DATUM RAPPORTNUMMER 20 juni 2007 PTS-ER-20 Dnr 07-8782/62 ISSN 1650-9862 Tillståndet och utvecklingen inom sektorsområdet under det första halvåret 2007
Innehåll 1 Inledning...5 2 Verksamhetsområde Elektronisk kommunikation...5 2.1 Marknadsutvecklingen...5 2.1.1 Fasta samtalstjänster...5 2.1.2 Internettjänster...6 2.1.3 Mobila tjänster...9 2.1.4 TV-tjänster...10 2.1.5 Spektrumområdet...10 2.2 De viktigaste statliga insatserna samt PTS åtgärder...11 2.2.1 Spektrumområdet...11 2.2.2 PTS förenklar för användare av radiosändare...12 2.2.3 Frekvensöversyn telemetri...12 2.2.4 Ett nytt mobiltelefonisystem...13 2.2.5 Nya förutsättningar i rundradiobanden...13 2.2.6 Kalkylarbeten...14 2.2.7 Tillsyn av Bitström...16 2.2.8 Tillsyn av LLUB...17 2.2.9 Förslag på åtgärder för ökad tillgänglighet till bredband...20 2.2.10 Utredning avseende svart fiber...20 2.2.11 Förslag till strategi avseende öppna nät...21 2.2.12 Förslag om funktionell separation av TeliaSonera...22 2.2.13 Föreskrift för specificerade telefonräkningar...22 2.2.14 Nya avtalsvillkor för elektroniska kommunikationstjänster...22 2.2.15 Föreskrift om förval...23 2.2.16 Tvistlösning utanför domstol...23 2.2.17 Framtidens kommunikationstjänster för funktionshindrade...24 2.2.18 PTS publicerar information på teckenspråk...24 2.2.19 Revision av nödsamtalsföreskriften...25 2.2.20 Förmedling av nödsamtal och lokaliseringsinformation...25 2.2.21 Allmänna råd om god funktion och teknisk säkerhet...26 2.2.22 Kostnadsberäkning av lagförslag gällande hemlig avlyssning och hemlig övervakning av Internettjänster...26 3 Verksamhetsområde Informationssamhället...26 3.1 Marknadsutvecklingen...26 3.2 De viktigaste statliga insatserna samt PTS åtgärder...27 3.2.1 Utveckling av myndighetsgemensam webbportal...27 3.2.2 Sitics arbete och informationsspridning...27 3.2.3 Sitics internationella arbete...28 3.2.4 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB)...28 3.2.5 Tillsyn avseende driftsäkerhet...29 3.2.6 Tillsyn avseende integritet...30 3.2.7 Tillsyn avseende toppdomäner...30 3.2.8 Robusthet och Internetsäkerhet...30 3.2.9 Internet Governance...31 3.2.10 Surfa Lugnt...31 4 Verksamhetsområde Kassaservice...32 4.1 Marknadsutvecklingen...32 4.2 De viktigaste statliga insatserna samt PTS åtgärder...32 4.2.1 Undersökning av befolkningens post- och kassavanor...32 5 Verksamhetsområde Post...33 5.1 Marknadsutvecklingen...33 5.1.1 Långsamt sjunkande volymer från historiskt sett höga nivåer...33 5.1.2 På väg mot en inre marknad för posttjänster...33 Post- och telestyrelsen 3
5.1.3 Internationalisering skapar förutsättningar för ökad konkurrens... 34 5.1.4 Konkurrens på delmarknader men Postens dominerande ställning består... 35 5.1.5 Lokalpostföretagens ställning... 36 5.1.6 Paketmarknaden... 36 5.2 De viktigaste statliga insatserna samt PTS åtgärder... 36 5.2.1 Ekonomisk tillsyn... 36 5.2.2 Allmänna råd om postutdelning... 38 5.2.3 Kvalitativ tillsyn... 38 5.2.4 Tillståndsprövning... 39 5.2.5 Handläggning av obeställbara brev... 39 5.2.6 Särskilda utredningsinsatser... 40 4 Post- och telestyrelsen
1 Inledning Enligt regleringsbrevet för 2007 ska Post- och telestyrelsen (PTS) lämna följande redovisning: Post- och telestyrelsen skall redovisa och kommentera hur myndighetens verksamhet inom sektorn bidragit till målet för politikområdet (för PO IT, ekom och post). Resultat som avviker från målet skall kommenteras och analyseras. Post- och telestyrelsen skall den 30 juni 2007 och i årsredovisningen - lämna en sammanfattande bedömning av tillståndet och utvecklingen inom sektorn och dess olika delmarknader - för sektorn och dess olika delmarknader redovisa en sammanfattning av de viktigaste statliga insatserna och de effekter de statliga insatserna bedöms ha för tillståndet inom området och - för sektorn och dess olika delmarknader redovisa och motivera de åtgärder som myndigheten vidtagit. Denna rapport avser redovisningen för det första halvåret 2007. Redovisningen av politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post har gjorts på de fyra verksamhetsområdena elektronisk kommunikation, informationssamhället, kassaservice och post. 2 Verksamhetsområde Elektronisk kommunikation 2.1 Marknadsutvecklingen 2.1.1 Fasta samtalstjänster 2.1.1.1 Operatörer och tjänstetillhandahållare Under 2006 bedöms runt 75 operatörer aktivt ha tillhandahållit fasta samtalstjänster (inklusive IP-baserad telefoni). Ungefär 30 operatörer erbjuder fasta samtalstjänster enbart till företagskunder. Det totala antalet operatörer har ökat något under året, vilket framförallt beror på att ett antal operatörer som erbjuder IP-baserad telefoni har tillkommit. 2.1.1.2 Abonnemang Den sista december 2006 fanns det 5 551 000 fasta telefonabonnemang i Sverige, det motsvarar en minskning med drygt 1 procent jämfört med samma tidpunkt Post- och telestyrelsen 5
2005. Av de fasta abonnemangen var 4 987 000 PSTN-abonnemang 1 i slutet av 2006. Då tillhandahölls drygt 26 procent av det totala antalet telefonabonnemang av en annan operatör än TeliaSonera, vilket är en ökning med 7 procentenheter från sista december 2005. Ökningen beror till största del på införandet av återförsäljarprodukten grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA), vilken har gjort det möjligt för fler operatörer att fakturera abonnemangsavgiften. Under 2005/2006 har försäljningen av GTA varit omfattande och antalet i december 2006 uppgick till 1011 000 abonnemangskunder. Även om GTA ger ökade valmöjligheter för kunden, så innebär det likafullt att den som ringer fortsätter att använda det traditionella kopparnätet. Under senare tid har ytterligare möjligheter till att erbjuda fast telefoni trätt fram: dels genom det traditionella telenätet men då via en digital DSL-access, dels via alternativ infrastruktur såsom via kabel-tv-nät och LAN-nät. I samtliga fall där telefonin förmedlas i digitala nät används Internetprotokollet (IP). Både GTA och IP-baserad telefoni 2 ger fler operatörer möjlighet att ta ett helhetsansvar för kundens telefoni, där operatören kan erbjuda kunden skräddarsydda paketlösningar. Utvecklingen mot paketlösningar är ännu i ett tidigt skede, men flera operatörer har fortsatt utvecklingen mot att erbjuda kombinationer av tjänster. Ett begrepp som ofta används i sammanhanget är Triple Play. Namnet syftar på att de tre tjänsterna Internet, telefoni och TV erbjuds och säljs som en paketlösning till kunden. Det fanns 410 000 abonnemang för IP-baserad telefoni den sista december 2006, vilket motsvarar en ökning med 87 procent sedan sista december 2005 då antalet var 219 500. Det stora flertalet, 392 000 stycken, var hushållskunder. Det är inte alla telefonikunder som är anslutna till sådana accessnät som erbjuder IP-baserad telefoni. Men den potentiella kundbasen ökar allteftersom fler operatörer börjar erbjuda IP-baserad telefoni i olika typer av nät. Com Hem är för närvarande den operatör som har flest kunder av IP-baserad telefoni, näst flest kunder har Bredbandsbolaget. Vid slutet av 2006 erbjöd omkring 70 operatörer IP-baserad telefoni till slutkund i Sverige. Ett år tidigare var de omkring 35 operatörer. 2.1.2 Internettjänster Marknaden för Internetaccess genomgår sedan ett par år stora förändringar som tydligt är förknippade med övergången från uppringd anslutning till fast anslutning. Allteftersom Internetkunderna övergår till fasta anslutningar, ökar betydelsen av att ha kontroll över accessnäten. Vikten av att ha kontroll över accessnäten är visserligen stor för samtliga former av accessnät, men får en särskilt stor inverkan på marknaden när anslutningen sker genom TeliaSoneras kopparaccessnät, dvs. då anslutningen till Internet sker med DSL. Det beror på att åtskilliga konsumenter bara har möjlighet att ansluta sig till bredband via TeliaSoneras kopparaccessnät. Med andra ord saknas i dessa fall möjligheten till 1 Ett PSTN-abonnemang är liktydigt med en huvudledning till egen slutkund. Vanligtvis äger operatören huvudledningen eller hyr den av en nätoperatör (exempelvis genom fullt eller delat tillträde) eller köper en grossistprodukt för telefonabonnemang. 2 Här avses sådan IP-baserad telefoni där kunden kan ansluta en traditionell telefon till accessnätet. 6 Post- och telestyrelsen
en sund infrastrukturkonkurrens. De konsumenter som däremot har möjlighet att ansluta sig till Internet genom kabel-tv-nät eller LAN-nät, har i stor utsträckning även möjligheten att ansluta sig via DSL. Andra operatörers tillträde till det traditionella accessnätet blir därför avgörande för att upprätthålla en fungerande konkurrens på hela bredbandsmarknaden. Detta kan ske antingen via LLUB 3 (fullt eller delat tillträde) eller via bitströmstillträde 4. Sedan 2004 har intresset för LLUB tagit ordentlig fart och en allt större andel av de alternativa operatörernas DSL-kunder är anslutna genom användning av LLUB. I princip handlar det om en överflyttning från TeliaSoneras oreglerade återförsäljarprodukt till LLUB; i vissa fall även för befintliga DSL-kunder. LLUB:s andel av den totala tillväxten inom DSL var under 2006 drygt 45 procent. Denna utveckling är positiv, eftersom det innebär att de alternativa operatörerna har möjlighet att själva utforma de DSL-produkter de erbjuder sina kunder. Trenden med en växande andel fasta anslutningar fortsatte under 2006 och antalet abonnemang till fast access var 2 365 000 eller 65 procent av det totala antalet abonnemang i slutet av 2006. Med tanke på den stora uppmärksamhet som bredbandsfrågorna får, bland annat i media, är det lätt att tro att de allra flesta hushåll har tillgång till en fast anslutning till Internet. Så är det ännu inte, men andelen växer. PTS bedömer att den sista december 2006 var 2 188 000 hushållskunder med Internetaccess uppkopplade via någon form av fast anslutning. Motsvarande antal kunder den sista december 2005 var 1 728 000. Förhållandet mellan antalet hushållskunder uppkopplade till Internet via någon form av fast anslutning och antalet hushåll i Sverige var 49 procent den sista december 2006. Jämfört med året innan har andelen ökat med 10 procentenheter från 39 procent. Samtidigt som allt fler hushållskunder får tillgång till Internetaccess med fast anslutning, är det långt ifrån alla dessa accesser som ger en högre överföringshastigheter än cirka 500 kbps. Antalet ökar dock relativt snabbt och i december 2006 hade cirka 67 procent av samtliga hushållskunder med fast anslutning tillgång till en överföringshastighet 5 på 2 Mbps eller mer. Motsvarande andel 2005 var 53 procent. 2.1.2.1 Svenskt bredband billigast och snabbast i Norden Svenskarna betalar minst för sitt bredband jämfört med Danmark, Norge och Finland. För ett abonnemang på 8 Mbit per sekund betalar svenskarna mellan cirka 30 och 40 euro, medan danskarna får betala mellan dryga 50 euro till mer än 100 euro för motsvarande tjänst. Norrmän och finländare betalar upp till 60 euro för bredband med hastigheten 8 Mbit per sekund. Även vid en jämförelse mellan 3 Local Loop Unbundling. 4 Bitströmsaccess kan erbjudas i olika förädlingsgrader. 5 Avser den kapacitet som anslutningen har nedströms. Data som har insamlats tidigare än första halvåret 2004, använder en definition som kräver att anslutningen har en kapacitet på 2Mbps eller mer även uppströms. Detta leder till att andelen för exempelvis 2003, vilken var 22 procent, inte kan jämföras med den för 2004, 2005 och 2006. Post- och telestyrelsen 7
olika hastigheter visar sig Sverige ha lägre priser och mindre prisskillnader än de övriga länderna. Trots att svenskarna erbjuds bredband med lägre priser och högre hastigheter ligger Sverige lägst i den nordiska jämförelsen när det gäller användning av bredband. Våren 2006 var 51 procent av de svenska hushållen anslutna till bredband, enligt Eurostat. Detta kan jämföras med Danmark och Norge, där 63 respektive 57 procent av hushållen var anslutna vid samma tidpunkt. Motsvarande siffra bland de finska hushållen var 53 procent. Men över hälften av alla fasta anslutningar i Sverige har en kapacitet på mer än 2 Mbit per sekund, medan mindre än vart tredje danskt hushåll och mindre än vart femte norskt hushåll har bredband med denna kapacitet. En förklaring är att Sverige har kommit längst i utbyggnaden av fibernät i Norden. De höga hastigheterna som fibernäten erbjuder har ökat konkurrensen och lett till att allt högre hastigheter erbjuds även via andra bredbandsnät som kabel-tv och kopparnät (xdsl) i Sverige. 2.1.2.2 Mobilt bredband Under 2006 lanserade flera av mobiltelefonioperatörerna bredbandstjänster i sina nät och det är idag möjligt att teckna abonnemang med hastigheter upp till 3,6 Mbit/s. Den här typen av anslutningar växer snabbt och i framtiden kommer vi troligtvis få se många hushåll med bredband levererat via mobilnäten. 2.1.2.3 EU kommissionens rapport: Special Eurobarometer 274 Enligt undersökningen har bredband som accessform i Sverige slutat att växa. Detta visar varken SCB:s (Eurostats) eller PTS egna siffror. I PTS senaste undersökning, som gjordes i oktober förra året, visas tvärtom en kraftig tillväxt i antalet bredbandsabonnemang. Den undersökningen visar att 59 procent av svenskarna har en bredbandsanslutning, en ökning från 47 procent året före, och 31 procent året före det. Motsvarande tillväxt visar SCB:s siffror som rapporteras till Eurostat. PTS har mer tillförsikt i egna och i SCB:s siffror då även operatörsstatistiken som PTS insamlar visar en tillväxt av bredbandsanslutningar det senaste året. Visserligen mäter Kommissionens rapport befolkningen i de olika länderna från 15 år och uppåt, men det borde inte trendmässigt ha någon betydelse. Internetanvändning i Sverige minskar enligt kommissionens rapport mellan åren 2006 och 2007. Andelen svenskar som använder Internet hemma är hög i Sverige. Tillväxttakten har varit hög och liksom många nya tekniker följer även Internetanvändandet den så kallade S-kurvan, vilket innebär en högre tillväxt när den så kallade massmarknaden börjar nyttja tekniken. Så har fallet varit i Sverige och nu börjar användningen nå en mättnadspunkt på kurvan och utvecklingstakten av användningen börjar plana ut. Dock har SCB och PTS de senaste åren sett en fortsatt ökning av användningen av Internet i hemmet. Om inte en ökning sker bör åtminstone en svag positiv utveckling ske då fler ungdomar, som redan i låg ålder använder Internet, kommer med i statistiken. I Sverige sker en låg ökningstakt inte bara bland de unga och de välutbildade, utan också de äldre och lågutbildade. 8 Post- och telestyrelsen
Urvalet i kommissionens rapport avser ländernas befolkning från 15 år och uppåt. Både SCB och PTS undersökningar avser Sveriges befolkning mellan 16 år 75 år. De skillnader i trender som finns borde inte ha någon betydelse däremot har det sannolikt en betydelse när det gäller nivån av exempelvis Internetanvändningen. 2.1.3 Mobila tjänster Enligt individundersökningen använder 92 procent av Sveriges befolkning mobil telefoni och användningen är hög i alla åldersgrupperna. Endast fem procent uppger att de inte använder mobiltelefon. I 58 procent av hushåll med barn och ungdomar under 16 år använder minst ett av barnen en mobiltelefon med eget abonnemang eller kontantkort. Sju procent av svenskarna har valt bort den fasta telefonin och ringer enbart med mobiltelefon, det är en kraftig ökning jämfört med ett år tidigare då fyra procent hade gjort detta val. Denna trend har goda förutsättningar att kunna fortsätta, eftersom ytterligare 38 procent av svenskarna kan tänka sig att välja bort den fasta telefonen. De flesta av dessa anser dock att priset på mobiltelefoni ska vara på samma nivå eller lägre än priserna för fast telefoni för att de ska ta steget till att enbart använda mobiltelefon. Det är framförallt de yngre som väljer bort den fasta telefonin. Var tredje person som bor i hushåll där alla är under 26 år är utan fast telefon, en kraftig ökning jämfört med 2005 då andelen var 17 procent. 2.1.3.1 Mobila samtalstjänster På mobilmarknaden har den utökade parallelletableringen av nät, exempelvis genom 3G-utbyggnaden, som har möjliggjorts genom PTS utdelning av tillstånd, bidragit till en förbättrad konkurrens. PTS analyser av prisutvecklingen för mobilsamtal visar att priserna har gått ned betydligt under senare tid. Under 2006 noteras dock ett ändrat mönster, då prisnedgången för mobiltjänster under 2006 stannade av. Endast de som talar mycket i mobiltelefon fick betydande prissänkningar under året. Under sommaren 2006 blev det för första gången lönsamt för medelanvändaren 6 av telefoni att byta ut sin fasta telefon mot mobiltelefonen, tack vare ett abonnemang med avgiftsfria samtalsminuter, men med öppningsavgifter för samtal. Fastprisabonnemang med helt avgiftsfria samtal och SMS började marknadsföras på privatmarknaden 2006 för ännu flitigare mobilanvändare. 7 De begränsade tillträdesmöjligheterna för operatörer utan eget mobilnät sätter även det sin prägel på mobilmarknaden. Tjänstetillhandahållarnas låga andel kunder, tillsammans med låg tillväxtutveckling, visar tydligt på ogynnsamma villkor för att bedriva mobilverksamhet som tjänstetillhandahållare. Tendensen är även att tjänstetillhandahållarna blir uppköpta av de nätägande operatörerna och antalet fristående tjänstetillhandahållare har följaktligen minskat under de senaste 6 2005 års medelanvändare baserat på data från Svensk Telemarknad 2005. 7 Prisutvecklingen för telefoni och Internet i Sverige 2006, kvartal 3. Post- och telestyrelsen 9
åren. Djuice var en fristående tjänstetillhandahållare som lyckades påverka priskonkurrensen på den svenska marknaden. Djuice ägs av Telenor som nu har köpt Vodafone, vilket gör Telenor till nätägare och Djuice är alltså inte längre en fristående tjänstetillhandahållare. Övriga tjänstetillhandahållare har ytterst marginellt kunnat påverka priskonkurrensen på den svenska marknaden för mobila samtalstjänster. Ur ett konkurrens- och slutkundsperspektiv är det svårt att påvisa hur ett större antal fristående tjänstetillhandahållare skulle kunna påverka konkurrensen så som marknaden ser ut idag. Konkurrensen har ökat och priserna har sjunkit på senare tid, mycket till följd av att det nu finns ett antal större spelare som faktiskt mer utvecklat konkurrerar med varandra. 2.1.3.2 Mobil datatrafik Särskilt anmärkningsvärt på marknaden för mobila samtalstjänster är trafiken för mobil data som har utvecklats kraftigt, framförallt de två senaste åren, 2005 och 2006. Både antal abonnemang med aktiva användare av mobila datatjänster och trafikvolymen är anmärkningsvärd, men inte oväntad. Antalet användare har nästan fyrdubblats mellan 2004 och 2006, från 973 000 aktiva användare fjärde kvartalet 2004 till 3 728 000 aktiva användare motsvarande period 2006. Under 2004 sändes 10 000 Gbyte och under 2006 var motsvarande nästan 203 000 Gbyte. En privatkund skickar/tar emot mindre data än en företagskund men totalt sett så skickas/tas emot ungefär lika mycket på företagsmarknaden som på privatmarknaden. 2.1.4 TV-tjänster Riksdagen beslutade i maj 2003 att de analoga marksända TV-sändningarna ska upphöra och ersättas med digital distribution. Övergången inleddes under hösten 2005 och ska vara avslutad i början av 2008. Vid övergången till digitala sändningar i marknätet syns en naturlig ökning av antalet abonnemang hos Boxer AB. Antalet digitala satellit- och kabel-tvabonnemang ökar också, men ligger betydligt mera stabilt över tiden. Det övergripande mönstret de senaste åren är att respektive distributionsform förblir relativt stabil vad gäller antalet anslutna hushåll och abonnenter. Andelen digitala hushåll ökar emellertid på samtliga plattformar, vilket är en följd av att marknadsaktörerna digitaliserar sina nät. Fortsatt stora "digitaliseringseffekter" kommer att kunna märkas när vi får siffrorna från första halvåret 2007, eftersom det var då som man släckte ned nätet i bland annat Stockholm. Utvecklingen av IP-TV går framåt, men fortfarande omfattar denna distributionsform en mycket liten del av hushållen. Bland aktörerna återfinns bl.a. TeliaSonera, Canal Digital, IP-only och Bredbandsbolaget. 2.1.5 Spektrumområdet I likhet med tidigare år kan det konstateras att marknadsutvecklingen för spektrumområdet alltjämt handlar om delmarknaderna mobila teletjänster, fasta radiotillämpningar samt rundradiotillämpningar. Konvergensen dem emellan har även blivit än tydligare, exempelvis mellan de traditionella mobiltelefonisystemen 10 Post- och telestyrelsen
och de trådlösa bredbandssystemen. I framtiden kommer båda systemen att kunna erbjuda en mängd olika tjänster till en massmarknad. Resultatet blir en ökad konkurrens för befintliga tjänster, det vill säga ökad mångfald genom mer innovation i utbudet av radiobaserade tjänster för konsumenten. För tillståndshavaren/radioanvändaren innebär det större frihet att själv avgöra bästa användningen av spektrum. Den tekniska utvecklingen inom radioområdet leder även alltmer mot en effektivare resursanvändning (genom exempelvis smarta sändare ), vilket i sin tur kan ge ökad konkurrenskraft, större innovationspotential och ökad sysselsättning. Teknikutvecklingen ställer även allt högre krav på myndighetens agerande och därigenom förmåga att kunna svara mot dessa krav för att uppnå de effekter som de beskrivs ovan. Utifrån de grundläggande principerna för frekvenstilldelningen, så som de har definierats i myndighetens spektrumpolicy, så är målet att på ett teknik- och tjänsteneutralt sätt kunna ge fler aktörer en möjlighet att få tillträde till marknaden. Detta belyses i de presenterade åtgärderna nedan för spektrumområdet. 2.2 De viktigaste statliga insatserna samt PTS åtgärder 2.2.1 Spektrumområdet Traditionellt har spektrum hanterats med central planering av frekvensband och tilldelningar av nationella myndigheter. En variant på central planering är att myndigheten delegerar planeringen av individuella sändare inom ett större sammanhängande frekvensband till tillståndshavaren (t.ex. en mobilteleoperatör eller Försvarsmakten). På grund av konkurrensutvecklingen inom kommunikationsområdet, konvergensen och den snabba teknikutvecklingen bedömer PTS, liksom t.ex. EU-kommissionen, att central planering av spektrum ofta inte kan uppfylla principerna om största möjliga samhällsnytta, spektrumeffektivitet, tillgänglighet och främjande av teknikutveckling. Genom teknik- och tjänsteneutrala tillstånd ges tillståndshavaren maximal flexibilitet att själv välja vilken tjänst som ska produceras och med vilken teknik. Med teknikneutrala tillstånd menas att endast de tekniska krav bör ställas som krävs för att säkerställa samexistens mellan användare, såsom t.ex. effektgränser inom och utanför det frekvensband och geografiska område som tillståndet gäller, för att undvika skadlig störning. Ett införande av en högre grad av tjänsteneutralitet blir en logisk följd av konvergensen när samma nät kan distribuera digitala bitströmmar innehållande tal, video, data, etc. och myndigheten bör undvika att föreskriva vilken tjänst som ska produceras. Målsättningen är att därtill införa en ökad grad av tillståndsfrihet, samt att gradvis avskaffa restriktioner i nyttjanderätten för tillstånd, så att marknadsmekanismer får ett större spelrum för användningsområden där de största nyttoeffekterna finns. Det är viktigt att påpeka att vid nytilldelning kommer tillstånd och frekvensband att göras tillgängliga på allt mer teknik- och tjänsteneutrala grunder. Om det dessutom råder frekvensbrist tilldelas dessa genom auktion pågående Post- och telestyrelsen 11
exempel på detta är Broadband Wireless Access (BWA) i 3,6-3,8 GHz-bandet samt 1,9 GHz och 2,6 GHz. Under första halvåret har PTS arbetat med att förbereda dessa tilldelningar och inom det arbetet bland annat genomfört en intresseundersökning gentemot marknaden. PTS tilldelningar i dessa band ger förutsättningar för att operatörer ska kunna tillhandahålla höghastighetstjänster. 2.2.2 PTS förenklar för användare av radiosändare PTS har föreslagit ett tiotal nya områden där användarna inte behöver ansöka om tillstånd för att använda radiosändare, t.ex. för hörselhjälpmedel och UWB (Ultra Wide Band) för kortdistansradio. Den som använder en radiosändare måste ha tillstånd enligt lagen om elektronisk kommunikation. Dock kan PTS besluta om undantag från tillståndsplikten och därmed minska användarnas administration och kostnader. För att en radioanvändning ska kunna undantas från tillståndsplikten krävs att den inte medför någon påtaglig risk för skadlig störning för andra radioanvändare. PTS har gjort en översyn av den föreskrift som innehåller undantag från tillståndsplikten. Den har anpassats till EU:s regelverk, omstrukturerats för att bli tydligare och innehåller tolv nya undantag. Effekterna är att användarna slipper viss administration och den kostnad det innebär att söka och inneha ett tillstånd för användning av radiosändare. PTS bedömer att de nya reglerna kan få positiva effekter inte bara för användarna av radiosändare, utan också för småföretagare. Det kan handla om tidsbesparingar, minskade utgifter och bättre konkurrensförmåga. Föreskriften har skickats på remiss till EU-kommissionen, myndigheter, företag och organisationer. Målet är att de nya undantagen från tillståndsplikt ska träda i kraft i juni 2007. PTS har därutöver infört möjligheten att skicka in ansökningar för fasta radiosändare via e-post genom ett speciellt förfarande för att säkerställa identiteten på den sökande. Dessutom finns möjlighet för tillståndshavarna att få specifikationen över sitt tilstånd utskickat per e-post som en excelfil. Dessa åtgärder medför en enklare hantering för operatörerna som inte behöver hantera ansökningar och tillstånd för fasta radiosändare i pappersform. PTS arbetar kontinuerligt med att effektivisera handläggningen av tillstånd för de flesta tjänster för att både kunna leva upp till de krav som ställs på oss från tillståndshavarna samt enligt lag. 2.2.3 Frekvensöversyn telemetri PTS har sedan 2004 arbetat med en större omläggning i 400 MHz-bandet och delar av 160 MHz-bandet. Omläggningen kommer förhoppningsvis att råda bot på den tilltagande frekvensbristen i banden. Den nya planen, som i huvudsak gäller från och med 1 januari 2007, innebär bland annat införandet av mindre kanalseparation samt möjlighet att tilldela små trafikområden i vissa band. I Sverige har emellertid på senare tid efterfrågan på frekvenser för fast radiotrafik för telemetri och radiostyrning över långa avstånd (ofta 20-30 km) ökat kraftigt i 12 Post- och telestyrelsen
400 MHz-bandet. Ändamålet är för det mesta mätvärdesinsamling från elmätare eller från nivåmätare samt styrning av dessa. Framförallt söker användarna tillstånd med smalbandiga frekvenser i området 438,0 439,675 MHz som i Sverige med tillståndsplikt är avsatt för telemetri och fjärrstyrning över mycket korta avstånd. Myndigheten rekommenderar istället i första hand sökande att använda särskilda frekvenser som är undantagna från tillståndsplikt för radiostyrning över långa avstånd. Den svenska marknaden har dock visat ett svagt intresse att använda sådana frekvenser med hänvisning till att störningsfrihet är viktigt. PTS har därför påbörjat en översyn av användningen av frekvenser för telemetri i bandet 438,0-439,675 MHz. Åtgärden kan få negativa ekonomiska konsekvenser för de bolag som redan etablerat stora nät i bandet, men myndigheten anser det som sagt vara nödvändigt för att råda bot på den tilltagande frekvensbristen. 2.2.4 Ett nytt mobiltelefonisystem Ett nytt digitalt mobiltelefonisystem är under utbyggnad och ska enligt tillståndsvillkoren erbjuda taltjänster i minst 80% av varje län senast den 1 juli 2007. Nätet kan ses som en ersättare till TeliaSoneras NMT450-nät som kommer att släckas ner vid utgången av 2007. PTS har nu preliminärt tilldelat det spektrum som frigörs när NMT-nätet släcks ned till Nordisk Mobiltelefon som är tillståndshavare för det nya digitala nätet. Med den nya tilldelningen kommer Nordisk Mobiltelefon att kunna erbjuda såväl tjänster med hög kvalitet som bredbandstjänster över i stort sett hela Sveriges yta. Den extra tilldelningen innebär även att systemet kommer att klara av det ökade kapacitetsbehov som uppstår dels p.g.a. att NMT kunder går över till det nya nätet men även beroende på den ökade användningen av bredbandstjänster generellt. Tilldelningen innebär att användare får tillgång till mobiltelefoni med högkvalitativa tjänster över i stort hela Sveriges yta. 2.2.5 Nya förutsättningar i rundradiobanden Under det första halvåret 2007 har marksänd analog TV släckts ner i ytterligare delar av landet. I samband med detta pågår en diskussion om vad det frekvensutrymme som ännu inte utnyttjats ska användas till. Frågeställningen hanteras inom EU-kommissionen och CEPT studerar möjligheterna för harmoniserade lösningar för andra system än vanlig digital TV. Beslut om utnyttjandet av frekvensresurserna är en nationell fråga. PTS rapport till regeringen om användning av frekvensresurserna med remissvar är en del i underlaget för regeringsbeslut i frågan. Regeringen planerar att genomföra en hearing avseende frågan den 19 juni 2007 i vilken PTS kommer att delta. Inom CEPT har man under första halvåret 2007 arbetat med revidering av Maastricht 2002 avtalet för digital terrester ljudrundradio (T-DAB) i band 1452-1479,5 MHz. Syftet med revideringen är att harmonisera bandet för att möjliggöra implementering av andra tjänster än T-DAB, så kallade multimediatjänster. Det reviderade avtalet är tänkt att fastställas i juli innevarande år. Post- och telestyrelsen 13
Oavsett hur olika detaljlösningar kommer att se ut, så arbetar myndigheten utifrån föresatsen att inom rundradiobanden möjliggöra användandet av ny teknik och introducerandet av nya typer av tjänster till gagn för slutkonsumenten. 2.2.6 Kalkylarbeten 2.2.6.1 Kalkylarbete i mobila nätet Till skillnad från fastnätsmodellen behöver mobilmodellen inte per automatik förnyas årligen, då beräkningarna sträcker sig över nätens hela livslängd. Behovet av modellrevision analyseras regelbundet. Priserna för mobil terminering beräknas från den 1 juli varje år, då även prisrekommendationen uppdateras. Prisrekommendationen ger för närvarande ett kostnadsorienterat termineringspris för TeliaSonera, Tele2 och Telenor (fd Vodafone) om 0,6394 kr/minut och för Hi3G om 0,7732 kr/minut. PTS har den 31 augusti 2006 förelagt TeliaSonera, Tele2, Telenor och Hi3G om att bolagen skulle sänka priserna till ovanstående nivåer. Samtliga bolag har överklagat föreläggandena och begärt inhibition. Samtliga förelägganden inhiberades. Sedermera har länsrätten genom dom den 2 mars 2007 avslagit överklagandena avseende Telenor och Tele2. Av domen framgår att länsrätten anser att PTS hybridmodell kan användas för att beräkna vad som är ett kostnadsorienterat pris för terminering av röstsamtal samt att PTS förelägganden är rimliga och proportionella. Länsrätten har den 23 mars 2007 i dom avgjort frågan om föreläggandet mot TeliaSonera och avslagit överklagandet. PTS har den 21 mars 2007 skickat in myndighetens senaste yttrande till länsrätten vad avser Hi3G:s överklagande av föreläggandet. Länsrätten har vid dags dato inte meddelat dom. TeliaSonera, Tele2 och Telenor har överklagat länsrättens domar och begärt inhibition. Kammarrätten har meddelat inhibition. PTS har överklagat Kammarrättens beslut om inhibition och Regeringsrätten har den 26 april 2007 beslutat att meddela prövningstillstånd. Sammanfattningsvis innebär detta att priserna för terminering i Hi3G:s, Telenors och Tele2:s mobila nät inte är reglerade medan däremot TeliaSonera AB högst får ta ut ett genomsnittligt pris om 80 öre per minut. Effekter Trots inhibition har regleringen fått den effekten på marknaden att merparten av de ersättningar som faktiskt betalas till mobiloperatörerna beräknas mot bakgrund av de prisnivåer PTS beslutat respektive rekommenderat. Å andra sidan tvingas den betalande operatören göra reservationer i sina räkenskaper för den händelse att någon annan nivå skulle komma att gälla efter slutligt avgörande i rättssystemet. 14 Post- och telestyrelsen
2.2.6.2 Kalkylarbete i fasta nätet PTS har i november 2006 fastställt en uppdaterad hybridmodell (version 4.1). Kostnadsresultaten från hybridmodellen version 4.1 och prismetoden kommer att ligga till grund för PTS tillsyn av kostnadsorienterade priser för samtrafik och LLUB under 2007. I januari 2007 underrättades TeliaSonera om att företagets priser för samtrafik och LLUB var för höga. Eftersom ingen rättelse har vidtagits så har PTS förelagt TeliaSonera om att sänka priserna för samtrafik och LLUB. TeliaSonera har därefter överklagat beslutet till länsrätten och länsrätten har inhiberat PTS beslut. Månadsavgiften för LLUB har reducerats i hybridmodellen. Förändringen har initierats som en följd av att TeliaSonera tillämpar nya villkor för nätanslutning, där slutkunden via en engångsavgift själv får betala för en del av anslutningen. Om inte modellen anpassades till förändringen så skulle TeliaSonera överkompenseras genom att andra operatörer får betala abonnemangsavgift för kostnader som slutkunder redan betalat till TeliaSonera via engångsavgiften. 2.2.6.3 Installationspris LLUB Hel ledning PTS förelade TeliaSonera den 26 april 2007 att erbjuda olika typer av installationstjänster gällande LLUB hel ledning. PTS anser att TeliaSoneras nuvarande prissättning hindrar konkurrensen på marknaden och försvårar slutkundernas möjligheter att byta operatör. TeliaSonera ska därför erbjuda möjligheten att beställa en installationstjänst som endast inkluderar de aktiviteter som nödvändiga för installationen. 2.2.6.4 Samtrafik Samtrafiksituationen i Sverige kan idag betecknas som låst. Det finns en osäkerhet hos marknadens aktörer ifråga om vilka ersättningsnivåer som gäller/kommer att gälla, vilket har hämmat förhandlingsviljan hos aktörerna. PTS har visserligen fattat beslut om nivåer men dessa är i stor utsträckning föremål för rättslig prövning. Detta har inneburit att många mellanhavanden idag är avtalslösa trots att samtrafiken fungerar i sig. Effekter Under 2007 bedrivs det så kallade Samtrafiköversynsprojektet på PTS. Med detta projekt tar PTS ett helhetsgrepp om situationen på samtrafikmarknaderna, såväl för det fasta nätet som för mobilnätet. Inom projektet görs bl.a. uppdatering och vid behov revidering av prissättningsmodeller för respektive nät, SMP-beslut för samtrafikmarknaderna och en genomgripande diskussion av PTS strategi för den framtida situationen på dessa marknader. Eftersom arbetet påbörjats under detta år och kommer att pågå även under nästa år, har det inte ännu lett till några effekter på marknaden. Post- och telestyrelsen 15
2.2.6.5 Nummerportabilitet Sedan årsskiftet pågår en rättsprocess mellan TeliaSonera och PTS avseende grunderna för beräkning av porteringsavgifter. Utgången av processen kan få stor betydelse för porteringsavgifterna. Effekter PTS tillsynsåtgärder under 2006 ledde till att avgifterna för portering av enstaka fasta respektive mobilnummer sänkts från 163 till 29 kronor, resp 36 till 16 kronor. Detta har medfört att kostnaden för att erhålla en ny kund sjunkit kraftigt, vilket skapat bättre konkurrensförutsättningar framförallt på marknaden för fast telefoni. 2.2.7 Tillsyn av Bitström Skyldighetsbeslutet 8 har, med undantag av maj till juli 2006, varit inhiberat under perioden november 2004 till och med januari 2007. Den 1 februari 2007 hävdes dock inhibitionen och Skyldighetsbeslutet trädde i kraft. TeliaSonera har den 12 mars 2007 offentliggjort sitt referenserbjudande med uppgifter om och villkor för bitströmstillträde. PTS har inlett granskning 9 av erbjudandets överensstämmelse med skyldighetsbeslutet. Det första steget i tillsynen är att se till att andra operatörer, genom referenserbjudandet, får tillräckligt med information om villkoren samt att granska om villkoren för tillträde är rimliga. Det är också av stor vikt att referenserbjudandet omfattar samma produkter och tjänster som TeliaSonera själva kan erbjuda sina kunder. Det bör också, enligt PTS bedömning, finnas möjlighet för operatörer att migrera från TeliaSoneras existerande grossistprodukter för bredbandstillträde till det reglerade biströmstillträdet utan att det medför ett avbrott för slutkunden. TeliaSonera har, efter underrättelse från PTS, meddelat att de avser att ta fram en migreringsprodukt och inkludera denna i referenserbjudandet för bitström. PTS kommer att följa upp utvecklingen på området. Parallellt med villkorsgranskningen pågår även tillsyn över prissättningen av produkterna. PTS har tillsammans med konsulter tagit fram en beräkningsmodell som kan utgöra ett hjälpmedel för PTS vid granskning av TeliaSoneras priser för bitströmstillträde. Under första kvartalet 2007 har PTS genomfört ett samråd om modellen med marknadens aktörer. Syftet med samrådet var att ge aktörerna möjlighet att ge synpunkter på modellens utformning och ingående data såsom retailkostnader, kostnader för nätelement, nätdesign och dimensioneringsnormer. PTS har även infordrat beräkningsunderlag från TeliaSonera avseende bolagets prissättning. PTS tillsyn över bolagets prissättning har under andra kvartalet huvudsakligen bedrivits i form av en löpande dialog med TeliaSonera. 8 PTS beslut den 24 november 2004, dnr. 04-6949/23,b 9 PTS ärende dnr. 07-1697 16 Post- och telestyrelsen
Effekter Syftet med tillsynen avseende bitström är att främja en effektiv konkurrens på bredbandsmarknaden och att slutkunderna ska få ett bredare urval av tjänster och leverantörer. Inte minst är detta en viktig fråga för glesbygden där LLUB, som kräver större investeringar, oftast blir ett för kostsamt alternativ för operatörerna. Med bitström ges förutsättningar för att operatörer skall kunna uppnå lönsamhet även i mindre tätbefolkade områden. Tillsynen är för närvarande inne i ett intensivt skede. PTS har bland annat agerat för att TeliaSonera omgående skulle publicera referenserbjudandet, i samband med att Skyldighetsbeslutet trädde i kraft, vilket också skedde efter underrättelse. I den pågående granskningen har PTS konstaterat att finns en rad brister i referenserbjudandet, och TeliaSonera har underrättats om de allvarligaste. Bl.a. har PTS agerat för att operatörskunderna skall kunna beställa bitströmstillträde tidigare än vad TeliaSonera utlovat, samt även beträffande frågan om migrering från andra produkter till bitström. Som resultat av det förstnämnda erbjuder TeliaSonera operatörskunderna att efter den 1 juni 2007 beställa som mest tio (10) bitströmsaccesser per vecka, i det andra fallet har TeliaSonera meddelat att de avser att erbjuda migrering. Med hänsyn till den korta tid som Skyldighetsbeslutet varit gällande är det i övrigt för tidigt att uttala sig om dess effekter på konkurrensen. 2.2.8 Tillsyn av LLUB Under första halvåret 2007 har PTS främst fokuserat på LLUB-frågor inom nedanstående områden: Samlokalisering tillträde till telestationer Tillgång till fiber Tillgång till väsentlig information från TeliaSonera Beställningsrutiner för hel ledning Ledtider/Statistik Referenserbjudandets utformning TeliaSonera är skyldigt att på rimlig begäran bevilja andra operatörer tillträde till TeliaSoneras telestationer. Tillträde till telestationerna är en förutsättning för att dessa operatörer ska kunna erbjuda xdsl-tjänster och därmed avgörande för marknadsutvecklingen och konkurrenssituationen för bredband genom det traditionella accessnätet. Skyldigheten omfattar dessutom tillträde till tillhörande installationer som hänger samman med fullt tillträde, dvs. samlokalisering och tillträde till övriga relevanta installationer. PTS har mot bakgrund av detta bedömt att, om en operatör begär att TeliaSonera skall tillhandahålla svartfiber, och om syftet med begäran är att förbinda dennes nät med sin samlokaliserade utrustning i TeliaSoneras telestation, utgör detta en rimlig begäran. PTS har under andra kvartalet 2007 underrättat TeliaSonera att de skall tillhandahålla svartfiber till andra operatörer under förutsättning att dessa ska använda förbindelsen för att koppla samman sitt eget nät med den bredbandsutrustning de satt in i TeliaSoneras telestationer. Om TeliaSonera på objektiva grunder inte kan tillhandahålla svartfiber ska företaget tillhandahålla ett alternativ som i så stor Post- och telestyrelsen 17
utsträckning som möjligt motsvarar svartfiber när det gäller pris och andra egenskaper. PTS bedriver tillsyn över TeliaSoneras skyldighet gällande tillträde till informationssystem och hur TeliaSonera tillhandahåller information som är avgörande för hur effektivt en operatör kan bearbeta presumtiva och existerande kunder och därmed mycket viktig för en fungerande konkurrens. PTS har därför under det första kvartalet 2007 inlett tillsyn över hela informationsflödet inom LLUB ur ett icke-diskrimineringperspektiv 10. PTS har även drivit frågan om att TeliaSonera skall förse PTS med jämförande och tillförlitlig statistik avseende faktiska ledtider vid operatörers förfrågan om samlokalisering. PTS inhämtar sedan årsskiftet 2006/2007 månatligen statistik från TeliaSonera avseende ledtider samt leveransprecision, i syfte att följa upp icke-diskrimineringsskyldigheten enligt Skyldighetsbeslutet. PTS följer upp ledtider externt för operatörer samt internt för TeliaSonera avseende: Leveransprecision - Kopparaccesser/Telia Bredband - Samlokalisering/Etablering/Utökning av bredbandsnod Ledtider för - Samlokalisering - Etablering/Utökning av bredbandsnod - Kopparaccesser - Telia Bredband Operatörer har påtalat kvalitetsbrister i det informationsinnehåll som TeliaSonera tillhandhåller, frågor om prissättning, kapacitet, tillgänglighet och uppdateringsfrekvens har också väckts av operatörer. PTS bedömning är att dygnsvis uppdatering är rimlig. För att möta PTS krav på uppdateringsfrekvens, vilket skulle ge operatörerna bättre möjlighet att ge potentiella slutkunder korrekt information, pågår inom TeliaSonera ett arbete med utveckling av databasen Nätfråga. Utvecklingen av databasen innebär att även abonnemangsdata kommer att uppdateras dygnsvis. Driftsättning kommer att ske under andra kvartalet 2007. I slutet av 2006 och början av 2007 fanns stora problem med TeliaSoneras beställningsrutiner för hel ledning. Den nya automatiserade beställningsrutin som TeliaSonera införde 1 oktober 2006 uppvisade väsentliga brister, vilket medförde stora problem för operatörer att genomföra beställningar. Ett antal operatörer kom in till PTS med klagomål i frågan och PTS hade flera möten med TeliaSonera för att informera sig om problemen samt ta del av vilka åtgärder TeliaSonera avsåg att vidta för att problemen skulle upphöra. PTS gick den 7 februari ut med en underrättelse 11 till TeliaSonera AB om att bolaget måste tillmötesgå en rimlig begäran om tillträde till hel ledning utan dröjsmål samt säkerställa att beställningsrutinen av hel ledning fungerar tillfredställande. TeliaSonera har 10 PTS ärende dnr. 07-2353 11 PTS ärende dnr. 06-16362 18 Post- och telestyrelsen
arbetat med att förbättra registerkvaliteten samt utökat personalstyrkan för att hantera förekommande brister. I mars och april har PTS på begäran erhållit redovisningar från TeliaSonera som visar att beställningsrutinen nu fungerar tillfredställande varför PTS bedömt att ärendet kan avslutas. Under hösten 2006 begärde Tele2 att PTS skulle utöva tillsyn över vissa avtalsvillkor i TeliaSoneras referenserbjudande för LLUB. Mot bakgrund av att många operatörer berörs av hur referenserbjudandets avtalsvillkor är utformade, har PTS bjudit in dessa operatörer till möjlighet att inkomma med sina synpunkter på Tele2:s förslag till nya avtalsvillkor. Detta samråd avslutades i januari 2007. TeliaSonera anser att samtliga villkor som ifrågasätts av Tele2 är förenliga med skyldighetsbeslutet. PTS bedömer dock att det finns anledning att misstänka att utformningen av vissa villkor i referenserbjudandet strider mot PTS skyldighetsbeslut varför tillsynen fortfarande pågår. Utifrån samrådet har även kommunicering skett gällande rutiner för slutkundsflytt samt operatörsbyte avseende hel ledning. TeliaSonera har meddelat att de avser att införa rutiner för operatörsbyte till midsommar och slutkundsflytt efter sommaren. Tillsyn pågår också vad det gäller nivån på prissättningen för övergången från delad ledning till hel ledning 12 samt för ny prissättning och villkor för kopparaccessförfrågan 13. Kommunikation med TeliaSonera pågår i båda ärendena. Effekter PTS tillsyn av LLUB bör ha gynnat konkurrenssituationen positivt eftersom tillsynsaktiviteterna syftar till att förbättra operatörers förutsättningar för tillträde till konventionella abonnentledningar av metall samt tillhörande installationer och driftssystem på icke diskriminerande villkor. Detta innebär att operatörerna successivt får förbättrade förutsättningar för tillgång till nödvändig infrastruktur och för att kunna tillhandahålla bl.a. bredbandstjänster samt att kvalitén i och tillgängligheten till LLUB-tjänster ökar. Detta får i sin tur positiva konsekvenser på slutkundsmarkanden, eftersom kunden upplever sig ha flera kompatibla erbjudanden att välja mellan på bredbandsmarknaden. Exempel på förbättringar som kommit till stånd under det första halvåret är att TeliaSonera, i enlighet med de krav som PTS ställer, skall förbättra sina informationssystem så att andra operatörer får tillgång till abonnentuppgifter som uppdateras varje dygn. Dessa förbättringar beräknas vara genomförda under andra kvartalet 2007. PTS avser följa upp detta åtagande. PTS har även varit påtryckande för att TeliaSonera skall vidta åtgärder för att komma tillrätta med bristerna vad det gäller beställning av hel ledning. I mars och april har PTS erhållit redovisningar från TeliaSonera som visar att beställningsrutinen nu fungerar tillfredställande. Därutöver tar PTS månadsvis in statistik från TeliaSonera för att följa upp eventuella avvikelser mellan interna och externa ledtider. 12 PTS ärende dnr. 06-17204 13 PTS ärende dnr. 07-2975 Post- och telestyrelsen 19
2.2.9 Förslag på åtgärder för ökad tillgänglighet till bredband PTS arbetar för att tillgängligheten till bredband i Sverige skall öka. PTS förslag till mål för tillgänglighet för bredband är att alla hushåll, företag och offentlig verksamhet skall ha tillgång till bredband senast år 2010, vilket är detsamma som EU:s uttalade mål. Sverige har kommit en god bit på vägen när det gäller uppfyllandet av målet om bredband till alla senast år 2010. I augusti 2006 saknade 227 192 abonnenter i det metallbaserade accessnätet tillgång till bredbandsleverantörer via det metallbaserade accessnätet (xdsl). Bredband kan också tillhandahållas via Fiber- LAN nät och radionät. Med hänsyn tagen till detta återstår det c a 136 000 hushåll och företag som saknar möjlighet att få bredband. Glesbygdskommunerna har störst andel abonnenter som saknar möjligheter att få bredband via det metallbaserade accessnätet, men problemet finns i hela landet. Bland annat finns det största antalet abonnenter utan bredbandsmöjligheter via xdsl i de större städerna. De minsta telestationerna med färre än 200 anslutna abonnenter är de som oftast inte är förberedda för bredband. De verktyg som finns för att främja bredbandsutbyggnaden och uppfylla målet om bredband till alla senast år 2010 är främjandet av en effektiv konkurrens vilket stimulerar en marknadsdriven bredbandsutbyggnad, samt statligt bredbandsstöd. PTS föreslår i PTS rapport Förslag till bredbandsstrategi för Sverige ett antal åtgärder som myndigheten bedömer som nödvändiga för att målet om bredband till alla år 2010 ska kunna uppfyllas. PTS föreslår bl a att: Effekter För att de 136 000 hushåll och företag som idag saknar bredband ska få tillgång till bredband krävs fortsatta offentliga stödinsatser för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Regeringen bör också föreskriva att bredbandsnät som finansierats med statligt stöd skall vara öppna för andra tjänsteleverantörer under hela nätens livslängd. Regeringen behöver formulera en målsättning på lång sikt (inklusive etappmål) för tillgången till bredbandsinfrastruktur samt verka för att bredband skall betraktas som en samhällsomfattande tjänst vid översynen av USO-direktivet. PTS presenterade rapporten Förslag till bredbandsstrategi för Sverige i mitten av februari. Det är ännu för tidigt för att se effekterna av strategin på tillgängligheten till bredband. 2.2.10 Utredning avseende svartfiber Efterfrågan av överföringshastigheter kan komma att leda till att vissa tjänster endast kommer att kunna produceras via fiber och inte tillhandahållas via LLUB eller kabel-tv näten. 20 Post- och telestyrelsen
Enligt tidigare reglering hade TeliaSonera en skyldighet att tillhandahålla nätkapacitet, vilket även inkluderade s.k. svartfiber. Härigenom gavs konkurrerande operatörer tillgång till nödvändig transportinfrastruktur. Med nuvarande utformning av den svenska regleringen omfattas svartfiber endast i form av förbindelser till samlokaliserad utrustning vid LLUB och ingår annars inte i någon relevant marknad, och är därför i övrigt inte föremål för reglering. På nationell nivå finns flera parallella nät som förbinder olika regioner med optisk fiber. Lokalt är valfriheten inte lika stor. Det finns ofta kommunala fibernät, men dessa är ofta inte heltäckande, framförallt inte utanför kommunens centralort. I många fall föredrar de kommunala bolagen att inte tillhandahålla svartfiber, utan vill istället sälja den mer förädlade tjänsten förbindelsekapacitet, vilken är betydligt dyrare. Frånvaron av reglering för svartfiber kan medföra att det kan blir avsevärt svårare och dyrare för operatörer att få tillgång till den transportinfrastruktur de behöver. Det finns en betydande risk att ökade kostnader för svartfiber ökar konkurrerande operatörers kostnader så att konkurrensen påverkas, alternativt att operatörernas tillgång till transportinfrastruktur minskar. Till följd av detta har PTS under våren 2007 tagit initiativ till att utreda marknadsförutsättningarna för svartfiber med syfte att identifiera om det finns konkurrensproblem på marknaden för svartfiber och om dessa motiverar förhandsreglering. Analysen beräknas bli klar under andra delen av 2007. 2.2.11 Förslag till strategi avseende öppna nät PTS har i sitt förslag till bredbandsstrategi kunnat konstatera att det finns problem med öppenhet i lokala fibernät, genom att ett tämligen stort antal ägare av lokala fibernät enbart säljer produkter till slutanvändare och således inte ger andra aktörer tillträde till näten. Detta äventyrar enligt PTS bedömning målet att slutkunder skall ges största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. PTS ser särskilt allvarligt på de fall då de beskrivna konkurrensproblemen uppstått som ett resultat av bristande öppenhet i nät som byggts med hjälp av statliga eller EU medel och/eller ägs av kommuner. PTS uppfattning är att åtgärder måste vidtas för att komma tillrätta med den bristande öppenhet som råder i vissa lokala fibernät. I syfte att komma till rätta med de beskrivna problemen har PTS därför föreslagit en rad åtgärder för att säkerställa att öppenheten i näten. Effekter Om de föreslagna åtgärderna genomförs kan dessa antas ha en gynnsam effekt på konkurrensen, vilket ytterst torde komma slutanvändarna till godo. Post- och telestyrelsen 21