Svensk telemarknad första halvåret 2008

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2008:23 Datum Svensk telemarknad första halvåret 2008

2 Rapportnummer PTS-ER-2008:23 Diarienummer ISSN Författare Oscar Holmström Post- och telestyrelsen Box Stockholm

3 Innehåll Nyckeltal marknaden för elektronisk kommunikation, första halvåret Key data the market for electronic communications, first half-year Syfte och metod 8 2 Marknadsutvecklingen första halvåret 2008 privat och företag Fasta samtalstjänster Mobila samtalstjänster och mobil data Internettjänster Tv-tjänster 20 3 Rapporttabeller 21 4 Deltagarlista 40 För mer detaljerad statistik, besök PTS statistikportal:

4 Tabeller Tabell 1 Elektronisk kommunikation - trafik från slutkund (miljoner minuter) 21 Tabell 2 Tabell 3 Fasta samtalstjänster - antal abonnemang och slutkunder för fast telefoni (tusental) [1] (PSTN, ISDN och IP-baserad telefoni) 22 Fasta samtalstjänster - antal utgående trafikminuter (miljoner) från slutkund [1] (PSTN, ISDN och IP-baserad telefoni) 24 Tabell 4 Mobila samtalstjänster - antal kontraktsabonnemang och kontantkort [1] (tusental) 25 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Mobila samtalstjänster - procentuell fördelning - antal kontraktsabonnemang och kontantkort 26 Mobila samtalstjänster - tillväxt per halvår i antal kontraktsabonnemang och kontantkort [1] (tusental) 27 Mobila samtalstjänster - antal utgående trafikminuter (miljoner) från slutkund 28 Tabell 8 Mobila samtalstjänster - mobila datatjänster 30 Tabell 9 Mobila samtalstjänster - SMS [1] 31 Tabell 10 Mobila samtalstjänster - MMS [1] 32 Tabell 11 Internettjänster - antal aktiva kunder [1] till Internetaccess per accessform (tusental) 33 Tabell 12 Internettjänster - procentuell fördelning av antal aktiva kunder [1] till Internetaccess per accessform 35 Tabell 13 Internettjänster - antal aktiva kunder med bredbandsanslutning till Internet (tusental) 37 Tabell 14 Internettjänster - tillväxt, penetration och trafik 38 Tabell 15 tv-tjänster - Antal abonnemang 39

5 Figurer Figur 1 Antal abonnemang för fast telefoni 13 Figur 2 Utgående trafikminuter från fasta telefoner och mobiltelefoner 14 Figur 3 Antal abonnemang och aktiva kontantkort för mobila samtalstjänster och mobil data 15 Figur 4 Genomsnittligt antal skickade SMS per GSM/UMTS-kund och månad 16 Figur 5 Marknadsandelar antal abonnemang och aktiva kontantkort för mobila samtalstjänster och mobil data 17 Figur 6 Antal Internetabonnemang 18 Figur 7 Marknadsandelar antal bredbandsabonnemang 19 Figur 8 Fördelning av digital-tv-abonnemang mellan olika distributionsplattformar 20

6 Nyckeltal marknaden för elektronisk kommunikation, första halvåret 2008 Fasta samtalstjänster 1:a halvåret :a halvåret 2008 Förändring Abonnemang för fast telefoni (tusen) % varav abonnemang via GTA (tusen) % Privat % Företag % varav abonnemang för IP-baserad telefoni (tusen) % Privat % Företag % Förvalskunder (tusen) % Privat % Företag % Mobila samtalstjänster Mobilabonnemang (tusen) % Privat % Företag % varav aktiva UMTS-abonnemang % varav abonnemang för enbart mobil paketdata % Antal skickade SMS (miljoner) % Antal skickade MMS (miljoner) % Trafik för mobila datatjänster (Tbyte) % Internettjänster Kunder till Internetaccess (tusen) % Uppringd anslutning % Bredbandsanslutning % varav abonnemang för enbart mobil paketdata % Källa:, 17 december 2008.

7 Key data the market for electronic communications, first half-year 2008 Fixed call services 1st half-year st half-year 2008 Change Subscriptions for fixed telephony (thousands) % of which via WLR (thousands) % Private % Business % of which via alternative access (thousands) % Private % Business % Pre-selection customers (thousands) % Private % Business % Mobile call services Mobile subscriptions (thousands) % Private % Business % of which active UMTS subscriptions % varav abonnemang för enbart mobil paketdata % Number of SMS sent (millions) % Number of MMS sent (millions) % Traffic for mobile data services (Tbyte) % Internet services Internet-access customers (thousands) % Dial-up connection % Broadband connection % varav abonnemang för enbart mobil paketdata % Source: National Post and Telecom Agency (PTS), 17 december 2008.

8 1 Syfte och metod Syftet med Svensk telemarknad första halvåret 2008 är att kartlägga utvecklingen för en stor del av den svenska marknaden för elektronisk kommunikation. har till uppgift att dels följa marknadsutvecklingen för elektronisk kommunikation, dels främja konkurrensen inom området. Som en del av dessa uppgifter arbetar PTS med marknadsstatistik och marknadsanalyser. Det är även viktigt att allmänheten, operatörer, samt andra företag och organisationer får tillgång till statistik och marknadsanalyser, något som utgör ett ytterligare incitament för PTS att publicera marknadsstatistik. Rapporten fokuserar på följande delmarknader Fasta samtalstjänster, inklusive ip-baserad telefoni Mobila samtalstjänster och mobil data Internettjänster Tv-tjänster Rapporten Svensk telemarknad ska främst ses som PTS rapport för statistik om marknaden för elektronisk kommunikation, fokus ligger därför på att redovisa marknadsstatistik. I motsats till helårsversionen av rapporten innehåller Svensk telemarknad första halvåret 2008 inga analyser eller fördjupningsavsnitt som pekar på de bakomliggande faktorerna till den utveckling som sker på marknaden. Däremot inkluderas ett antal figurer och diagram som förtydligar siffermaterialet. Insamlingen av helårsstatistik för åren 2000 till 2007 har skett i samarbete med Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, 1 och Statistiska centralbyrån, SCB. PTS insamlingen av halvårsstatistik sker dock endast i myndighetens egen regi. En viktig orsak till detta samarbete är att underlätta för uppgiftslämnarna genom att bland annat minska antalet frågeformulär. Statistiken för första halvåret 2008 har samlats in med en webbaserad enkät. 2 1 SIKA är den myndighet under Näringsdepartementet som ansvarar för den officiella statistiken om televerksamhet (se 2 Webbenkäten har utformats i samarbete med Unified Dialogs AB, och uppgiftsinsamlingen har utförts av Unifed Dialogs AB. Post- och telestyrelsen 8

9 PTS har tillgång till olika uppgifter som enligt sekretesslagen bedömts som affärsmässigt känsliga. 3 Dessa uppgifter, som har begärts in från anmälda operatörer exempelvis i samband med tillsyn, publiceras inte i denna rapport. De uppgifter som har begärts in från anmälda operatörer i statistikinsamling för första halvåret 2008 används uteslutande som underlag i följande sammanhang: 1. Statistik i rapporten Svensk telemarknad första halvåret 2008 (PTS). 2. Statistik i en offentlig statistikportal PTS marknadsanalyser och beslut om betydande marknadsinflytande PTS eventuella beslut om samhällsomfattande tjänster PTS övriga verksamhet som tillsynsmyndighet. 7 Rapporten baseras främst på följande informationskällor: Kvantitativa data inhämtade av PTS från operatörer. Statistikunderlag från tidigare rapporter motsvarande Svensk telemarknad. Andra publika källor I det frågeformulär som skickas ut till operatörerna anges uttryckligen vilka uppgifter som ska användas till varje område. I samband med 2003 års insamling av uppgifter infördes svarsplikt och svarsplikt har även införts för insamling av halvårsuppgifter. För information om vilka operatörer som har inkommit med svar, se kapitlet Deltagarlista. Den statistik som presenteras i Svensk telemarknad ska ses som PTS bedömning av marknaden och baseras på de data som kommer in från operatörerna. Andra publika källor används också i viss utsträckning. Halvårsversionen av Svensk telemarknad har genomgått två viktiga förändringar jämfört med tidigare rapporter. För det första tillfrågas färre aktörer. I samband med tidigare rapporter skickades frågeformuläret ut till samtliga anmälda operatörer, och till ett antal operatörer som inte fanns anmälda hos PTS men som antogs bedriva verksamhet inom området elektronisk kommunikation. För helåret 2007 innebar detta totalt 558 aktörer. Inför halvårsrapporten 2008 skickades frågeformuläret ut till de 3 8 kap 6 sekretesslagen Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) 8 kap Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) 5 kap. 7 Materialet kan användas för dessa ändamål efter att PTS underrättat de berörda operatörerna. Post- och telestyrelsen 9

10 aktörer som i föregående helårsmätning tillsammans svarade för minst 95 procent av marknaden på någon av delmarknaderna fasta samtalstjänster, mobila samtalstjänster och mobil datatrafik, Internettjänster eller tv-tjänster. 8 Totalt innebar detta 62 aktörer. Vid rapportens publicering hade 58 svarat vilket motsvarar cirka 95 procent av de tillfrågade. Insamlingen av operatörsdata fortsätter dock även efter det att rapporten Svensk telemarknad har publicerats, vilket gör att PTS databas för operatörsstatistik kontinuerligt förbättras och svarsfrekvensen ökar. Den totala andelen för de som inte tillfrågats har uppskattats baserat på utvecklingen under andra halvåret För det andra efterfrågas inte intäktsuppgifter i frågeformuläret till Svensk telemarknad första halvåret Frågeformuläret till helårsversionen av Svensk telemarknad 2008 kommer dock att omfatta samtliga aktörer på marknaden för elektronisk kommunikation samt inkludera frågor om intäkter för alla delmarknader. Dessutom kommer helårsversionen 2008 till skillnad från halvårsversionen 2008 att innehålla ett antal fördjupningsavsnitt där den insamlade statistiken analyseras. Under insamlingsprocessen uppstår naturligtvis mätfel, dels eftersom det finns operatörer på marknaden som inte svarar på enkäten, dels eftersom skattningen av ej tillfrågade aktörer innehåller ett visst mått av osäkerhet. De operatörer som svarat står dock för en betydande del av marknaden för elektronisk kommunikation, och därför bör mätfelen inte vara särskilt stora. Mätfel kan även uppkomma om de tillfrågade inte har svarat på alla frågor i enkäten, om svaren blivit missvisande på grund av slarv, bristfälliga eller missförstådda instruktioner eller om något exakt värde inte går att få fram ur företagets redovisning. Sådana bortfall och eventuella brister i de inkomna svaren kan ofta kompenseras genom att utgå från data i tidigare insamlingar eller genom att göra uppskattningar utifrån relaterade svar i enkäten. Den historiska statistiken revideras kontinuerligt i takt med att PTS får tillgång till ytterligare information, och av den anledningen kan statistiken för en och samma period skilja sig åt i olika rapporter. Det är därför viktigt att den som använder Svensk telemarknad har tillgång till den senast publicerade versionen. Den senast uppdaterade databasen finns alltid på PTS webbaserade statistikportal ( Marknadsutvecklingen redovisas med statistik som i några fall sträcker sig tillbaka till Från och med Svensk telemarknad 2006 publicerar PTS även marknadsandelar för slutkundsmarknaderna för varje insamlingsperiod. 8 En aktör som ingår bland de 95 procent största på minst en delmarknad får svara på samtliga frågor i frågeformuläret, oavsett om aktören har lägre marknadsandel på övriga delmarknader. 9 Med undantag för delmarknaden tv-tjänster där intäktsuppgifter samlas in även för första halvåret Post- och telestyrelsen 10

11 Historiska marknadsandelar som är äldre än helåret 2006 publiceras dock inte. I rapporten finns marknadsandelar för ett antal olika aggregat och PTS publicerar uppgifter om marknadsandelar i en allmänt tillgänglig statistikportal som är åtkomlig från PTS hemsida och via adressen Portalen innehåller marknadsandelar för samtliga variabler på alla slutkundsmarknader från och med helåret 2006, utom när det gäller marknaden för tv-tjänster. 10 I de fall där variabler bedöms som bristfälliga eller på något annat sätt missvisande, publiceras dessa inte i statistikportalen. I frågeformuläret används definitioner som också ligger till grund för rapporterna, och dessa definitioner revideras och förtydligas kontinuerligt så att de är i fas med utvecklingen på marknaden. Även segmenteringen av de enskilda delmarknaderna kan ändras från år till år. Sedan 2003 års frågeformulär tas även hänsyn till PTS behov av uppgifter för att genomföra marknadsanalyser och besluta om någon operatör har betydande marknadsinflytande. Trots dessa förändringar går det fortfarande i stor utsträckning att jämföra informationen med tidigare rapporter. En definitionsförändring värd att uppmärksamma är att fast Internetaccess från och med helåret 2007 kallas för bredband i Svensk telemarknad. Fast Internetaccess har i tidigare versioner av Svensk telemarknad använts som motsatsen till uppringt Internet. En sådan definition har dock medfört problem i takt med att olika typer av radiolösningar blivit vanligare, eftersom många sammankopplar fast Internetaccess med antingen trådbunden Internetaccess eller ser det som en motsats till mobil Internetaccess. Från och med Svensk telemarknad 2007 kategoriseras därför alla dedicerade Internetabonnemang som inte är anslutna via PSTN eller ISDN som bredband, även om kapaciteten för vissa av dessa abonnemang inte når upp till det som många skulle anse motsvara en bredbandsanslutning. I åtskilliga fall redovisas statistiken fördelad på privatkunder respektive företagskunder. Definitionerna av privatkund respektive företagskund baseras på vem som betalar för tjänsten, inte vem som är användare. Kriteriet för att den betalande parten ska betecknas som en företagskund (inklusive de organisationer som inte är företag) är att den har ett organisationsnummer. De övriga betecknas som privatkunder. Detta gör dock att företag och organisationer som är registrerade på personnummer räknas till kategorin privatkunder. 10 PTS utesluter dock inte att variabler på slutkundsmarknaden för tv-tjänster i framtiden kommer att publiceras på liknande sätt som variablerna för de andra slutkundsmarknaderna. Post- och telestyrelsen 11

12 De uppgifter i rapporten som redovisas i procent är avrundade och därför blir summan av delarna inte alltid 100 procent. Post- och telestyrelsen 12

13 2 Marknadsutvecklingen första halvåret 2008 privat och företag 2.1 Fasta samtalstjänster Figur 1 Antal abonnemang för fast telefoni Abonnemang, tusental Totalt PSTN ISDN IP-baserad telefoni 0 Den sista juni 2008 fanns det fasta telefonabonnemang i Sverige vilket kan jämföras med ett år tidigare. En tydlig trend är att antalet PSTN- och ISDN-abonnemang minskar samtidigt som antalet abonnemang för ip-baserad telefoni ökar. Mellan slutet av första halvåret 2007 och slutet av första halvåret 2008 ökade antalet ip-baserade abonnemang med cirka 31 procent från till Under samma period minskade antalet PSTN-baserade abonnemang med ungefär 5 procent från knappt 4,9 miljoner till drygt 4,6 miljoner Post- och telestyrelsen 13

14 Figur 2 Utgående trafikminuter från fasta telefoner och mobiltelefoner Minuter, miljoner Utgående trafikminuter från fasta telefoner Utgående trafikminuter från mobiltelefoner Det totala antalet utgående trafikminuter för fasta samtalstjänster minskade från knappt 15,1 miljarder under första halvåret 2007 till knappt 13,5 miljarder under motsvarande tidsperiod Antalet utgående samtalsminuter i mobilnät fortsatte att närma sig de i fasta nät och motsvarade 66 procent av de utgående minuterna i fasta nät under första hälften av Under första halvåret 2007 var motsvarande andel 50 procent. För marknadsandelar för fasta samtalstjänster, se Post- och telestyrelsen 14

15 2.2 Mobila samtalstjänster och mobil data Figur 3 Antal abonnemang och aktiva kontantkort för mobila samtalstjänster och mobil data Abonnemang, tusental NMT-abonnemang Abonnemang och kontantkort för enbart mobil paketdata Abonnemang och kontantkort för samtal samt för samtal och mobil paketdata 0 Marknaden för mobila samtalstjänster och mobil data fortsatte att växa. Mellan sista juni 2007 och sista juni 2008 ökade antalet abonnemang och aktiva kontantkort från 9,9 miljoner till 10,5 miljoner trots att NMT-abonnemang försvann i och med att Telia Sonera avvecklade sin verksamhet i det analoga NMT-nätet. Det är framförallt abonnemang till mobilt bredband som står för ökningen. Antalet abonnemang och aktiva kontantkort för enbart mobil paketdata (mobilt bredband) ökade från cirka första halvåret 2007 till första halvåret Förändringen motsvarar en årlig tillväxt på 229 procent. Antalet privata abonnemang och kontantkort ökade med 354 procent och antalet företagsabonnemang med 118 procent. Trafiken för mobila datatjänster ökade från 378 Tbyte under första halvåret 2007 till Tbyte under första halvåret Förändringen motsvarar en årlig tillväxt på 987 procent. En genomsnittlig användare av Post- och telestyrelsen 15

16 abonnemang för enbart mobil paketdata sände eller tog emot i genomsnitt 47 Mbyte per dygn under första halvåret Det är mer än tre gånger så mycket trafik per användare och dygn som under första halvåret Det totala antalet utgående samtalsminuter från mobiltelefon ökade från 7,5 miljarder till 8,8 miljarder minuter mellan första halvåret 2007 och motsvarande period Ökningen innebär att antalet utgående samtalsminuter från mobiltelefon för en genomsnittlig mobilkund ökade med cirka 20 minuter per månad under perioden från cirka 2,1 timmar per månad till cirka 2,5 timmar per månad. Figur 4 Genomsnittligt antal skickade SMS per GSM/UMTS/CDMA 2000-kund och månad Antal Genomsnittligt antal skickade SMS per GSM/UMTS/CDMA kund och månad Under första halvåret 2008 skickades cirka 3,5 miljarder SMS från mobiltelefoner vilket motsvarar en årlig ökning med knappt 78 procent. 11 Även abonnemang som klarar både mobil paketdata och samtal genererar mobil paketdata. PTS har dock fått indikationer på att denna andel är mycket liten i jämförelse med vad som genereras av abonnemang för enbart mobil paketdata. Post- och telestyrelsen 16

17 En genomsnittlig kund skickade knappt 60 SMS per månad, vilket är en ökning med knappt 73 procent jämför med motsvarande period Antalet MMS ökade från cirka 43 miljoner under första halvåret 2007 till cirka 65 miljoner första halvåret I genomsnitt skickades drygt 1 MMS per kund och månad, vilket motsvarar en årlig ökning med knappt 24 procent. Figur 5 Marknadsandelar antal abonnemang och aktiva kontantkort för mobila samtalstjänster och mobil data Övriga 3% HI3G Access 6% Optimal Telecom Sverige 1% Telia Sonera 43% Tele2 Sverige 30% Telenor Sverige 17% Marknadsandelarna 12 för de stora nätägande operatörerna Telia Sonera, Tele2, HI3G och Telenor hade endast förändrats marginellt i slutet av juni 2008 jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Gruppen Övriga ökade sin marknadsandel med 2 procentenheter medan Tele2 minskade sin marknadsandel med 2 procentenheter. Marknadsandelarna för samtliga tillfrågade aktörer återfinns på 12 Mobilt bredband inkluderas i både figur 5, som visar andelen abonnemang och aktiva kontantkort för mobila samtalstjänster och mobil data, och i figur 7 som visar andelen bredbandsabonnemang. Post- och telestyrelsen 17

18 2.3 Internettjänster Figur 6 Antal Internetabonnemang Abonnemang, tusental Internetabonnemang Bredbandsabonnemang 2 Mbit/s eller mer 10 Mbit/s eller mer Abonnemang till mobilt bredband Marknaden för Internetaccess har under ett antal år genomgått stora förändringar i samband med övergången från uppringd anslutning till bredbandsanslutning. Genombrottet för mobilt bredband har inneburit att delmarknaden än en gång står inför stora förändringar. Antalet aktiva kunder med bredband ökade från till mellan sista juni 2007 och sista juni 2008 vilket motsvarar en tillväxt på ungefär 20 procent. Fast bredband stod för 23 procent av ökningen och mobilt bredband för 77 procent. Abonnemang för uppringt Internet minskade under samma period med 34 procent, från till abonnemang. Andelen aktiva kunder med bredband med 2 Mbit/s eller mer i överföringshastighet av samtliga kunder med bredband var 80 procent i slutet av första halvåret Motsvarande andel ett år tidigare var 69 procent. Post- och telestyrelsen 18

19 Figur 7 Marknadsandelar antal bredbandsabonnemang Övriga 14% Glocalnet Scandinavia 5% HI3G Access 4% Telia Sonera 40% Tele2 Sverige 9% B2 Bredband 13% Com hem 15% Den snabba tillväxten av mobilt bredband gör att marknadsandelarna för bredbandsabonnemang ökar för mobiloperatörerna samtidigt som de minskar för övriga aktörer. 13 Jämfört med slutet av 2007 har Telia Sonera, Tele2 och Glocalnet ökat sina marknadsandelar med cirka 1 procentenhet vardera. HI3G har ökat med cirka 2 procentenheter medan B2 Bredband och Com hem har minskat sina marknadsandelar med cirka 2 procentenheter. 14 Marknadsandelarna för samtliga tillfrågade aktörer återfinns på 13 Mobilt bredband inkluderas i både figur 5, som visar andelen abonnemang och aktiva kontantkort för mobila samtalstjänster och mobil data, och i figur 7 som visar andelen bredbandsabonnemang. 14 Observera att Glocalnet och B2 Bredband båda är helägda av Telenor. Post- och telestyrelsen 19

20 2.4 Tv-tjänster Figur 8 Fördelning av digital-tv-abonnemang mellan olika distributionsplattformar Ip-tv via LAN 3% Ip-tv via det metallbaserade accessnätet 12% Marknätet 29% Satellit 29% Kabelnät 27% Den sista juni 2008 var det totala antalet digital-tv-abonnemang (inklusive ip-tv) på den svenska marknaden knappt 2,4 miljoner. Samma tidpunkt 2007 fanns knappt 2,1 miljoner digitala tv-abonnemang. Antalet digital-tvabonnemang i kabel-tv-nät har ökat mest mellan första halvåret 2007 och första halvåret 2008; från knappt till drygt Antalet ip-tvabonnemang har ökat från cirka sista juni 2007 till drygt ett år senare. De uppskattningsvis omkring hushåll som endast tar emot fri-tv via det digitala marknätet inkluderas inte i statistiken. Post- och telestyrelsen 20

21 3 Rapporttabeller Tabell 1 Elektronisk kommunikation - trafik från slutkund (miljoner minuter) H H H H H H H H 2008 Totalt antal trafikminuter Fasta samtalstjänster (exkl. uppringd access) Uppringd access till Internet Mobila samtalstjänster Årlig tillväxt [1] - Totalt 0% 4% 3% -4% -8% -4% -4% -2% -3% -7% -4% -5% -7% -5% -3% -1% Årlig tillväxt - fasta samstaltjänster (exkl. uppringd access) -2% -2% -3% -5% -4% -4% -3% -3% -5% -3% -5% -10% -10% -6% -6% Årlig tillväxt - uppringd accss till Internet 13% 11% -13% -20% -9% -9% -7% -11% -32% -32% -38% -42% -48% -50% -54% Årlig tillväxt - Mobila samtalstjänster 26% 17% 10% 14% 14% 6% 7% 10% 13% 31% 30% 26% 27% 27% 24% 18% Andel mobil trafik av total trafik (inkl. uppringd access) 8.5% 9.0% 9.2% 10.7% 11.3% 11.7% 12.6% 13.2% 14.7% 18.7% 20.0% 24.8% 27.5% 33.3% 34.9% 39.6% Andel mobil taltrafik av total taltrafik 11.9% 12.7% 13.1% 14.6% 15.3% 15.8% 16.7% 17.4% 18.9% 22.7% 23.8% 28.0% 30.6% 35.5% 36.8% 40.8% Källa:, 17 december [1] Den årliga tillväxten avser en jämförelse mellan aktuell period och motsvarande period ett år tidigare. Post- och telestyrelsen 21

22 Tabell 2 Fasta samtalstjänster - antal abonnemang och slutkunder för fast telefoni (tusental) [1] (PSTN, ISDN och IP-baserad telefoni) Abonnemang för fast telefoni - via PSTN [2] Privat Företag Abonnemang för fast telefoni - via ISDN [3] Privat Företag Abonnemang för fast telefoni - via IP [4] Privat Företag via xdsl-access via kabel-tv-access via LAN-nät-access [5] via annan accessform Abonnemang för fast telefoni - totalt Privat Företag varav via GTA [6] Privat Företag varav aktiva förvalskunder [7] Privat Företag Källa:, 17 december Post- och telestyrelsen 22

23 Tabell 2 fortsättning från föregående sida. [1] Fördelningen mellan privat och företag har för 2005 reviderats av TeliaSonera varför jämförbarheten mot tidigare perioder begränsas. [2] Ett PSTN-abonnemang är liktydigt med en huvudledning till egen slutkund där abonnemang för analog telefoni levereras. Vanligtvis är den operatör som har abonnemangskunder ägare av huvudledningen, alternativt hyr operatören huvudledningen av en nätoperatör (exempelvis genom fullt eller delat tillträde) eller köper en grossistprodukt för telefoniabonnemang. En indirekt ansluten kund, dvs. förvalskund eller prefixkund, medräknas ej här. [3] Ett ISDN-abonnemang är liktydigt med en huvudledning till egen slutkund bestående antingen av basic rate eller primary rate ISDN. Vanligtvis är den operatör som har abonnemangskunder ägare av huvudledningen, alternativt hyr operatören huvudledningen av en nätoperatör eller köper en grossistprodukt för telefoniabonnemang. En indirekt ansluten kund, dvs. förvalskund eller prefixkund, medräknas ej här. [4] Här avses den form av IP-baserad telefoni där en ordinarie telefon kopplas till en bredanslutning via exempelvis en terminaladapter. Alternativt används en IP-telefon eller motsvarande som kopplas direkt till en bredbandsanslutning. Även PBX:er som ansluts via IP-protokoll skall inkluderas. En abonnent till IP-baserad telefoni, skall kunna nå, och bli nådd av, telefoner kopplade till PSTN- och ISDN-näten. [5] Med LAN-nät avses fast anslutning som nås via ett LAN (lokalt nätverk, fastighetsnät) vanligtvis baserat på Ethernet-teknik. LAN:et förbinds med ett publikt fibernät, exempelvis ett områdesnät. LAN:et (som kan bestå av optisk fiberkabel eller kopparbaserad kabel) förbinder de enskilda bostäderna/verksamheterna med en i fastigheten centralt placerad dataväxel (en switch) som i sin tur står i kontakt med de routrar som finns i områdes- och stamnäten. [6] Grossistprodukt för telefonabonnemang. Avser återförsäljning enligt avtal som slutits med TeliaSonera såväl före som efter den 18 maj [7] Avser aktiva förvalskunder där kunden är indirekt ansluten. Med aktiv avses att kunden har ringt minst ett samtal under kvartalet som föregår den aktuella mätperioden. Observera att om en kund har olika förval för nationella samtal och internationella samtal så motsvarar detta endast en kund. Motsvarar engelskans Carrier PreSelect (CPS). Avser förval för både PSTN och ISDN. Post- och telestyrelsen 23

24 Tabell 3 Fasta samtalstjänster - antal utgående trafikminuter (miljoner) från slutkund [1] (PSTN, ISDN och IP-baserad telefoni) Antal utgående trafikminuter för fasta samtalstjänster - [2] Nationella samtal varav nationella telefonsamtal varav uppringd access till Internet [3] Samtal från fasta nät till mobilnät Internationella samtal Antal utgående trafikminuter för fasta samtalstjänster - företag [2] Nationella samtal varav nationella telefonsamtal varav uppringd access till Internet [3] Samtal från fasta nät till mobilnät Internationella samtal Totalt antal utgående trafikminuter för fasta samtalstjänster [2] Nationella samtal varav nationella telefonsamtal varav uppringd access till Internet [3] Samtal från fasta nät till mobilnät Internationella samtal Källa:, 17 december [1] Fördelningen mellan privat och företag har för 2005 reviderats av TeliaSonera varför jämförbarheten mot tidigare perioder begränsas. Med IP-telefoni avses den form där en ordinarie telefon kopplas till en bredanslutning via exempelvis en terminaladapter. Alternativt används en IP-telefon eller motsvarande som kopplas direkt till en bredbandsanslutning. Även PBX:er som ansluts via IP-protokoll skall inkluderas. En abonnent till IP-baserad telefoni, skall kunna nå, och bli nådd av, telefoner kopplade till PSTN- och ISDN-näten. [2] Inkluderar ej samtal från/med förbetalt telefonkort från telefonautomat (både nationella och internationella samtal); nödsamtal, samtal med delad kostnad (077-); nummerupplysningstjänst (118 XYZ); frisamtal (020-); betalteletjänst och massanroptjänst (0900-, 0939-, och 099-); mervärdestjänster och tilläggstjänster. [3] Samtal till uppringd access till Internet är uppringt Internet via antingen ett PSTN-modem eller ett ISDN-modem. Post- och telestyrelsen 24

25 Tabell 4 Mobila samtalstjänster - antal kontraktsabonnemang och kontantkort [1] (tusental) H H H H H H H H 2008 Samtliga abonnemang och aktiva kontantkort [1] Privat Företag varav antal NMT-abonnemang Privat Företag varav abonnemang för enbart mobil paketdata [2] Privat Företag Antal aktiva kontantkort - Antal GSM, UMTS och CDMA 2000 [1] Källa:, 17 december [1] Serierna har ett brott 2004 i och med att PTS då övergår till en tremånadsregel för hur länge ett kontantkort anses vara aktivt. Med kontantkort avses endast kontantkort som har fyllts på, eller genom vilket tagits emot eller ringts samtal eller på annat sätt genererat intäkter under en given period. Längden på denna period varierar beroende på operatör. För 2004 och tidigare använder Telia Sonera 12 månader, Tele2 använder 13 månader och Vodafone (Telenor) använder 6 månader. Samtliga kontantkort definieras som privata pga. svårigheten att kontrollera om det är privatakunder eller företagskunder som är köpare. [2] Före första halvåret 2008 'varav via datainstickskort eller USB-modem, totalt'. Datainstickskort inkluderar de abonnemang som primärt inte används för taltrafik utan i första hand för data. Exempelvis abonnemang för datainstickskort, interna datakort och datakort som ansluter via USB eller liknande. Post- och telestyrelsen 25

26 Tabell 5 Mobila samtalstjänster - procentuell fördelning - antal kontraktsabonnemang och kontantkort Samtliga abonnemang och aktiva kontantkort [1] 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Privat 80% 80% 81% 81% 82% 83% 83% 83% 80% 81% 81% 81% 80% 80% 80% 79% Företag 20% 20% 19% 19% 18% 17% 17% 17% 20% 19% 19% 19% 20% 20% 20% 21% varav antal NMT-abonnemang 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 0% Privat 62% 74% 76% 78% 80% 80% 81% 81% 79% 80% 80% 82% 72% 86% 87% 0% Företag 38% 26% 24% 22% 20% 20% 19% 19% 21% 20% 20% 18% 28% 14% 13% 0% varav abonnemang för enbart mobil paketdata [2] 100% 100% 100% 100% Privat 29% 47% 61% 65% Företag 71% 53% 39% 35% Fördelning mellan accessformer GSM/UMTS 97.2% 97.8% 98.0% 98.1% 98.3% 98.4% 98.5% 98.6% 98.6% 98.6% 98.7% 98.7% 98.8% 98.9% 98.9% 100.0% NMT 2.8% 2.2% 2.0% 1.9% 1.7% 1.6% 1.5% 1.4% 1.4% 1.4% 1.3% 1.3% 1.2% 1.1% 1.1% 0.0% Antal abonnemang per 1000 invånare [3] Andel kontantkort av samtliga abonnemang 44% 46% 49% 51% 54% 56% 57% 58% 53% 52% 51% 50% 49% 47% 44% 43% Källa:, 17 december [1] Serierna har ett brott 2004 i och med att PTS då övergår till en tremånadsregel för hur länge ett kontantkort anses vara aktivt. Med kontantkort avses endast kontantkort som har fyllts på, eller genom vilket tagits emot eller ringts samtal eller på annat sätt genererat intäkter under en given period. Längden på denna period varierar beroende på operatör. För första halvåret 2004 och tidigare använder Telia Sonera 12 månader, Tele2 använder 13 månader och Vodafone (Telenor) använder 6 månader. Samtliga kontantkort definieras som privata pga. svårigheten att kontrollera om det är privatakunder eller företagskunder som är köpare. [2] Före första halvåret 2008 'varav via datainstickskort eller USB-modem, totalt'. Datainstickskort inkluderar de abonnemang som primärt inte används för taltrafik utan i första hand för data. Exempelvis abonnemang för datainstickskort, interna datakort och datakort som ansluter via USB eller liknande. [3] Vid beräkning av antal abonnemang per 1000 invånare har befolkningsstatistik från SCB använts. Värdet, så som den är beräknad här, tar inte hänsyn till om abonnenten har fler än ett abonnemang, ej heller om abonnemanget är ett privat- eller företagsabonnemang. Post- och telestyrelsen 26

27 Tabell 6 Mobila samtalstjänster - tillväxt per halvår i antal kontraktsabonnemang och kontantkort [1] (tusental) H H H H H H H H 2008 Nettotillväxt - Samtliga abonnemang och aktiva kontantkort [1] Privat Företag Nettotillväxt - NMT-abonnemang Privat Företag Nettotillväxt - varav abonnemang för enbart mobil paketdata [2] Privat Företag Nettotillväxt - Antal aktiva kontantkort - Antal GSM, UMTS och CDMA 2000 [1] Total halvårsvis tillväxt i procent 10.5% 5.0% 7.3% 3.8% 6.7% 5.4% 5.1% 5.7% -5.6% 2.3% 1.3% 1.3% 4.2% 2.8% 2.4% 3.4% Aggregerad procentuell tillväxt i relation till % 5.0% 12.6% 16.9% 24.7% 31.4% 38.1% 46.0% 37.9% 41.0% 42.9% 44.7% 50.8% 55.0% 58.8% 64.1% Tjänstetillhandahållares andel av den totala nettotillväxten Källa:, 17 december [1] Serierna har ett brott 2004 i och med att PTS då övergår till en tremånadsregel för hur länge ett kontantkort anses vara aktivt. Med kontantkort avses endast kontantkort som har fyllts på, eller genom vilket tagits emot eller ringts samtal eller på annat sätt genererat intäkter under en under en given period. Längden på denna period varierar beroende på operatör. För 2004 och tidigare använder Telia Sonera 12 månader, Tele2 använder 13 månader och Vodafone (Telenor) använder 6 månader. Samtliga kontantkort definieras som privata pga. svårigheten att kontrollera om det är privatakunder eller företagskunder som är köpare. [2] Före första halvåret 2008 'varav via datainstickskort eller USB-modem, totalt'. Datainstickskort inkluderar de abonnemang som primärt inte används för taltrafik utan i första hand för data. Exempelvis abonnemang för datainstickskort, interna datakort och datakort som ansluter via USB eller liknande. Post- och telestyrelsen 27

28 Tabell 7 Mobila samtalstjänster - antal utgående trafikminuter (miljoner) från slutkund H H H H H H H H 2008 Utgående trafik från mobiltelefon till nationellt mobilnät varav inom eget nät [1] Privat Företag Utgående trafik från mobiltelefon till nationellt fastnät Privat Företag Internationellt utgående trafik Privat Företag Totalt antal utgående trafikminuter UMTS GSM [2] NMT Kontantkort [3] Kontraktsabonnemang Privat Företag Genomsnittligt antal trafikminuter per mobiltelefonikund och månad [4] Privat Företag Källa:, 17 december Post- och telestyrelsen 28

29 Tabell 7 fortsättning från föregående sida. [1] För tjänstetillhandahållare där nätkapacitet köps från en mobilnätsoperatör, avses taltrafik som terminerar i samma mobilnät som det tjänstetillhandahållaren är ansluten till. [2] Inkluderar trafik från UMTS för [3] Samtliga kontantkort definieras som privata pga. svårigheten att kontrollera om det är privatakunder eller företagskunder som är köpare. Serierna har ett brott 2004 i och med att PTS då övergår till en tremånadsregel för hur länge ett kontantkort anses vara aktivt. [4] Genomsnittligt antal trafikminuter per månad = periodens totala antalet trafikminuter för mobil telefoni dividerat med det genomsnittliga antalet mobiltelefonikunder under perioden. Post- och telestyrelsen 29

30 Tabell 8 Mobila samtalstjänster - mobila datatjänster H H H H H H H H 2008 Antal GSM, UMTS och CDMA 2000-abonnemang med aktiva användare av mobila datatjänster (tusental) [1] Privat Företag varav abonnemang för enbart mobil paketdata [2] Privat Företag Andel GSM, UMTS och CDMA 2000-abonnemang med aktiva användare av mobila datatjänster 0.0% 0.0% 0.0% 0.8% 1.2% 2.4% 6.0% 6.0% 11.2% 14.5% 28.5% 36.6% 39.3% 54.7% 60.2% 37.7% Privat 0.0% 0.0% 0.0% 0.5% 0.6% 1.7% 5.0% 5.4% 11.0% 14.0% 26.8% 33.5% 36.4% 52.0% 57.6% 34.4% Företag 0.0% 0.0% 0.0% 2.1% 3.7% 5.8% 10.6% 8.7% 12.3% 16.5% 35.4% 49.9% 51.2% 65.5% 70.6% 50.8% Trafik för mobila datatjänster (Tbyte) Privat Företag Genomsnittlig mängd trafik (Mbyte) per abonnemang för enbart mobil paketdata och månad Privat Företag Källa:, 17 december [1] Frågan har omdefinierats inför första halvåret Det har även historiskt varit svårt för operatörerna att skilja mellan abonnemang och kontantkort för enbart samtalstjänster och abonnemang och kontantkort för både samtalstjänster och mobil paketdata. Av den anledningen är jämförbarheten mellan perioderna begränsad. [2] Före första halvåret 2008 'varav via datainstickskort eller USB-modem, totalt'. Datainstickskort inkluderar de abonnemang som primärt inte används för taltrafik utan i första hand för data. Exempelvis abonnemang för datainstickskort, interna datakort och datakort som ansluter via USB eller liknande. Post- och telestyrelsen 30

31 Tabell 9 Mobila samtalstjänster - SMS [1] H H H H H H H H 2008 Antal från mobiltelefon skickade SMS (miljoner) varav inom eget nät [2] Privat Företag Årlig tillväxt i antal skickade SMS - totalt 235% 179% 116% 37% 30% 32% 37% 19% 13% 4% 2% 22% 37% 63% 70% 78% Genomsnittligt antal skickade SMS per samtalskund via GSM-, UMTS- och CDMA 2000 och månad [3] Privat Företag Danmark [4] Norge [5] Finland [6] Källa:, 17 december [1] Short Message Service [2] För tjänstetillhandahållare där nätkapacitet köps från en mobilnätsoperatör avses SMS som terminerar i samma nät som det tjänstetillhandahållaren är ansluten till. [3] Genomsnittligt antal skickade SMS per GSM-, UMTS- och CDMA 2000-samtalskund och månad = periodens antal skickade SMS dividerat med det genomsnittliga antalet GSM-, UMTS- och CDMA 2000-samtalskunder under perioden, samt dividerat med antalet månader under perioden. [4] Baserat på statistik från IT- og Telestyrelsen, Danmark. [5] Baserat på statistik från Post- og Teletilsynet, Norge. [6] Baserat på statistik från Viestintävirasto, Kommunikationsverket, Finland. Mellan 2006 och 2007 förändrades definitionen av ett mobilabonnemang. Post- och telestyrelsen 31

32 Tabell 10 Mobila samtalstjänster - MMS [1] H H H H H H H H 2008 Antal från mobiltelefon skickade MMS (miljoner) Privat Företag Årlig tillväxt i antal skickade MMS - totalt 430% 301% 64% 45% 54% 80% 55% 46% 54% Genomsnittligt antal skickade MMS per samtalskund via GSM-, UMTS- och CDMA 2000 och månad [2] Privat Företag Danmark [3] Norge [4] Finland [5] Källa:, 17 december [1] Multimedia Messaging Service [2] Genomsnittligt antal skickade MMS per GSM-, UMTS- och CDMA 2000-samtalskund och månad = periodens antal skickade MMS dividerat med det genomsnittliga antalet GSM-, UMTS- och CDMA 2000-samtalskunder under perioden, samt dividerat med antalet månader under perioden. [3] Baserat på statistik från IT- og Telestyrelsen, Danmark. [4] Baserat på statistik från Post- og Teletilsynet, Norge. [5] Baserat på statistik från Viestintävirasto, Kommunikationsverket, Finland. Mellan 2006 och 2007 förändrades definitionen av ett mobilabonnemang. Post- och telestyrelsen 32

33 Tabell 11 Internettjänster - antal aktiva kunder [1] till Internetaccess per accessform (tusental) Internetkunder - privat PSTN [2] (Modem upp till 56 kbps) ISDN [3] xdsl [4] Kabel-tv Radio varav via abonnemang för enbart mobil paketdata [5] Satellit Övrig bredbandsaccess varav LAN-nät [6] Internetkunder - företag PSTN [2] (Modem upp till 56 kbps) ISDN [3] xdsl [4] Kabel-tv Radio varav via abonnemang för enbart mobil paketdata [5] Satellit Övrig bredbandsaccess varav LAN-nät [6] Totalt antal Internetkunder PSTN [2] (Modem upp till 56 kbps) ISDN [3] xdsl [4] Kabel-tv Radio varav via abonnemang för enbart mobil paketdata [5] Satellit Övrig bredbandsaccess varav LAN-nät [6] Källa:, 17 december Post- och telestyrelsen 33