26

Resultatmål stolt och attraktivt Stolta invånare Attraktiva och klimatsmarta boendemiljöer Hela Motala växer Rikt socialt liv Trygga invånare Bra värdskap och nöjda besökare Leva visionen 27

Nyskapande/hållbart Motala analys/inriktn. Alla måste göra mer - minska klimatpåverkan Föräldrars utbildning/arbete barns hälsa Tryck vård och omsorg boende/hälsa Brister i entreprenörskap --------------------------------------------------------- Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Hälsa och självständigt liv Innovationer och entreprenörskap 28

Resultatmål nyskapande och hållbart Växande entreprenörskap FoU för framtidens Motala Bra förutsättningar att leva ett hälsosamt liv Bra kvalitet inom skola, vård och omsorg Motala följer FN:s barnkonvention Social hänsyn för sysselsättning Förnybar energi Mat för hållbarhet Klimatsmart resande Varje generation bär sina kostnader 29

Samordning och delning Styrelsen/Nämnd Samordnar Tilldelas Kommunstyrelsen 18 mål 23 mål Bildningsnämnden 2 mål 23 mål Plan och Miljönämnden 18 mål Socialnämnden 2 mål 23 mål Tekniska nämnden 1 mål 20 mål Vatten- och avfallsnämnden 18 mål 30

Vision Exempel på målkedja Kvalitetsuppföljning: Svensk Näringslivs ranking SKL:s öppna jämförelse företagsklimat ( INSIKT) SCB, företagsdatabasen Tillväxt Motalas mätning? Motala - den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden Prioriterat område Öppet och levande Motala Resultatmål Företagsmiljö i toppklass Övergripande aktivitet i förvaltningens VP Genomföra 10-punktslistan Nyckeltal Upplevt bemötande Antal arbetsställen Aktivitet på enhetsnivå Utbildning i service och bemötande 31

Vision Exempel på målkedja Kvalitetsuppföljning: Medborgarundersökningen: - Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? - Vad tycker du om belysning av gång- och cykelvägar i din kommun - Vad tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse i din kommun Brottsstatistik Indikatorer inom räddningstjänsten Motala - den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden Prioriterat område Stolt och attraktivt Motala Resultatmål Trygga invånare Övergripande aktivitet i förvaltningens VP Trygghetsåtgärder i tätort Aktivitet på enhetsnivå Nyckeltal Upplevt trygghet Trygghetsvandring Belysning 32

Tidplan LUP 2015 Datum Forum Beslut Feb Nämnder/KS Beslut om resursfördelning 2015 23 feb KF Beslut LUP inkl resultatmål och ansvarsfördelning Senast april Nämnder/KS Beslut om VP Beslut om nyckeltal och målnivåer Information om kvalitetsuppföljning Senast maj KS Samlat beslut om nyckeltal och målnivåer September KS Delårsrapport 33

Bikupa två och två (eller trej Vad krävs för att den lokala politiken ska få genomslag? Vilken fråga tycker du är viktigast för Motala mandatperioden 2015 2018? 34

Ekonomi Politikerutbildning 30 januari 2015

Agenda Vilket ansvar har politiken? Vad reglerar den kommunala ekonomin Ekonomiska begrepp Kommunernas finansiering Kommunalekonomisk utjämning Motala kommuns ekonomi 36

Vilket ansvar har politiken? Prioritera och styra resurserna så att största möjliga värde för medborgarna skapas Finansiella rapporter Underlag för ansvarsprövning Avstämning av finansiella mål Fastställande av skattesats Information externt Informationen går att läsa och förstå Enskilt viktigaste årsredovisningen kommunstyrelsens ansvar Fullmäktigeledamöterna mottagare av årsredovisningen och fatta beslut 37

Vad reglerar den kommunala ekonomin? Kommunallagens 8 kapitel Kommunala redovisningslagen RKR, Rådet för kommunal redovisning Bokföringslagen Kommunens ekonomiska styrprinciper 38

8 kap. Ekonomisk förvaltning 1 Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.

5 a Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom.

Ekonomiska begrepp Utgift: När du köper in exempelvis varor och inventarier uppstår en utgift. Utgiften är priset du har erlagt vid köptillfället. Utgiften uppstår när kommunen binder sig att köpa något eller beslutar om att ge ett bidrag. Kostnad: När resursen förbrukas, exempelvis genom utnyttjande av en hyresrätt, uppstår en kostnad. Kostnaden kan räknas per år, månad eller någon annan tidsperiod. En kostnad är alltså en periodiserad utgift. Utbetalning: När pengar rent fysiskt lämnar kommunen uppstår en utbetalning. 42

Ekonomiska begrepp Inkomst: Är skattemedel, statsbidrag eller avgifter och uppstår vid fakturering eller bidrag och en fordran uppstår. Intäkt: Är på motsvarande sätt som kostnad en periodiserad inkomst. Placeras i redovisningen till den tid då den genererades. Inbetalning: När pengar rent fysiskt kommer till kommunen uppstår en inbetalning. 43

Ekonomiska begrepp Budget: Varje år ska kommunen arbeta upprätta en budget som ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin (Mål och Resursplan). Resultaträkning: Visar kommunens intäkter och kostnader under en viss period, t ex ett räkenskapsår. Klargör det ekonomiska resultatet under räkenskapsåret. Tillgång: Visar vad kommunen äger och består av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulder: Visar kommunens skulder och delas upp i långfristiga och kortfristiga. Till exempel banklån och obetalda fakturor. 44

Ekonomiska begrepp Eget kapital: Det egna kapitalet är den del av tillgångarna som kommunen betalat med egna medel, det vill säga förmögenheten (tillgångar-skulder=eget kapital). Balansräkning: Visar kommunens totala skulder, tillgångar och eget kapital vid en viss given tidpunkt, till exempel den 31 december. Soliditet: Ett mått som används för att mäta kommunens ekonomiska styrka i ett långsiktigt perspektiv. Hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Rörelsekapital: Ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt (omsättningstillgångar-kortfristiga skulder). 45

Ekonomiska begrepp Effektivitet: Förhållandet mellan graden av måluppfyllelse och kostnader. Produktivitet: Produktionsresultat i förhållande till resursåtgång. 46

Kommunens finansiering Hur många miljoner i omslutning har vi i kommunen?? 2 500 miljoner kronor Vad är vår största intäkt?? Skatteintäkter Hur hög är skatten i Motala kommun?? 21,20 på varje intjänad hundralapp 47

Så här används 100 kronor i skatt till kommunen 48

Intäktsstruktur Skatteintäkter 59% Utjämning 19% Bidrag 8% Hyror Försäljning 2% Avgifter 5% 7% 49

Kostnadsstruktur Lokaler 5% Material 5% Tjänster 17% Övriga kostnader 8% Bidrag 4% Personalkostnader 61% 50

Har alla kommuner samma ekonomiska förutsättningar? Individernas bakgrund Stora skillnader beskattningsbara inkomster Stora skillnader i åldersstrukturen Socioekonomi: hur ser inkomstfördelningen, utbildningsnivån, arbetslösheten etc. ut i kommunen? Geografi: hur stor är kommunen till ytan, och framförallt, hur täteller glesbefolkad är den?

Kommunalekonomisk utjämning Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. 53

Kommunalekonomisk utjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent för kommuner av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämningen ska utjämna för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika och det det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. Systemet ska däremot inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter. 54

Kommunalekonomisk utjämning För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet tillämpas ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn. 55

Kommunalekonomisk 162 000 utjämning För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda 157 910 158 000 157 081 90,2 nivån i inkomstutjämningen 90,1 90,0 och för att staten samtidigt ska 155 834 ha 156 000 kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet 90,0 tillämpas 154 000 ett regleringsbidrag och en 89,7 regleringsavgift. 89,8 Dessa 152 000 ska även användas för ekonomiska regleringar 89,6 mellan staten och kommunsektorn. Kronor 160 000 150 000 148 000 Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) 148 890 90,4 90,6 160 709 89,3 90,4 89,4 89,2 Index (riket=100) 146 000 144 000 142 000 2009 2010 2011 2012 2013 89,0 88,8 88,6 56

80,0 Värdet av en skattekrona Miljoner kronor, 2009 2013 70,0 62,3 65,4 65,7 66,1 67,8 60,0 Miljoner kronor 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013

Behov av kommunal verksamhet 2013-2025 125 120 115 110 105 100 95 90 85 Totalt Övrigt Funktionshindrade Äldreomsorg Barnomsorg Gymnasieskola Grundskola 80

Motiv för ekonomiska överskott Inte bryta mot lagstiftning Att göra rätt för sig, ingen övervältring till nästa generation Skapa handlingsfrihet och möjlighet till en mer långsiktig planering Marginal för att klar oförutsedda påfrestningar som lägre skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Finansiering av investeringar 59

Preliminärt bokslutsresultat 2014 (mkr) Nämnders/styrelsens skattefinansierade verksamhet -2082 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2066 Pensioner -123 Övriga finansiella kostnader och intäkter 129-10 60

Preliminärt bokslutsresultat 2014, budgetavvikelse (tkr) Fullmäktigeberedningar 40 Personalnämnden -41 Revision 98 Valnämnden 829 Överförmyndaren 2 Kommunstyrelsen 2 284 Bildningsnämnden -3 598 Plan- och miljönämnden 2 307 Socialnämnden -15 490 Tekniska nämnden 1 841 Delsumma skattefinansierad verksamhet -11 728 61

Preliminärt bokslutsresultat 2014, budgetavvikelse (tkr), 2 Skattefinansierad verksamhet -11 728 AFA 2004-10 000 Pensioner -6 777 Skatteintäkter 1 669 Kommunalekonomisk utjämning 14 138 Övriga finansiella kostnader och intäkter 436-12 262 62

Förändring av eget kapital -44,6 44,6 64,1 43,4 55 76,8 61,8-10 33,6 30,2 39,3 0,7-3,1 16,6 26,1 15,4 16,5 18,4 13,9 0,3-13,8 5-59,2 27,1-19,6 54-77,3-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Mkr 63

Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 6 4 2,3 1,6 2 2 2,7 2 1 3,7 3,9 4 2,8 3,1 2,3 1 1,72,3 % 0-2 -0,2-0,1-1,3-1 -1,6-0,2 0-0,5-4 -3,1-6 -5,7-8 1989 1992-7,2 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 64

Finansnetto Mkr 30 25 26,7 23,4 22,3 21,1 20 17,2 18,1 15,1 15,2 16,5 15,7 14,8 15 17,6 11,4 13,6 12 14,2 10 15,9 11,110,9 11,5 10 11,7 6,6 9,7 10,7 11,1 8,5 10,4 8,2 8,3 8,8 9,6 5,9 7,8 7,7 9,4 8,8 5,1 5,3 6,7 8,2 5,8 4,3 6,5 7,2 4,4 5 6,7 3,45,5 3,9 4,4 3,5 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Kostn Int 65

Nettoinvesteringar 250 200 207,3 170,7 216,8 188,1 Mkr 150 100 122,2 105,8 82,4 81,7 77,7 63 59,9 98 144,9 102,5 97,5 102 83,1 85,8 84,9 78,5 82,8 62,4 122,5 116,7 108,4 118,5 50 0 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 66

Låneskuld 250 242,8 239,5 303303,7 Mkr 200 150 205,5 177,1168,9 161,2 172,4 154,2 184,9 171,9 157157,7 217,4 217,3 144,5 100 50 64,4 59,3 47,6 33,8 30,7 23,8 13 17,2 86,8 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 67

Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen 64 62 62 61 61 60 60 60 58 59 58 59 58 59 % 58 56 56 55 55 56 54 54 52 50 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 68

Reflektioner Tack!