VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins start i Sverige 1. Lite historik;arbetsidrottsfysiologi i Sverige 194-1968 2. Varför tester 1? 3. Aktuella problem ställningar; specifika för längdåkning men också mer generella 4. Varför tester 2?/Konklusion 194-41 Erik Hohwü-Christensen professor i Kroppsövningarnas fysiologi vid GCI,Stockholm Palle Högberg,P-O Åstrand,Irma Ryhming, Staffan Brundell och Rune Hedman de första forskar studerande vid institutionen Första doktorsavhandlingen 1952 (PO Åstrand), no 2 196, Irma Ryhming-Åstrand OS i Squaw Valley, PO Åstrand engagerad av Skidförbundet/SOK SOK gör en större satsning inför Mexico City OS 1968( 21 möh) 1968 en professur i fysiologi vid GIH för att svara för idrottens behov av forskning samt en forskar assistent och en lab. ass./sjuksköterske tjänst(betalade av RF) Test(löpning) av skidåkare från 1965 till cirka 1973 Maxiamal Oxygen Uptake in Athletes B Saltin, PO Åstrand J Appl Physiol 1967,23:353-358 Skidåkar test Lutning Uppvärmning 7 % 12 % Medelvärde för n=6 var 7 min;? VO2 max, 8.7 ml/kgxmin Assar Rönnlund i toppform nådde 13 min; 9.5 % VO2 max, 84. ml/kgxmin 3 3 3 etc Löpning, 15 km/tim Kom på egen begäran! Varför ville Assar bli testad? 1. Bekräftelse på att höst träningen hade varit rätt 2. Kontroll av att tiden på hans testrunda hemma, reflekterade en objektiv mätning av kondition 1
12 1 8 6 4 2 Gunnar Larsson;en simmare med intresse för tester Hans mål var att kunna nå lika hög maximal syreupptagning vid bröst sim som när han löpte Syreupptagning vid max. bröstsim i % av löpmax otränad tränad "topp" Efter OS DP VO2peak i procent av Löp max 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 % Motion Elit-6-7 -8-9 Sprinters % DP/Ben Ej sim. Motion GL Längd skidåkning,över jmf med underkropp; utvecklingen från 196-talet Factors of importance for Endurance Performance (>15-2 min) Varför tester? Tränarens perspektiv Factors of importance for Endurance Performance (>15-2 min) Avgörande för tränaren att kunna värdera 1.den aktives test-profil 2. effekten av specifik träning (vad gäller de kritiska faktorer som kan bidra till att prestationen förbättras)?? 2
Factors of importance for Endurance Performance (>15-2 min) Maximal Syreupptagning?? Har VO2 max någon betydelse för prestation? Uthållighet 1. På individ nivå bättre ju högre värdet är 2. För en skidåkare är det avgörande att:vo2 peak i de olika åkstilarna: a) diagonal,b)skating och DP är så hög som möjligt 3. Bör Tester göras separat i de tre åkstilarna? 4. Flackt-Uppförs backe? Fractional utilazation of VO2max > 8 tim 5 45 4 35 3 3-4 tim 25 min 2 15 1-2 tim 1 5 6-1 min 5% 65-7% 85-9% 1% Marathoners Running time (hrs) Fractional O 2 utilization ( % Vo 2 max) <2.3 85-92 <3. 82-88 <5. 78-85 D. Costill et al., 1973 3
Blood lactate during an incremental test Prognostic Value of Tests for Endurance; metabolic fitness Males Females OBLA r =.96 r =.9 RER( RQ ) r =.81 r =.83 Inclination 3% Muscle LPL FABP PM FABP C? HSL FA CPT Mitochondria -oxidation (HAD) 6-G-P Pyruvate Acetyl-CoA Capillary LDH4,5 Muscle LDH 4,5 activity, µmol min -1 g -1 muscle 25 2 15 1 5 2 4 6 8 1 4 Running distance, m Capillary LPL FABP PM FABP C 6-G-P? HSL Pyruvate FA CPT Mitochondria -oxidation (HAD) Acetyl-CoA 4
Professional Cyclists February (n=8) July Vo 2 max, ml 74 77 Mitochondrial capacity, mmol kg -1 min -1 -oxidation 66 12 TCA cycle 69 14 Capillaries,per fibre 2.2 3.6 Fibre Types,% MHC1 68 72 Sjögaard et al. Daily training; 3-6hrs Fatty Acid oxidation (µmol min -1 kg -1 ) CPT/ HAD (µmol g -1 min -1 ) Kiens and Helge1998 O 2 ml/min 5 4 3 RQ.91 Fat Link to fat metabolism? O 2 ml/min 5 4 3 RQ.91 Fat RQ.82 Fat 2 CHO 2 CHO 1 1 CHO 12 min Non-trained 12 min Non-trained 12 min Trained Muscle Uthållighets träning Mygind, simulated race LPL FABP PM FABP C X 6-G-P? HSL Pyruvate X FA CPT Mitochondria -oxidation (HAD) Acetyl-CoA Cross Country Skiing Capillary Lactate 5
Åkstil specifik!!! Teknik- Skidor 1. Åkstil specifika skillnader 2. Flackt-uppför I löpning ej så stora möjligheter att förbättra ekonomin med träning/material;i skidor stora!!! Teknik Biomekaniska analyser Factors of importance for Endurance Performance (>15-2 min) DP kapacitet 1. Tätt samband mellan DPkap och prestation i sprint 2. Troligen spelar DPkap en stor roll bland alla de som är med på upploppet vid masstart på långa distanser Frågan är dock om det är densamma DP kap i sprint som den som avgör vid långa distanser??? Gäller vid individuell start!??!; vad med vid masstart? Tillkommer andra faktorer??? 6
Samband mellan maximal stakhastighet och tid på sprint ( 1. m); försöken är gjorda på rullband Komplementerande försök med DP vmax mot klassisk sprint r=.85-.89 DP vmax i relation till DP på asfalt(sprint) r=.89 Värt att notera: inga fysiologiska -inklusive olika blod laktat- variabler uppnådde högre r-värden än.5-.7 när de relaterades till sprint prestation (tid, klassisk stil) DP vmax är bestämd efter uppvärmning men utan tidigare hårdare ansträngning Är denna DP vmax lika bra relaterad till förmågan att staka i en finish vid masstart och 3 eller 5 km skidåkning? 12 min 6 min Uthållighet 1 1 Masstart: Skall DP kap bestämmas när skidåkaren är trött och har många glykogen tomma typ 1 (långsamma) fibrer??? Before 1 1 2 Varför testning?; Tränarperspektivet Varför testning? Tränarens, den aktives och forskarens perspektiv 1. Möjlighet att objektivt värdera de starka och de svaga sidorna hos en aktiv 2. Bedöma effekten av specifik träning 3. Fingervisning om hur formen utvecklar sig inför och under säsongen Tränaren: Objektivisering av behov för specifik träning och utfallet av genomförd träning Den aktive: Feedback (pos.!!!-neg.?) Forskaren: Ökar förståelse aspekten och därmed möjligheten att förklara vad som utgör begränsningen eller begränsningarna för en aktuell prestation 7