Psykologen som kriskonsult Per Calleberg leg psykolog, fil.kand. biologi
Paradigmskifte i synen på kris Från krisreaktioner som symtom och patologi signaler som berättar om vad någon upplevt Från omhändertagande av drabbade bemötande av människor Från recovery (tillfrisknande efter insatt behandling) resilience (förmåga till spontan återhämtning) Från krishantering som en manualiserad metod flexibilitet och lyhördhet för individuella behov
Krisens faser (Cullberg, 1976; Litz, 2004) Johan Cullberg (1976) beskrev fyra faser: Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering Nyare synsätt (Litz, 2004) beskriver två: Den omedelbara fasen (The Immediate Impact Phase) Den akuta fasen (The Acute Phase)
Krisreaktioner mönster (Fritt efter Bonanno & Mancini, 2008; Norris et al., 2009) Avvikelse från normalt fungerande Motståndskraft Stresstålighet 30-60 % Återhämtning 15-25 % Senare besvär 0-15 % Kroniska besvär 5-30 % Tid
Krishantering över tid (Brolin et al., 2016) Före Stabilisering Sätta punkt Krisorganisation Krisplaner Utbildning Övning Psykologisk första hjälp Ledarskap Information Socialt stöd Informellt Organiserat Professionellt Bedömning Fortsatt stabilisering Uppföljning Bedömning Behandling Diagnostik Behandling: Traumafokuserad Evidensbaserad Stabilisering Bearbetning/exponering Integrering
Krisreaktioner mönster (Fritt efter Bonanno & Mancini, 2008; Norris et al., 2009) Avvikelse från normalt fungerande Motståndskraft Stresstålighet 30-60 % Återhämtning 15-25 % Senare besvär 0-15 % Kroniska besvär 5-30 % Stabilisering Bedömning Behandling Tid
Kriskonsulten i akut skede (Brolin et al., 2016) Före Stabilisering Sätta punkt Krisorganisation Krisplaner Utbildning Övning Psykologisk första hjälp Ledarskap Information Socialt stöd Informellt Organiserat Professionellt Bedömning Fortsatt stabilisering Uppföljning Bedömning Behandling Diagnostik Behandling: Traumafokuserad Evidensbaserad
Krishantering i akut skede (Brolin et al., 2016) Före Stabilisering Sätta punkt Krisorganisation Krisplaner Utbildning Övning Psykologisk första hjälp Ledarskap Information Socialt stöd Informellt Organiserat Professionellt Bedömning Fortsatt stabilisering Uppföljning Bedömning Behandling Diagnostik Behandling: Traumafokuserad Evidensbaserad
Företagets historia Visavi 9/11, 2001 Milano Linate, 2001 Tågolycka, Nosaby, 2004 Tsunamin, 2004 BrolinWestrell Startade 2007 Rekordmånga bankrån 2008 Idag: cirka 2 krisärenden per dag (34/7/365) Kunder inom många branscher: Bank och finans Konsulter och revisorer Myndigheter och kommuner Universitet och högskola Frivillig- och intresseorganisationer Vårdsektorn Hotell och restaurang Detaljhandel Eventbolag Flygbolag Väg- och spårburen transport Byggbranschen Tillverkningsindustri Telekom Säkerhet och bevakning
Ärenden När är något en kris? Traumatisk kris Chef som upplever att en situation är besvärlig Oväntade dödsfall Sjukdomsfall Suicid Hot och våld Pågående hot Rån och överfall Våldtäkter Olyckor Arbetsplatsolyckor Transportolyckor Oegentligheter Förskingring Barnpornografi Upplevda svårigheter Psykiatri Gråtande medarbetare Trakasserier och samarbetsproblem
Uppdragskedjan Uppdragsgivare Kriskonsulten Chef Behandlaren Medarbetare
Bedömningar Två parallella bedömningar: Klinisk Organisatorisk
Chefsstilar i kris (Brolin, m.fl., 2016) Beställaren förväntar sig leverans inom utsatt tid vill få igång produktionen hög grad av kontroll konventionellt ledarskap (krav, belöning, kontroll) Den naive överlämnar till konsulten, gör annat själv abdikerat ledarskap (undviker ansvar) Den ömsesidige samverkar med konsulten fokus på verksamhet, hälsa och medarbetarnas lojalitet söker stöd utvecklande ledarskap (föredöme, omtanke, inspriation)
Tidiga insatser Syften: o o Hur? o o o o o Uppföljning o o o Stabilisera Bedöma behov Chefshandledning (olika funktioner) Bemötande Information Telefonkontakt med drabbade Insats på plats Verkligt behov Upplevt behov / förväntningar Aktivera socialt stöd Received vs perceived support Sätta punkt Utvärdera Säkerställa behandling
Chefens beslutsproblem Tvetydig information Tidsbrist Risker och riskbedömning Intuitivt beslutsfattande Ensamhet
Beslutsproblem Mängd Handlingsalternativ X Tillgänglig information Händelse Tid
Fem grundprinciper för tidigt bemötande (Hobfoll, et al., 2007) Främja känsla av säkerhet och trygghet Främja lugn Främja samhörighet Främja tillit Främja hopp
Stabilisering Grundtrygghet (Psykologisk Första Hjälp) Ledarskap, tydlighet, empati Information om händelsen och åtgärder psykoedukation Socialt stöd familj, vänner, kollegor, chefer Organiserat socialt stöd kriscentra, kamratstödjare, etc. Professionellt stöd Received vs. perceived support
Kontakt www.brolinwestrell.se Följ oss på www.facebook.com/brolinwestrell www.linkedin.com/company/brolinwestrell-ab
Referenser (1) Krisreaktioner Friedman, M. J., Keane, T. M., & Resick, P. A. (Eds.). (2007). Handbook of PTSD: Science and practice. New York: Guilford Press. Mancini, A. D., & Bonanno, G. A. (2006). Resilience in the face of potential trauma: Clinical practices and illustrations. Journal of clinical psychology, 62(8), 971-986. Bonanno, G.A., Galea, S., Buciarelli, A. & Vlahov, D. (2007). What Predicts Psychological Resliience After Disaster? The Role of Demographics, Resources, and Life Stress. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75 (5), pp. 671-682. Bonanno, G.A. & Mancini, A.D. (2008). The Human Capacity to Thrive in the Face of Potential Trauma. Pediatrics, 121 (2), pp. 369-375. Layne, C. M., Warren, J. S., Watson, P. J., & Shalev, A. Y. (2007). Risk, vulnerability, resistance, and resilience: Toward an integrative conceptualization of posttraumatic adaptation. Handbook of PTSD: Science and practice, 497-520. Norris, F.H., Tracy, M. & Galea, S. (2009). Looking for Resilience: Understanding the Longitudal Trajectories of Responses to Stress. Social Science & Medicine, 68, pp. 2190-2198
Referenser (2) Insatser Brolin, M., Calleberg, P. & Westrell, M. (2016). Krishantering i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Brymer M, Jacobs A, Layne C, Pynoos R, RuzekJ, Steinberg A, Vernberg E, Watson P. Psychological First Aid Field Operations Guide, 2nd ed, National Child Traumatic Stress Network & National Center for PTSD, USA. 2006. Foa, E.B., Keane, T.M., Friedman, M.J. & Cohen, J.A. (2009). Effective Treatments for PTSD: Practice Guidelines from the International Society for Traumatic Stress Studies. New York: Guilford Press. Hobfoll, S.E., Watson, P., Bell, C.C., Bryant, R.A., Brymer, M.J., Friedman, M.J., Friedman, M., Gersons, B.P.R., de Jong, J.T.V.M. Layne, C.M., Maguen, S., Neria, Y., Norwood, A.E., Pynoos, R.S., Reissman, D., Ruzek, J.I., Shalev, A., Solomon, Y., Steinberg, A.M., & Ursano, R.J. (2007). Five Essential Elements of Immediate and Mid-Term Mass Trauma Intervention: Empirical Evidence. Psychiatry, 70 (4), pp. 283-315. NICE National Institute for Clinical Excellence (2005). Post-traumatic Stress Disorder: The Management of PTSD in Adults and Children in Primary and Secondary Care. National Clinical Practice Guideline Number 26. London: Royal College of Psychiatrists. TENTS The European Network for Traumatic Stress. (2009). Interventions in the Aftermath of Disaster. Amsterdam: Academic Medical Center University of Amsterdam. Ledarskap Fors Brandemo, M. (2016). Ledarskap och tillit. Presentation vid Krisnätverksträff, Karlstad, 2016-05-11. Larsson, G., Nilsson, S., Ohlsson, A. & Berglund, A.K. (2016). 18 mjuka medel mot moralisk stress i militär miljö. Karlstad: Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum Serie I:96, 2016 Nilsson, S., Brandow, C., Ohlsson, A., Alvinius, A. & Larsson, G. (2013). Militärt ledarskap och emotionshantering i akuta situationer som innehåller moraliska dilemman. Karlstad: Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum Serie I:86, 2013 Ohlsson, A. (2016). Stressreaktioner, ledarskap och kris. Presentation vid Krisnätverksträff, Karlstad, 2016-05-11.
Referenser (3) Socialt stöd DiMauro,J., Renshaw, K.D., Smith, B.N. & Vogt, D. (2016). Perceived Support From Multiple Sources: Associations With PTSD Symptoms. Journal of Traumatic Stress, 29, pp. 332 339 Feng, S., Tan, H., Benjamin, A., Wen, S., Liu, A., Zhou, J.,, Li, Sl, Yang, T., Zhang, T, Li, X. & Li, G. (2007). Social support and posttraumatic stress disorder among flood victims in Hunan, China. Annals of Epidemiology, 17(10), 827-833. Fullerton, C. S., Ursano, R. J., Kao, T.-C. and Bhartiya, V. R. (1992), The Chemical and Biological Warfare Environment: Psychological Responses and Social Supports in a High-Stress Environment. Journal of Applied Social Psychology, 22: 1608 1624. Haber. M.G., Cohen, J.L., Lucas, T. & Baltes, B.B. (2007). The relationship between self-reported received and perceived social support: A meta-analytic review. American Journal of Community Psychology 39, pp. 133 144 Kilpatrick, D. G., Koenen, K. C., Ruggiero, K. J., Acierno, R., Galea, S., Resnick, H. S.,, Roitzsch, J., Boyle, J. & Gelernter, J. (2007). The serotonin transporter genotype and social support and moderation of posttraumatic stress disorder and depression in hurricane-exposed adults. American Journal of Psychiatry, 164(11), 1693-1699. Lakey, B., & Orehek, E. (2011). Relational Regulation Theory: A New Approach to Explain the Link Between Perceived Social Support and Mental Health. Psychological Review. Doi: 10.1037/a0023477 Norris F.H., & Kaniasty K. (1996). Received and Perceived Social Support in Times of Stress: A Test of the social support deterioration deterrence model. Journal of personality and social psychology, 71, pp. 498-511. Platt, J., Keyes, K.M. & Koenen, K.C. (2013). Is quantity or quality more important? Social support within post-traumatic stress disorder etiology. Comprehensive Psychiatry, 54. Doi: 10.1016/j.comppsych.2013.07.055 Platt, J., Keyes, K.M. & Koenen, K.C. (2014). Size of the social network versus quality of social support: which is more protective against PTSD? Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 49, pp. 1279 1286. Doi: 10.1007/s00127-013-0798-4 Reinhardt, J.P., Boerner, K. & Horowitz, A. (2006). Good to have but not to use: Differential impact of perceived and received support on well-being. Journal of Social and Personal Relationships, 23(1), pp. 117 129. Doi: 10.1177/0265407506060182 Uchino, B.N. (2009). Understanding the Links Between Social Support and Physical Health A Life-Span Perspective with Emphasis on the Separability of Perceived and Received Support. Perspectives on Psychological Science, 4 (3), pp. 236 255. Wethington, E. & Kessler, R.C. (1986). Perceived Support, Received Support, and Adjustment to Stressful Life Events. Journal of Health and Social Behavior, 27, pp. 78 89.