Nationell Informationsstruktur



Relevanta dokument
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

NI 2015:1 Kort introduktion

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Dagmaröverenskommelsen 2007

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell Informationsstruktur. ett regeringsuppdrag inom Nationell ITstrategi för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

En IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Tillämpningsanvisningar

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Visionen för e-hälsan 2025

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Klassifikationer och hkodverk

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

Hälsoärende vad händer nu?

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Nationell Informationsstruktur. Idag ska vi inte prata om IT!

Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Uppdragshandling. Program för en god äldreomsorg. Dnr RSK

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009

Informationsspecifikation levnadsvanor

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälsooch sjukvården. Delrapport

ehälsa Sidan 0 av 20

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Nationell informationsstruktur 2016:1

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Strategisk färdplan Kortversion

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Informationsbehov ur olika perspektiv. En delrapport från projektet Nationell Informationsstruktur för vård och omsorg

Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Att beskriva behov och insatser med nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Strukturering av fritext

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Transkript:

Nationell Informationsstruktur En grundförutsättning för ordning och reda på vård- och omsorgsinformationen Åsa Schwieler

Överblick vård och omsorg Politiskt fokus, exempel Medborgarens/patientens ställning och inflytande! Svagare grupper (äldre, funktionshindrade, utsatta barn ) God vård (strategi) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet: styrning och uppföljning av kvalitet, resultat, tillgänglighet och kostnader (på alla nivåer) Aktörer Staten, 20 landsting, 290 kommuner, ett antal privata vårdföretag Vem gör vad? Statens ansvar stimulera, samordna, följa upp och stödja (styra) för att det övergripande målet en god vård och omsorg ska uppnås Statens verktyg lagstiftning/föreskrifter, nationella riktlinjer, utredningar, nationella register/statistik/kunskapsöversikter Huvudmännens ansvar leverera vård och omsorg till befolkningen (i egen regi eller genom att anlita privata företag) och följa upp! Huvudmännen finansierar vård och omsorg med skattemedel Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård, kommunerna för socialtjänst och äldreomsorg (kommunal pleje) 2

Nationell IT-strategi för vård och omsorg Sverige Vård = Hälso- och sjukvård Omsorg = kommunal äldreomsorg (pleje) & socialtjänst En säker och tillgänglig vård och omsorg som håller hög kvalitet och utgår från befolkningens behov 3

Nationell IT-strategi insatsområden 6 Tillgänglighet för medborgarna 5 Åtkomst till information över organisatoriska gränser e-tjänster samverkande IT-stöd 4 Verksamhetsstödjande och samverkande IT-system 3 Teknisk infrastruktur 2 Informationsstruktur Grundläggande förutsättningar 1 Lagar och regelverk 4

Vilken status har IT-strategin? Alla 20 landsting har antagit IT-strategin Tagit fram en handlingsplan, Etablerat en Beställarfunktion som identifierar behovet av gemensamma (fælles) IT-lösningar, formulerar uppdrag/projekt, samordnar upphandlingar ) Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (inkl Carelink) utför uppdrag från Beställarfunktionen och förvaltar Arkitekturledningen är en stabsfunktion till Beställarfunktionen och SKL, som ska stödja de nationella uppdragen/projekten i IT-strategin ¾ av alla 290 kommuner har antagit IT-strategin SKL har hållit ihop ett arbete med att ta fram en handlingsplan för kommunerna (2008) 5

Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen 23 maj 2007 Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg Uppdraget genomförs i två projekt: Nationell Informationsstruktur Nationellt fackspråk för vård och omsorg Mål: En individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation

Vad ska NI bidra till? Information som följer vård- och omsorgstagaren Sammanhållen journalföring God Patientsäkerhet Samverkan vård över organisationsgränser och omsorg Effektivt resursutnyttjande - minskat dubbelarbete - rätt information i rätt sammanhang Uppföljning, öppna jämförelser, styrning

WHO - hälsa hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp WHO 1948 Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity

För att utveckla IT som stödjer Beskrivning och analys: Vård och omsorg IT-stöd - Mål, värdegrunder, utgångspunkter - Processer / arbetsflöden - Kommunikationsbehov ( företeelser /grundläggande begrepp) - Olika intressenters informationsbehov - Informationens sammanhang - Begrepp & termer - Klassifikationer och kodverk - Preciserade informationsmängder som IT-stödet ska kunna hantera - Interaktionskrav / funktionskrav - Användarroller / åtkomstregler - Tillgänglighet - Teknisk plattform - Lagringsstruktur för data 9

Generisk processmodell

Processmodellen

Generisk processmodell Generisk Begreppsmodell beskrivs med hjälp av (kompletterar beskrivningen av)

Hälsoförhållande Hälsotillstånd Begreppsmodellen uppfattning av föranleds av uppfattas av framställs av gäller för Aktör Vård och omsorgsprocess Professionell aktör Individ Annan person Hälsoärende samband ansvarar för medverka Hälsofrågeställning initierar Hälsoärende ingår i Regler, riktlinjer, Avtal Hälsoproblem styr Aktivitetsplan består av Kärnaktivitet grundas på resulterar i har som mål utgår från Hälsotillståndsidentifierande Åtgärdande Hälsotillståndsidentifierande Åtgärdande Uppfatta Bedöma Upprätta plan Ta fram underlag Påverka hälsoförhållande

Nationell informationsstruktur Flödesmodell - Hälso- och sjukvård Ver sion 0 03 2008-11- 04 Indiv id Prof vårdroll Känner oro för/ symtom på häl s oprobl em Häl s ofråg es tä ll nin g ' 'Info lage r' ' Patie ntrol l Uppfatta hälsofrågeställning Skapa / inordna i häl s oärende Indiv idi nform ation Vårdi nform ati on (häls a o logis tik) Häl s oärende Häl s oärende Häl s ofråg es tä ll nin g Medverka i bedömning (ta ställning) Bedöma behov av til ls tånds iden ti fi erande ak tiv itete r Vårdi nform ati on (häls a o logis tik) Kom petens be hov Inget behov (avslut) Begä ra om pröv ni ng Medverka i planering (ta ställning) Upprätta plan (kan även inkludera samverkan) Ti ll gängl i g res urs Begä ra om pröv ni ng Utföra ak tiv itet Medverka i utförande (ta ställning) Utföra tillståndsidentifierande ak tiviteter (ansvar enligt LYHS) Ti ll gängl i g res urs Begära nytt/annat Medverka i bedömning utförande Analysera och bedöma Bedö mt Bedöma om hälsotillståndet utgör åtgärdsmotiverande hälsoproblem eller ej Bedö mt Rege lv erk Bedö mt Begä ra om pröv ni ng Ej åtgärdsmotiverande hälsoproblem Åtgärds m oti v erande häl s oprobl em Bedöma behov av seende åtgärdande aktiviteter Häl s oprobl em Medverka i bedömning Häl s oprobl em Rege lv erk Begära "2nd opi ni on" ja nej Bedöma behov av ytterligare tillstånds identifierande aktiviteter Medverka i bedö mni ng Bedö mt ja Inget behov (avslut) Upprätta aktiv itets plan för åtgärdande aktiviteter Medverka i planering (ta s täll ni ng) Begä ra Medverka i Begä ra Medverka i om pröv ni ng utförande (ta om pröv ni ng bedö mni ng s täll ni ng) M ålti ll s tå nd Genomföra åtgärdande ak tiv itete r M ålti ll s tå nd Utfal l Bedöma effek t på häl s oförh åll ande Utfal l M ålti ll s tå nd Effek t på häl s obeh ov Begä ra om pröv ni ng Generisk processmodell Generisk Begreppsmodell beskrivs med hjälp av (kompletterar beskrivningen av) tillämpningar Flödesmodell Tandvård Flödesmodell Socialtjänst Flödesmodell Hälso- och sjukvård Informationsområden

Flödesmodeller - Hur vi genomför våra processer Flödesmodell Tandvård Flödesmodell Samverkan Socialtjänst - Hälso- och sjukvård Flödesmodell Socialtjänst Flödesmodell Hälso- och sjukvård 15

Nationell informationsstruktur Flödesmodell - Hälso- och sjukvård Ver sion 0 03 2008-11- 04 Indiv id Prof vårdroll Känner oro för/ symtom på häl s oprobl em Häl s ofråg es tä ll nin g ' 'Info lage r' ' Patie ntrol l Uppfatta hälsofrågeställning Skapa / inordna i häl s oärende Indiv idi nform ation Vårdi nform ati on (häls a o logis tik) Häl s oärende Häl s oärende Häl s ofråg es tä ll nin g Medverka i bedömning (ta ställning) Bedöma behov av til ls tånds iden ti fi erande ak tiv itete r Vårdi nform ati on (häls a o logis tik) Kom petens be hov Inget behov (avslut) Begä ra om pröv ni ng Medverka i planering (ta ställning) Upprätta plan (kan även inkludera samverkan) Ti ll gängl i g res urs Begä ra om pröv ni ng Utföra ak tiv itet Medverka i utförande (ta ställning) Utföra tillståndsidentifierande ak tiviteter (ansvar enligt LYHS) Ti ll gängl i g res urs Begära nytt/annat Medverka i bedömning utförande Analysera och bedöma Bedö mt Bedöma om hälsotillståndet utgör åtgärdsmotiverande hälsoproblem eller ej Bedö mt Rege lv erk Bedö mt Begä ra om pröv ni ng Ej åtgärdsmotiverande hälsoproblem Åtgärds m oti v erande häl s oprobl em Bedöma behov av seende åtgärdande aktiviteter Häl s oprobl em Medverka i bedömning Häl s oprobl em Rege lv erk Begära "2nd opi ni on" ja nej Bedöma behov av ytterligare tillstånds identifierande aktiviteter Medverka i bedö mni ng Bedö mt ja Inget behov (avslut) Upprätta aktiv itets plan för åtgärdande aktiviteter Medverka i planering (ta s täll ni ng) Begä ra Medverka i Begä ra Medverka i om pröv ni ng utförande (ta om pröv ni ng bedö mni ng s täll ni ng) M ålti ll s tå nd Genomföra åtgärdande ak tiv itete r M ålti ll s tå nd Utfal l Bedöma effek t på häl s oförh åll ande Utfal l M ålti ll s tå nd Effek t på häl s obeh ov Begä ra om pröv ni ng Generisk processmodell Generisk Begreppsmodell beskrivs med hjälp av (kompletterar beskrivningen av) Flödesmodell Tandvård Flödesmodell Socialtjänst Flödesmodell Hälso- och sjukvård tillämpningar underlag för (ska kunna hantera) underlag för (ska kunna hantera) underlag för (håller information om) Generisk informationsmodell Vård- och omsorgstagarrelaterad kärnprocess Vård- och omsorgstagarrelaterad logistik är vyer av Vård- och omsorgstjänster Informationsområden Person Verksamhetsstruktur Resursadministration Regler och kunskapsunderlag Informationssäkerhet Koder och identifierare

Nationell informationsstruktur Flödesmodell - Hälso- och sjukvård Ver sion 0 03 2008-11- 04 Indiv id Prof vårdroll Känner oro för/ symtom på häl s oprobl em Häl s ofråg es tä ll nin g ' 'Info lage r' ' Patie ntrol l Uppfatta hälsofrågeställning Skapa / inordna i häl s oärende Indiv idi nform ation Vårdi nform ati on (häls a o logis tik) Häl s oärende Häl s oärende Häl s ofråg es tä ll nin g Medverka i bedömning (ta ställning) Bedöma behov av til ls tånds iden ti fi erande ak tiv itete r Vårdi nform ati on (häls a o logis tik) Kom petens be hov Inget behov (avslut) Begä ra om pröv ni ng Medverka i planering (ta ställning) Upprätta plan (kan även inkludera samverkan) Ti ll gängl i g res urs Begä ra om pröv ni ng Utföra ak tiv itet Medverka i utförande (ta ställning) Utföra tillståndsidentifierande ak tiviteter (ansvar enligt LYHS) Ti ll gängl i g res urs Begära nytt/annat Medverka i bedömning utförande Analysera och bedöma Bedö mt Bedöma om hälsotillståndet utgör åtgärdsmotiverande hälsoproblem eller ej Bedö mt Rege lv erk Bedö mt Begä ra om pröv ni ng Ej åtgärdsmotiverande hälsoproblem Åtgärds m oti v erande häl s oprobl em Bedöma behov av seende åtgärdande aktiviteter Häl s oprobl em Medverka i bedömning Häl s oprobl em Rege lv erk Begära "2nd opi ni on" ja nej Bedöma behov av ytterligare tillstånds identifierande aktiviteter Medverka i bedö mni ng Bedö mt ja Inget behov (avslut) Upprätta aktiv itets plan för åtgärdande aktiviteter Medverka i planering (ta s täll ni ng) Begä ra Medverka i Begä ra Medverka i om pröv ni ng utförande (ta om pröv ni ng bedö mni ng s täll ni ng) M ålti ll s tå nd Genomföra åtgärdande ak tiv itete r M ålti ll s tå nd Utfal l Bedöma effek t på häl s oförh åll ande Utfal l M ålti ll s tå nd Effek t på häl s obeh ov Begä ra om pröv ni ng Flödesmodell Tandvård Flödesmodell Socialtjänst Flödesmodell Hälso- och sjukvård Generisk processmodell tillämpningar underlag för (ska kunna hantera) underlag för (ska kunna hantera) Generisk begreppsmodell Generisk Begreppsmodell Vård- och omsorgstagarrelaterad kärnprocess Vård- och omsorgstagarrelaterad logistik Vård- och omsorgstjänster Person Verksamhetsstruktur Resursadministration Regler och kunskapsunderlag Informationssäkerhet Koder och identifierare underlag för (håller information om) Generisk informationsmodell Vård- och omsorgstagarrelaterad kärnprocess Vård- och omsorgstagarrelaterad logistik är vyer av Vård- och omsorgstjänster Informationsområden Person Verksamhetsstruktur Resursadministration Regler och kunskapsunderlag Informationssäkerhet Koder och identifierare

Huvudleveranser Utkast 1 Processmodell Rapport: Arbetssätt & metod Utkast 2 Process - modell & Begreppsmodell 2008 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Hearingperiod Hearingperiod ( Informationsmodell ) Utkast 3 Informationsstruktur Preliminär slutrapport Slutrapport 2009 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Hearingperiod Hearingperiod

Så jobbar vi! Projektledning Utgångspunkter/ förutsättningar Tidigare arbeten Standarder Verksamhetens informationsbehov (krav) Krav på informationssäkerhet Utveckling av nationell informationsstruktur Framtagande av en sammanhållen modellarkitektur Utkast 1 Process Utkast 2 Process Begrepp Säkerställa en användbar informationsstruktur Utkast 3 Process Begrepp Information Utvecklingsgrupp Intressentgrupper Informationssäkerhetsgrupp Referensgrupp (granskar resultat) Externa experter och synpunktslämnare Tillse att informationsstrukturen blir accepterad Rapport Nationell informationsstruktur 19

Vem ska använda NI-resultatet? Huvudmännen för att få stöd i: - beskrivning/analys av sina processer och informationsbehov - kravställningen på IT-stöden Leverantörer för att kunna utveckla effektiva IT-stöd som stödjer Socialstyrelsen för att kunna överväga föreskrift/normgivning avseende dokumentationens struktur och innehåll

Exempel på användning Tre landsting journalsystem Stockholms läns landsting kvalitetsindikatorer Region Skåne beskrivning av processer

Mer information: Åsa Schwieler, 0752 47 37 67 asaschwieler@socialstyrelsense wwwsocialstyrelsense/ni

Viktiga aktiviteter 2009 1 Färdigutveckla, förankra 2 Testa, beskriva användning 3 Föreslå förvaltning, vidareutveckling, implementering 4 Sprida kunskap om 5 Planera/sammanställa slutrapportering

Viktigt om NI NI utgår ifrån begreppet hälsa (WHO:s breda definition) NI beskriver vård- och omsorgsverksamheten & informationsbehoven (i olika intressentperspektiv och i ett framtidsperspektiv) NI beskriver INTE ett IT-system! NI är inget verksamhetsutvecklingsprojekt, MEN visar genom verksamhetsanalys möjligheter till utveckling (processorientering etc), med målet att åstadkomma God vård! NI visar möjligheter men det är först i tillämpningen av NI som man behöver ta ställning till om förändringar ska/bör genomföras NI tar delvis fram nya begrepp för olika företeelser i verksamheten, dels för att det finns företeelser som tidigare inte definierats (men som bedömts viktiga av NI:s intressentgrupper att kunna kommunicera om), dels för att det idag saknas gemensamma begrepp för vissa företeelser Exempelvis hälsoärende för att det finns behov av att kunna ta del av den samlade informationen över tid och rum om en persons specifika problem inom ett område (t ex all information som rör en persons stroke)

Bidrag till god informationsförsörjning Aktör Hälsofrågeställning Nationell informationsstruktur Kärnaktivitet Syfte (utreda/behandla) Ansvarig aktör Prioritet Upprättad (datum) Status Tillämpad informationsstruktur - specificerad på detaljerad nivå för varje tillämpning Hälsoärende Aktivitetsplan Neurologstatus CT-undersökning Bedömning Sätta mål för rehab ADL-träning Bostadsanpassning Nationellt fackspråk ICD10 ICF Snomed CT Åtgärdsklassifikation Kontaktorsaksklassifikation Termbank Kunskapsunderlag Evidens (t ex SBU) Nationella Riktlinjer, Regionala riktlinjer Vårdplaner Vårdprogram

Slutrapportering Projektrapport Beskrivning av den nationella informationsstrukturen inkl beskrivning av användning för IT-marknaden Beskrivning av användning och nytta för beslutsfattare Kunskapsunderlag strategiska utgångspunkter/förutsättningar tidigare arbeten/resultat (nationellt) omvärldsbevakning (internationellt) informationsbehov/-krav (fyra intressentgrupper) säkerhetsprinciper/-krav (experter infosäk) fördjupade analyser (standarder, Snomed CT, klassifikationer, ITarkitektur etc)