Beslut. efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid förskolan Linnea, Klippans kommun

Beslut Klippans kommun kommun@klippan.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid förskolan Linnea, Klippans kommun Skolinspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se

Ess.h.7 1(14) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Linnea i Klippans kommun ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: https://skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte förskolan Linnea, avdelningen Vallmon den 24 och 25 januari 2017. Besöket genomfördes av Bo Jersenius och Frida Eek. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt ansvarig förskolechef har genomförts. Skolinspektionen har också gjort observationer i verksamheten. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats vid besöket på avdelningen Vallmon.

Ekes]ur.: 2 (14) Beslut I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen visar att personalen vid förskolan Linnea stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, medan arbetet i naturvetenskap och teknik behöver utvecklas ytterligare. På förskolan Linnea stimuleras och utmanas barnen i sin matematiska utveckling på flera sätt genom aktiviteter och material. Inom naturvetenskap ges barnen möjlighet att utveckla intresse för naturens kretslopp och samband i naturen, bland annat genom att förskolan är Grön Flagg-certifieradl. Förskolans arbete med teknik erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin förmåga framförallt när det gäller att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Verksamheten behöver dock utvecklas när det gäller att erbjuda barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och att utforska hur enkel teknik fungerar. Det kan gälla att resonera kring att använda föremål för ett bestämt syfte (till exempel bestick eller en hävstång) eller att ha som intention att tillsammans med barnen försöka ta reda på hur exempelvis ett gångjärn eller en pedalhink fungerar. Som framgår av nedanstående resultatredovisning finns en viss osäkerhet hos personalen kring vad som utgör teknik och hur den kan gestaltas i verksamheten. Personalen behöver därför få möjlighet att diskutera och klarlägga vad som avses med teknik. Förskolan Linnea har förhållandevis gott om material och övriga förutsättningar för att kunna arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik. Försko- 1 Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg för skolor och förskolor. Grön Flagg drivs av Håll Sverige Rent.

Besrju'l 3(14) lans gård och närheten till natur ger möjligheter att stimulera och utmana barnens intressen, framförallt inom naturvetenskap. Möjligheterna utnyttjas delvis av personalen under Skolinspektionens besök. Arbetslaget reflekterar och följer regelbundet upp verksamheten inklusive de områden i läroplanen som granskningen avser. Verksamheten analyseras och utvärderas bland annat utifrån hur det pedagogiska arbetet bildar en helhet. Förskolechefen deltar i analys och utvärdering och skapar också förutsättningar för förskollärarna att ta sitt ansvar, till exempel genom kompetensutveckling. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Arbetet med naturvetenskap behöver utvecklas så att barnen i högre utsträckning får möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor och samtala om naturvetenskap. Arbetet med teknik behöver i större utsträckning ge barnen möjlighet att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 8 maj 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 7 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens

B3StY:: 4(14) resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se eller per post till, Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredarna Jenny Bergman och Frida Eek deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef be Bojers us Föredra de

Besh2,:: 5(14) Bakgrundsuppgifter om förskolan Linnea Förskolan Linnea ligger i centrala Klippan. Förskolan består av sex avdelningar och har barn som är mellan ett och fem år gamla. Vid tidpunkten för besöket har förskolan 108 inskrivna barn och cirka 17 anställda som arbetar i barngrupp, varav 7 förskollärare. På avdelningen Vallmon, som Skolinspektionen besökt, finns 21 inskrivna barn och det arbetar en förskollärare och två barnskötare på avdelningen. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare två förskolor i kommunen. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Den intervjuade personalen uppger att de arbetar med matematik i det vardagliga genom att vara närvarande och samtala med barnen, till exempel i matsituationer och samlingar. Personalen beskriver också att de spelar mycket spel med barnen och att de vuxna också deltar i spelet, till exempel tärningsspel och Memoryspel. De intervjuade menar att det är de som i början tar initiativet till att spela, men att barnen efterhand tar över. Samtalen kring spelen blir viktiga och det är viktigt att vi följer upp dem när barnen spelat färdigt, uttrycker personalen. Personalen berättar också att något barn alltid är i med förberedelserna för fruktstunder och i samband med måltider och räknar antalet frukter som behövs och dukar fram till måltider. Det ger, menar personalen, många tillfällen att öva matematik. Personalen berättar i intervju att det på avdelningen finns ett ljusbord och att det utvecklat deras arbete med former och färger med hjälp av ljusbordet. Personalen tar också upp att barnen arbetar med pärlplattor och menar att detta

B'eskr'2: 6(14) ger underlag för att diskutera mönster och helhet liksom tillfällen till problemlösning genom att barnen enskilt och tillsammans provar olika mönster och hur det påverkar helheten. Även barnens konstruktioner med magneter lyfter personalen fram som exempel på teknisk, men också matematisk problemlösning. Under de observationer som Skolinspektionen gör vid besöket förekommer matematik framförallt i form av att barn och personal räknar antal och benämner former. Vid en fruktstund pratar barnen och en vuxen om hur frukten delas i till exempel halvor och fjärdedelar. Den vuxne frågar hur många halvor blir det av ett helt äpple? Varpå barnet svarar två. Den vuxne frågar om jag delar den en gång till vad blir det då? Barnet svarar fjärdedel. Vid en lunch säger ett barn vi är flest vid vårt bord. En vuxen frågar då hur många barn är här sammanlagt och håller upp antalet fingrar som motsvarar antalet barn vid varje bord och barnen räknar antalet fingrar. Nio, säger barnen. Den vuxne frågar barnen hur många vuxna och barn det är tillsammans i rummet och får svar av några barn att det är 13 personer i rummet. Vid en annan lunch säger ett barn att jag ska äta upp allt på en minut varpå ett annat barn säger det går ju inte. En vuxen går in i samtalet och tar upp en diskussion om olika tidsbegrepp, bland annat relationen mellan sekunder och minuter. På förskolan finns en våg i form av en apa med utsträckta armar som man kan hänga olika stora bananklasar på för att uppnå jämvikt. På bananklasarna finns angivet det antal bananer som klasen innehåller. Vid några tillfällen använder barn vågen och hänger upp klasar och försöker nå jämvikt. En vuxen pratar med barnen om hur många bananer det står att det är på klasen och barnen försöker räkna ut så att det blir lika många bananer på varje sida. En observerad samling handlar om former. En vuxen visar upp olika former och barnen ska säga vad formen heter. Barnen kan benämna de olika former som visas, till exempel rektangel, kvadrat och cirkel. När formerna benämnts sjunger barn och vuxen en sång om barnen trekant, gubben fyrkant, gumman cirkel och herr rektangel. Därefter går samlingen vidare med formmonstret som äter former. I en dialog säger den vuxne vad är det här för form och barnen svarar cirkel. Den vuxne undrar vilken färg har cirkeln varpå ett barn svarar röd och ett annat

Beskr:: 7(14) barn säger tomat. När samlingen går mot sitt slut frågar den vuxne vad heter det vi har gjort nu? Barnen ger först inget svar men sedan säger ett barn matematik! Naturvetenskap I Vallmons systematiska kvalitetsarbete beskrivs i deluppföljningen från december 2016 att man har arbetat med luft. Med hjälp av en plastpåse har barnen fångat luft som de sedan tagit med till förskolan vilket ledde till många intressanta samtal kring luft och vad det är, enligt redovisningen. I intervju berättar personalen att de pratar mycket om naturens kretslopp och sådant de har utanför fönstret i vardagen. Förskolan är certifierad för Grön Flagg och personalen säger att de hämtat inspiration från detta. De berättar att de bland annat har gjort ett Memory-spel med de olika symbolerna för miljömärkning, till exempel Svanen. Förskolan anordnar en skräpplockardag och man arbetar med ekologisk hållbarhet. Vi har kompost och vi pratar om matsvinn och vad man ska kasta och inte kasta, säger personalen. När det gäller att experimentera säger personalen att de organiserar arbetet i mindre grupper. Personalen ger flera exempel på tillfällen då de erbjuder barnen möjlighet att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap. Personalen berättar att de bland annat arbetat med flyta/sjunka, gjort bubblor med hjälp av sugrör och experimenterat med is. Personalen ger också exempel på att man gjort experiment om vad som förmultnar i jorden och berättar att de tidigare haft ett maskterrarium på avdelningen. För att hitta experiment att genomföra med barnen säger personalen att de bland annat använder sig av NTAlådor2, som finns på alla förskolor i kommunen. På avdelningen Vallmon har varje barn en pärm där man samlar dokumentation av sådant som barnen är med om. I en kommentar vid sakgranskningen skriver förskolechefen att respektive barns pärm visar barnens lärprocesser och deras förändrade kunnande. Av annan dokumentation framgår att avdelningen Vallmon inom ramen för sitt ar- 2 NTA står för naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett koncept för skolutveckling som bland annat Kungliga vetenskapsakademin står bakom. NTA-teman för förskolan är ljus, ljud, luft och vatten.

8(14) bete med Grön Flagg och NTA under 2016 arbetat med naturvetenskap och teknik. Bland annat har avdelningen arbetat med kemikalier och miljömärkning samt området luft. Förskolechefen berättar också att elever från årskurs två i grundskolan har varit på förskolan och gjort experiment tillsammans med förskolans barn och att kommunen har en NT-utvecklare3 som förskolan tidigare haft ett samarbete med. Förskolechefen uppger att hon bedömer att dessa inslag fortfarande ger avtryck i verksamheten. I deluppföljningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet beskriver personalen att man experimenterat med lutande plan genom att bland annat släppa olika föremål i rutschkanan och se vad som rullat snabbast. Under de dagar Skolinspektionen besöker verksamheten observeras dock relativt få situationer som stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap. En del av de situationer som uppstår tas delvis tillvara, men det finns också situationer som inte alls tas tillvara för att stimulera och utmana barnen. Exempel på det förstnämnda är när några barn uppmärksammar två plasthandskar fyllda med vatten som hänger i ett träd och frågar en vuxen vad är det? Den vuxne svarar att det är plasthandskar med vatten. Barnet frågar varför det? Och den vuxne svarar jo för att se vad som händer varpå barnet svarar is! Den vuxne frågar vad behövs för att det ska bli is och barnet svarar kallt. Den vuxne avslutar konversationen genom att säga att nu hänger vi upp den här igen så får vi se vad som har hänt till imorgon. I denna situation finns möjlighet att ta tillvara barnets nyfikenhet ytterligare genom att till exempel tala om hur kallt det behöver vara för att vatten ska frysa till is. Det tidigare beskrivna exemplet med en våg i form av en apa med utsträckta armar skulle kunna ha tagits tillvara ytterligare genom att prata med barnen om begreppet jämvikt (samt balans och tyngdpunkt). Exempel på en annan situation som inte tas tillvara är när några barn går uppför en bräda som lutar. Barnen balanserar och går uppför brädan ett flertal gånger. I början är det lätt för barnen men efterhand som brädan blir fuktig och 3 Utvecklare för naturvetenskap och teknik anställd av kommunen

Beslut 9(14) kladdig av vatten och lera från marken ökar svårigheterna och barnen halkar på brädan. Detta är exempel på ett tillfälle då det finns möjlighet att diskutera begreppet friktion med barnen. Teknik I deluppföljningen av det systematiska kvalitetsarbetet står också att man samtalat om hur olika vardagliga saker fungerar. Förskolläraren säger dock i intervju att hon tycker att det är svårt att se tekniken i vardagen, det är fortfarande en utvecklingsprocess. Jag behöver få reda på vad som behöver utvecklas och få idéer. Personalen berättar i intervju om tillfällen då barnen erbjuds möjlighet att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Bland annat berättar personalen om att barnen bygger och konstruerar utomhus i sandlådan och att de uppfattar att barnen har ett stort intresse för detta. Utifrån detta intresse har personalen köpt in kinetisk sand' som man avser att använda inomhus för att öka barnens möjlighet att konstruera i sand. Personalen berättar att barnen också visar stort intresse för bygga med andra tillgängliga konstruktionsmaterial. Därför har man ändrat rumsfördelningen på avdelningen och avsatt ett rum i vilket man samlat de olika system som avdelningen har för att bygga och konstruera. Personalen menar att det finns god tillgång till olika typer av material för bygga och konstruera på avdelningen och att materialet är tillgängligt för barnen. Under de observationer som Skolinspektionen gör i verksamheten observeras flera situationer då personalen erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Utomhus används sand och inomhus används bland annat kaplastavar, magneter och en kulbana. Barnen bygger både enskilt, i grupp och tillsammans med någon vuxen. I de olika situationerna uppstår samtal som till synes utmanar och stimulerar barnens intresse för teknik. 4 Sand med tillsatser som gör den är formbar.

10 (14) Vid ett tillfälle bygger flera barn med kaplastavar och med kulbanan tillsammans med en vuxen. Den vuxne frågar hur högt tror du vi kan bygga? Barnet svarar jag tror vi kan bygga hela vägen. Ska det bli ett torn eller vad frågar den vuxne. Barnet svarar ett hus och konstaterar sedan att det är ett stort hål där (i mitten av konstruktionen). Ja, svarar den vuxne, det är ett stort hål i mitten och långt där nere är golvet. Den vuxne visar ett annat barn hur man kan bygga ihop kulbanan och säger om du tar den där som är lite tjockare så ska det funka. Barnet sätter ihop delarna och släpper sedan kulan i banan. Oj den hoppade säger den vuxne och fortsätter om du provar den sidan, vad händer då? Varför kommer den ut där men inte där? Barnet tittar på kulbanan och de olika sätt som kulan kan rulla och säger sedan där är ett hål som den kan rulla ut men där är det ju inte det. Den vuxne fortsätter sedan att uppmuntra barnet att prova olika sätt att bygga banan och släppa kulan och ställer frågor till barnet om vad som sker. Fler barn ansluter under bygget och deltar i samtalet. Under observationerna noteras dock inga tillfällen då barnen erbjuds möjligheter att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen eller att utforska hur enkel teknik fungerar. Miljö och material Avdelningen Vallmon har tillgång till två större rum och två mindre rum. Alla rummen är tillgängliga för barnen och det finns rikligt med material för att bland annat pussla, spela spel, bygga och konstruera samt för att rita och måla. Det finns bland annat toalettrullar, äggkartonger, mjölkkapsyler och annat som barnen kan använda för att konstruera. På väggarna finns dokumentation från olika aktiviteter som man genomfört samt bokstäver och siffror med mera. Förskolans gård är uppdelad i två delar med delvis olika utrustning och i intervju berättar personalen att de växlar mellan att vara på en av de båda delarna för att erbjuda barnen variation. På gårdarna finns bland annat gungor, rutschkana, gräsytor, asfaltgångar, cyklar, en träddunge och en sandlåda med lekredskap. I en kommentar i samband med sakgranskningen säger förskolechefen att förskolans gård innehåller så mycket mer än det som angivits och önskar att en mer nyanserad bild av gården ges. Det finns bildäck, stubbar, stockar, vattenlek, lu-

11(14) tande planet, trähästar, två lekhus, kabeltrummor i varierande storlek, cementrör, bollplank, yogabollar och kuperad terräng. Samtliga aktiviteter stimulerar till utforskande inom områdena natur, teknik och matematik, skriver förskolechefen. Såväl inomhus som utomhus finns material som kan användas för att stimulera till aktiviteter inom de tre granskade områdena. Under observationerna är materialet tillgängligt för barnen, men det varierar som tidigare beskrivits under observationerna från situation till situation i vilken mån materialet används på ett aktivt sätt för att stimulera och utmana barnen. Förskolechefen skriver i verksamhetsredogörelsen att det vid förskolan finns tillgång till ytterligare material såsom provrör, pipetter, mätcylindrar, ett vattenlekbord med mera. Detta är dock inget som framkommer i intervjuerna med personalen på avdelningen eller används under de observationer som Skolinspektionen gör under besöket. Personalen uppger i intervjun att de tänker mycket utifrån barnens intresse när det gäller det material som ska finnas tillgängligt. Till exempel, menar personalen ska byggrummet inte vara kvar om barnen inte är intresserade. Personalen har observerat att barnen gärna vill leka tillsammans i större grupper. De vill därför inte ha miljöer som kan få till följd att barn exkluderas utan det ska vara öppet och tillgängligt. Det är många barn som är intresserade av att bygga och då måste de få göra det, säger personalen. Därför passar det inte nu med små lärmiljöer i den här barngruppen, menar personalen. Personalen bedömer dock att de har tillräckligt med material. De har också haft möjlighet att förnya materialet på ett sådant sätt att de kan variera vad som vid olika tillfällen finns tillgängligt för barnen. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Förskolechefen beskriver i verksamhetsredogörelsen att all personal deltar i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Förskollärarna har enskild reflektionstid två timmar per vecka och arbetslaget har gemensam planeringstid två timmar per vecka. Därutöver ska varje arbetslag delredovisa och slutredovisa de

12 (14) projekt man arbetat med under två timmar per termin. Tillsammans med förskolechefen deltar personalen i någon av de tre SKA-grupper5 som inrättats på förskolan för kollegialt lärande och utbyte av erfarenheter. Förskolechefen redogör för att man under en längre tid byggt upp en verksamhet som fokuserar på de didaktiska frågorna, vem, vad och varför. I den delredovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för 2016/2017 som förskolan lämnat finns beskrivningar av hur förskolan fram till december 2016 arbetat med matematik, naturvetenskap och teknik. I intervjun med arbetslaget och i den enskilda intervjun med förskolläraren bekräftas den beskrivning av arbetet med dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering som förskolechefen lämnat. Förskolläraren berättar också att hon använder ljud- och filminspelningar av verksamheten som huvudsakligt underlag för sina reflektioner. Personalen använder också ett gemensamt system för att löpande dokumentera sina enskilda och gemensamma reflektioner. Denna löpande dokumentation har förskolechefen kontinuerlig möjlighet att följa. I intervjun med förskolechefen framkommer att det finns en tydlig struktur i kvalitetsarbetet men att arbetet behöver fördjupas för att ytterligare medvetandegöra vad vi gör. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar På avdelningen Vallmon arbetar en förskollärare som har det pedagogiska ansvaret som styrdokumenten pekar ut som förskollärarens. I intervjun med arbetslaget säger barnskötaren att det är tydligt att förskolläraren har ett övergri- 5 SKA Systematiskt Kvalitets Arbete

S'esh,] 13(14) pande ansvar genom att denna har huvudansvar för planering av verksamheten och ansvarar för de uppföljningar som görs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Även förskolläraren menar att det är tydligt för henne att hon har det övergripande ansvaret för att se till att verksamheten genomförs enligt läroplanen avseende bland annat matematik, naturvetenskap och teknik. Som tidigare nämnts har arbetslaget gemensamt och förskolläraren enskilt, planerings- och reflektionstid varje vecka. I den självskattning som personalen gjort av sin verksamhet inför besöket bedömer personalen att de i hög grad har förutsättningar att planera, utvärdera och reflektera över arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolechefs ansvar Som tidigare redovisats följer förskolechefen bland annat upp avdelningens arbete genom att tillsammans med personalen i förskolans SKA-grupper och genom delredovisningar och slutredovisning av de projekt avdelningen genomfört. Vid några av dessa tillfällen deltar även områdets specialpedagog. Förskolechefen skriver i verksamhetsredogörelsen att förskolan arbetar utifrån ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet som bland annat ska säkerställa arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Den tidigare nämnda deluppföljningen av avdelningens arbete som skedde i december 2016 är ett led i detta arbete. I intervju beskriver förskolechefen att hon sitter med hela personalgruppen och arbetslagen får berätta om sina respektive projekt. Förskolechefen uppger att hon på så sätt kan följa upp verksamheten och se vilka satsningar som behöver göras, till exempel när det gäller kompetensutveckling. I en kommentar i samband med sakgranskningen uppger förskolechefen att personalen vid dessa träffar redogör för sitt lärande/förändrade kunnande och barngruppens utveckling. Arbetslaget säger i intervju att de har ett kollegialt lärande tillsammans med förskolechefen och specialpedagogen en gång per termin och att de löpande skriver ner sina reflektioner runt det de gör i ett gemensamt system. De intervjuade uttrycker vidare att förskolechefen fungerar som ett bollplank och att de till exempel fått hjälp med att förbättra de pedagogiska planeringarna. Arbetslaget uppger också att de känner till att förskolechefen sammanställer avdelningarnas kvalitetsrapporter, men säger att de inte sett resultatet av sammanställningarna. 1 en

Beslut 14 (14) kommentar i samband med sakgranskningen skriver förskolechefen att rent konkret har de inte sett sammanställningarna men resultatet av sammanställningarna samt kvalitetsdialog i ledningsgruppen framkommer nya utvecklingsområden vilket 2016 blev att utveckla årshjul samt grundverksamhet.