SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET 2015-2016 Barnantal Födda - Födda - Födda-12 Födda - Födda - F/P 10 11 13 14 Blåsippan 16 barn - Vitsippan 17 12 5 - - 6/11 förskolebarn Samt 5 barn Födda -09 5 st på fritidshem 2/5 fritids Gulsippan 11 barn 11 - - - - 7/5 Totalt 46 barn Avdelning Förskollärare Barnskötare Blåsippan 1.0 2.0 Vitsippan 1.0 1.75 Gulsippan 1.0 1.0 FAKTA OCH ORGANISATION Harnäs förskola ligger högst upp på Fabergsvägen, med skog och el-ljuspår alldeles i närheten. En liten bit bortom förskolan ligger Klubbstugan för Harnäs IF, bredvid vägen till förskolan slingrar sig en liten bäck. På våren, är marken vid sidan om bäcken, alldeles översållad av vitsippor. Kanske är det på grund av denna vackra vitsippsbacke som avdelningarna först fick heta Blåsippan och Vitsippan. När tredje avdelningen tillkom blev namnet automatiskt Gulsippan. Barnen har fördelats i grupper enligt ovanstående tabell. I köket finns en egen kokerska. Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Sagans, Vinsbo och Hattstugans förskolor. Efter utbyggnaden som blev klar 2014 fick förskolan ett kök med bra utrustning för att kunna laga mat enligt livsmedelslagen och de behov som finns på en förskola. Samtidigt byggdes förskolan ut med en mindre avdelning som är tänkt att kunna ta c:a 10 barn. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken 1
RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har vi fortsatt arbeta med att få kvalitetsarbetet både systematiskt och kontinuerligt. All pedagogisk planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under läsåret har hela förskoleområdet haft en gemensam språksatsning i olika former. Som en del i detta startades, med stöd från Kulturrådet, ett språkprojekt Språkgiva. e. Inom projektets ram har personalen getts stöd med material, handledning och genom så kallade work-shops. Vid start av vårterminen gjordes en uppföljning av höstens pedagogiska arbete. Planering, genomförande och några analyserats sammanställdes för att se om något behövde korrigeras eller förändras. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram angående hela läsårets pedagogiska arbete. Vid en kvalitetsdag i maj har arbetslagen summerat resultaten av årets arbete mot strävansmålen. Detta har sedan sammanställts till förskolans egna dokument för det systematiska kvalitetsarbetet. Under våren infördes ett nytt mailsystem i kommunen, detta försvårade och gjorde kommunikationen osäker, och gav upphov till merjobb för förskolorna och förskolechefen. Vi är beroende av att kunna ge info, skicka dokument och meddelanden till alla berörda. Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts: Erfarenhetsutbyte och diskussion inom hela förskoleverksamheten kring den gemensamma satsningen med Ester ett material för arbetet med barn riskzon för normbrytande beteende. Bildandet av fokusgrupp i förskoleverksamheten gällande arbetet med Ester. Gemensamma diskussioner på arbetsplatsträffar utifrån boken: Utmaningar i förskolan - att förebygga problemskapande beteende. Fortsatt arbete med språkstärkande material; berättarpåsar, boksamtal m.m. Under hösten genomfördes medarbetarsamtal i arbetslagen och under våren diskuterades lönekriterier och pedagogisk professionsutveckling. Föreläsning av Tomas Nyblom angående autism Deltagande i landstingets föreläsning Smitta i förskolan ANALYS OCH RESULTAT AV FÖREGÅENDE ÅRS ÅTGÄRDER Det språkutvecklande arbetssättet ska fortsätta utvidgas. Vi ska dela upp barngruppen i mindre grupper Förskolan har anammat ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar alla barn på förskolan. Berättarpåsar med rekvisita till olika böcker har använts och ett material så kallade läsfixarna har i viss utsträckning använts. Barnen har delats in i grupper vid sagoläsning och aktiviteter. Det hälsofrämjande arbetet med skogsdagar, Hitta Vilse kurser, skridskoåkning har utvecklat barnens motorik och naturkunskap. Detta ska fortsätta
Det hälsofrämjande arbetet med skogsdagar har pågått främst under höst och vår. Under vintern har vinteraktiviteterna varit aktuella. Motorik, naturkunskap men även andra stävansmål uppmärksammas. Under senvåren gjorde kommunen en Hitta Vilse kurs i på el-ljusspåret ovanför förskolan. Barnen fick då förnya sina kunskaper om detta. Vi har ansökt om fortsatt musikprojekt i samarbete med dans- och musikskolan, eftersom vi upplevde detta projekt som en stor glädje för barnen och att det bidrog till att öka måluppfyllelsen i många strävansmål Förskolan deltog under året i ett musikprojkt med initierat av Dans- och musikskolan. Detta bidrog till ökande kunskaper om musik, instrument, toner m.m. Arbetet med tillgängligheten i lillskogen är bra och vi skutveckla barnens lekar där och vår grillplats ska iordningsställas. Vår lillskog är flitigt använd av alla barn på förskolan. Det utvecklar barnens motorik att gå i skog, lekarna utvecklas och barnen finner skugga och inspireras av de stora granarna och tallarna. En grillplats har iordningsställts på gården och den används ganska ofta. HELHET/ALLSIDIGHET Vi uppmärksammar våra traditioner under året. Vi arbetar för att ge barnen trygghet och tillit till sin egen förmåga på skogsutflykterna, när de ritar självporträtt, när de deltar i musikprojektet. Vi stöttar de blyga att våga prata i samlingen. Hitta Vilse kursen gör att barnen känner sig säkrare i skog och mark. Barnen har utvecklat sin självständighet allt ifrån påklädning till att kunna uttrycka sina funderingar. Blyga barn har utvecklat sitt självförtroende och kunnat ta för sig mer. Förskolan har arbetat med svenska traditioner men kunde ha utvidgat arbetet till att omfatta mer om andra kulturer. HÄLSA OCH RÖRELSE Gården, lillskogen och skogsutflykterna bidrar i stor utsträckning till att barnen får uppleva rörelse, träna sin motorik och ger dem en känsla för vikten av att både rör sig och få vistas ute. Gymnastik i klubbstugan bidrar ytterligare till goda vanor kan grundläggas. Allemansrätt och diskussioner efter utrymningsövning har bidragit till ökad måluppfyllelse. Matens betydelse för hälsan diskuteras ofta under måltiderna
Barnen är positiva till lek i skogen och när de kommer fram är de mycket positiva till leken i skolan. Vi ser att de får utlopp för sin fysiska aktivitet, det blir färre konflikter. Barnen har också varit mycket friska och det tror vi beror på att de ibland är ute två gånger/dag. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Barnen delas ofta upp i olika läs- och aktivitetsgrupper. Under skogsutflykterna har barnen fått uppdrag och instruktioner att följa. Detta utvecklar begrepp, språkförståelse och ordförråd, intresse för skriftspråk m.m. Förskolan har lånat böcker och lärt sig räkna på barns ett barns modersmål. De äldsta barnen har under året arbetat med bästa bokstaven ett material som på ett lekfullt sätt arbetar med bokstäverna. De yngsta barnen har arbetat med flanosagor och använt berättarpåsar. När vi kunnat dela upp barngruppen har barnen lättare att komma till tals, de får möjlighet att berätta. De har ibland lättare att prata själv än att lyssna på när någon annan pratar. Barnen lyssnar gärna på sagor, men ibland har det varit för många barn i gruppen Som helhet har det ändå blivit bra språkträning och barnen har utvecklat sitt ordförråd. LEK Småbarnen leker mycket varierat med bollar, spel, pussel och duplo. Ibland delas barnen upp för att lekarna ska kunna anpassas utifrån åldersgrupperna Även de äldre barnen delas upp så att barnen kan leka på olika ställen både inomhus och utomhus. Leken ges stort utrymme i verksamheten och personal försöker tillgodose och utveckla lekarna tillsammans med barnen. t.e.x tvättlappar när man ska bada dockor I leken lär man sig turtagning, att förlora /vinna i spel. Leken, både styrd och fri, ger barnen möjlighet att utveckla sin kreativitet, de lär sig kompromissa och hantera konflikter och ökar sin förståelse för omvärlden. Leken fungerar bäst när barnen delar upp sig på olika lekytor, det är viktigt att vuxna finns med för att ibland skydda och freda leken. Vuxna tillför material för att utvidga leken och måste hela tiden också vara observanta på hur leken fortgår. De flesta barnen förstår lekkoderna. SKAPANDE Många barn väjer spontant skapande aktiviteter under dagens gång. Att måla, väva, rita klippa är ett undersökande och utvecklande arbete för alla barn. Genom alla teman finns alltid skapande
aktiviteter som tillför, kompletterar och vidgar upplevelse/förståelse hos barnen. Musik, drama och dansuppvisningar sker både spontant och mera planerat. Barnen tycker om skapande och pyssel. En del småbarn kan vara skeptiska/osäkra i början men växer när de har provat på en sysselsättning. Ibland måste man planera in aktiviterna för att alla barn ska få delta och uppleva skapandekänslan. MATEMATIK Under skogsutflykterna har matematik kommit in genom de uppdrag som getts till barnen. Räknandet sker annars mycket spontant i samband med dukning, under utevistelsen när man gungar cyklar. Tidsbegrepp får barnen oftast genom rutinerna och man pratar om före och efter frukost, mellanmål. i, Genom att dagligen använda begrepp som hel/halv, räkna barn/personal, beskriva händelser tex. när Kalle går hem hur många är vi då? utvecklas barnens förmåga och förståelse för mängd och antal, samt att föra matematiska resonemang. Genom våra dagsscheman får barnen även en uppfattning om tid. Under hitta Vilse kursen ska man lägga tre saker över stigen, tex tre pinnar för att uttrycka stopp. Det finns en stor medvetenhet i att använda matematiska begrepp i det dagliga arbetet främst med de äldre barnen. Barnen har blivit duktiga på tärningsspel och de ramsräknar. En del barn räknar på annat språk. På småbarnsavdelningen anser man att man skulle vilja utveckla matematiken ytterligare med barnen. NATURVETENSKAP/TEKNIK Mycket material såsom duplo, tågbana, kaplstavar, lego och skapande utvecklar barnens tekniska förmåga med varandra. När vi har skogsutflykter lär sig barnen inte enbart om växter och djur utan de upptäcker årstidsväxlingar får veta om allemansrätten och lär sig att vara trygga i skogen genom kursen Hitta vilse. Uppdragen har också bidragit till diskussioner om kretslopp och respekt för vår natur och våra djur. Ute leker, konstruerar och bygger barnen med sand, pinnar, stockar. Att leka med vatten innebär också mycket teknik att ösa/samla vatten för att se att det sedan försvinner i sandlådan.
Barnen lär sig att konstruera bar med det material som vi har duplo, lego, tågbana, gemec (magnetbygge). Utevistelsen på gården och skogsutflykterna är gör att barnen får möjlighet till rika upplevelser och upptäckte inom naturvetenskap och teknik. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Vi uppmärksammar dagligen barnen på bra kamratskap och hur vi är mot varandra. Vi har trivselregler på avdelningarna och ett värdegrundsmaterial som används. Att dela upp barngruppen gör det lättare att vänta på sin tur, att dela med sig, att hjälpa andra barn. Under leken får barnen efter hand lära sig dialog och att hantera konflikter. Vi ser att de äldre barnen ofta hjälper de mindre barnen med olika saker i lek och vid tex påklädning. Många inskolningar på småbarnsavdelningen har gjort att det tagit tid att arbeta ihop gruppen.. Värdegrundsmaterialet är bra och används i det förebyggande arbete men även när något speciellt upptäckts i barngruppen. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 21 2 19 4 17 6 18 5 Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. 8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan 9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokument 18 3 1 17 3 1 13 4 3 1 17 4 10 8 1 1 C:a 50% av föräldrarna har svarat på enkäten. Föräldrar och barn känner sig trygga med förskolan och anser att de blir bemötta på ett bra sätt. Barnen utvecklas och får stimulans genom förskolans pedagogiska verksamhet. Likabehandlingsplanen och pedagogisk dokumentation är något mindre kända av föräldrar.
Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Enkäten visade att personalen upplever trivsel, känner att arbetet är meningsfullt och att de har god kompetens för arbetet. Arbetsbelastningen upplevs stor. Kontakt med arbetsledning fungerar bra.
ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2016-2017 : Det språkutvecklande arbetssättet ska fortsätta utvidgas. Vi ska dela upp barngruppen i mindre grupper läs- och aktivitetsgrupper. Pedagogisk dokumentation ska utvecklas och barnen ska vara mer involverade. Vi ska använda vår storbilds tv när vi dokumenterat vårt arbete med foton. Det hälsofrämjande arbetet med skogsdagar, Hitta Vilse kurser, skridskoåkning har utvecklat barnens motorik och naturkunskap. Detta ska fortsätta med. Involvera matematiken mer i tema och aktiviteter Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: